Etikettarkiv: debatttips

Hur upptäcks manipulationsförsök?

I samarbete med författarna Håkan Järvå och Peter M. Dahlgren publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, i denna del beskrivs tumregler som kan hjälpa dig att upptäcka manipulationsförsök.

Försvarsheuristiker – tumregler för att upptäcka manipulationsförsök

Det gäller att känna igen situationerna då du kan vara utsatt för manipulation och påverkan. Det är viktigt att lära sig att känna igen påverkansmetoder. Vi människor är vana att använda heuristiker tumregler – även om vi inte är medvetna om att det är det vi gör. Det bästa försvaret mot manipulation och påverkan är nya heuristiker eller tumregler som upptäcker försöken och försvarar dig mot dem.

Första grundläggande tumregeln är att aldrig fatta några avgörande beslut när man är i affekt. Detta gäller både positiva och negativa affekter. När vi är i affekt har vi garden nere, vi är lätta offer för våra egna känslor och för någon som vill utnyttja oss. Nyckelordet här är avgörande beslut, det vill säga beslut som till exempel innefattar stora summor pengar eller beslut som kan få långsiktiga eller allvarliga konsekvenser både för dig och för andra.

Ett generellt försvar är att aldrig fatta beslut på stående fot, det vill säga fatta inga avgörande beslut utan att ha funderat på saken i några dagar och ta reda på mer. Ett av de vanligaste knepen när någon vill manipulera dig är att få dig att fatta beslutet nu. Han eller hon vill inte att du ska gå hem och fundera. Det bör alltid vara en varningsklocka om någon betonar att du måste bestämma dig nu.

Ett tredje försvar är att alltid försöka medvetandegöra vad det kan vara för typer av påverkan som du utsätts för. Denna bok innehåller mängder av exempel på påverkansmetoder. Det kan vara en bra idé att träna på att lära sig känna igen dem. En övning kan vara att i olika valsituationer du hamnar i, fundera över vad det är för olika typer av påverkan du är utsatt för i den stunden.

En generell tumregel är att om du får ett erbjudande som verkar för bra för att vara sant – eller får höra talas om någon revolutionerande metod som verkar helt otrolig – är det med största sannolikhet för bra för att vara sant. Man bör vara skeptisk mot alla överdrivna påståenden.

En varningsklocka är om du finner att du på relativt kort tid fattar starkt tycke för en person – speciellt om det är en försäljare – men även om det är en ny bekantskap. Bedragare och försäljare är mästare på att bli omtyckta snabbt – och kan alla knep för att uppnå detta. Smicker är alltid en varningsklocka. Det är inget fel i att tycka om en annan människa och du behöver egentligen inte agera förrän personen i fråga vill få dig att göra något. Var försiktig med att gå med på att göra något som han eller hon vill få dig att göra. Vi har en automatik i oss att vi gärna säger ja till personer som vi tycker om, och det är den impulsen vi måste motarbeta. Det som personen vill få dig att göra kan verka oskyldigt, men vid det här laget vet du att även små steg kan leda till att du tar ett mycket större, och egentligen oönskat, steg lite senare.

En tumregel som försvar mot detta är att aldrig ta det där första steget när du har med försäljare att göra, be att få tänka på saken. Det spelar ingen roll hur oskyldigt det lilla steget verkar vara. Tänk så här: om det är ett litet oskyldigt steg, gör det heller inget om du låter bli. Om det dessutom är en person som genuint tycker om dig kommer denne att förstå om du vill vänta med ett beslut. Om du ändå luras att ta det där första steget är nästa automatik att motarbeta känslan av att upplevas som inkonsekvent om du skulle vilja dra dig ur. Det kan du enbart göra genom att aktivt strunta i den. Tänk på att det troligtvis är bättre att uppleva en känsla av att du skämmer ut dig – än att du förlorar en massa pengar eller blir indragen i något du kommer att ångra. Om du känner dig lurad, är du troligtvis lurad, rationalisera inte dina handlingar genom att tänka att det kanske inte är så farligt.

Detta gäller även grupper och läror som du kommer i kontakt med. Om du upptäcker att du försvarar en person, en grupp eller en lära som du precis kommit i kontakt med, och du blir förbannad för att någon kritiserar eller ifrågasätter – då är du troligtvis utsatt för manipulation.

Motargument.se publicerar en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken

Tumregler för beslutsfattande

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. I denna text beskrivs några tumregler som kan hjälpa dig med beslutsfattande.

Enkla tumregler för att fatta bättre beslut

Det är förstås viktigt att sätta sig in i en sakfråga för att kunna fatta vettiga beslut. Men ibland har man vare sig tid eller resurser, och det kan finnas viktigare saker att göra. Då kan det vara bra att åtminstone använda några praktiska tumregler för att fatta bättre beslut. De är inte perfekta – men enligt forskningen* är de väldigt bra och du kan i stället fokusera på det som är roligt i livet.

Använd tumregler i vardagen
Ju större konsekvenser ett beslut har för din hälsa eller plånbok, desto mer tid bör du lägga ned på det. Ska du köpa ett tvättmedel så kan du bara välja något du känner till eller tycker verka bra. Ska du köpa nytt hus bör du lägga ned betydligt mer tid på att ta reda på fakta.

Elbolag
Vilket elbolag, bil eller försäkring ska man välja? Välj ut en enda egenskap som du tycker är viktigast. Det kan exempelvis vara pris. Rangordna sedan produkterna eller tjänsterna och välj den billigaste. Om de kostar lika mycket, välj nästa egenskap och så vidare.

Aktier
Köp aktier i företag du känner till. I undersökningar som gjorts så presterar amatörer som går efter denna tumregel oftast bättre än proffs.

Sov
Sov alltid på viktiga beslut. Försäljare vill gärna att du ska köpa nu! Men det behöver du inte alls göra.

Nätetikett
Om du ska publicera något på nätet, tänk efter vad din mamma skulle säga om hon såg det du publicerade. Om du är okej med det, så publicera för all del.

För bra för att vara sant?
Låter ett erbjudande för bra för att vara sant? Då är det nog det också.

Motargument.se publicerar en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken.

Fotnot *) I boken skriver författarna om forskning inom dessa och andra områden. Du hittar mängder av referenser till aktuella vetenskapliga artiklar och rapporter.

Logikfel: Halmdocka

Argumentationsgreppet som vanligtvis kallas för halmdocka eller halmgubbe är oftast felaktig logik. På engelska heter det ”straw man”.

Halmgubbeargumentation går till ungefär så här; en person använder ditt argument, eller en liten del av det, som utgångspunkt, men blåser upp det helt ur proportion, utvidgar det så att det blir extremt, överdrivet, hypotetiskt eller fånigt (för att de enklare ska kunna bemöta dig).

Ett klassiskt exempel på denna argumentation är då någon säger att den vill ha förbud mot t.ex. pornografiska foton i tidningar och böcker. Åsiktsmotståndare kan då till exempel ta till följande halmgubbe: ”Jaha, så du tycker vi ska börja bränna böcker eller bibliotek?”

Book burning
pcorreia / Foter.com / CC BY

En halmgubbe används alltså vanligtvis för att visa andra hur absurt ditt argument är, så man därigenom kan förlöjliga din logik och hur ologiskt du resonerar. Om du väljer att fortsätta den diskussionen, blir du så att säga tvungen att bemöta sådant som inte var ditt argument ifrån början, utan någon annans medvetet eller omedvetet felaktiga tolkning av ditt ursprungliga argument.

Avväpna argumentet

Det är lätt att falla i fällan och börja bena ut detaljerna och slösa bort tid på att försöka bemöta kritik mot sådant som du inte påstått. Men det går att avväpna om du svarar ungefär:

”Lägg inte andra personers ord i min mun.”

Försök alltid att påvisa att det du skrivit var din åsikt och att din åsikt inte förändras för att någon annan feltolkat det du skrivit. Du kan till och med välja att artigt avsluta hela diskussionen om du känner för det, det ingår i din yttrandefrihet.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna till motargument.se (t.ex. denna artikel) när du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Logikfel: Guilt By Association

Detta argumentationsfel kallas även för kollektiv skuldbeläggning. Det används för att försöka utmåla individer som hemska eller för att kasta skällsord mot någon. Detta enbart baserat på vilka vänner de har eller vilka grupper de är medlemmar i.

Det mest uppenbara med logikfelet är att två olika personer kan vara helt överens om vissa ämnen och samtidigt ha vitt skilda åsikter om väldigt många andra saker. Så är det även inom politiska partier och inom religiösa trosuppfattningar. Man har inte alltid exakt samma åsikter och uppfattningar i samtliga frågor som andra personer den grupp man själv tillhör. Dessutom ingår varje person i väldigt många olika grupptillhörigheter och grupperingar samtidigt, läs gärna mer om detta med ”Intersektionalitet

Friends can disagree — people that disagree can be friends

Ett mycket vanligt förekommande exempel på detta argumentationsfel är: ”Kommunistledare i Sovjet och Kina mördade många miljoner människor — därför är alla kommunister massmördare”.

Detta används faktiskt väldigt ofta i kommentarsfälten på internet och förekommer även hos Carl Hamilton på Aftonbladet. Här följer några extremt överdrivna exempel, enbart för att demonstrera hur absurt logikfelet är:

”Du vill ha ett utbyggt välfärdssystem — det ville kommunisterna också — alltså är du medskyldig till alla kommunistregimers massmord”. ”Nazisterna byggde mycket motorväg — därför är alla som bygger motorväg lika farliga som nazisterna”. ”Adolf Hitler var vegetarian och tyckte mycket om hundar — därför hatar jag alla vegetarianer som tycker om hundar”.

Det går att generalisera lite om personer som säger att de stödjer ett främlingskritiskt, rasistiskt parti. Anledningen är att de genom det stödet själva väljer att associeras med det partiets ideologi och därmed kan anses som att de har samma åsikter.

SDU bjuder in extremister till Almedalen
SDU bjuder in extremister till Almedalen (klicka på bilden för att förstora den)

Det finns tillfällen då det är högst relevant att anklaga två parter för att ha samma åsikt. Det är bland annat när de båda parterna uttryckligen uttalar att de har samma åsikt. Som när SDU sommaren 2013 bjöd in andra extremhögerpartier från Europa till Almedalsveckan. (Se bilden med pressklippet till höger, klicka på den för att förstora).

Citatet från SDU:S ordförande Gustav Kasselstrand visar att han och SDU delar åsikter med de grupper som de bjudit in. Linus Bylund uttalar sig sedan på ett sätt som dels motsäger SDU:s avsikt, och som kan tolkas som att det hos SD finns en rädsla att bli anklagade för GuiltByAssociation.

Då man anklagar en person för att ha en åsikt som ingår i ett partis ideologi är det inget personangrepp. Däremot skall man akta sig för att automatiskt klumpa ihop en person med alla andra personer som stöder samma parti eller alla andra frågor som ingår i det partiets ideologi.

Det går inte att göra samma typ av generalisering och ihopklumpning om personer som har liknande religiös trosuppfattning. Religion är väldigt personlig för alla religiösa. Det finns dessutom väldigt många olika individuella tolkningar om i princip alla ingående element i varje religion.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Logikfel: Personangrepp

Personangrepp är ett argumentationsfel som även är känt under det latinska uttrycket ”Ad hominem”.

Ad hominem - argumentation på ankdammsnivå
Ad hominem – argumentation på ankdammsnivåpasma / Foter.com / CC BY-NC

Detta argumentationsgrepp ser oftast ut så här; person A beskriver nedvärderande detaljer om person Bs utseende eller karaktärsdrag i argumentationen om något helt annat ämne än vad det är som person B försöker debattera om. På detta sätt svartmålas person B och på så vis försöker person A ”vinna” debatten.

Personangrepp är alltså bara ett påhopp på åsiktsmotståndarens person – helt utan att använda några argument om själva debattämnet.

Märk väl att man i princip alltid har rätt att skriva kritik mot en persons åsikter, texter och handlingar, så länge det rör sakfrågan och debattämnet och man inte går över gränsen till personangrepp.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Logikfel: Snöbollseffekt

Snöbollseffekten är ett argumentationsfel som även är känt som Slippery Slope

Detta argumentationsgrepp bygger ofta på felaktig logik. Det ser oftast ut så här; en person beskriver en incident, företeelse eller skeende, och försöker med det som grund påstå att något helt annat — som de anser är mycket värre — automatiskt kommer att inträffa. Trots att det kanske inte ens går att påvisa att någon sådan följd någonsin kommer att ske. Det kanske kan finnas en viss koppling (korrelation), men inte någon bevisbar kausalitet.

Namnet för argumentationsfelet kommer ifrån en tänkt snöboll som rullar nerför en backe och samlar på sig mer snö och momentum. Den växer automatiskt och kan inte stoppas — förrän en påstådd katastrof inträffat.

Addiction, Gluttony - Day 149 of Project 365
purplemattfish / Foter.com / CC BY-NC-ND

Ett vanligt förekommande typexempel på denna argumentation är när någon försöker beskriva att cigarettrökning leder till missbruk av allt tyngre och farligare droger. Personer som vill förbjuda pornografi kan ibland utmålas som att de vill fortsätta att förstöra och bränna alla böcker och tidningar.

Det är minst lika vanligt att någon försöker peka på en kurva i ett diagram och extrapolera ut det i framtiden, i exakt samma vinkel och trendriktning. Som att de tror att man kan göra en sådan ”prognos” och peka på att den automatiskt kommer ske exakt så.

Ett exempel är hur snöbollseffekt-argumentet används gällande med kriminalstatistik eller migrationsstatistik. I vissa situationer kan man göra sådana prognoser, men det finns oftast väldigt liten exakthet med att försöka göra sådana prognoser (som enbart utgår ifrån den tidigare trenden). Och då bör man vara väldigt tydlig med att man bara avser försöka göra en prognos, och att man inte försöker använda det som bevis för framtida händelser.

Det finns vissa som försöker göra politiska poänger med diagram över immigrationen. År 1999 immigrerade ungefär 50 000 personer till Sverige. Tio år senare, 2009, immigrerade cirka 102 000 personer, (bruttosiffror, emigrationen är ej avräknad). Och de kommer med hjälp av det försöka argumentera: ”immigrationen år 2019 kommer att ha dubblats, till minst cirka 200 000 personer per år”. Alltså är det ofta bara argumentationsfel och oförståelse för statistik när någon alarmist försöker ”skrämmas” på det viset.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Källa till migrationsstatistiken i exemplet: www.SCB.se

Logikfel: Falsk Dikotomi

Argumentationsgreppet falsk dikotomi bygger oftast på felaktig logik. Kallas ibland för ”Pest eller kolera” eller ”Svart-vitt tänkande”.

En falsk dikotomi ser ut så här; en person beskriver en valsituation, och påstår att det endast går att välja ett av två olika alternativ. Du kan då avväpna det hela genom att bevisa att det går att välja ett helt annat skeende eller att det existerar flera andra alternativ.

Ett vanligt förekommande typexempel på denna argumentation är när någon försöker beskriva att två olika grupper i samhället kostar pengar — du måste välja mellan att ge bidrag till pensionärer eller till invandrare och därmed sluta ge bidrag till den andra gruppen. Det är ganska uppenbart att man samtidigt kan ge bidrag till BÅDE pensionärer OCH invandrare, samt även till andra grupper och behövande i samhället.

Det finns ett fåtal situationer då endast två alternativ är tänkbara, t.ex. när man singlar slant. Då är endast krona eller klave möjliga.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna till motargument.se (t.ex. denna artikel) när du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

#artigdebatt

Vi har ett ansvar. Vi som skriver på nätet. Vi som deltar i den debatt som rör sig på olika plan och i olika sociala grupper överallt på internet. Vi har ett ansvar mot de som är yngre än oss, de som inte är vana att befinna sig i diskussioner och de som inte delar våra åsikter.

Ingen annanstans ser vi så hårda ord och så direkta kränkningar som på nätet — i bloggar, sociala medier och kommentarsfält. Bara för att tonen är hård och kränkande så ger det en inte mer rätt, mer klokskap eller en högre status. Det ger dock ett ännu hårdare samtalsklimat och fler otrevliga upplevelser i diskussionsforum etc.

artigdebattlitenDe som varit igång ett tag kopplar bort. Blir inte arga eller biter ifrån på samma sätt. Det är lätt hänt. Lättare än att säga ifrån. Vilka är vi när det gäller att klaga på att samhällsklimatet har hårdnat för våra yngre när vi inte är bättre själva? Hur var det med uppfostran och hyfs? Vi vuxna är inte bara förebilder i den riktiga världen och den faktiska sociala miljön. Vi är förebilder även i den virtuella världen.

Nu har jag en mycket liten blogg i en mycket liten del av internet men jag skulle ändock vilja försöka utlysa ett litet upprop:

#artigdebatt

Det hela går ut på att inte skriva saker som du inte skulle kunna säga till personen om denne stod framför dig. Att reagera då någon skriver på ett kränkande sätt. Att agera mot den virtuella (men samtidigt verkliga) våldstolerans som finns på internet. Vi ska inte behöva tåla dessa ”elddop” som de flesta har varit med om – första gången du blir riktigt ledsen eller arg när du diskuterat på internet. Vi som har fått rutin och distans måste agera. Oavsett vilken ståndpunkt vi har.

Vi måste visa att det är våra åsikter som skiljer sig. Att diskussioner inte vinns genom att kränka motståndaren. Vi ska inte ta lärdom av våra riksdagspolitiker och deras pajkastning. Vi ska höja oss över det. Vi ska föra hårda debatter om svåra ämnen. Men vi ska bete oss och föra en artig debatt, med alla. Alltid.

/ Andreas Meijer
Läs fler artiklar på Andreas egen blogg

Att diskutera

Många av oss hamnar i debatter på olika Facebooksidor eller andra forum. Ibland vill man bara rycka sitt hår i frustration. Efter ett tag tar erfarenheten vid och de personliga påhoppen, märkliga kommentarerna och direkta dumheterna kan bemötas med ett större lugn. Jag vill ta dig med på en resa utanför Facebooks semitrygga sfär, ut på öppet vatten, där jag har diskuterat med många anonyma debattanter — om SD:s kärnfrågor.

Mitt steg in i debatten

Andreas Meijer
Andreas Meijer

För ca 1 år sedan skrev jag en artikelserie om invandring. Den blev publicerad på Motarguments hemsida, ett projekt som jag numera skriver för mer eller mindre regelbundet. Jag fick reda på att den långa texten hade kopierats in på ett debattforum, vilket jag naturligtvis var tvungen att besöka. Jag hade ju diskuterat med folk på Facebook och bloggar, ”så det blir väl inga problem…” tänkte jag lite naivt.

Under ca 8 månader har jag, med varierande aktivitet, diskuterat på det forumet och känner mig nu ganska mogen att skriva en liten utvärdering. De områden jag gett mig in i har varit de trådar som jag själv är upphovsperson till eller trådar som har ett innehåll jag är extra intresserad av — och att jag känt att jag har haft tid att svara och följa upp.

En av de mest talande sakerna är relevans. I de trådar som inleder med något som en grupp personer inte tycker bör skrivas om så huggs det ganska snart på specifika ord, görs omskrivningar som gör att nära all fortsatt diskussion tappar relevans till ämnet eller så ges exempel på när (den generella) andemeningen kan ifrågasättas. Observera att de som skriver gör det i egen sak, inte kopplat till något politiskt parti eller annan organisation. Jag ska ge några exempel:

En debatt om ”normala” bidrag

Jag har skrivit en annan artikel, om bidrag för nyanlända trebarnsmammor. jag avsåg att visa att de bidrag som anses vara så ‘extremt höga’ och som ‘alla invandrare bara får’, inte riktigt är så lättförtjänta som det påstås av de som ‘bara är kritisk mot invandringspolitiken’. Den artikeln har varit på tapeten ett par gånger (det är oftast inte jag som lagt upp texterna från början) och jag klistrar här in några kommentarer som den har fått (exakt kopierade utan att ha förvrängt språket).

Företagsledare måste kunna branchen och det kan inte hemmatanterna klara av.
Det står alla arbetsgivare/ägare fritt att redan idag anställa dessa kvinnor.
Tänk dig en narkoman, utslagen prostituerad kvinna i 55 års åldern. Uteliggare med. Hon har klarat av mycket. . Kanske nästa VD för Volvo? Om vi nu följer dina resonemang.
Slippa fantasivärlden nu XXXXX. Jag vet att du alltid befinner dig i den utopiska drömmen men detta var fan så förbannat flippat.
Så vad tycker du att en arbetsförmedlare ska rekommendera denna kvinna att satsa sin arbetssökande tid på? Fixa CV till VD för VOLVO ERICSSON ASEA
Kom igen sluta larva dig ta tag i verkliga problem med seriösa lösningar. Sluta fantisera om något som aldrig kommer hända.
Även om de inte får hela den summa som nämns så får de provocerande mycket och för lättvindigt. Det är skrämmande.

En debatt om ”gnälliga invandrare”

Ett annat inlägg (som jag lade upp själv) är det som senare publicerades på Motaguments hemsida och handlade om hur Avpixlat gjorde fri tolkning på en liten studie i Skäggetorp. Inlägget ville visa hur Avpixlat ‘refererade’ en studie för att kunna skriva om den så att den mer stämde med synen på ”den typiska gnällinvandraren”. Kommentarerna till det inlägget blev få, men talande:

Jag är säker på att ”corren” anpassar det hela för att passa in i det korrekta politiska systemet…
För övrigt så är det dessa våra nytillskott som ”överkonsumerar” landstingstjänster…
Ponera att dm skulle vara lika aktiva när det gäller att tillskansa sig en anställning! F-n vilken succe för landet!
Vad jag kan se har inte AP rapporterat någon form av osanning. Det de gjort är ju inte annorlunda jämfört med vad AB, expressen gör dagligen.
Därför är det bra att försöka hitta alternativa medier o sen skapa sig en bild.

En debatt om att det är ok att skylla allt på invandring/invandrare

Jag skrev ett inlägg för ett tag sedan, som modererats lite i korrekturläsningen. Ordet ”fåtal” hade lagts till för att beskriva andelen som röstade på SD. Inlägget handlade om farlig mentalitet och handlar om hur det blivit vanligare att beskylla alla sociala problem på invandringen och invandrarna. Ett par av svaren på det:

Bara att säga att det är ett fåtal som röster på sd visar att inlägget inte är seriöst. 400 000- 500 000 väljare är inte ett fåtal. Alla problem läggs inte på invandringen men den bidrar. Den som skrivit detta inlägg Farlig mentalitet är bara ute för att hata.
Ähh, det är det gamla vanliga flumsnacket alá flumvänstern, inget nytt där inte!

Ett av svaren var långt så jag återger en förkortad version, där de relevanta delarna är med

[…] Men mitt huvudbudskap i det här fallet är att det är en språklig stilfråga. Många människor som skriver på nät är en ny typ av skribenter, sådana som för 15 eller 20 år sedan aldrig skulle ha fått en enda rad publicerad.

Det betyder, tror jag, att det är en följd av de nationellt sinnade personernas skolgång och deras socioekonomiska bakgrund osv.

Själv kan jag naturligtvis skriva om zigenare, somalier eller nordafrikaner på ett mer belevat sätt, om jag önskar göra det, och utan att använda svordomar eller grova tillmälen.. Men alla kan inte det, och de har också rätt att yttra sig.

Att beskära deras rätt att skriva att några är parasiter, eller tjyvpack, är , menar jag, en klasshistoria, där belästa kulturmänniskor ojar sig över något som de själva inte skulle skriva, men som är andra människors normala sätt att uttrycka sig.

Detsamma gäller när de vill uttrycka sina känslor inför invandringen som fenomen. Jag tror att man många gånger har svårt att stå ut med det hårdare språket och tolkar det som en förskräcklig mentalitet. […]

Det sista svaret kommer från en person som vanligtvis för en kontrollerad och genomtänkt debatt. I detta fall bagatelliseras förändringen, som jag menar har skett, men det är inget fel med det. Det är en del av debatten och något jag bemötte. Jag tog med detta för att visa hur det kan se ut, inte för att ”samla de värsta svaren” eller att peka finger.

En debatt om IQ och etnicitet

Jag kommer ta upp ett sista exempel. Artikeln som tar upp myten om att integration av människor som anlänt från vissa länder inte är möjligt, då deras intelligens anses vara för låg (artikel med den åsikten finns på Fria Tiders hemsida). Mitt inlägg fick flera kommentarer, jag gör här ett urval:

Och Sahara lider inte brist på vatten, för om det bara regnade där vore ju den ofruktsamma öknen riktigt behaglig och odlingsbar. Och romer är inte tjuvaktiga, för om de bara orkade bli civiliserade så skulle de ju vara riktigt flitiga och trevliga. Och negrer är inte mörka, för om de bara hade lite mindre pigment så skulle de ju ha samma färg som oss. Och den massiva invandringen är bra för oss, etc. Osv.
Jaha, varför låter då Sverige människor som har en annan ”typ” av intelligens än den Sverige och västvärlden har behov av invandra då?
Sverige har ju inget behov av tex. somaliers ”typ” av intelligens på arbetsmarknaden.
Är det därför ”bara” 10% av Somalierna har ett arbete?” – Hen svarar sig själv: ”Inlägget gällde Somalierna i Hjällbo.
Korkade? Klart dom är, otaliga äro bevisen
Ett cudos ska man allt ge S….a. Det folkslag i världen med en av de lägsta IQ (snittet närmar sig efterbliven med svenska mått mätt) som lyckas att bli evighetsbidragstagande i Sverige. Något vi svenskar får betala för.
Det kanske är läge för en större IQ undersökning av det svenska folket. Kvoten måste droppat rejält de senaste decennierna eftersom vi verkar då korkade och naiva.
Nej det gäller invällare från MENA.
Dessutom så är dom osannoligt lata.
Har du sett någon av dem jobba t.ex.vid vägbyggen ?
Hur många nobelpristagare hittar du i Somalia ,Irak, Iran ,Afganistan mfl ?
Hur många industrier med inhemska produkter hittar du i dessa länder..knyta mattor räcker ju inte nån vart i den jämförelsen.
Har man högt IQ när man krigat i tusentals år ?
Alla dessa länder är fullständigt beroende av i princip alla varor och tjänster som omvärlden erbjuder..
Om man nu är så smart varför har man ingen mirakelmedicin mot sin egna inkompetens vad det gäller flyktingar o folk som flyr dessa länder..?? Logiska lösningar tillhör ett högt IQ,,jag saknar detta hos dessa..

Även till detta inlägg fick jag en kommentar (från samma person som skrev den ovan citerade, relevanta kommentaren) som höll med om att det inte var genetiskt men att det var det ‘kulturella bagaget’ som satte käppar i hjulet för integrationen.

Varför tog jag upp detta då?

Det jag ville visa var hur snabbt och lätt det går att förflytta fokus, förlöjliga och bagatellisera innehåll i texter som kritiserar och strider mot ett främlingsfientligt tankesätt. Om du är ute och debatterar så vill jag ge några råd till dig: Håll dig till saken. Ifrågasätt relevansen i det du bemöts med och styr tillbaks diskussionen till huvudfrågan. Erkänn om du har haft fel, uppträd hövligt (även mot de ohövliga) och försök att lyssna och ta lärdom av alla diskussioner, visa gärna att du har förmåga att lära dig. Går inte detta så finns det bara en sak att göra: Sluta diskutera med den personen.

Forumet jag håller till på heter Passagen Debatt, sektionen ‘Svenska samhället’. Jag befinner mig där lite då och då, i mån av tid och finner ett visst nöje i att konfronteras av andras åsikter. Det gör att jag verkligen får fundera på varför jag tycker som jag tycker och skriver det jag skriver.

Fler artiklar från Andreas Meijer hittar du på hans blogg: Världen, politiken och miljön.

Möta det annorlunda

Efter många om och men fick jag tid till att se denna föreläsning, som jag blivit rekommenderad för några månader sedan. Såhär i efterhand är jag mycket glad att jag sett den och inser att jag borde ha gjort det på en gång, för den var mycket nyttig.

gillisURTyvärr kan vi inte bädda in klippet direkt här på sidan, så du får klicka dig vidare: Föreläsning med Gillis Herlitz

Föreläsaren heter Gillis Herlitz som är forskare, antropolog och etnolog.

Han talar om möten mellan människor. Han visar också hur de etiketter vi försöker klistra på andra — och oss själva — har stor makt att påverka vår världsbild. Genom exempel från vardagen får vi ta del av vikten med att ”se människan” och vilka problem i kommunikation som kan uppstå när vi väljer att inte se människan vi möter eller att enbart se de etiketter vi redan satt på den.

Gillis beskriver bland annat hur handläggare reagerar när en person från Somalia bemöts.

Begrepp som exkludering och inkludering och dess faktiska innebörd — fördomar på gott och ont. Makten i samhörigheten och hur inkludering kan göra att vi tycker och handlar tvärt emot våra värderingar.

Vilka krav jag kan ställa på de jag möter, när jag har bestämt mig för att inte enbart agera på fördomar och etiketter. Att möta människor som gömmer sig bakom sin etikett.

För mig som blivande pedagog tycker jag att Gillis Herlitz ger ett mycket bra exempel på hur man med humor och engagemang kan tala om svåra saker med att vara människa. Normal och vanlig är synonymer, däremot ligger det olika värderingar i dessa ord. Precis som skillnaden mellan att vara Onormal eller att vara Ovanlig…

Föreläsningen är 52 minuter lång, men väl värd den tiden!