Etikettarkiv: Liberalerna

I fokus

Tidö: Stopp för ‘spårbyte’

Tidöpartierna, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna stoppar genom en lagändring möjligheten till s k ‘spårbyte’. Tidigare har avvisade asylsökande kunnat beviljas arbetstillstånd – förutsatt att de uppfyllt alla krav – utan att behöva lämna landet. Den nya lagen träder i kraft 1 april 2025.

Migrationsverket varnar nu för att det snabba avskaffandet av ‘spårbyte’, utan övergångsregler, kommer att påverka många som är i en pågående process. Den nya lagändringen står i strid med vad experter har uttryckt, nämligen att lagen hade behövt kompletteras med övergångsregler.

Usprungligen ingick ‘spårbytet’ i ett större lagpaket med syfte att reformera svenska arbetstillstånd. Lagpaketet var tänkt att träda i kraft i juni. Istället valde Tidöpartierna att lyfta ut ‘spårbyte’ och skynda på processen. Experterna har inte fått tillräckligt med tid att varna för konsekvenserna av lagen, inte minst med tanke på konsekvenserna för dem som direkt berörs.

De som tidigare valt ‘spårbyte’ och beviljats arbetstillstånd kommer inte att kunna förlänga sitt arbetstillstånd när det går ut. Den nya lagen kommer att kräva att man lämnar landet och ansöker från utlandet. I de flesta fall kommer de som inte får beslut före 1 april kunna kvalificera sig för en förlängning. I dagsläget väntar 2 000 personer på beslut.

Tidöpartierna viftar alltså bort kritiken och hävdar att syftet med att avskaffa ‘spårändringar ‘spårbyte’ är att skapa större incitament för personer med utvisningsbeslut att lämna Sverige.

Migrationsverket uppskattar att ungefär 4 700 personer som bor i Sverige kommer att påverkas av avskaffandet av ‘spårbyte’, vilket inte bara kommer att tvinga tidigare asylsökande som har använt detta alternativ att lämna landet, utan även deras familjer. Det snabba avskaffandet av ‘spårbyte’ innebär att många inte kommer att hinna förstå informationen innan det är för sent.

Källor:

The Local: Swedish Migration Agency warns of fast-tracked abolition of ‘spårbyte’ without transitional rules

Migrationsverket: Möjligheten till spårbyte försvinner

Riksdagen: Preskription av avlägsnandebeslut, avskaffande av spårbyte och vissa frågor om återreseförbud

Korta motargument, Krönikor

Persson (L) bar skottsäker väst i Rinkeby

Ska vi tro att ”En swishhoras berättelser” eller vad fan Lamottes bok nu heter ligger högt i lista över böcker integrationsminister Mats Persson (L) gillar just nu?

Missbedöm inte vikten av hundvisselsignalerande. Persson är inte ett dugg rädd för vanligt folk i Rinkeby men med sitt agerande hundvisslar han till landets rassar att de har rätt om de invandrartäta områdena. Att de är så farliga att synlig skyddsväst är ett måste där, men inte i hans övriga vardag när han främst rör sig i väldigt vita områden. De han vill nå, nås. Vi som inte är målgruppen men förstår vad han är ute efter nås också. Medan de i ”mitten” som gärna vill lägga locket på kommer hävda att vi överdriver…

Följ Vardagsrasismen på Instagram

Källa:

Aftonbladet: Kritik mot integrationsministern – hade skottsäker väst i Rinkeby

Lästips:

Aftonbladet: Den skottsäkra västen stal showen i ”Sverige möts: Direkt”

Krönikor

KD öppnar för SD

Sverigedemokraterna har sedan sitt intåg till riksdagen 2010 nått uppgångar i val efter val, trots att partiet kantats av allvarliga skandaler i en omfattning som inget annat riksdagsparti kommer i närheten av. SD lyckades bli näst största riksdagsparti och därmed det tyngsta regeringsunderlaget. Under nuvarande mandatperiod har de haft ett avgörande inflytande i regeringspolitikens utformning och riktning där deras ideologiska positioneringar förflyttas fram. Jimmie Åkesson är emellertid inte nöjd. Han har börjat skärpa tonen och ställa ultimatum: Efter nästa riksdagsval sitter SD antingen i regeringen eller i opposition.

Hur ställer sig övriga Tidöpartier till Åkessons utspel?

Jo, åtminstone ett Tidöparti har redan i början av det här året bekänt färg. I dagarna har Kristdemokraternas partistyrelse har nämligen beslutat om att stryka följande mening ur sin valplan:

”Att aktivt bilda majoritetsstyre tillsammans med partier som SD och V och andra partier som värderingsmässigt ligger långt ifrån kristdemokratisk ideologi bör däremot undvikas.” (Källa: SVT)

I ett pressmeddelande skriver KD att man ”kommer att arbeta för ett regeringssamarbete som resulterar i det bästa för Sverige”, vilket enligt KD innebär ”så mycket kristdemokratisk politik som möjligt”. Ironiskt nog hade partiledaren Ebba Busch inför valet 2018 yttrat att hon inte såg ett samarbete med SD som rimligt på 20 års sikt.

Att KD valt att ta detta stora steg säger något om de senaste 15 årens politiska utveckling i Sverige.

I början av 2010-talet var den politiska situation som vi befinner oss idag otänkbar. Hur svårt det må vara att föreställa det, men det fanns antirasistiskt motstånd inom betydande delar av borgerligheten. Det anordnades aktioner, demonstrationer och manifestationer för försvar av demokratin och mänskliga rättigheter. Det fanns en bred, antirasistisk folkrörelse över partigränserna där flera partier medverkade. Man var inte nödvändigtvis eniga om exempelvis arbetsmarknadsfrågor och den ekonomiska politiken, men man var överens om att slå vakt om demokratiska värden och principer, däribland om alla människors lika värde.

Spola fram 15 år och blicka ut det politiska landskapet idag. Begrunda vart vi har hamnat och hur långt förskjutningen mot högerextremismens tankegods har gått, liksom normaliseringen av rasism. Vad krävs för att inse hur utomordentligt farligt det är för demokratin att göra det vägval som KD gjort? Är demokratins värden och principer numera underordnat strävan efter att behålla regeringsmakten?

Emerich Roth och Hédi Fried, båda överlevande av Förintelsen, ägnade de sista åren av sina liv åt att varna för SD. Roth och Friéd visste mycket väl vad de talade om. När Moderaternas tidigare partiledare Anna Kinberg Batra började öppna dörren för SD 2017 skrev Roth följande till henne:

”Sverigedemokraterna är fortfarande Sverigedemokraterna. Det har de inte ens själva försökt ändra på. Allt som uppdagades efter att de lyckades komma in i riksdagen bekräftar för alla med förmåga till logiskt tänkande att ränderna inte gått ur. Att mörka och tysta duger inte. Inte ens namnet har de bytt. Det är sant att Sverigedemokraterna har bytt om till kostym och hyfsat
språket, men man behöver bara skrapa lite grand på ytan för att bli varse vilka idéer dessa kostymer hänger på och vilka krafter som döljer sig under det tunna ytskiktet.

Ondskan uppenbarar sig i olika skepnader, men oavsett vilka titlar den ger sig, är det samma hat och samma mekanismer som driver dagens hatare, som de jag upplevt tidigare i mitt liv. Om ni nu inte lyssnar på oss, som har överlevt Förintelsen och upplevt hatets och våldets yttersta konsekvenser, vilka ska ni då lyssna på när alla vittnen är borta?” (Källa: SvD)

Källor:

SVT: KD öppnar för att sitta i regering med SD

KD: Pressmeddelande 250117

Aftonbladet: Åkesson: ”Vi kommer att fälla alla regeringar där vi själva inte ingår”

GP: Inget SD-samarbete – ens på sikt

SvD: Förintelseöverlevaren: ”Kinberg Batra, du banar väg för ondskan”

I fokus

Tidö: Angiverilagen – Vilka blir undantagna?

Skola, vård, socialtjänst och bibliotek kommer inte att omfattas av den nya angiverilagen, officiellt kallad informationsplikt. Det beskedet kom på en pressträff 26 november, efter att regeringens särskilda utredare presenterat sitt utlåtande.

Redan i Tidöavtalets första version för två år sedan avslöjades att Tidöpartierna, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna samt stödpartiet Sverigedemokraterna hade planer om att lagstifta om att offentlig sektor ska tvingas ange papperslösa, dvs anmäla dem till polisen eller Migrationsverket.

SD har tidigare inte velat se några undantag alls, men verkar nu ha ändrat ståndpunkt. L har under processens gång velat se undantag för hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst och bibliotek.

På pressträffen förkunnade migrationsminister Johan Forssell (M):

– Samarbetspartierna är överens om att verksamheterna skola, vård, socialtjänst och bibliotek ska undantas från den föreslagna informationsplikten. (Källa: SvD)

Den särskilda utredaren Anita Linder förklarade förutsättningarna för sitt utlåtande om vilka yrkesgrupper som ska undantas:

– Det innebär att vi inte skulle leva upp till barnkonventionen eller vår egen inhemska lagstiftning. (Källa: SvD)

På frågan om huruvida angiverilagen kommer att få så stor effekt, mot bakgrund av att stora sektorer blir undantagna, svarar Forssell:

– Det här blir ett stort steg framåt. Utredningen bedömer att det är de berörda myndigheterna som sitter på informationen som behövs, och då är det ett väldigt tungt vägande argument. (Källa: SvD)

Forssell är hoppfull:

– Fler kommer att lämna Sverige, frivilligt eller med tvång. (Källa: SvD)

De myndigheter som kommer att omfattas av angiverilagen och därmed tvingas att ange papperslösa är Arbetsförmedlingen, Kronofogden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Kriminalvården och Skatteverket.

Källor:

Tidöavtalet

SvD: Skol- och vårdpersonal undantas från angiverilagen

I fokus

Tidö: Åtstramning av anhöriginvandringen

1 kommentar

Under en pressträff 9 juli 2024 presenterade migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) och Ludvig Aspling (SD), migrationspolitisk talesperson, att de tillsätter en särskild utredare i uppdrag att se över hur villkoren för anhöriginvandring ska kunna skärpas ytterligare. Konsekvenserna av eventuella ändringar i regelverket gällande anhöriginvandring kommer att medföra att det blir svårare att beviljas uppehållstillstånd pga anknytning.

Malmer Stenergard utvecklar:

– Senare års omfattande invandring i kombination med bristande integration har bidragit till stora utmaningar med ett växande utanförskap. Att se över och ytterligare skärpa villkoren för anhöriginvandring är ett viktigt led i att vända utvecklingen och säkerställa en ansvarsfull, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik. (Källa: Regeringen.se)

– Utgångspunkten för utredarens arbete ska vara en stram reglering som inte går utöver vad som krävs enligt EU-rätten, och som fortsatt respekterar Sveriges internationella åtaganden i övrigt. (Källa:Regeringen.se)

Aspling preciserar syftet med utredningen:

– Regeringen vill kraftigt minska antalet asylsökande som söker sig till Sverige och antalet beviljade uppehållstillstånd. (Källa: Regeringen.se)

1 december 2023 trädde en del lagförändringar gällande anhöriginvandringen i kraft, bl a:

  • Höjd åldersgräns till 21 år på båda parter
  • Ändring i undantag för försörjningskrav för alternativt skyddsbehövande
  • Ändrad tidsfrist för kvotflyktingar

Den nya utredningen gällande åtstramningar gällande anhöriginvandring ska fokusera på:

  • Att försörjningskraven ska skärpas
  • Villkoren för anhöriginvandring till svenska medborgare
  • Krav på heltäckande sjukförsäkring för anhöriginvandrare
  • Ökad användning av DNA-analys för att bevisa biologist släktskap
  • Åtstramning av vilka familjemedlemmar som ska kunna vara anhöriginvandrare

Uppdraget ska redovisas senast 25 augusti 2025.

Tidöpartiernas s k paradigmskifte vad gäller åtstramningar i invandringspolitiken överlag står i stark kontrast till det som tidigare har varit tydliga kännetecken för Sverige, som t ex humanitet och öppenhet. Regeringen och SD har under de knappa två åren vid makten med all kraft visat att de är villiga att avkall på dessa kännetecken i syfte att skapa ”ordning och reda i migrationspolitiken”.

Källor:

Regeringen: Uppdrag om skärpta villkor för anhöriginvandring

Migrationsverket: Ändrade regler för anhö­ri­gin­vand­ring

I fokus

#EUVAL2024: S, C och L enda partier som inte samarbetar med extremister

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Förra gången, 2019, röstade endast 55 % av röstberättigade i Sverige. Detta kan ställas i jämförelse med ca 80 % i riksdagsval. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulistiska Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa och högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Kommer V, MP, M, KD och SD fortsätta samarbeta med extremister?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper dessa partier kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Detta är en förkortad version av den längre artikeln ”#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?” Där finner du adekvata länkar.

I fokus

#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Historiskt sett är vi dåliga på att rösta i EU-val. Förra gången, 2019, röstade 55 % av röstberättigade i Sverige. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast (Källa: Europaparlamentet).

Det blåser hård kuling i EU. Blåsten består av högerextrema partier på frammarsch. I flera EU-länder har högerextrema partier makten. I ytterligare länder har högerextrema partier stort inflytande på den politik som förs i landet. Redan i förra EU-valet skördade högerextremismen stora framgångar.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulisterna Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Bland partier i Europaparlamentet som inte ingår i någon partigrupp finner vi bl a ungerska, nationalkonservativa Fidesz – som sparkades ur partigruppen EPP med motiveringen att de är antidemokratiska – och ungerska etnonationalistiska/antisemitiska Jobbik, Greklands Kommunistiska Parti (KKE), med hammaren och skäran som partisymbol och italienska populisterna Femstjärnerörelsen (M5S). Vi kan också konstatera att tyska nationalkonervativa/högerextrempopulistiska Alternative für Deutschland (AfD) nyligen sparkats ur partigruppen ID pga kontroversiella uttalanden om SS från deras ledande politiker.

Kommer V, MP, M, KD och SD att fortsätta samarbeta med extremistpartier?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Sverigedemokraterna är svårbedömda vad gäller vilken partigrupp de kommer att välja. Vi kan utgå ifrån att de kommer att sälla sig till en grupp innehållande EU-skeptiska, nationalkonservativa och högerextrema partier, alternativt väljer de att inte ingå i någon partigrupp alls.

Vänsterpartiet kommer med all säkerhet att fortsätta vara del av en partigrupp med mängder av kommunistiska partier.

Miljöpartiet kommer troligtvis att stanna i sin partigrupp där ett  vänsterextremt och nationalistiskt parti ingår.

Moderaterna och Kristdemokraterna kommer högst sannolikt att fortsätta samarbeta med nationalkonservativa och högerextrempopulistiska partier.

Inte förrän efter valet bestämmer sig partierna för vilken partigrupp de avser att ingå i.

60 % av vår lagstiftning är beroende av EU

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

EU – ett fredsprojekt som innehåller antidemokrater

EU är i grunden ett fredsprojekt, med sitt ursprung i efterkrigstidens Kol- och stålunionen 1952. I EU-valet har vi möjlighet att säkerställa att demokratin segrar, så att representationen i Europaparlamentet stämmer överens med hur folket vill att arbetet i EU ska fortlöpa.Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara  om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Vad vill du bidra med till människor i Europa? Känns det rätt att rösta på partier som samarbetar med kommunister, ultranationalister, fascister eller nazister? På söndag 9 juni röstar vi för ett öppensinnat och mänskligt Europa, ett Europa där alla får vara med. Det är vår demokratiska rättighet och skyldighet.

Marine Le Pen, partiledare för franska ultranationalistiska National Rally (RN), har flörtat med Giorgia Meloni, den högerextrempopulistiska och nationalkonservativa italienska premiärministern, om att starta en ny högerextrem ”supergrupp”. Le Pen har insett att de högerextrema partierna är väldigt splittrade i Europaparlamentet och ser möjlighet att forma en partigrupp som skulle kunna bli den näst största partigruppen i Europaparlamentet.

I fokus

Tidö: Utvisa utlänningar som inte är dömda

1 kommentar

Regeringen, dvs Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna, presenterade 27 maj 2024 att de tillsätter en särskild utredning som bl a innefattar att utlänningar som ej dömts för brott ska kunna utvisas.

I pressmeddelandet Stärkt skydd mot utlänningar som utgör säkerhetshot mot Sverige påstår Justitedepartementet att organiserad brottslighet skulle vara systemhotande och att likställa med terrorism.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) utvecklar resonemanget:

 – Det går inte att bortse från det faktum att det finns vissa likheter mellan terrorism och den grova organiserade brottsligheten. Även de kriminella nätverken är systemhotande. De har ett stort våldskapital som de använder med likgiltighet inför konsekvenserna för allmänheten, och de ägnar sig åt infiltration och annan otillbörlig påverkan för att främja sina intressen. (Källa: Regeringen.se)

Motargument vill påminna om definitionen av terrorism. På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) läser vi:

Det finns ingen helt entydig definition av terrorism, men den svenska lagen om terrorbrott baseras på ett rambeslut från EU. Enligt beslutet är terrorism ”en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att:

  1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller del av en befolkning,
  2. tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller
  3. destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.” (Källa: MSB)

Vi på Motargument påstår att ingen av de tre kriterierna stämmer överens med de gängkriminellas syfte. Tidöpartierna gör alltså en felaktig bedömning då de likställer organiserad brottslighet med terrorism.

Att människor inte har lika rätt inför lagen är ett avsteg från likhetsprincipen, dvs att alla individer juridiskt sett är lika inför lagen. Att avvika från likhetsprincipen är antidemokratiskt och hör inte hemma i civiliserade rättsstater med jämlikt rättsväsende.

Avsteget från likhetsprincipen innebär i praktiken att personer som inte är dömda för något brott är föremål för utvisning. Utredningen ska kunna leda till att ”utlänningar som deltar i eller har samröre med kriminella nätverk ska kunna utvisas” (Källa: Regeringen.se). Richard Jomshof (SD, ordförande i justitieutskottet utvecklar resonemanget:

– Det är av högsta prioritet att återupprätta tryggheten i landet. Sverige ska inte vara en fristad för farliga personer och detta förslag är helt avgörande för att säkerställa att bland annat grova gängkriminella, även utan att de dömts för brott, faktiskt kan förvisas ut ur landet. (Källa: Regeringen.se)

Utredningen ska redovisas senast 21 november 2025. Syftet med utredningen är att utvidga Lagen om särskild kontroll av utlänningar (LSU).

Advokatsamfundet varnade redan 2020, då M lyfte frågan om att utvisa ej dömda utlänningar, att Sverige kan vara på väg att bli en polisstat.

Utspelet från Tidöpartierna om att likställa organiserad brottslighet med terrorism och att utvisa ej dömda utlänningar strider är felaktigt och är antidemokratiskt. Det strider mot principen om allas likhet inför lagen och för Sverige närmare en polisstat.

Källor:

Regeringen: Stärkt skydd mot utlänningar som utgör säkerhetshot mot Sverige

MSB: Terrorism

FRA: EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna – Artikel 20 Likhet inför lagen

SVT: Regeringen: Utvisa gängkriminella – utan att de dömts

Dagens Industri: Advokatsamfundet sågar M-förslaget: Går mot polisstat

I fokus

Regeringen och SD vill betala för att slippa flyktingar

1 kommentar

EU har en gemensam migrations- och asylpakt som fastställer att varje medlemsstat har ett ansvar och ska ta emot ett visst antal asylsökande. Tidöregeringen meddelar under en pressbriefing om migrationen 2023 att Sverige nu gör gemensam sak med flyktingfientliga Ungern då de aviserar att de vill köpa sig fria från asylsökande.

EU-länderna har, efter flera års förhandlingar, enats om en gemensam migrations- och asylpakt. Länder som vägrar ingå i det obligatoriska omfördelningsprogrammet av asylsökande kan köpa sig fria. Sverige säger sig nu vara berett att betala avgiften på minst 20 000 euro, motsvarande 224 000 kronor, per asylsökande för att slippa ta emot flyktingar. Om Sverige ska köpa sig fritt från alla 13 000 flyktingar som beräknas söka asyl 2024 kommer notan (med nuvarande växelkurs) att landa på 2,9 miljarder kronor.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) utvecklar:

– Det är värt ett ganska högt pris för att säkerställa att vi har en hållbar invandring. (Källa: DN.se)

Sverige har tidigare varit drivande i arbetet med att det ska finnas en ansvarsfördelning på asylsökande för att minska trycket på de länder som tar emot flest asylsökande. 2023 beviljade Sverige det lägsta antalet uppehållstillstånd av asylskäl under hela 2000-talet. Malmer Stenergard tar gärna åt sig av ”äran” för minskningen, trots att inga större beslut trädde i kraft förra året. Hon menar att Tidöregeringen via en bred internationell informationskampanj skickat tydliga signaler om att Sverige inte är intresserat av att ta emot asylsökande:

– Migranter är välinformerade och vi har varit väldigt tydliga med att vi genomför ett paradigmskifte. Vi har redan fått en hel del regeländringar på plats och mer kommer. Sådant spelar roll för var människor söker sig. (Källa: DN.se)

Åtstramningen av den svenska asyl- och migrationspolitiken påbörjades av den förra regeringen efter flyktingkrisen 2015-16.

Det nya beskedet om att köpa sig fri från flyktingmottagande har mött kritik, bl a från Centerpartiets migrationspolitiske talesperson Jonny Cato:

– Att Sverige ska gå samma väg som Ungern och köpa sig fria från ansvaret att ta emot sin del av flyktingarna är ett nytt lågvattenmärke. Ska EU ha en gemensam migrationspolitik behöver alla länder ta ett gemensamt ansvar och inte köpa sig fria. (Källa: DN.se)

Att Sverige väljer att betala sig fritt från flyktingar är ett naturligt steg i det s k ”paradigmskiftet” som den nuvarande regeringen och SD genomför på flera fronter. Tidöregeringen har tydligt visat att deras hjärtefrågor är asyl, migration, kriminalitet och medborgarskap.

Källor:

Regeringen: Pressbriefing om migrationen till Sverige under 2023

Europeiska unionens råd: Migrationspolitik: rådet enas om asyl- och migrationslagar

Expressen: Dyra notan för ”hållbar invandring i Sverige”

DN: Regeringen vill betala för att slippa asylsökande

Motargument: Myten om alla uppehållstillstånden 2023

Motargument: Regeringen och SD: ”Sverige är fullt”

I fokus

Tillbaka till DDR 2024: #vistelseförbud

I ett pressmeddelande 22 december 2023 presenterade Justitedepartementet att regeringen och SD kommer att införa vistelseförbud i Sverige. Detta i kombination med Tidöregeringens nya giv om visitationszoner, dubbla straff för vissa personer, preventiv avlyssning utan brottsmisstanke samt Jimmie Åkessons (SD) förslag om att kunna låsa in personer utan brottsmisstanke på obestämd tid är signifikativa för hur regeringen och SD arbetar med kriminalpolitiken. Åtgärderna för tankarna bakåt i tiden, till socialistdiktaturens Östtyskland (DDR) och fascistdiktaturer.

Lagen om vistelseförbud vann laga kraft 1 februari 2024. I Lag (2024:7) om preventiva vistelseförbud läser vi bl a att

  • Personer över 15 år kan förbjudas att beträda ett avgränsat område.
  • För att säkerställa att vistelseförbudet efterlevs kan det bli aktuellt med elektronisk övervakning.
  • Ett vistelseförbud kan gälla upp till sex månader.
  • Allmän åklagare prövar vistelsförbud, på skriftlig anmälan från Polismyndigheten.
  • Om en person med vistelseförbud bryter mot förbudet kan det ge upp till ett års fängelse.

Trots stark kritik drog regeringen och SD igenom lagändringen om vistelseförbud. Kritikerna framför ett antal punkter som motargument:

Inskränkningarna i fri- och rättigheter, fri rörlighet, privat- och familjeliv samt likabehandlingsprincip måste uppfylla ett antal krav, som inbegrips i svensk grundlag och Sveriges internationella åtaganden. Europakonventionen implicerar att vistelseförbud ska ha stöd av lag, och ska endast genomföras i ett demokratiskt samhälle då den har ett godtagbart syfte.

Kritiker menar vidare att den nya lagen om vistelseförbud kräver en proportionalitetsbedömning. Det påpekas att vistelseförbud inte står i proportion till intrånget det innebär för den enskilde vad gäller rörelsefrihet, privat- och familjeliv samt likabehandlingsprincip. För att lagförslaget ska stå i proportion till detta intrång krävs att vistelseförbudet svarar mot det förväntade ändamålet, dvs att minska brottslighet. I proportionalitetsbedömningen ska även avskärmning från skola, arbete, fritidsaktiviteter, vårdcentral, bostad och familj beaktas.

Civil Rights Defenders menar att utredningen inte innehåller bevis på att införande av vistelseförbud är vare sig brottsförebyggande eller effektiv brottsbekämpning. Det är framför allt skjutningar och sprängningar som utredningen fokuserar på. Det finns inga belägg för att dessa företeelser är spontana. Det finns inte heller några belägg för att en person som meddelats vistelseförbud inte kan främja eller begå brott även om denne befinner sig utanför det avgränsade området.

Kritiker nämner också oskuldspresumtion, dvs den grundläggande rättsprincipen att en brottsmisstänkt är oskyldig tills motsatsen bevisats. Lagen om vistelseförbud riktar in sig på personer som inte är dömda, anklagade eller misstänkta för brott. I detta fall handlar det om att åklagare ska gissa hur en individ kommer att agera i framtiden.

Att införa vistelseförbud, visitationszoner, dubbla straff för vissa personer, preventiv avlyssning och att låsa in människor på obestämd tid, allt utan brottsmisstanke, är företeelser som vi förknippar med kalla krigets Östtyskland och fascistiska diktaturer. Regeringen och SD satsar massor av tid och resurser på kriminalpolitiken. Det finns stora risker med de förändringar som de vill göra och redan har gjort. Sverige närmar sig alltmer en polisstat.

Källor:

Regeringen: Vistelseförbud ett kraftigt verktyg mot den organiserade brottsligheten

Riksdagen: Lag (2024:7) om preventiva vistelseförbud

Civil Rights Defenders: Vistelseförbud

Dagens juridik: Skarp advokatkritik mot förslag om vistelseförbud

SR: Kritik mot vistelseförbuden: ”Allvarligt och rättsosäkert”

BRIS: BRIS kritisk till vistelseförbud mot barn

MRInstitutet: Vistelseförbud på allmän plats och vissa andra platser

Barnombudsmannen: Vistelseförbud på allmänna platser och vissa andra platser

Dagens juridik: Regeringen går fram med förslag om preventiva vistelseförbud