Etikettarkiv: Liberalerna

Artiklar

Tidö: Skärpta straff och sänkt straffålder

1 kommentar

Tidöregeringen har, återigen efter eget huvud, tagit beslut som experter avråder ifrån och som studier och forskning motsäger. Tidö satsar hårt på symbolpolitik för att nå väljare. Forskare, studier, experter och remissinstanser belägger att strängare straff och sänkt straffålder inte minskar kriminaliteten, något som Tidöpartierna verkar vilja tro.

Tidöregeringen har tagit beslut om att straffpåföljder för vissa brott, bl a mord och grova sprängdåd, ska skärpas. Det finns dock ingen evidens för att skärpta straff skulle göra så att kriminaliteten minskar. Det finns däremot risk att det kan ha en kontraproduktiv effekt och öka risken för återfall, särskilt för unga som kan stiga i kriminella nätverk under sin tid i fängelset. Kostnaderna för skärpta straffpåföljder beräknas hamna på 16,3 miljarder kronor, med en ökning av fängelseår på 16 000 per år. Däremot finns det evidens för att sociala insatser, preventiva åtgärder och rehabilitering skulle vara faktorer som leder till minskad kriminalitet.

Tidöregeringen har tagit beslut om en sänkning av straffåldern till 13 år. Åtgärden ska gälla under en femårsperiod. Man har också aviserat att man kommer att möjliggöra för polisen att använda hemliga och preventiva tvångsmedel. Ungdomsrabatten kommer att ”minskas kraftigt” och ungdomsfängelser kommer i viss utsträckning att ersätta nuvarande SiS-hem. Sänkt straffålder har visat sig vara kontraproduktivt och kan istället leda till ökad kriminalitet. Gäng kommer att rekrytera ännu yngre barn. Sänkt straffålder kan strida mot Barnkonventionen och kan visa sig vara kontraproduktiv och riskerar att stigmatisera barn. Effektiviteten av sänkt straffålder ifrågasätts av kritiker, som menar att strängare straff sällan förebygger brottslighet på lång sikt och att rehabilitering är en viktigare insats för att minska återfall.

Tidöregeringen bedriver signalpolitik. De stiftar lagar och genomför reformer som inte har evidens, kritiseras av experter och egna utredare, samt motsägs av forskning och studier. Framför allt är det på områdena kriminal- och migrationspolitik som dessa ogenomtänkta och omotiverade beslut tas.

Lästips:

SVT: Utredning föreslår skärpta straff för ett 50-tal brott

Lunds universitet: Inget stöd i forskningen för hårdare straff

TF Kriminalvård: Hårdare tag mot unga

SVT: Tidöpartierna: Sänk straffbarhetsåldern till 13 år

Aftonbladet: Utredning: Sänk straffmyndighetsåldern

Stockholms universitet: Kontraproduktivt med sänkt straffålder

Expressen: Sågar sänkt straffålder blundar för orsakerna

I fokus, Krönikor

Tidö: Åsiktsregistrering – när individens frihet blir en fråga om ursprung

Simona Mohamsson (L), ny integrations- och utbildningsminister, vill låta SCB och World Values Survey kartlägga invandrares värderingar – med särskilt fokus på dem med “icke-västlig bakgrund”. Enligt regeringen ska detta ligga till grund för framtida integrationspolitik. Men förslaget har väckt stark kritik: är detta början på en ny typ av värdestyrd integrationspolitik, där “fel” åsikter ska rättas?

3 000 personer ska intervjuas med hjälp av polisens metod för samhällsstudier. De utvalda frågorna rör bland annat syn på homosexualitet, skilsmässa, abort och sexualitet – allt med avsikten att kunna “följa upp om integrationspolitiken fungerar”. Men varför är det just personer med ”icke-västlig bakgrund” som ska granskas? Varför betraktas värderingar inom majoritetsbefolkningen inte som ett samhällsproblem i samma utsträckning?

Namnbyte som symbol – eller sköld?

Mohamsson har en ovanlig bakgrund i svensk politik. Född i Tyskland, dotter till föräldrar från Mellanöstern, och kom till Sverige som barn. Efter familjens flytt bytte de efternamn från Mohammed till Mohamsson. Enligt Mohamsson själv var det ett uttryck för respekt och vilja att bli en del av det svenska samhället.

Detta har nu blivit ett centralt inslag i hennes berättelse: hon är både ett “invandrarbarn” och ett liberalt statsråd. Men när hon använder sin bakgrund för att försvara en politik som syftar till att korrigera andras värderingar, uppstår frågan: används hennes identitet som en sköld för att legitimera en politik som i praktiken särbehandlar?

Statsvetare, fackförbund och den politiska oppositionen har reagerat kraftigt. Ordet “åsiktsregistrering” har nämnts och röster flaggar för att hela integrationspolitiken håller på att glida mot ett kontrollsamhälle. Statsvetaren Jonas Hinnfors menar att det är ett utspel som syftar till att positionera sig politiskt snarare än en faktisk lösning på något integrationsproblem.

Från SD till L – samma logik, annan retorik

Det går inte att blunda för likheterna med Sverigedemokraternas retorik. I åratal har SD talat om behovet av att “anpassa invandrares värderingar” till det svenska. Nu förs samma idéer fram – men av en liberal minister med invandrarbakgrund. Skillnaden är retoriken. Där SD talar om “svenskfientlighet” och “kulturell infiltration”, talar Mohamsson om “vetenskap”, “demokratisk värdegrund” och “frihet”. Men syftet är detsamma: att definiera vilka värderingar som är acceptabla – och att identifiera dem som avviker.

I en DN-artikel där Mohamsson intervjuas läser vi följande konstaterande från artikelförfattarna:

De undersökningar som World Values Survey gjort tidigare visar att många nyanlända har annan syn på skilsmässa, sex före äktenskap, abort och homosexualitet än infödda svenskar. Men efter tio år i Sverige har migranternas värderingar påtagligt närmat sig de inföddas. (Källa: DN)

Värderingsundersökningen ska presenteras 2026 och kommer att ligga till grund för hur integrationspolitiken ska utformas framöver. Det är alltså inte en akademisk övning – det handlar om konkreta styrmedel för framtida politik.

Det finns starka historiska skäl till varför staten inte ska lägga sig i medborgarnas personliga värderingar. I demokratier är yttrandefrihet och åsiktsfrihet grundläggande rättigheter. Att koppla dessa rättigheter till etnisk eller kulturell bakgrund är inte bara farligt – det är ett hot mot hela idén om lika värde. Om staten börjar välja ut vilka värderingar som ska gälla – och hos vem – då har vi lämnat liberalismen bakom oss.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Lästips angående hur dåvarande arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Perssons (L) hösten 2024 lyfte kartläggning av invandrares värderingar, vilket möttes av hård intern kritik i Liberalerna. Ett statsråd i oppositionen ställde i samband med Perssons utspel en skriftlig fråga i Riksdagen.

Aftonbladet: Hård intern kritik mot L-ministerns invandringsutspel

Riksdagen: Skriftlig fråga 2024/25:183 Kartläggning av värderingar

Källa:

DN: Regeringen ska kartlägga invandrares värderingar

Myter

Myt: ”Frivillig” återvandring

Tidöregeringen intensifierar arbetet med att ”stimulera återvandring”. Alltsedan första versionen av Tidöavtalet som presenterades för drygt två och ett halvt år sedan har diskussionen varit central i den migrationspolitiska debatten. Nu tillsätts en utredning för att ta fram verktyg som ska stärka lokala och statliga aktörer i arbetet med att ”informera” om det som påstås vara ”frivillig” återvandring. I själva verket är det illa kamouflerade formuleringar som syftar till att se till att så många som möjligt återvänder till sina hemländer.

Det finns ett parti som inte är som alla andra. Detta parti som bildades 1988 har alltid propagerat för repatriering, dvs återvandring. Sverigedemokraterna är ”hjärnan” bakom transformationen på migrationsområdet som skett hos regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Före valsegern 2022, då SD blev största parti i regeringsunderlaget, hade inget av dessa partier talat om återvandring. Numer är det svensk regeringspolitik. SD:s våta dröm har – i deras värld – äntligen blivit verklighet.

Vi läser följande ur Tidöavtalet:

”En utredning tillsätts kring hur återvandring kraftigt kan stimuleras och med andra medel öka när det gäller personer som är bosatta i Sverige och som har anknytning till ett annat land och som vill återvandra. Det gäller särskilt personer som inte integrerats i det svenska samhället i termer av egenförsörjning, språk eller andra kulturella faktorer”. (Källa: Tidöavtalet)

I pressmeddelandet från Justitiedepartementet 5 juni 2025 uttalar sig såväl migrationsminister Johan Forssell (M) som migrationspolitiske talpersonen Ludvig Aspling (SD). I princip säger de två herrarna samma sak, dvs att personer som inte ”vill” eller ”kan” integreras i samhället, med intensifierad information ska kunna återvandra ”frivilligt”.

I samma pressmeddelande läser vi följande formulering:

”Kommuner möter ofta personer som kan vara aktuella för frivillig återvandring, men att kunskapen om möjligheterna och stödet som finns ofta är låg. Samordnaren ska därför samla in och sprida information, vägleda kommuner och bidra till att utveckla samverkan med andra aktörer, till exempel civilsamhället, statliga myndigheter och länsstyrelserna”. (Källa: Regeringen)

När lokala och statliga aktörer nu får mandat att aktivt propagera för återvandring, är det svårt att se hur detta ska kunna etiketteras som ”frivilligt”. Tvärtom ska personer och familjer, som redan är utsatta, påminnas om att de skulle vara icke önskvärda, inte är välkomna. Istället för att erbjudas det sociala stöd som de har rätt till, ska de istället övertalas att lämna landet för att åka tillbaka till det land som de en gång flydde av en anledning.

Tidöpartierna, som i stora delar får stöd av Socialdemokraterna i migrationsfrågorna, har kritiserats av många aktörer för den kraftigt åtstramade flykting- och migrationspolitiken.

Uppdraget ska slutredovisas 4 juni 2027.

Att regeringen, nu tillsammans med SD, väljer att skärpa retoriken och politiken kommer att skapa stark oro hos människor som är direkt berörda. Frågor som ”är det min tur nu?”, ”får jag stanna?” eller ”vad kommer att hända i hemlandet?” kommer att ställas. Den tillspetsade retoriken, och reella politiken, gällande återvandring får den ofrånkomliga konsekvensen att människor, som bott, levt, verkat och till och med fötts i Sverige ändå pekas ut som främlingar.

Källor:

Tidöavtalet

Regeringen: Regeringen tillsätter samordnare för att öka frivillig återvandring

FARR (Flyktinggruppernas riksråd): Vi protesterar mot Tidöavtalet och en främlingsfientlig flyktingpolitik

I fokus

Tidö: Samma brott – dubbla straff

1 kommentar

5 juni 2025 presenterade Tidöregeringen en straffrättsreform med skärpta straff på en rad områden. En iögonfallande förändring är att gängkriminella ska straffas hårdare just för att de är gängkriminella. Samma brott – dubbla straff. Särbehandling av människor, oavsett om de är kriminella eller inte, är inte förenligt med mänskliga rättigheter, den liberala demokratin, grundlagen och rättsstatens grundläggande princip om allas likhet inför lagen.

Regeringens utredare, rikspolischef Petra Lundh, som står bakom förslaget, förutspår att reformen kommer att leda till ett högre tryck på kriminalvården. Förslagen, som vinner laga kraft 1 januari 2028, kommer att leda till ca 16 000 fler fängelseår per år, vilket i sin tur kommer att öka kostnaderna med ca 16,3 miljarder kronor per år.

Många delar i regeringspolitiken är ren SD-politik. Det är egentligen inte så märkligt, SD är det största partiet i regeringsunderlaget. Det är framför allt på SD:s favoritområden Kriminalitet samt Migration och Integration som partiets inflytande har märkts av.

Tidöavtalet har kritiserats av såväl fackförbund som offentliganställda för att vara repressivt i den mening att det bryter mot mänskliga rättigheter, grundläggande fri- och rättigheter, Barnkonventionen, grundlagen samt rättssäkerheten. Det har också framförts att Tidöavtalet strider mot etiska riktlinjer och yrkesetiska koder.

CRD (Civil Rights Defenders) menar att kriminalpolitiken som bedrivs är straffpopulistisk, dvs beslutsfattare fokuserar snarare på straffrättsliga påföljder för att blidka väljare, inte för den brottsförebyggande effekten. Det finns inte stöd i vare sig forskning eller erfarenhet från andra länder för att höjda straffrättsliga påföljder minskar brottsligheten. Mänskliga rättigheter dikterar att straffrättsliga påföljder måste vara proportionerliga. Vidare påpekar CRD att flera åtgärder i Tidöavtalet ”direkt skulle strida mot internationella och regionala skyldigheter och konventioner som Sverige förbundit sig till samt mot vår egen grundlag”.

Straffrättsreformen kommer i sin förlängning att få som direkt konsekvens att juridisk status och grupptillhörighet fäller avgörande för vilka rättigheter en människa har. Mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och den liberala demokratin kan komma att sättas ur spel.

Källor:

Regeringen: Utredning lämnar förslag till ett reformerat straffsystem

SVT: Utredning föreslår skärpta straff för ett 50-tal brott

Tidöavtalet

SVT: Sverigedemokraterna vill ha in mer i Tidöavtalet 2.0

Dagens Samhälle: Rätten till vård på lika villkor får inte urholkas

Civil Rights Defenders: Vi har granskat Tidöavtalet

I fokus, Krönikor

Tidö: Socialtjänsten ska uppmuntra återvandring

Tidöregeringen har under pågående mandatperiod många gånger tydligt deklarerat att invandrare inte ska känna sig trygga eller välkomna i Sverige. De har varit gäster, men nu är det hög tid att återvända. Tidöregeringen är helt öppna med att återvandringen ska öka kraftigt, och att socialtjänsten ska vara del i den processen genom att informera om och uppmuntra återvandring. Vilka signaler sänder de skarpa uttalandena och hoten?

Detta ska ske genom propaganda om ett kraftigt höjt återvandringsbidrag om 350 000 kronor till varje person som ”väljer” att återvandra. Denna information har hittills ålagts Migrationsverket. Detta regelverk ska finnas på plats senast 1 januari 2026. Regeringens utredare avrådde från att höja återvandringsbidraget.

Skärmdump från regeringens proposition 2024/25: 89

Nu öppnar Tidöregeringen i propositionen 2024/25:89 för att socialtjänsten också ska propagera för att få människor att återvandra till sina hemländer. Min, och många andras, uppfattning är att socialtjänstens uppgifter inte ska innefatta uppmuntran om återvandring. De ska arbeta för att ge familjer rätt stöd i samhället. Istället för att ta tag i problemen tar Tidöregeringen den ”enkla vägen” och skickar hem människor. Förfarandet att socialtjänsten ska uppmuntra personer att återvandra är tänkt att starta 1 juli 2025. Den 20 maj 2025 ska riksdagen rösta om den nya socialtjänstlagen. Regeringen skriver på sin hemsida att:

”Regeringen föreslår att en ny socialtjänstlag ska ersätta den nuvarande. Förslagen ska skapa en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst.” (Källa: Regeringen)

Vän av ordning känner sig nödgad att protestera och vill veta hur påtryckningar om återvandring på något sätt skulle kunna vara hållbara och förebyggande för socialtjänstens arbete? Tvärtom ser jag att det kan komma att bidra till en ökad polarisering i samhället samt att tilliten hos utsatta familjer gentemot socialtjänsten kommer att innebära att färre vågar söka hjälp. Socialtjänsten påpekar att det kommer att hindra det förebyggande och främjande arbetet som de är ålagda. Hur hänger migrationspolitiken ihop med socialtjänstens mål?

Tidöregeringen bekänner gång på gång sina rätta färger. Oron och bristen på tillit ökar i takt med varje invandrarfientligt förslag som Tidö trollar fram ur sin hatt. Det är inte svårt att inse att ”hjärnorna” bakom de skarpa åtgärderna är Sverigedemokraterna, som genom alla år har utmålat invandrare som ett hot mot Sverige. På punkt efter punkt får partiet igenom sin politik. Marionettregeringen dansar efter SD:s pipa.

EDIT: 20 maj 2025 röstade riksdagen ja till den nya socialtjänstlagen, som kommer att vinna laga kraft 1 juli 2025. Resultatet av omröstningen gällande huruvida socialtjänsten ska informera om och uppmuntra återvandring ses nedan:

Skärmdump från Riksdagens hemsida 250520

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Källor:

SVT: Regeringen föreslår kraftigt höjt återvandringsbidrag

Regeringen: En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter Prop. 2024/25:89

SR: Socialtjänsten ska uppmuntra till återvandring – ”Kommer skada tilliten”

Rädda Barnen: Vi välkomnar den nya socialtjänstlagen, men är oroliga för en socialtjänst som tvingas fokusera på kriminalpolitik

Artiklar

Tidö: Skärpta krav för medborgarskap (del 6)

Detta är del 6 av en längre artikel om Tidöregeringens skärpta krav för medborgarskap. Denna sista del handlar om medborgarskap för vår tid – inte 1800-talet.

Den svenska regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna, skärper nu kraven för medborgarskapet kraftigt. Det Tidöpartierna inte vill kännas vid är att medborgarskap är en rättighet, ett formellt medlemskap i samhället och en grundläggande del av vår demokrati. Ett medborgarskap har potential att fungera som ett verktyg för ökad integration och minskad segregation.

Skärmdump från Ulf Kristerssons Facebooksida.

Världen ser inte ut som den gjorde när nationalstaten skapades och blev en norm. Idag är människor mer uppkopplade globalt, rör sig över gränser, samarbetar över kontinenter. De verkliga hoten är inte invandrare som inte tjänar 20 000 kronor. 

Det är bland annat frågor om klimatet, krig, artificiellt intelligens, digitalisering och mycket annat. För att möta dessa utmaningar behövs även nya former av medborgarskap, som bygger på inkludering, solidaritet och gemensamt ansvar, både lokalt och globalt. 

Regeringen bör därför avsluta sin repressiva, godtyckliga och motsägelsefulla politik kring medborgarskap. Den stärker inte demokratin – den försvagar den. Den bygger inte gemenskap – den splittrar. Medborgarskap är något som ska förena och vara en rättighet för fler och inte något som ska kunna missbrukas genom godtyckliga metoder.

Källor:

Europaparlamentet: The protection of Article 2 TEU values in the EU 

Mänsklig säkerhet: Så avviker Sverigedemokraternas värderingar

Expressen: Moderaterna har fel om medborgarskap

Uppsala universitet: Ludvig Broomé – Den auktoritära dynamiken i SD:s väljarbas – Ett socialpsykologiskt perspektiv på svensk politik

Legimus: Clara Sandelind- En god flyktingpolitik

FN: Global Citizenship

Artiklar

Tidö: Skärpta krav för medborgarskap (del 5)

Detta är del 5 av en längre artikel om Tidöregeringens skärpta krav för medborgarskap. Denna del handlar om ett förslag som skapar ett sämre samhälle rörande integration.

Den svenska regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna, skärper nu kraven för medborgarskapet kraftigt. Det Tidöpartierna inte vill kännas vid är att medborgarskap är en rättighet, ett formellt medlemskap i samhället och en grundläggande del av vår demokrati. Ett medborgarskap har potential att fungera som ett verktyg för ökad integration och minskad segregation.

Skärmdump från Ulf Kristerssons Facebooksida.

Regeringens politik förbättrar inte integrationen. Den gör inte medborgarskapet ”finare” eller mer värdefullt. Den gör det bara svårare. Det är som att säga att en Volvo är bättre om den kostar 1,5 miljoner samtidigt som färre har råd att köpa och köra den. 

Så varför gör regeringen det här? Svaret är: för att blidka en väljarkår som alltmer präglas av fördomar, rasism, populism, ilska och känslan av förlorad kontroll och bekvämlighet. Det är ett försök att skapa ordning, men inte genom rättvisa, utan genom godtycklighet och uteslutning. Det är ett sätt att erbjuda syndabockar till de som tror att deras liv blir bättre om andra får det sämre. 

Forskning visar gång på gång att “kravbaserad” medborgarskapspolitik inte leder till bättre samhällsdelaktighet, inkludering och öppenhet. Det som krävs för integration är bland annat tillit, sociala nätverk, möjlighet att påverka, alltså inkluderande åtgärder.

Källor:

Europaparlamentet: The protection of Article 2 TEU values in the EU 

Mänsklig säkerhet: Så avviker Sverigedemokraternas värderingar

Expressen: Moderaterna har fel om medborgarskap

Uppsala universitet: Ludvig Broomé – Den auktoritära dynamiken i SD:s väljarbas – Ett socialpsykologiskt perspektiv på svensk politik

Legimus: Clara Sandelind- En god flyktingpolitik

FN: Global Citizenship

Artiklar

Tidö: Skärpta krav för medborgarskap (del 4)

Detta är del 4 av en längre artikel om Tidöregeringens skärpta krav för medborgarskap. Denna del handlar om medborgarskapet som ett ”klassfilter”.

Den svenska regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna, skärper nu kraven för medborgarskapet kraftigt. Det Tidöpartierna inte vill kännas vid är att medborgarskap är en rättighet, ett formellt medlemskap i samhället och en grundläggande del av vår demokrati. Ett medborgarskap har potential att fungera som ett verktyg för ökad integration och minskad segregation.

Skärmdump från Ulf Kristerssons Facebooksida.

Att höja inkomstkravet till 20 000 kronor per månad försvårar för breda grupper att nå medborgarskap: låginkomsttagare, deltidsarbetande, kvinnor, studenter, nyanlända. Det handlar inte om karaktär eftersom det handlar om klass. 

Skulle regeringen applicera samma krav på redan existerande svenska medborgare, skulle vi i Sverige få ett samhälle där många SD-väljare inte kvalar in. Många av dem står utanför arbetsmarknaden, har låga inkomster och har samtidigt auktoritära, antidemokratiska eller extremistiska åsikter, värderingar och beteenden. Järnrörsskandalen, hot mot journalister, hatkampanjer och öppet rasistiska uttalanden har förekommit både bland SD:s företrädare och sympatisörer.

Källor:

Europaparlamentet: The protection of Article 2 TEU values in the EU 

Mänsklig säkerhet: Så avviker Sverigedemokraternas värderingar

Expressen: Moderaterna har fel om medborgarskap

Uppsala universitet: Ludvig Broomé – Den auktoritära dynamiken i SD:s väljarbas – Ett socialpsykologiskt perspektiv på svensk politik

Legimus: Clara Sandelind- En god flyktingpolitik

FN: Global Citizenship

Artiklar

Tidö: Skärpta krav för medborgarskap (del 3)

Detta är del 3 av en längre artikel om Tidöregeringens skärpta krav för medborgarskap. Denna del handlar om godtyckliga åsikter maskerade som liberala värderingar.

Den svenska regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna, skärper nu kraven för medborgarskapet kraftigt. Det Tidöpartierna inte vill kännas vid är att medborgarskap är en rättighet, ett formellt medlemskap i samhället och en grundläggande del av vår demokrati. Ett medborgarskap har potential att fungera som ett verktyg för ökad integration och minskad segregation.

Skärmdump från Ulf Kristerssons Facebooksida.

Att Kristersson bland annat talar om ”respekt för svenska värderingar” är särskilt problematiskt. Vilka värderingar? Vems? I praktiken är det ett kodord för assimilation och bild av svenskhet som är ofta godtycklig och nationalistisk. 

Absurt nog använder regeringen här ofta just liberala, progressiva, universella värderingar som jämlikhet, jämställdhet, tolerans som argument för att exkludera människor samtidigt som regeringen är beroende av Sverigedemokraterna vars värderingar överlag är motsatsen till det regeringen formellt kommunicerar om. 

Bland andra har forskaren Clara Sandelind visat hur just denna typ av retorik och fraser inte leder till ökad integration eller tillit utan snarare förstärker misstro och segregation. När staten kräver, framför allt genom godtyckliga och fördomsfulla beteenden, att invånare ska bevisa sin lojalitet, moral och kulturella anpassning, undergrävs tilliten i båda riktningar.

Källor:

Europaparlamentet: The protection of Article 2 TEU values in the EU 

Mänsklig säkerhet: Så avviker Sverigedemokraternas värderingar

Expressen: Moderaterna har fel om medborgarskap

Uppsala universitet: Ludvig Broomé – Den auktoritära dynamiken i SD:s väljarbas – Ett socialpsykologiskt perspektiv på svensk politik

Legimus: Clara Sandelind- En god flyktingpolitik

FN: Global Citizenship

Myter

Tidö: Skärpta krav för medborgarskap (del 2)

Detta är del 2 av en längre artikel om Tidöregeringens skärpta krav för medborgarskap. Denna del handlar om myten om det kravlösa medborgarskapet.

Den svenska regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna, skärper nu kraven för medborgarskapet kraftigt. Det Tidöpartierna inte vill kännas vid är att medborgarskap är en rättighet, ett formellt medlemskap i samhället och en grundläggande del av vår demokrati. Ett medborgarskap har potential att fungera som ett verktyg för ökad integration och minskad segregation.

Skärmdump från Ulf Kristerssons Facebooksida.

Retoriken om att medborgarskapet i Sverige idag är ”kravlöst” saknar även verklighetsförankring. Sedan tidigare finns det följande krav för svensk medborgarskap: 

  • Du måste kunna styrka din identitet (oftast genom giltigt pass eller annan godtagbar id-handling). 
  • Du måste ha fyllt 18 år (undantag finns för barn). 
  • Du måste ha permanent uppehållstillstånd, uppehållsrätt eller uppehållskort.
  • Du får inte ha vistats utomlands under längre perioder som bryter hemvisttiden.
  • Du får inte ha beslut om utvisning eller avvisning mot dig. 
  • Du måste ha stadigvarande bosättning i Sverige.

Du måste ha bott i Sverige under en sammanhängande tid: 

  • 5 år för de flesta sökande. 
  • 4 år om du är gift eller sambo med en svensk medborgare.
  • 3 år om du är nordisk medborgare. 
  • 2 år om du är statslös eller erkänd flykting. 
  • Ingen eller låg brottslighet. 
  • Ingen eller låg skuldsättning (t.ex. hos Kronofogden eller CSN). 

Källor:

Europaparlamentet: The protection of Article 2 TEU values in the EU 

Mänsklig säkerhet: Så avviker Sverigedemokraternas värderingar

Expressen: Moderaterna har fel om medborgarskap

Uppsala universitet: Ludvig Broomé – Den auktoritära dynamiken i SD:s väljarbas – Ett socialpsykologiskt perspektiv på svensk politik

Legimus: Clara Sandelind- En god flyktingpolitik

FN: Global Citizenship