Kategoriarkiv: Korta motargument

Inkonsekventa ”antirasister” och ”icke-rasister” har ingen trovärdighet!

Såväl antirasism som ickerasism handlar om att värna ALLA människor i enlighet med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det kan tyckas som en självklarhet, men vi på Motargument vill ändå puffa för att läsa igenom förklaringen, då den inrymmer kontentan av vad en antirasist, eller ickerasist, bör stå för. Den går att läsa här på svenska, och här på engelska.

Det finns människor som anser sig ingå i den antirasistiska rörelsen eller hävdar att de inte är rasister – eller uttrycker sig rasistiskt – men som fallerar vad gäller riktig anti- och ickerasism.

Som en sann antirasist, som en människa som säger sig vara icke-främlingsfientlig så finns inga undantag. Du är inte trovärdig i din icke-rasism om du samtidigt undantar något av följande:

  • etnicitet
  • nationalitet
  • hudfärg
  • ursprung
  • kultur
  • religion
  • sexuell läggning
  • könsidentitet
  • könsuttryck
  • kön
  • ålder
  • funktionsvariation

Alla nyss nämnda punkter ingår i en vidare definition av anti- och ickerasism. I samma stund som du undantar någon av nyss nämnda punkter diskvalificerar du dig själv, och konsekvensen blir att din anti- eller ickerasism inte längre är trovärdig.

Att vara konsekvent  i tanken om alla människors lika värde är att vara trovärdig. Annars kan vi låta bli att ens försöka.

Lästips:

Det finns bara en antirasism och det är konsekvent antirasism

Är du rasist, eller bara lite främlingsfientlig?

Rasismen bland antirasister

Rasismen mot romer är accepterad

En antirasistisk vision

En konsekvent antirasist undviker negativa generaliseringar

Vi kräver ett svar, SD: Vilka invandrare ska ni skicka ”hem”?

Sverigedemokraterna har, sedan starten, talat om att flyktingar och invandrare måste repatrieras. Så sent som 1999 var det inskrivet i partiprogrammet att flyktingar som kommit efter 1970 ska deporteras. Nu väcker de idén igen.

I takt med att det allmänpolitiska läget gällande migrations- och flyktingpolitik blir alltmer ansträngt, känner sig SD tvingat att hårdlansera frågan för att fortsatt framstå som det parti som verkligen tar ”massinvandringen” och ”islamiseringen” på allvar. Migrationsverket har gjort sitt och istället förespråkar SD ett s k återvandringsverk.

Vilka människor vill SD svika? Vilka är det som ska åka ”dit de bör bo”?

Ex-jugoslaver, finländare, iranier, ungrare, balter, latinamerikaner och judar har alla varit med och bidragit till Välfärdssverige och till att vårt land alltjämt är ett av världens bästa länder att leva i.

Anser SD att Sydsudan, Irak, Afghanistan, Eritrea, Syrien eller Somalia vara ”säkra” länder mogna för att återta människor som en gång flytt landet av en anledning?

Dessa frågor kräver svar:

• Vad innebär repatrieringen i praktiken?

• Vem kommer att beröras av repatrieringen?

• Vart ska människorna skickas?

• När kommer repatrieringen att ske?

• Hur ska kalaset finansieras?

• Varför ska människor återvända till sina hemländer?

Vi kräver svar. Raka besked. Nu.

ladda ned

P.S. Det finns redan ett återvandringsbidrag. Läs mer om det här.

Lästips:

SD: ”Tack för allt, men nu är det dags att åka hem”

Vilka vill SD deportera?

Vilka invandrare är för många?

Ofta påpekar rasister att vi tar emot för många invandrare i Sverige. Man pekar på statistiken för Sveriges totala invandrarmottagande och många försöker då bryta igenom debatten och protestera mot det oseriösa i detta retoriska grepp då man ofta syftar på de flyktingar som flyr till Sverige. Jag har därför valt att behandla begreppet invandrare på samma sätt som man gör från rasistiskt håll.

Under 2016 hade vi en total invandring på 160 000 människor. Samtidigt hade vi en utvandring på närmare 45 000 människor (Migrationsverkets siffror). Av dessa 160 000 så var 29 000 asylsökande. Inom begreppet ryms även återvändande svenskar vilka utgör den näst största posten för 2016 på drygt 15 000 människor (SCB:s siffror). Med enkel subtraktion får vi vid handen att det rör sig om 119 000 människor som är varken asylsökande eller återvändande svenskar. En stor andel invandrare – 13 000 – är studerande från andra länder (Migrationsverket 2017).

Frågan vi därför bör ställa oss är: VILKA invandrare är det som anses vara för många?

Enligt statistiken så har vi alltså asylsökande som uppgick 2016 till 29 000 personer av totalt 160 000 invandrare. Är dessa 29 000 så många att man helt kan bortse från de övriga 120 000 (bl a gäststudenter och gästarbetare) som också ingår i kategorin invandrare?


Jag har i denna text valt att använda mig av avrundade siffror, men för den som vill se vad de exakta siffrorna var för den valda perioden finns länkarna nedan.

Migrationsverket
SCB
Migrationsverket, beviljade uppehållstillstånd

Värde eller värdighet?

Påståendena att begreppet ”alla människors lika värde” skulle vara en felöversättning från engelska originalet, bortser från att det är inte ordet ”dignity” som ska översättas, utan det är en hel text som bland annat innehåller: ”all human beings are equal in dignity”.

I tusentals diskussioner om allt möjligt kan man stöta på ett argument att begreppet ”alla människors lika värde” skulle vara en felöversättning av en förklaring i FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter.

Det är inte ordet ”dignity” som ska översättas, utan hela texten i alla artiklar och i förordet till FN-konventionen om mänskliga rättigheter.

Översättning mellan olika språk är inte så enkelt.

Och skulle det verkligen vara så jobbigt och ansträngande om vi alla erkänner alla nu levande medmänniskors likvärdiga värde OCH värdighet OCH människovärde?

Exakt vad skulle vara så enormt fel och skadligt för dig eller någon annan, att svenska staten och svenska myndigheter betraktar alla svenska medborgare och alla invånare i Sverige på likvärdigt sätt och tillerkände dem alla liknande beaktande för varje persons värde, människovärdighet, rättigheter OCH rätten att slippa bli diskriminerade eller utsatta för rasism?

Myt: Översättningen av ”dignity” är fel!

En seglivad myt och lögn roterar runt i sociala medier, år efter år. Den går ut på att någon skulle ha felöversatt ett ord i FN:s allmänna konventioner om mänskliga rättigheter på ett avsiktligt missvisande sätt.

Argumenten lyder oftast att det skulle vara orimligt att vi måste älska varje annan människa exakt lika mycket som våra egna barn, och att det inte går att ”värdera” alla människor exakt lika mycket.

FN:s juridiska och lingvistiska experter har formulerat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och de sju centrala FN-konventionerna och alla andra dokument i FN.

FN:s lingvister och översättare är de som har översatt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och alla andra FN-dokument till medlemsländernas språk. (officiella FN-översättningar av mänskliga rättigheterna finns just nu till cirka 508 olika språk)

Det är inte något elakt ”PK-troll” eller någon ”batik-häxa” i Sverige som översatt ordet ”dignity” till ”värde” med syfte att ställa till något problem för de som tycker att man INTE bör tillerkänna alla medmänniskor något jämförbart människovärde.

Motargument har publicerat en lång rad artiklar på detta tema och även en artikelserie med hela FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Myt: FN vill bestämma över våra känslor

En viktig detalj i ett av argumenten som används mot antirasister och mot mänskliga rättigheter är att det skulle vara omöjligt att någon kan älska sitt eget barn och en massmördare, dömd pedofil eller Hitler lika mycket. Vi syftar naturligtvis på myten om att ordet ”dignity” påstås ha felöversatts.

Personer som använder argumentet tycks tro att FN:s allmänna konventioner om mänskliga rättigheter handlar om att alla privatpersoner är lagbundna under dessa texter att tycka om alla människor exakt likadant och lika mycket. Det förefaller som om att de använder argument mot mänskliga rättigheter på ett sätt som liknar försök att förringa eller förneka eller normalisera diskriminering och/eller rasism.

Det finns ett ”förord”, ett så kallat ”preamble” i FN-konventionerna, som förklarar dokumentets tillkomst, syfte och användningssätt såväl som dess användbarhet.

FN-konventionerna handlar om hur FN-medlemsstaterna ska behandla sina medborgare och invånare – och vad medborgarna har för rättigheter i staten de är medborgare i.

FN-konventionerna handlar inte i första hand om dig och dina känslor eller åsikter om andra människor. Alla privatpersoner tillerkänns dessutom åsiktsfrihet i svenska grundlagen och Europakonventionen och i FN-konventionerna.

Källor:
Levande historia.se : Förklaring om de mänskliga rättigheterna (teckenspråkstolkad)

Artikelserien: Mänskliga rättigheter på Motargument.se

Europakonventionen

”Tvinga dem betala tolken själva”

Krav reses då och då både i kommentarsfält på sociala medier och genom politiska motioner från högerpartier och extremhögern – att människor som är misstänkta eller åtalade för misstänkta brott här i Sverige och inte har svenska språket som sitt modersmål – de ska själva betala kostnaden för tolk och översättare i förhör och i rättegångar.

Det finns en detalj som alla sådana förslag går på tvärs emot, och det är en punkt i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheterna:

Artikel 10

Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

Om en person skulle behöva betala för en tolk eller översättare, för att kunna säkerställa att hen har förstått frågor och alla juridiska teknikaliteter fullständigt korrekt – kan vi anse att den personen har blivit berättigad samma villkor till rättvis förhandling och prövning av anklagelserna?

Läs gärna hela vår artikelserie där vi presenterar FN:s mänskliga rättigheter.

Högerpopulist-vindar? [del 3]

I Motarguments lilla artikel-serie om opinionsstödet för högerpopulism och euro-skeptiska grupperingar i Norden och i Sverige, så tar vi en kort utblick i några utvalda länder i nordvästra Europa.

Btw17afdTyskland: Alternative für Deutschland/AfD ligger just nu i en stigande trend upp mot nära 15%. En enstaka gallup indikerar ett väljarstöd till AfD som är marginellt högre än SPD/Socialdemokraterna. Men partiet som grundades i april 2013 och hittills haft sitt största stöd i sydöstra delen av östra Tyskland, runtom staden Dresden. (se kartillustrationen till höger)

Storbritannien: United Kingdom Independence Party/UKIP fick i senaste ”General Election” i juni 2017 cirka 1,9% och ligger just nu vintern 2017/2018 på genomsnittligt opinionsstöd under 5%. I EU-parlamentsvalet 2014 fick UKIP 27,5% av rösterna. (Observera att endast cirka 35,6% av alla röstberättigade i UK röstade i det valet)

Nederländerna: Partij Voor de Vrijheid/PPV hade i gallupundersökningarna en temporär topp under augusti 2017 vid 22% men har fallit stadigt till under 14% nu i februari 2018. Deras storhetstid förefaller ha varit 2009-2010 med ca 17% i EU-parlamentsvalet och 15,45% i deras representantshus-val, då de kom in som stödparti i en minoritetskoalition. (Observera att endast cirka 36,75% av alla röstberättigade i Nederländerna röstade i EU-parlamentsvalet 2009)

Belgien: Vlaams Belang/VB är största euro-fientliga och populistiska gruppen i Belgiens norra halva – Flandern. Vlaams Belang åtnjuter mellan 6,4% – 10,4% i galluparna under de senaste 6 månaderna. År 2004 fick de 930.000 röster i EU-parlamentsvalet och lite mer än 981.000 röster i lokala flamländska parlamentsvalet vilket då motsvarade 24,2% och betydde att de blev största parti med 32 mandat av de totalt 124 ledamöterna.

I södra halvan av Belgien – Vallonien – finns Partie Populaire/PP vilka håller till under 5% i det senaste halvårets opinionsundersökningar.

Källor:
Wikipedia: Opinion Polling UK

Wikipedia: Opinion Polling Nederländerna

Wikipedia: Opinion Polling Belgien

Wikipedia: Opinion Polling Tyskland

och respektive partis egna informationssidor och wikipedia-artiklarna om dem.

Högerpopulist-vindar? [Del 2]

Med anledning av att våra grannländers högerpopulistiska och euroskeptiska partiers stöd fallit kraftigt kan man inte längre prata om ”kraftiga högervindar”. Vi kan se att de sympatierna fallit kraftigt tillbaka.

FAKTA:

SD fick 12,86% i riksdagsvalet 2014.
SD fick 801 178 röster i riksdagsvalet 2014,
581 475 röster i kommunval 2014,
561 611 röster i landstingsval 2014.

Den trenden syns även i svenska opinionsundersökningar. Sverigedemokraterna har INTE längre medvind. Läs även den tredje delen i denna artikelserie.

Ett genomsnittligt hopräknat stöd för SD i de 6 största opinionsinstituten, januari/februari 2018, indikerar att SD skulle kunna få röster från ungefär 15,97% av väljarna. SD skulle rent teoretiskt kunna få fler antal röster än i senaste riksdagsvalet, det stämmer. Men i SCB:s senaste Partisympatiundersökning där man frågar vilket parti som väljarna främst sympatiserar med, eller anser sig stå närmast. Den siffran är enligt SCB endast 11,9% av alla röstberättigade, till skillnad från de 14,8% som i samma undersökning uppger att de skulle rösta på SD om det hade varit riksdagsval den dagen de tillfrågades. (inkluderar man SCB:s ”PSU” i SD:s ”poll-of-polls-genomsnitt” = 15,8%)

I YouGovs ”Väljaropinion” så har SD rört sig ner, från 25,3% i september 2017 till 20,5% (januari 2018) och 22,1% (februari 2018).

Sverigedemokraterna har länge haft ambition att bilda regering, eller vinna makt i någon framtida regering. Med tanke på att nästa valdag snart är här, förefaller de inte kunna bli det största partiet eller ens det andra största under överskådlig framtid.

SD har inte haft positiv vind i opinionen sedan hösten 2015, de rapporterar inte längre om stigande antal medlemmar. De brottas ständigt med ett enormt stort antal avhopp, politiska vildar, uteslutningar och tomma stolar i hela landet.

(Anledningen att Sentio inte är med i genomsnittsuträkningen är att i deras senaste undersökning var det cirka 30% ”osäkra väljare”. De har trovärdighetsproblem med att inte ha tillräckligt statistiskt säkerställt urval. I YouGovs februari-gallup är det 17% ”osäkra väljare”.)

Källor:

Wikipedia: Historiska valresultat för Sverigedemokraterna

Opinionssammanställning inför kommande val i Sverige

KantarSifo februari 2018 (16,2%)

Skop februari 2018 (15,5%)

Demoskop februari 2018 (15,4%)

Inizio februari 2018 (15,6%)

Ipsos januari & februari 2018 (16% & 16%)

Novus februari 2018 (17,1%)

SCB Partisympatiundersökning (PSU) (14,8% skulle rösta på SD, 11,9% säger sig sympatisera främst med SD)

Valmyndigheten: Resultat i Kommunvalen 2014 och i Landstingsvalen 2014

Högerpopulist-vindar i Norden?

LÄS ÄVEN del 2 och del 3 i denna korta mini-artikel-serie om högerpopulism i Sverige och i våra närmsta grannländer i Norden och i nordvästra Europa.

Dansk Folkeparti i Danmark är enligt beskrivningarna på Wikipedia:nationalistiskt, konservativt, högerpopulistiskt, euroskeptiskt, socialkonservativt…

Sannfinländarna i Finland anses vara:Starkt EU-kritiska, Socialkonservativa, Nationalkonservativa, Högerpopulister…

Fremskrittspartiet i Norge beskrivs som:klassiskt liberalt, konservativt liberalt, högerpopulistiskt, euroskeptiskt…” ”…värdekonservativa och högerextrema drag…

Hur har det gått i politiska val för dessa partier i våra närmsta grannländer under de senaste tolv-tretton åren?

Dansk Folkeparti, Danmark
Folketinget, vänster spalt – EU, höger spalt

2007 13,9 % 2009 15,3 %
2011 12,3 %
2015 21,1 % 2014 26,6 %

Sannfinländarna, Finland
Riksdag, vänster spalt – Presidentval, höger spalt

2007 4,05 % 2006 3,43 %
2011 19,05 % 2012 9,4 %
2015 17,65 % 2018 6,9 %

Kommunval, vänster spalt – EU, höger spalt

2008 5,39 % 2009 9,79 %
2012 12,34 % 2014 12,87 %
2017 8,8 %

Fremskrittspartiet, Norge
Stortingsval, antal röster, procentandel

2009 22,9 %
2013 16,3 %
2017 15,2 %

Fylkestingsval, vänster – Kommunval, höger spalt

2007 18,5 % 2007 17,5 %
2011 11,8 % 2011 11,4 %
2015 10,3 % 2015 9,5 %

Hur går opinionen i gallupinstituten och ”Poll-of-polls” i respektive nordiskt land?

Dansk Folkepartis stöd rör sig en aning nedåt, år 2018 ligger de kring 30-dagarsgenomsnitt på 17%. (Deras hittills bästa period var 2014-2015, med stöd från 21% – 26% av väljarna.)

I Danmark finns även EU-skeptiska partiet Nye Borgerlige / ”Nya Högern” som under lång tid legat på ett ungefärligt väljarstöd om 2 – 4 %.

Sannfinländarna har sedan december 2015 rasat på grund av en intern splittring, har sedan pendlat mellan 6 och 10%. Deras ”avknoppade” sektion ”Sininen tulevaisuus”/”Blå Framtid” har fallande stöd till området mellan 1 till 2,7%. (Sannfinländarnas hittills bästa period var 2011, med stöd från 19% av väljarna.)

Fremskrittspartiet i Norge har i 2018 sjunkit ned till ett spann vid 13%. (Deras hittills bästa period var 2005-2009, med stöd från över 22% av väljarna.)

UPPDATERAD februari 2018, med anledning av norska stortingsvalet och finska presidentvalet.

LÄS ÄVEN del 2 och del 3 i denna korta mini-artikel-serie om högerpopulism i opinionen nu.

Källor:
Wikipedia: Historiska valresultat: Dansk Folkeparti
Wikipedia: Opinion inför nästa danska val

Yle.fi: Valresultat Finland 2017
Valmyndigheten i Finland: kommunalvalsresultat
Wikipedia: Valresultat: Sannfinländarna
Wikipedia: Opinion inför nästa finska parlamentsval

NRK: Valresultat
Wikipedia: Valresultat: Fremskrittspartiet
Poll of polls.no: Tidigare resultat: Fylkestingval
Poll of polls.no: Opinionen Norge
Poll of polls, Valresultat Norge Stortinget, 2017
Wikipedia Opinion inför nästa norska parlamentsval