Etikettarkiv: symbol

I fokus

”Det är så mycket djupare än bara NMR, det är vanliga människor” – Antisemitism i Sverige

BRÅ-rapporten om antisemitiska hatbrott som publicerades 29 maj 2019 visar att ”radikalnationalister” är totalt dominerande vad gäller ideologiskt motiverad antisemitism. Detta resultat går stick i stäv med vad nationalister vill göra gällande: att det är muslimer som står för antisemitismen i Sverige idag.

Det här ska handla om en rapport från BRÅ som INTE väckte rabalder. I tisdags 28 maj publicerade BRÅ en rapport om sexualbrott. I onsdags den 29 maj – dagen därpå -kom en rapport från BRÅ om antisemitiska hatbrott. Men medan den ena väckte mycket stor uppmärksamhet, fick den andra nästan ingen uppmärksamhet alls. Det är illa.

BRÅ-rapporten om sexualbrott visar att det inte finns något stöd för hypotesen om en koppling mellan flyktingvågen 2015 och sexualbrott och jag har skrivit flera inlägg om den här på sidan. BRÅ-rapporten om antisemitism visar att ”radikalnationalister” är totalt dominerande när det gäller den ideologiskt motiverade antisemitism som kommer till rättsväsendets kännedom – polisanmälningar och domar.

Kan det finnas något som förklarar skillnaden i uppmärksamhet för de två rapporterna? Kan det vara så att de som upprörs på nätet av den första rapportens resultat helst vill att den andra rapporten glöms bort helt och hållet. Jag tänkte hursomhelst bidra till att BRÅ:s rapport 2019:4 ”Antisemitiska hatbrott” inte glöms bort.
Jag tänkte här gå igenom vad rapporten kommer fram till och vad vi kan lära oss av den.

Presentation

Rapporten ”Antisemitiska hatbrott” bygger på samtliga polisanmälningar om hatbrott med antisemitiskt motiv åren 2012-2016, och 103 domar mot personer som dömts för brott med antisemitiskt motiv mellan januari 2007 och maj 2018. I materialet ingår också 92 intervjuer.

Rapporten använder begreppet antisemitiska hatbrott enligt samma definition som i den officiella statistiken:

”Brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot judar och judendom som aktiverar en reaktion mot judendomen, judisk egendom, dess institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, judar eller representanter för judar.” (Källa: BRÅ Rapport 2019:4 Antisemitiska hatbrott, s. 16)

Men BRÅ har inte enbart tittat på de händelser som utgör brott i juridisk mening. Intervjupersonerna har tillfrå­gats om sina erfarenheter av uttryck för antisemitism generellt. Det är inte alltid självklart var gränsen går mellan icke-brottsliga uttryck för missaktning, nedsättande kommentarer eller hotfulla uttryck med anspelning på en persons grupptillhörighet och vad som är att betrakta som ett straffbart hatbrott i form av exempelvis ofre­dande, olaga hot eller hets mot folkgrupp.

Bland förövarna är unga män en särskilt framträdande grupp. Bland de utsatta drabbas kvinnor särskilt av sexualiserade hot och trakasserier. Här följer en genomgång av avsnittet mot slutet av rapporten under rubriken ”Gärningspersoner”. Detta avsnitt finns också skärmdumpat längst ner med mina förstrykningar.

”Radikalnationalismen” är totalt dominerande

Vilka är gärningspersonerna? I likhet med andra sammanställningar utgår man i rapporten från en vanlig indelning av tre typer av miljöer som i mer eller mindre grad präglas av antisemitism. Radikalnationalismen, den våldsbejakande islamismen och den radikala vänstern. Men när man går närmare in på det rättsliga materialet så är bilden klar. I några få förundersökningar finns det material som visar en koppling till islamism, men det finns inget exempel på ”radikal vänster” bland polisanmälningar eller domar. ”Radikalnationalismen” är totalt dominerande.

Rapporten ger därmed en viktig relief åt en tes som ofta framförs – att antisemitism är lika vanlig till vänster som till höger. Så är det alltså inte.

NMR och andra nazistiska grupperingar med deras personförföljelser, hot och heilande, öppna nazism i demonstrationer med ansiktsbilder på kända judar med texten ”folkförrädare” har satt ett tydligt avtryck i rättsliga sammanhang. Denna nazistiska närvaro i offentligheten har också skapat stor oro bland judar i Sverige, det framgår av intervjumaterialet. Känslan av att rättssystemet inte skyddar judar dominerar när nazister ges möjlighet att tåga fritt på gator och torg med ett uppenbart antisemitiskt budskap – ofta med symboliska kopplingar till Nazityskland. Rapporten påpekar att nazisternas agerande kan beskrivas som att de skapar och upprätthåller ett ”skrämselkapital” – de vill ge en bild av sin organisation som skrämmande och hotfull. I kraft av detta kan de sedan skapa rädsla bara genom att visa sig iförda sina munderingar vid en församling eller förening. De skapar det som rapporten kallar en ”lågmäld terror”.

Radikal vänster och islamism

Att nazisterna är tydligt dominerande innebär inte att man ska ignorera eller ta lätt på andra former av antisemitism, även om de inte syns lika tydligt i rättsliga sammanhang. Detta är oerhört viktigt att understryka.

I rapporten skriver man:

”En miljö som i forskningen förknippas med antisemitiska idéströmningar är den radikala vänstern. Exempel på detta saknas i princip helt i polis- och domstolsmaterialet, men bland BRÅ:s intervjupersoner var det däremot flera som beskrev erfarenheter av antisemitism inom bland annat vänsterorienterade politiska miljöer, främst bland unga, politiskt aktiva personer.” (Källa: BRÅ Rapport 2019:4 Antisemitiska hatbrott, s. 67)

Här handlar det om antisemitism framför allt kopplad till ”en hätsk retorik mot staten Israel” – som en intervjuperson beskriver det. Det kan exempelvis handla om en politisk diskussion där enskilda personer får stå till svars för Israels politik för att de är judar.
När det gäller den våldsbejakande islamismen skriver rapportförfattaren:

”På samma sätt som för hatbrott med koppling till radikal vänsterideologi, finns ytterst få uppgifter i polis- och domstolsmaterialen som kopplar samman hatbrottshändelser med en våldsbejakande jihadistisk miljö.” (Källa: BRÅ 2019:4 Antisemitiska hatbrott)

Men i intervjumaterialet framkommer samtidigt en stark oro för att det även i Sverige kan ske terrorattentat riktade mot judiska mål av den typ som under senare år begåtts i Frankrike, Belgien och Danmark. Det är också inom den här miljön som flera intervjupersoner som arbetar med säkerhet hos judiska församlingar anser att det allvarligaste hotet finns, särskilt när det gäller attacker mot judiska institutioner.

Kopplingen till Mellanöstern

Rapporten uppmärksammar också andra varianter av antisemitism som inte är lika tydligt ideologiskt motiverade. Flera intervjupersoner berättar om antisemitism från framför allt unga män med bakgrund i Mellanöstern. Det kan handla om offentliga sammanhang där den intervjuade har varit på väg till synagogan, på sociala medier men också i skolmiljö. Här kan det handla om en vägran att lära sig om Förintelsen därför att ”lärarna går judarnas ärenden”.

I rapporten framhålls att såväl forskningslitteraturen som BRÅ:s intervjuer visar att

”delar av den antisemitiska hatbrottslighet som sker, såväl i Sverige som i andra europeiska länder, sannolikt härrör från en närmast sanktionerad antisemitism som förekommer i olika länder i Mellanöstern. Enligt litteraturen rör det sig ofta om antisemitiska föreställningar och attityder som existerat redan innan staten Israel grundades”. (Källa: BRÅ 2019:4 Antisemitiska hatbrott, s. 70)

Samtidigt påpekar flera intervjupersoner att även människor med bakgrund i Mellanöstern naturligtvis är olika. Liksom i befolkningen i övrigt finns stora variationer när det gäller antisemitism.

”Kan vara vem som helst”

Och rapporten från BRÅ synliggör att antisemitism varken är ett nytt eller importerat problem. Vi får en skrämmande bild av att antisemitism i Sverige inte bara finns i extrema grupperingar. En polis i en hatbrottsgrupp påpekar att de personer som utreds för antisemitiska hatbrott kan vara ”vem som helst”:

Antisemitiska strömningar förekommer i breda lager av befolkningen och skär genom olika religioner, sekulära grupper, politiska positioner och ideologier, skriver rapportförfattaren. Var antisemitismen kan dyka upp överensstämmer inte alltid med våra förutfattade meningar. En intervjuperson berättar om sin dotters skola:

”Det är mycket heilande, det är mycket skämt om judar. Och då är det ändå en vanlig vit innerstadsskola. Så när min dotter kom hem och sa de drar skämt: ”Här är det rea på hemköp, det passar väl dig bra som är jude”, och de skojar om gas. Så jag blev ju galen och ringde föräldrar, för skolan är helt flat.” (Källa: BRÅ 2019:4 Antisemitiska hatbrott, s. 73)

Och en ung man berättar om sina erfarenheter som elev:

”Jag har hört folk dra nazistskämt titt som tätt, rita hakkors på bänkar eller skåp eller skriva ”judesvin” på toa. De har dragit något skämt om Förintelsen. Vissa av de här skämten är småskämt, men någonstans går gränsen för vad man ska skämta om och inte. […] Alltså det är så mycket djupare än bara NMR, det är vanliga människor.” (Källa: BRÅ 2019:4 Antisemitiska hatbrott, s. 73)

BRÅ:s rapport gör ingen analys av hur omfattande antisemitismen är i Sverige, bara att den finns och att den kan finnas där vi minst anar det. Intervjupersoner från samtliga delar av landet beskriver erfarenheter av antisemitism från personer som skulle kunna vara ”vem som helst”.

Trots att den bakomliggande ideologiska motivationen kan vara mycket olika så finns det ändå något som alltid är gemensamt. Detta är ett tänkvärt resultat i rapporten och det avslutar också detta avsnitt om gärningspersonerna:

”Stora delar av det antisemitiska språkbruk och många av de antisemitiska idéer som kommer till uttryck i Brås olika material är slående lika, oavsett eventuella skillnader i gärningspersonernas kön, ålder, ideologiska bakgrund eller grupptillhörighet.” (Källa: BRÅ 2019:4 Antisemitiska hatbrott, s. 75)

Till sist: I regeringsförklaringen i januari tog statsminister Löfven upp kampen mot antisemitismen som ett prioriterat område för regeringen, och han berättade om den planerade internationella konferensen till minne av Förintelsen och mot dagens antisemitism. För några veckor sedan kom beskedet att konferensen ska anordnas i Malmö i oktober 2020. Denna konferens kan få stor betydelse. Samtidigt är det viktigt att påminna om att vi alla har ett personligt ansvar att aldrig acceptera uttryck av antisemitism. Inte från någon och inte i något sammanhang.

Här nedanför har jag lagt ut avsnittet om gärningspersoner ur rapporten (sid 64 – 75). Med rött har jag markerat och lyft fram det jag ser som kärnan i resonemanget.

Korta motargument

När nazisterna förbjöd gem

Många svenska antirasister sätter numera ett gem på sina sidor i sociala medier. Vad betyder detta?

Tanken att visa att man är antinazist genom att sätta gem på jackan härrör från Norge och det andra världskriget. Man fick inte öppet visa att man var mot nazisterna och använde istället små subtila metoder att visa sitt motstånd på. Ett var genom att fästa gem på jackan.

”Har du ett gem fäst på din jacka så arresterar vi dig”, varnade den nazitrogna rörelsen Nasjonal Samlings militära gren, hirden,  i denna annons ni kan se här nedan.  Den är från november 1940.

Varför reagerade hirden så? Jo, på höstterminen 1940 beslöt studenterna i Oslo universitet att bära gem synliga på sina kläder, som en symbol för sammanhållning, Idén spred sig som en löpeld. Efter en kort tid gick halva Oslos befolkning omkring med gem i jackfickan.

I november tog nazisternas tålamod slut och de och de tysklojala i Nasjonal Samling beslöt att gå till motoffensiv. Den 25 september 1940 förbjöd man användandet av symboler på kläderna, ”merker, tegn, emblemer, klæsplagg og lignende som uttrykk for en demonstrasjon»”” (källa)

Den dagen förbjöds gem på kläderna.

Motståndsviljan bröts inte på grund av förbudet. Man fortsatte att använda gem för att markera motstånd. Det berättas att nazisterna till och med efter en tid började reagera mot att få brev med papper sammanklämda med gem. Det var suspekt. man använde även andra symboler. Då kungen fyllde 70 år den 3 augusti 1942 klädde sig många i röda toppluvor.Det blev en motståndshandling som också den retade upp nazisterna ordentligt.

Därför har en del antirasister återupplivat användandet av gem idag, som en symbol mot nazism och rasism.

Artiklar

NMR medger själva att deras fana är en nationalsocialistisk hatsymbol

Jag och en grupp vänner, som fördrar att vara anonyma, har arbetat ihop ett material som visar att Nordiska Motståndsrörelsens fana och partisymbol är att betrakta som nationalsocialistisk. (Ladda ner här!) Vi grundar detta främst på att NMR själva, och deras ledare, definierar symbolen och fanan som nationalsocialistisk. Därmed bör symbolen likställas med hakkorset och det torde vara hets mot folkgrupp att flagga fanan eller bära NMR:s partisymbol i en nål på skjortan. En polisanmälan är gjord mot Simon Lindberg och Simon Holmqvist. Dessutom har en JK-anmälan gjorts för att bedöma om fanan och symbolen är hets mot folkgrupp.

Givetvis öppnar detta för stora möjligheter för privatpersoner att samla bevis för hets mot folkgrupp och anmäla själva. Det enda ni behöver göra när ni ser en NMR-medlem ute på stan är att fråga denne om hen anser att symbolen hen bär är en symbol för NMR:s  nationalsocialistiska kamp. Anser personen det är det bara att anmäla. Bifoga gärna fotobevis på att den lille hatpojken eller hatflickan bär symbolen.

Syftet är givetvis att få det testat rättsligt en gång för alla om fanan och symbolen kan anses vara nationalsocialistisk. Därmed gör vi det till ett brott att hålla eller hedra symbolen.

Simon Lindberg är ledare för NMR

Simon Lindberg har i en artikel 2013 i Nordfront definierat tyrrunemärket och tyrrunefanan som en symbol för NMR:s nationalsocialistiska kamp. En symbol som han själv stöder och leder.

“ Om man inte bekänner sig till nationalsocialismen och inte tror på radikal kamp så finns det fortfarande en del olika alternativ, vissa kanske starkare än andra och med viss skillnad i inriktning, men om man är nationalsocialist i själ och hjärta är valet av organisation nu väldigt enkelt genom att den nationalsocialistiska rörelsen står enad under fanan med Tyr-runan!”

Den presenterades så här på Nordfronts förstasida.Simon har även vid andra tillfällen framfört samma budskap. Samma år, 2013, skrev han:

”Vill man se på vår kamp utifrån ett rent affärsmässigt perspektiv kan man säga att Motståndsrörelsen är vårt företag, nationalsocialismen är vår produkt och Tyr-runan är vårt varumärke. För att kunna få folk att följa Tyr-runan, välja nationalsocialismen som sin livstro och ansluta sig till Motståndsrörelsen måste vi sprida propaganda. Ju mer desto bättre. För varje flygblad vi delar ut ökar vi kännedomen om Motståndsrörelsen och nationalsocialismen. För varje klistermärke eller affisch vi sätter upp bidrar vi till folks uppfattning om vår styrka och storlek på organisationen.” (Källa)

Den 1/5 i Falun och den 7 juli i Visby sågs han bära Nordfronts symbol på sin skjortkrage. Vid båda tillfällena sågs han tala framför flaggor och bilder av tyrrunan, med fanan vajande vid sidan om sig. I Falun tågade han främst, som ledare för NMR, i ett demonstrationståg med hundratals tyrrunefanor. Bilder och länkar till filmer är skickade till polisen.

Simon Holmqvist är en av redaktörerna för tidningen Nordfront

I en artikel på Nordfront förklarar han att fanan är en symbol för hans och NMR:s nationalsocialistiska kamp.

“ Tyrrunan är alltså, förutom en symbol för vår organisation och vårt uppror, även symbolen för en nordisk och nationalsocialistisk republik, något helt nytt som dessutom är ett av organisationens främsta och mest konkreta mål.”

Brottsplatsen i detta fallet är Piteå där han var med och satte upp en fana med NMR:s symbol på. Dessutom kan man se honom bära NMR:s fana i den film som finns publicerad från aktionen.

I bevisningen inkluderas dessutom ett exempel på att Emil Hagberg från NMR öppet medger att partisymbolen är nationalsocialistisk. Dessutom utgör partiets sång till fanan, Håll Fanan Högt, ett bra bevis på fanans koppling till nationalsocialism. Det är en svensk version av den nazistiska hyllningssången till hakkorsfanan, Horst Wessel Lied.

 

Vi visar dessutom att symbolen användes i Nazityskland

Att det därför inte är en slump att NMR och dessa individer valt tyrrunefanan och tyrrunemärket som en symbol för deras nationalsocialistiska kamp. Snubben med mustaschen är Hitler. Snubben med ögonbrynen är Hess och snubben längst fram med hjälm och glasögon är Himmler. Märket är från Hitlerjugend.

  


 Vi vill betona att symbolen, tyrrunan, INTE i sig är nazistisk. Den är en del av det svenska historiska arvet. Både historiker och ”asatroende”, ”fornsedare” använder symbolen. Fornsedarna är för övrigt oftast för mångkultur och brinnande antinazister. Som ett exempel på det har ni symbolen som HBT flagga här. Nationalsocialister stöttar inte HBT rörelsen.

 Däremot kan det klart sägas att tyrrunesymbolen och tyrrunefanan är nationalsocialistisk då nationalsocialister använder den och själva anser att den är det. Därmed är det då hets mot folkgrupp.  (För att dra två paralleller, Korset är inte en hatsymbol i sig, men på Ku Klux Klans fana är den det. Den muslimska trosbekännelsen är ingen hatsymbol, men på IS fana blir den det.)

Jag bifogar den längre skrivelsen om NMR och om fanan här:

NMRs fana – Jerlerup PDF version

Dessutom har vi skickat ett dokument med material kring Simon Lindbergs och Holmqvists brott till polisen. Den lägger inte jag ut här.

Det är fullt förståeligt om du vill att NMR ska knipa käft. Men ska vi stoppa dem måste vi egentligen få dem att babbla mer. Så prata med din lokale hatpojke eller hatflicka. Och ställ frågan om de anser att fanan eller partisymbolen symboliserar NMRs nationalsocialistiska kamp. 

/Torbjörn Jerlerup