Etikettarkiv: Bevara Sverige Svenskt

Krönikor

Det mångkulturella traumat

Varför pratar i stort sett hela den främlingsfientliga rörelsen om “massinvandring”? En snabb jämförelse mellan det framförallt politiska partiet Sverigedemokraterna (SD) och den framförallt nynazistiska kamporganisationen Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) visar hur båda dessa organisationer – NMR i sitt 60-sidiga partiprogram och SD i sitt 48-sidiga principprogram – tar sin utgångspunkt i frågan om just massinvandringen och det mångkulturella samhället. Och de är knappast ensamma om det.

Nästintill varje punkt i respektive program åtminstone snuddar vid dessa frågor ur en eller annan aspekt. Men vad innebär egentligen “massinvandringen”? Vad menar SD/NMR när de talar om den?

Jag har inte för avsikt att i denna text bolla med siffror för att avslöja massinvandringen som den myt den också är. Det har vi på Motargument gjort tidigare; både här, här, här och i vår senaste mytknäckare på samma tema: ”Vi har fullt, vi kan inte ta emot fler”.

Den här gången kommer texten istället att kretsa kring ”massinvandringen” som begrepp och som ett slags känslouttryck – en väg för den främlingsfientliga rörelsen att sätta ord på ett snart 43-årigt trauma och en möjlig förklaring till varför ”massinvandringen” är så central för den.

”Massinvandringen” i SD:s principprogram

SD skriver i sitt principprogram – under rubriken “Sverigedemokraterna och invandringen” (s. 23) – om hur en “oerhört omfattande invandring” utgör ett direkt hot mot “vår nationella identitet eller mot vårt lands välfärd och trygghet”. SD:s lösning är att minska invandringen, skärpa asylreglerna så att flyktinginvandringen begränsas “till en mindre mängd flyktingar som uppfyller kraven i FN:s flyktingkonvention och som endast beviljas tillfälliga uppehållstillstånd under den period som de livshotande konsekvenserna av den konflikt eller naturkatastrof man har flytt ifrån varar” samt se över anhöriginvandringen. SD förespråkar även ett “aktivt och generöst stöd” för repatriering.

Zaarati-lägret i Jordanien. 2013 beräknades lägret hysa 144 000 syriska flyktingar.

Vad gäller frågan om “utlandsbistånd och hjälp på plats”, skriver SD att de är beredda att ge generösa bistånd till utlandet, men att “(s)tor varsamhet skall vidtas för att undvika riskerna med så kallad fungibilitet, det vill säga att biståndet får oönskade effekter till exempel i form av att ett frigörande av resurser som icke demokratiska regimer kan använda för att öka förtrycket av den egna befolkningen eller till att föra krig mot sina grannar”. SD förespråkar en bistånds-/flyktingpolitik som ska ”vara inriktad på att hjälpa flyktingar på plats, i krisområdenas närhet” (Principprogrammet, s. 23) – i kontrast till att ta emot flyktingar i Sverige.

1975

Förståelsen av invandringen som ett hot mot vår “nationella identitet” är central och kan spåras tillbaka till ett och samma avgörande årtal: 1975.

“Vårt alternativ till mångkulturalismen är en återgång till en gemensamhetsskapande assimilationspolitik liknande den som rådde i landet fram till år 1975, där målsättningen är att invandrare skall ta seden dit de kommer och på sikt överge sina ursprungliga kulturer och identiteter för att istället bli en del av den svenska nationen.” -Principprogrammet, s. 21

Den s k “Invandrarutredningen” tillsattes 1968 som ett uttryck för insikten att invandringen till Sverige inte längre kunde förstås som ett tillfälligt efterkrigstidsfenomen, utan att rörligheten över statsgränserna var här för att stanna och att den tills dess oproblematiserade uppfattningen om att de invandrade självklart både ville och skulle assimileras in i det svenska samhället hade börjat skeva. Bl a fackföreningar hade dessutom, genom att uppmärksamma hur “invandrade arbetares ställning var betydligt svagare än den infödda arbetarklassen” (SOU 2005:56), börjat sätta ord på en pågående, strukturell diskriminering av gruppen “invandrare” och ställde därför krav på särskilda insatser för att underlätta deras position och inkludering i samhället.

Invandrarutredningen presenterade så småningom sitt huvudbetänkande (SOU 1974:69) vilket resulterade i ett enigt riksdagsbeslut om de nya riktlinjerna för svensk invandringspolitik; den ödesdigra proposition 1975:26. Och det är alltså dessa då nya riktlinjer som SD (och resten av den främlingsfientliga rörelsen) vänder sig så starkt emot. Det var då Sverige blev – eller “skulle göras” – mångkulturellt. Det var då allting rasade samman.

Nysvenska Rörelsen har rötterna i studentföreningen Det Nya Sverige, som bildades i Uppsala 1930. Genom åren har rörelsen genomgått namnbyten och omorganisationer och hunnit förknippas med både nazism och fascism. (Källa: Expo)

Beslutet och det följande fokus som lades på invandrade grupper av människor blev ett slags trauma för de främlingsfientliga krafterna. Per Engdahl och Nysvenska Rörelsen (NSR) formulerar i aprilnumret 1979 av sin medlemstidning Vägen framåt hur “invandring, som skapar betydande minoriteter med egna mönster utgör /…/ ett hot mot ett folks existens och därmed mot den kultur, som det representerar”.

Leif “Zeilon” Ericsson beskriver på ett liknande sätt sitt personliga trauma när han vid tiden efter 1975 plötsligt insåg att “invandrarna från avlägsna länder och kulturer nu blivit så många att de skulle kunna utgöra direkta hot mot svenska värden. Inte bara kulturellt utan även historiskt, moraliskt, etniskt, socialt och politiskt. Vårt folks själva existens skulle hotas, vårt lilla folk skulle försvinna så småningom – om inget gjordes för att stoppa invasionen” (ur BSS – Ett Försök Att Väcka Debatt (1990)).

Det plötsliga synliggörandet av invandrarna som en grupp/flera grupper med i Engdahls och Ericssons ögon inkräktande, kulturella rättigheter blev alltså till (bevis för) en slags invasion. Som motreaktion grundade Ericsson “kampanjorganisationen” Bevara Sverige Svenskt (BSS), som sedermera skulle upplösas och återfödas under beteckningen Sverigedemokraterna

Ett mångkulturellt trauma

När SD eller någon annan grupp ur den främlingsfientliga rörelsen talar om “massinvandringen” är det alltså framförallt att förstå som sviterna av det trauma som drabbade dem 1975, när det som idag (av SD) hänvisas till som “etablissemanget” enhälligt slog fast att till Sverige invandrade människor skulle ha samma rätt till sitt sätt att leva – till sin kultur – som alla andra här i vårt land. Sverige blev helt enkelt mångkulturellt.

“Massinvandringen” handlar med andra ord inte om siffror. Det är snarare – för att tala med dagens nyhetsspråk – ett uttryck för den främlingsfientliga rörelsens inneboende otrygghet. En otrygghet inför prospektet att inte längre med självklarhet stå i samhällets blickfång och centrum. Att glömmas bort. Bli osynlig. Så när Leif “Zeilon” Ericsson i SD’s förhistoria talar om hotet mot “vårt folks själva existens” och när SD i sitt principprogram varnar för hotet mot “vår nationella identitet” är det ett desperat rop på hjälp.

Att låta dem sätta agendan är dock uteslutet. De uttryck av bl a rasism och radikalnationalism som kännetecknar grupper som SD går stick i stäv med vårt samhälles demokratiska värderingar. Och att gå dem till mötes kan bli en väg mot att – i demokratins och samförståndets namn – börja göra våld på våra egna medmänskliga och demokratiska principer. 

Så hur gör vi? Hur botar vi traumat från 1975?

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Skribenten ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Artiklar

Sverigedemokraternas nazistiska förflutna

Att Sverigedemokraterna grundades av ett gäng personer med nazistiska sympatier, vet många redan. Men exakt hur illa var det? Bloggaren Polimasaren har sammanställt det i ett långt blogginlägg som vi på Motargument rekommenderar varmt!

Sverigedemokraternas nazistiska forflutna, del 2

Här bjuder vi på smakprov:

Söker efter Sverigedemokraterna och kopplingen till nazism för att sätta ihop en uppföljning och mer ingående än det första inlägget jag skrev om Sverigedemokraterna och deras mörka nazistiska förflutna. Efter ett tag hittades en gammal ‘Lindholmsnazist’ vid namn Erik Walles. Han hade ett förflutet som vice ordförande i Nationalsocialistiska arbetarpartiet som bildades 1933 och Walles gick med året efter. Walles som var författare och senare fysik- och matematik-lärare gick med i Sverigedemokraterna från och med det bildades och var med i partiet tills han avled 1991. Det påstås att Walles skulle ha varit en passiv medlem i partiet och det kan stämma att han inte hade en position (har ej hittat annan info), men han var en av dom som tog med sig sin ideologi in i partiet och han var känd för sina kunskaper. I en fyrsidig artikel i Sverigekuriren, sid 18-21 i dubbelnumret #7-8, som är SD:s officiella partitidning (döptes efter det 13:e numret om till SD-Kuriren som den heter än idag) skriver Walles att nazister är inga landsförrädare och att SD inte ska skämmas för att de har samma anda som de gamla nazisterna.

I Erik Walles hem hittades efter hans död en hel del gamla dokument, bland annat en lista över 3000 judar som skulle mördas så fort Hitler hade tagit makten över Sverige. Detta visar hur pass långtgående planer det fanns bland den tidens nazister på att fullfölja förintelsen även i Sverige och till vilken nivå Walles var inblandad i den.

Detta är en av de som byggde upp ideologin i SD när de bildades och han var inte ensam. Vi har bland annat deras första revisor i Gösta Ekström som var frivillig i Waffen-SS. De som är någorlunda bevandrade i historia känner till vilka de var och vad de gjorde sig skyldiga till. Anledningen till varför han sökte sig dit frivilligt förklarade han med:

”för Hitler och mot världsjudedomen”

Under hans tid i SS arbetade Ekström bland annat i högkvarteret i Berlin under Heinrich Himmler, som var högsta ansvarig för koncentrationslägren och förintelselägren. Ekström var med och bildade Sverigedemokraternas Malmösektion i slutet av 1980-talet.

En annan som också var med från början i partiet var Gösta Bergqvist, även han gammal ‘Lindholmsnazist’ med förflutet i Nordisk ungdom, Svensk socialistisk samling och under kamporganisationen Bevara Sverige Svenskt första år. Det dröjde ända till 1998 innan Bergqvist blev utesluten ur partiet för sina åsikter.

Polimasaren skriver dessutom:

I SD-Bulletinen (ett nyhetsbrev som skickades ut till medlemmar) skrev Gunnar Prawitz, ledande ideolog för ‘Lindholmarna’, denna text i november 1989, med rasbiologisk underton:

”Det som vi ärvt är blodet från våra förfäder, det är det äkta svenska; det andra, det som kommit utifrån, det är osvenskt…”

I första numret av Sverige-kuriren hittar vi dikter av nationalsocialisten och antisemiten C E Carlberg. Ända fram till Klarströms tid såldes t-shirts med motiv från ‘Lindholmarnas’ valaffischer från 1930-talet. Partiet sålde även skrifter från ‘Svenska föreningen för samhällsforskning’, som bland annat drevs av antisemiten Christopher Jolin.

Läs även del ett av Polimasarens artikelserie här!

Artiklar, Myter

Terminologi – islamofobi

Motargument publicerar en artikelserie där vi reder ut brännande föreställningar och termer. Vi inleder med islamofobi.

Enligt Nationalencyklopedin benämns islamofobi på följande sätt;

islamofobi´
(av islam och fobi), rädsla för islam, överdrivna föreställningar om att islam är en religion som leder till negativa beteenden och att muslimers närvaro i ett samhälle utgör en fara. Islamofobin kombineras ofta med idéer om en stor muslimsk konspiration som avser att störta det västerländska samhället. Jämför antisemitism.

IslamofobiIslamofobi är ett begrepp som inte riktigt korrelerar med vad det egentligen handlar om. Islamofobi är en ideologi, likt nazism, som riktar in sitt hat mot en specifik grupp människor och en specifik religion, i detta fall muslimer och islam. Begreppet har förekommit i lite drygt 10 års tid och kanske är det därför ideologin ännu inte fått ett namn den förtjänar. Hatet mot, och rädslan för ett påstått hot från, muslimer och islam har emellertid funnits sedan 600-talet.

Den svenske religionshistorikern Mattias Gardell väljer att definiera islamofobi så här;

”socialt reproducerade fördomar om och aversion mot islam och muslimer, samt handlingar och praktiker som angriper, exkluderar eller diskriminerar människor på basis av att de är eller antas vara muslimer och associeras till islam”

Det svenska Integrationsverket definierar islamofobi som:

”rasistiska och diskriminerande uttryck gentemot muslimer. Dessa uttryck kan resultera i våld och hot eller genom exkludering av muslimer.”

Ett problem beträffande islamofobin och all främlingsfientlighet är att människor gärna generaliserar och klumpar ihop många personer till grupper, rädsla och hat riktas mot både praktiserande muslimer och mot sådana som enbart till utseendet liknar muslimer. Rasismen av idag är, hos högerextrema grupper men också hos gemene man, i stor grad ett muslimhat.

Då man resonerar kring begreppet islamofobi är det svårt att inte halka in på Sverigedemokraterna. Sverigedemokraternas ideologi har växlat. I början av partiets historia, då de 1988 bildades ur bland annat rörelsen ”Bevara Sverige Svenskt”, fokuserade de på att hata judar. Förutom att man har förklätt sitt ideologiska hat genom att byta ut uniformer & bomberjackor mot kostym, så har de dessutom ändrat sin ideologi. Idag är det istället hatet mot muslimer och islam som står för lejonparten av partiets ideologi. Hatet syns som en röd tråd. Retoriken, om än något dold av diverse ‘kodord’, är densamma.

Det målas upp skrämselpropaganda, som gör att man får med sig andra, som visar på att alla muslimer är fundamentala islamister och delaktiga i det man brukar beteckna konspirationsteorin, det vill säga en tanke om att muslimer planerar att ta över hela världen, likt Hitler och Nazityskland planerade att göra. Konspirationsteorin, som bland annat stöds och uttrycks av Sverigedemokraterna, kallas Eurabia och grundades 2005 med boken Eurabia – The Euro-Arab Axis, skriven av amatörhistorikern Bat Ye´or. Teorin går i korthet ut på att muslimer vill förvandla Europa till Eurabia. Detta är en av anledningarna till att personer generaliserar och illvilligt pekar ut muslimer som de nya nazisterna.

Grundtankarna som konspirationsentusiasterna har om den förmodade fundamentalistiska ideologin är att alla muslimer aktivt kommer att bekämpa kristendom och västlig kultur, samt att de är antisemitiska. De som stöttar och sprider irrläran menar att konspirationen planerades och startades redan på 600-talet, i islams vagga, och har sedan dess haft en ondsint, dold agenda som innefattar en ockupation av Europa. Ockupationen möjliggörs genom tillgång på oljepengar, sammansvärjningar på högsta nivå, samt invandring och omfattande barnafödande. Sanningshalten i konspirationsteorin är ytterst ifrågasatt, många forskare förkastar den helt och hållet. Sverigedemokraterna gör det inte.

Begreppet islamofobi är, i mina ögon, inte ett tillräckligt starkt begrepp för att beskriva ideologin. Att det finns människor som idag anser att islam och muslimer är det största hotet mot västvärlden, borde leda till att begreppet för den irrläran bör vara lika starkt som ordet nazism.

Det finns en hel del fördomar och märkliga uttryck man kan stöta på i samhället. Det kan handla om grannar, vänner, gubben på bussen eller någon i snabbköpet. Det finns fördomar om muslimer som kan uppfattas som kränkande, som är grova generaliseringar och förnedrande uttryck. Med lätthet finner man mängder av exempel på dessa fördomar på de olika omtalade hat- och rasistsajterna, bland folk i din närhet samt, till och med, i Sverigedemokraternas retorik. Tvångskonvertering till islam omtalas flitigt. Att tvingas bli muslim genom hot eller påtryckning är inte godkänt enligt islam.

Vi bör vara på det klara med att islam, liksom andra religioner, har baksidor: bland annat en minoritet av fundamentalister som bidrar till negativ syn på islam, på ett olyckligt sätt. Fundamentalister är ofta övertygade om att de sitter på den enda sanningen och väljer att göra politik av sin tolkning av religionen. Såväl fundamentalister som är troende muslimer samt fundamentalister inom ett svenskt politiskt parti.

Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, utmålar muslimer som det största hotet sedan andra världskriget. Det som är skrämmande är att han och Sverigedemokraterna potentiellt själva – på grund av just detta – utgör ett stort hot. Problemet är att Sverigedemokraternas ideologi grundar sig på precis lika illasinnade och ondskefulla grunder som ”Counter-Jihad” påstår att islam står för. Islamofobi är ytterligare en irrlära som gör skillnad mellan olika människor. Tyvärr är vårt samhälle fyllt av dessa krafter och åsikter. Vi stöter på dem dagligen, och eftersom islamofobin spridits på många nivåer är den, i mina ögon, det största hotet i Sverige idag. Det är vår gemensamma skyldighet att uppmärksamma, ifrågasätta, kritisera, debattera och informera om detta hot.

Källor för fördjupning:

Nationalencyklopedin NE.se
Om Islamofobi på Levande Historia
Debattartikel om uppmärksammat reportage på Uppdrag Granskning via http://www.islamguiden.com (pdf)
Svenska Dagbladet granskar Sverigedemokraternas retorik, 2009

Artiklar, Myter

Myt: Folkmord på vita

Gästinlägg av politifonen
Det pågår inom vit-makt-miljön en propagandaspridning som tar formen av en folkmordsanklagelse. Påståendet är att ljushyade människor är en sammanhängande grupp, så kallade vita, och att dessa är utsatta för ett pågående folkmord. Relativt ofta anförs FN:s konvention om förebyggande och bestraffning av folkmord som beskrivning av vad som pågår, närmre bestämt artikel II.
Den lyder enligt följande:

CANADA TYPE »Social Gothic« ✾ Black & White (for widescreen displays)
arnoKath / Foter / CC BY-NC-SA

Artikel II

I denna konvention förstås med folkmord envar av följande gärningar förövad i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp såsom sådan nämligen,

a) att döda medlemmar av gruppen;

b) att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada;

c) att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som äro avsedda att medföra dess fysiska undergång helt eller delvis;

d) att genomföra åtgärder, som äro avsedda att förhindra födelser inom gruppen;

e) att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp.

Jag har hämtat översättningen ur Said Mahmoudis antologi Folkrättsliga texter, Norstedts Juridik 2006. Den engelska texten kan läsas här.

Vanligast är att c) används som gärningsbeskrivning  av vitmaktförespråkarna och att immigration av andra än ljushyade till länder som Sverige, USA och England påstås vara gärningen. Se exempelvis den presstödsberättigade tidningen Nationell Idag, nynazistiska SMR:s webbplats eller den här tråden på ‘ungdomsforumet’ Hamsterpaj.

Folkmordskonventionen ställer relativt höga krav på vad som utgör folkmord. För det första är folkmord en gärning, där vit-makt-aktivisterna menar att lagstiftning i linje med FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, flyktingkonventionen och andra traktater är själva gärningen. De kallar det för massinvandring och andra skrämselord. Problemet är givetvis att tillåtande av invandring under starkt reglerade former efter demokratiska beslut inte är en gärning av det slag som ändamålet med folkmordskonventionen omfattar. Migrationsrätten är till stor del en följd av FN-traktater och annan folkrätt, så påståendet blir indirekt att FN påbjuder folkmord samtidigt som FN förbjuder folkmord, vilket knappast kan vara avsikten med FN:s regelverk.

För det andra ska gärningen vara förövad i avsikt att förinta människor. Det framgår av preambler till traktaterna (ett slags vägledande förord) samt förarbeten till lagar som utlänningslagen, vilka reglerar rätten till migration, att avsikten med dem inte är att förinta någon människa utan att skydda individuell frihet och göra det möjligt för människor att fly förföljelse och omänsklig behandling.

Vidare påstås att c) är tillämplig på migrationsrättens tillåtande av invandring. Antagandet är alltså att lagstiftningen är påtvingad befolkningen inom dess jurisdiktion, något som är helt på tvärs med hur det demokratiska statsskicket faktiskt fungerar. Det är heller inte så att människor i Sverige tvingas bo på vissa platser eller tvingas att flytta hit, eller på annat sådant sätt tvingas, vilket är något som ordalydelsen i c) kräver för att vara tillämplig på en situation.

Vit-makt-aktivisternas idé är att om en grupp människor är i minoritetsställning gentemot en annan grupp så hotas dess överlevnad. Grupperna som ställs emot varandra är ljushyade gentemot alla andra. Föreställningen är fantastiskt banal och premissen säger i princip att om jag bjuder in tre mörkhyade personer att bo i mitt hem så försöker jag förinta mig själv. Bakom premissen finns en idé om att det pågår ett raskrig, där människor med olika hudfärg är inbegripna i att försöka utrota varandra, vilket alltså även skulle komma till uttryck i parlamentariska sammanhang. Idén tar sig flera olika uttryck, från utgångspunkten att hudfärg medför särskilda politiska intressen och därmed är determinerande för hur människor använder parlamentariska institut till att hudfärg bestämmer att människor vill utrota andra.

Att det är en löjlig förutsättning torde vara uppenbart för envar. Ett konkret exempel på att den inte stämmer är Sverige idag, där det finns många minoritetsgrupper med annan hudfärg eller etnicitet än den som emellanåt benämns som etniskt svensk, ett begrepp som i sig är kontroversiellt. Romerna och samerna är exempel på sådana grupper, men för att göra exemplet riktigt tydligt kan vi helt enkelt peka på gruppen somalier istället då de generellt är mörkhyade och är relativt få. Det är knappast så att somalier i Sverige är utsatta för folkmord här, trots att de är i minoritet i förhållande till många andra grupper.

Med gärningsbeskrivningen kraftigt ifrågasatt och påståendet om avsikt helt undanröjt samt resonemanget rörande minoritetsställning avfärdat återstår mycket lite av vit-makt-aktivisternas resonemang. Myten om folkmordet på ljushyade är ändå relativt livskraftig, så vi får antagligen anledning att återkomma till den flera gånger framöver.

/Elwa Ninpo

Läs också del två i vitmaktserien vi har skrivit.

Artiklar

Nutida ideologi?

Vilket politiskt partis ideologiska program är detta:

  1. Tyskland skall även i framtiden vara tyskt: Endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska tyskarna ingår, skall kunna vara tysk medborgare.
  2. Tyskland skall styras av tyskarna: Icke-tyskar skall ej tillåtas ha maktpositioner inom det tyska samhället.
  3. Tyskland skall styras för tyskarna: Alla politiska beslut skall utgå från vad som är bäst för de etniska tyskarnas intressen.
  4. Tyskland skall styras på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt: Statsapparaten skall ledas av ett modernt statsskick som så effektivt som möjligt gagnar tyskarna. Statsskicket måste bygga på kompetens och ansvar, och dess uppgift skall alltid vara att tjäna befolkningen, aldrig tvärtom. Det styrande systemets ledord skall vara förbättring, utveckling och hela folkets väl.
  5. Tyskland skall ha ett faktiskt självstyre: Gärna samarbeten med andra länder men inga avtal som innebär att överstatlighet accepteras.
  6. Tyskland skall vara ett tryggt land att bo i: Trygghet, såväl individuell som ekonomisk, skall vara ett av samhällets fundament.SverigeTyskland
  7. Åsikts- och yttrandefrihet: Alla frågor skall vara fria att diskutera i Tyskland, forskningen skall vara fri och inskränkning av den personliga integriteten genom statlig övervakning av icke-kriminella medborgare skall ej tillåtas.
  8. Tyskarna skall äga de tyska resurserna: Betydande tyska naturresurser och allmännyttig verksamhet skall ägas av det tyska folket, vilket innebär att all vinst från sådan näring återgår till befolkningen och inte till utländska eller enskilda intressen.
  9. Folkgemenskap och social rättvisa skall genomsyra samhället: Klassplittring skall ersättas med klassgemenskap där hela folkets kreativa och produktiva insatser värderas högt och ingen samhällsgrupp tillåts avancera på bekostnad av någon annan.
  10. Tyskland skall ha ett starkt miljö- och djurskydd. Tyskland har en unik natur som är värd att skydda och bevara. Livsmedelsindustri och annan verksamhet där djurhållning ingår måste vara etiskt hållbar.

OBSERVERA! Detta är alltså 2013 års partiprogram för ett svenskt parti som kommer ställa upp i olika kommunalval i september 2014. Det enda som ändrats i de tio punkterna ovan är att jag har bytt ut orden ‘Sverige’ och ‘svenskar’ till ‘Tyskland’ och ‘tyskar’ i syfte att försöka få er att tänka till lite extra.

Punkterna är från Svenskarnas Partis nutida, nationellt socialistiska 10-punktsprogram.

Diskutera!

Krönikor

BSS, SD och rasismen

En krönika av Andreas Meijer.

När jag läser webbsidor som Vita Kränkta Män (facebooksida), Inte Rasist, Men (antirasistisk webbtidning) och andra sidor som gör sig lustiga över de galenskaper som våra vardagsrasister sysslar med så upptäcker jag en sak. Det är mycket fokus på att SD diskrimineras – än mer när jag läser SD-positiv media.  Med partiets historia, är det så konstigt?

Statsvetaren Karl Gauffin skriver i en artikel på Newsmill:

”Till skillnad från samtliga andra riksdagspartier som ger utförliga beskrivningar om ursprung, förankring, utveckling och historiska kopplingar ter sig Sverigedemokraterna tämligen ovilliga att diskutera sin historia. Detta borde föranleda andra aktörer i offentlig debatt att i större utsträckning göra det åt dem.”

SD är inget nytt parti. Partiet har funnits sedan 1988. Men enligt SD skall denna historia inte synas. Det vore inte riktigt bra.

Tydlig rasism

Vi kan i medierna se hur sverigedemokratiska politiker gör uttalanden som är direkt rasistiska. Exempel ett, i vilket namnet tagits bort då personen lämnat SD:

Två poliser som kom till platsen följde XXXXX (SD) in och blev vittne till hur hen enligt uppgift förolämpade vakten med anspelningar på dennes invandrarbakgrund, spottade i luften och gjorde grisljud. Det visade sig att XXXXX (SD) inte hade blivit rånad på sin ryggsäck, den återfanns sedan, kvarglömd på en restaurang.

Exempel två, även här har namnet strukits, då personen lämnat SD:

Hjärtat skriker: Jag vill totalförbjuda Islam, kriminalisera den muslimska tron och straffbelägga all muslimsk verksamhet i hela världen

– Artikel i IRM

Exempel tre, Sven Holst (SD):

Det ligger i blodet hos vissa folkslag, döda och inge respekt!

Vad i helvete gör araber i VÅRT LAND?

Ännu en brottsbenägen parasit med arabiskt blod!

– Artikel i Sydsvenskan

Vet missnöjesröstarna vem de röstar på?

Vad vill jag säga med detta?

Det finns människor som röstar på SD för att ”röra om i grytan” eller för att de är ”missnöjda” med regeringen. Att röra om i grytan genom att rösta på människor med denna etik är underligt. Att SD skulle stå emot etablissemanget stämmer inte heller, eftersom SD röstar som Alliansen i de flesta frågor:

BSS är SD:s ursprung. Inget att hymla om.

”I de 235 fall där SD har varit vågmästare har man enbart röstat emot regeringen 19 gånger. Alltså har man valt att rösta så att regeringens förslag vunnit 216 av 235 gånger.” – Länk till Alliansfritt Sverige

SD:s ursprung – Bevara Sverige Svenskt

Att det framkommer så många rasistiska tillmälen från SD-politiker är inte så konstigt. SD har sitt ursprung i Bevara Sverige Svenskt, BSS, som bl.a. ville att det endast skulle vara människor som var etniskt besläktade med nordbor som skulle få kallas flyktingar… Att rösta på SD är att rösta på de personer som jag ovan citerat. Svårare än så är det inte.

Vill man ha en fungerande välfärd så är det knappast SD som är rätt val. De anser sig bli diskriminerade för att de väljer att stå för åsikter som går emot de flestas värderingar. Det är klart att det finns människor som delar värderingarna, de ska ju få komma till tals de också — det är ett fritt land där åsiktsfrihet råder. Det kan dock vara bra att veta vilken åsikt som stöds i och med vilken lapp som läggs i valurnan.

Denna krönika är skriven av Andreas Meijer. Läs gärna fler texter av Andreas på hans blogg, Världen, politiken och miljön.