Artiklar, Myter

Är islam kvinnoförtryckande?

— Jag skall inte låta någon av er som arbetar och strävar, vare sig man eller kvinna, se sin strävan gå förlorad — ni är alla av samma rot och skall lönas på samma sätt.

(Sura 3:195)

Kvinnan inom Islam är en brännhet fråga och ett slagträ i debatten om den så kallade islamiseringen. Hon är så pass viktig att Sverigedemokraterna och counterjihadrörelsen gjort det till sin hjärtefråga att sprida ut myter om islams påstådda kvinnoförtryck. Det finns tydliga mönster mellan myterna och dessa organisationers övriga politiska agenda.
Eid in the SquareAtt påstå sig försvara kvinnans rättigheter för att få tillfälle att bedriva smutskastning mot en religion och dess utövare är ett gammalt beprövat trick. Ett trick som används i flera frågor, till exempel påstå sig stå för mjuka värden för att få chans att genomföra en dold agenda. SD:s utsaga om deras ‘hjälper fler i närområdet’ är ett sådant trick. De driver sådana frågor för att med hjälp utav det stoppa invandringen till Sverige. Samma med frågan om kvinnoförtrycket inom Islam.

Vad är själva myten?

Islam är en kvinnoförtryckande religion, skriver, säger, talar och debatterar bland annat Sverigedemokraterna och deras anhängare på internet. För att kunna uttala sig behöver man bena ut vad Islam har för kvinnosyn och om kvinnoförtrycket stämmer. Till min hjälp kommer jag ha flera olika källor. Givetvis kommer jag att använda mig av Koranen, den heliga boken som muslimer följer. Jag har använt en svensk tolkning av Mohammed Knut Bernström. En annan källa som jag använder mig utav är ”99 frågor om Islam”, en bok som är sammanställning av frågor som lärare och forskare vid den religionshistoriska avdelningen på Lunds universitet möter från allmänheten.

Koranversen i inledningen kommer från Tredje Suran, men de flesta referenser som finns om kvinnan inom Islam finns i Sura fyra som heter AN-NISÂ som betyder kvinnor. Koranversen ovan tog jag för att illustrera Guds (Allahs) generella syn på kvinnor och män — de kommer från samma rot och skall lönas på samma sätt. Detta att jämföra med Bibeln där kvinnan kommer från mannens revben och där hon per definition är en del av mannen, inte egen utan en del. Koranen säger att mannen och kvinnan kommer från samma rot, att de är egna men också samma.

Hur ska vi reda ut kvinnosynen inom Islam?

För att kunna diskutera måste vi först sära på två olika saker. Dels på vad Islam lär ut och dels på vad Muslimer gör (Islam.se). Detta är två väsentliga skillnader som är relevant i alla sammanhang. Om vi ska tala om kvinnosynen inom kristendomen måste vi gå till ursprunget, bibeln, för att se vad kristendomen lär ut. Inte låta patriarkala uttryck från kristna utövare bestämma vad svaret ska bli. På samma sätt måste vi förhålla oss till Islam. Vad lär Islam ut? Självklart finns det ett kvinnoförtryck i och med de patriarkala strukturerna, men patriarkatet är internationell och mångkulturell och inte något särskilt för muslimer.

Om ni är rädda att inte kunna behandla de faderlösa med rättvisa, tag då andra kvinnor som är tillåtna för er till hustrur — två eller tre eller fyra; men begränsa er till en enda om ni inte tror er om att kunna behandla dem alla lika.

(Sura 4:3)

Detta är en vers som kan tolkas som att det är okej att ta sig flera fruar, detta är också en del av mytbildningen av kvinnosynen inom Islam, att männen har rätt till flera fruar. Vad som står är snarare att män får, om det nu är så att de inte kan behandla de faderlösa barnen som sina egna, ta kvinnan till sin hustru och göra barnen till sin son och dotter. Fortfarande är det så att kvinnan, på grund av patriarkatet, måste flytta in till en annan man när deras äkta makar dör för att det bara är män som sitter på jobben. Detta fanns då och finns fortfarande idag. Islam säger då att detta går för sig och att det är extra viktigt att barn blir behandlade rättvist. Om nu inte det går kan mannen gifta sig med kvinnan och ta till sig hennes barn.

Kvinnor inom Islam har, enligt Koranen (Sura 4:7) rättigheter att ärva. Män har rätt till en andel och kvinnan har rätt till sin andel. Detta tyder också på att kvinnan inte är så underdånig männen som myterna vill göra det gällande. Wikipedia skriver om könsroller inom Islam och jämför det värderingsmässigt med värdekonservatismen inom kristendomen där kvinnan har hand om familjen medan mannen är försörjaren. Detta är inte helt olikt Sverigedemokraternas egen familjepolitik och de förslag som läggs fram om föräldraförsäkringen där de starkt bidrar till att fler kvinnor kommer att låsas fast i köket.

Kvinnan inom Islam är lika mycket värd som männen — med både rättigheter och skyldigheter att ta hänsyn till. Det finns å andra sidan mäktiga personer som vill göra det gällande att så inte är fallet och påtvingar människor till handlingar som inte är förenligt med Islams kvinnosyn. Kulturella avvikelser och en för Koranen och islam främmande kvinnosyn påverkar kvinnan negativt (Islam.se). Det patriarkala samhället förtrycker kvinnan ur olika skepnader. Det är inte Islams syn på kvinnan — med bl.a. hedersmord, könsstympning och tvångsäktenskap. Det är utövande av makt och inget som är förenligt med Islam. Skillnaderna (vad vi gör och vad som står) är viktigt för att knäcka myterna som rasisterna försöker sprida.

Jämförelser med Bibelns uttolkare

Precis som Bibeln innehåller Koranen en strikt patriarkal idévärld där alla råd, alla visdomsord och alla uppmaningar är förankrade ut ifrån ett manligt perspektiv. Råden som ges är hur mannen ska förhålla sig till sin hustru och precis som i Bibeln förespråkar också koranen en tillbakadragen hustru som bejakar och bevarar familjelivet. Detta är inget märkligare än att vi än idag kan se det som politisk idé hos flera starka konservativa partier i Europa. I Sverige har vi Sverigedemokraterna som försöker bedriva en konservativ värdestyrd politik som bygger på gamla bibliska förhållningsregler. Inte många anklagar SD och alla deras anhängare för att hata kvinnor.

Islam har ingen märkligare kvinnosyn är den gängse kristna bilden. Det är inte de religiösa böckerna som är problemet. Ska vi ta itu med kvinnoförtrycket måste vi agera där den är som störst — i den patriarkala världsordningen.

/David Sällström — Antirasist.

Källor:
Koranens budskap, Tolkning från arabiskan, Mohammed Knut Bernström, Proprius förlag AB, Stockholm (år 2000).
99 Frågor om Islam, redaktör Jan Hjärpe.
http://islam.se/kvinnosyn
Om könsroller inom islam – wikipedia

Krönikor, Myter

En släktforskning i förföljelse

Den här delen av min släktforskning är ganska talande. Vid detta tillfälle satt tre av mina anfäder på Långholmen samtidigt. Vid det tillfället hade de inte något släktskap. Dömda för småbrott, men framförallt för att de var romer. Vid ett tillfälle i slutet av 1800-talet satt en hel familj (mina släktingar) inspärrade. Barn, vuxna och gamlingar (den yngsta var två år). Lösdriveri.

Det är samhället som dömt romer till kriminalitet, genom att misstänkliggöra dem och skapa myter kring dem. Det är majoritetssamhällets nedärvda fördomar om eventuell kriminalitet som är problemet, inte romerna. Tvångssterilisering, ghetton, förföljelse och fängelsestraff bara för att man uppehållit sig på fel plats skapar en misstro från romerna mot myndigheterna.

Lösdriverilagstiftningen gjorde det i början av 1900-talet tillåtet för kommunerna att fördriva romerna efter tre veckor på samma plats. Samtidigt blev det kriminellt att vandra längs vägarna.Text

 

Damned if you do, damned if you don’t!

Hur skulle då barnen kunna börja i en ny skola? Om de ändå blev tvungna att flytta efter tre veckor? Det var först på 60-talet och med hjälp av systrarna Taikon som romska barn fick rätt att gå i skolan. Vi steriliserades, blev misshandlade (Jönköpingskravallerna), förföljda, bespottade och stämplade. Vissa vågade inte säga att de var romer, än mindre prata sitt eget språk, av rädsla att barnavårdsbyrån skulle ta barnen eller sterilisera en.

En kvinna som steriliserades blev tvångsaborterad, i sjunde månaden.

Än idag har man svårt att få lägenhet, hjälp av myndigheter, blir bespottad och misstänkliggjord på grund av sin etnicitet. Och nu senast; register.

Det är majoritetssamhället som är problemet, inte romerna. Tänk om folk vågade ha lite självdistans och se på sina egna fördomar för en gångs skull. Om människor pekar på dig, spottar på dig och behandlar dig som en kriminell ända sedan du föds. om du blir exkluderad från majoritetssamhället gång efter annan under din uppväxt; då blir inte steget lika långt från att ge efter på de förväntningar omgivningen har på dig.

Jag har aldrig gått mot röd gubbe. Bara en passus.

Bensinstationer, mataffärer, hyresbolag, sjukvård och så vidare. Listan kan göras lång.
Romerna är inte överrepresenterade i hatbrottslagstiftningen, däremot ser man intressant statistik över denna grupp som avviker från det normala.

Brottet begås ofta i det offentliga rummet och man misstänker att mörkertalet är större än i de övriga grupperna. Detta på grund av att romer är så vana vid hatbrott, sedan generationer tillbaka. Man anmäler inte och det är en av de utmaningar vi har när det gäller att integrera romer i det svenska samhället. Man anmäler inte för att man inte litar på myndigheter. Efter det här funderar jag på om inte mörkertalet kommer att växa ännu mer?

En snabbskola för dig som inte vet vad en rom är:

Romerna är ett folk, enligt senaste forskningen ett folk från norra Indien, en krigarkast, en armé, som vandrade ut från norra Indien för ungefär 1000 år sedan. Sedan dess har de levt i exil var de än har kommit i världen. De har inget eget land.

Register

I nästan varje land de kommit till har de utsatts för omfattande diskriminering och förföljelse. De har utsatts för förintelse och massmord. I Sverige bor tiotusentals romer varav många har befunnit sig här sedan 1500-talet. Taikons kom hit på 1800-talet.

Än idag utsätts vissa för diskriminering. Innan man fäller domar om att romer inte vill integreras, får man ta en titt på vad de utsatts för. För även om man vill har det inte gått. Utan skolgång, inget jobb. Utan jobb, dålig ekonomi, dålig ekonomi, socialt utanförskap.

TÄNK Svenska folket!! Använd de små grå istället för att hoppa till rasbiologiska förklaringar, som blev överbevisade redan på 30-talet!

Artikeln är skriven av en romsk kvinna som vill vara anonym (reds. anmärkning)

 

Artiklar

Om begreppen islamofobi och antisemitism

Hat och rasism tar sig många olika former. Ett sätt är att man försöker beröva offren för hatet de definitioner och ord för att beskriva hatet som de tagit till sig. Så sker ganska ofta med ordet antisemitism och ordet islamofobi.

Islamofobi

Kritiken mot ordet islamofobi har ni kanske hört det i debatten någon gång. Så här kan det låta, för att låna en del av ett inlägg från Flashback.:

Islam vet alla vad det betyder men fobi är inte riktigt lika klart:

Fobi:
En inbillad rädsla. Orimlig eller överdriven i intensitet som uppstår inför exponeringen av ett objekt eller en situation som vanligen inte betraktas som farlig.

Därmed vill man påskina att det skulle vara något fel på folk som känner en stark ovilja gentemot muslimer, islamister och dess ideologi.

Med det vill man påskina att ordet är felaktigt.

Antisemitism

Samma sak hör man ibland i debatten då det gäller ordet antisemitism. Om man arbetar mot antisemitismen som kommer från olika muslimska fundamentalister får man ofta höra något linande detta, som jag själv fick i ett mail förra veckan:

Även araber är semiter, därför kan inte muslimer vara antisemiter. Antisemitism är ett lögnaktigt ord som kreerades av tyska rasister och sionister och är ett felaktigt uttryck.

Okänsligt

Först vill jag påpeka att det är extremt empatilöst att svara på någons berättelse om hat i någon form genom att börja med ordklyverier.

Tyvärr har jag varit med om detta ganska ofta i debatten. Man berättar om något hemskt som sagts eller gjorts mot muslimer eller judar och får som svar att: ”men lille vän, du vet väl att ordet antisemitism eller islamofobi är ord som är felaktiga…”

Det säger mycket om personen som uttalar sådant. Det är personer som inte bryr sig mycket om att bekämpa hatet.

Orden

Själv använder jag hellre begreppen judehat och muslimhat. Jag tycker det är mer exakta ord. Men det skulle aldrig falla mig in att börja omdefiniera orden islamofobi eller antisemitism. Orden används av offren för hatet för att beskriva hatet mot dem. Att ta ifrån dem det ord de använder och osynliggöra själva sakfrågan, hatet, är faktiskt att begå övergrepp på personer som redan utsatts för hat.

islamophobia

Att ifrågasätta ordet antisemitism då man hör berättelser om judehat är rasistiskt, lika rasistiskt som att svara med ordklyverier kring ordet islamofobi då man hör berättelser om hat mot muslimer!

Krönikor

Så fungerar det: rasifiering

Gästinlägg från Politifonen.

romifiering

Fria Tider är av något skäl extremt måna om att beskriva romer som ett kriminellt och diskrimineringsförtjänt släkte. Vad det beror på framgår inte i deras artiklar men det är tydligt att det är mycket, mycket viktigt för dem. De pekar på en överrepresentation i brottsstatistik som redovisats av någon professor.

Vad de gör kallas för rasifiering. Det är antagligen inte någon som bestrider att romer är överrepresenterade i brottslighet. Det är bara det att Fria Tider gör sak av att inte erbjuda någon evidensbaserad förklaring till överrepresentationen. Istället beskriver de romskheten som förknippad med och determinerande för brottsbenägenhet. De blir i Fria Tiders diskurs till en ras, en annan typ av människa än den tilltänkta läsaren.

Indirekt framgår det att Fria Tider räknar med att publiken är fördomsfull mot romer, annars hade inte utelämnandet av problematisering och evidensbaserade förklaringsmodeller kunnat vara verksamt. Idén är att publikens fördomar ska fylla ut det tomrummet och det är knappast som att Fria Tider är omedvetna om vilken typ av fördomar deras läsare har. Deras publicistik är rätt igenom profilerad mot en rasistisk och främlingsfientlig läsarkrets.

Man kan genomföra en liknande operation med avseende på kön. Mer än nittiofem procent av alla våldtäkter förövas av män. Det är en överrepresentation som är otroligt stor. Vad kan vi anta att det säger om personerna bakom Fria Tider, vilka är män? Grundaren är dessutom en relativt ung man, och unga män är absolut mest överrepresenterade i kategorierna vålds- och sexualbrott.

Min mening är att överrepresentation inte nödvändigtvis säger något om gruppen i sig. Faktorerna man väljer att göra urvalet med präglar starkt den överrepresentation man därigenom producerar. Resultatet är alltså i hög grad godtyckligt, en följd av den undersökandes egna värderingar. I vetenskapliga sammanhang vinnlägger man sig normalt om att noga motivera dessa.

Det är vad som skiljer professorn Fria Tider åberopar från Fria Tider själva. Fria Tider överlåter till läsarnas fördomar att utföra den viktiga operationen i verklighetsbeskrivandet, nämligen sammanställandet av en förklaring till de data man framställt.

Att gå till väga på det här viset för att producera en berättelse man vet tilltalar sin publik och samtidigt reproducerar de värderingar och fördomar man gynnas av eller vill stärka är vanligt. Det är dock särskilt förkastligt att ägna sig åt avhumaniserande och rasism, något som historien har lärt oss andra är ett försteg till sådana fenomen som folkmord och etnisk rensning.

Det är på grund av tillvägagångssätt som det ovan redovisade som sverigedemokraterna blir kallade för rasister. Man kan diskutera hur befogat det är och om det behövs nya begrepp för rasifieringen av personer av en bekännelse eller annan. Rasifieringens generella förkastlighet är åtminstone uppenbar för varje empatisk och rationell människa.

Bilden kommer från massmedia och har varit föremål för stark kritik av skäl som härvid torde framgått.

//Elwa Ninpo – Politifonen

Artiklar

In memoriam

Dessa personer är några av de som har mördats eller misshandlats till döds av nazister/rasister/högerextremister under de senaste decennierna i Sverige:

Because I love you...........(EXPLORE)
– 35-årig man huggs ihjäl av 20-årig nazist, Eskilstuna, 31 juli 1983.

– Åke Nord, Stockholm, 8 november 1983. En av de två som döms var medlem i Nordiska Rikspartiet.

– Ludwig Buchwald, Göteborg, 29 oktober 1985. Den som döms var medlem i Nordiska Rikspartiet.

– Ronny Landin, Nynäshamn, 20 juni 1986.

– El Moustafa Ennadja, turist mördas i Lund, 20 januari 1990.

– Kent Antonsson, Göteborg, 12 augusti 1990. Den som döms för mordet, kommer straffas även 1995.

– Hayan Altrn, Uddevalla, juli 1991. Tre nazister döms.

– Jimmy Ranjbar, Stockholm, 8 november 1991.

– Tommy Månsson, Linköping, 14 augusti 1992. Två nazister döms.

– Mikael Hogg, Nödinge, 30 april 1993. Tre nazister döms.

– Anders Gustafsson, Stockholm, 1 januari 1995.

– Peter Karlsson, Västerås, 11 mars 1995.

– Lars Hellberg, Avesta, 13 april 1995.

– Tony Boija, Borlänge, 29 april 1995.

– Sven-Peter Pettersson, Malmö, 3 juni 1995.

– Per Skogsberg, Göteborg, 7 juni 1995. Den som döms för brottet dömdes även 1990.

– Lars Enmark, Skellefteå, 25 juni 1995.

– John Hron, Kungälv, 16 augusti 1995. Två av de fyra som misshandlade honom döms.

– Gerard Gbeyo, Klippan, 9 september 1995.

– en man från Algeriet mördas av två som säger sig vara nazister och satanister, Göteborg, 23 juli 1997.

– Björn Söderberg, Stockholm, 12 oktober 1999. Tre nazister döms.

– Salih Uzel, Skogås, 31 december 1999. En nazist döms till fängelse.

– En man dödas med knivhugg, Norrköping, 9 april 2000. En nazist döms.

– Lennart Landin dödas och 7 skadas, Åkeshov, 19 maj 2003.

– Kooros Effatian, Malmö, 13 juni 2003.

– Firas Al-Shariah, Malmö, 28 juli 2003.

– 46-åring dödas, Göteborg, 2 februari 2004. En nazist som dömdes för mord 1995 döms för detta mord.

– En man dödas med knivhugg, Växjö, 28 februari 2004. En nazist döms.

– 15-åring misshandlas till döds, Stockholm, 15 januari 2005.

– 55-åring misshandlas till döds, Upplands Väsby, 17 juni 2007. Två med koppling till Nationalsocialistisk Front döms.

– Kvinna och hennes dotter huggs till döds, Surahammar, 27 mars 2008. En nazist döms.

– 19-åring mördas, Lidköping, 17 maj 2008. Både gärningsman och offer var kända rasister på orten.

– Trez West Persson, Malmö, 10 oktober 2009.

– Joakim Karlsson, Vallentuna, 22 september 2012.

– 3 dödas och en skadas av svärdshugg på en skola, Trollhättan, 22 oktober 2015.

Artiklar

Marcus Priftis: Fakta biter inte på rasisterna

Här kan man läsa hans krönika där han menar att man som antirasist bör använda andra tekniker än just fakta för att omvända en rasist. Och visst har han rätt i att fakta inte nödvändigtvis biter på den som har alltför starka åsikter, oavsett om det handlar om rasism eller något annat. Delar av den forskning som ligger bakom hans resonemang är dessutom oerhört intressant.

Malinka PerssonMen detta är en av anledningarna till att Motargument.se existerar. Vi har inte som huvudmål att omvända rasister. Vi är inte ute efter att vara några självutnämnda hjältar som får den svenska rasistiska rörelsen att förändra sina åsikter. Vi tror oss inte kunna åstadkomma detta, även om det givetvis vore en snygg fjäder i hatten.

Motargument.se har som främsta mål att bidra med just motargument för den som sitter i fikarummet på jobbet och diskuterar med en helt vanlig människa som kanske har rasistiska tendenser i sina åsikter. Som kanske köper de där argumenten som låter rumsrena, men som egentligen inte är det. Vi vill påverka den som kanske inte riktigt vet hur den ställer sig till Sverigedemokraternas argument, eller som inser att något är fel någonstans i deras matematik, men inte kan sätta fingret på vad.

För min egen del vill jag gärna också sprida insikten att rasism på ett sätt går att förstå sig på, då det endast är ett annat perspektiv på verkligheten. Förvisso ett i mina ögon snedvridet sådant, och ett som inte är humant, empatiskt eller förstående på något som helst sätt, men ett annat perspektiv och sätt att se verkligheten.

På det stora hela håller jag med Marcus Priftis när han säger att den som vill omvända en rasist måste börja prata mer om värderingar, inte bara presentera fakta som kan läsas utifrån olika perspektiv och vridas på och tolkas till sin egen fördel. Hur man tolkar och använder fakta visar dock rätt tydligt vilka värderingar man har.

Och i slutänden är det värderingarna som gör skillnad.

Artiklar

Ingrid Carlqvists hudfärgsfundamentalism

Gästinlägg från Politifonen.

1378273_10151705651432794_652166475_n

Ingrid Carlqvist är en märklig, märklig person.

Hon är inte rasist, men rasifierar vilt när hon ser en möjlighet till det. Se till exempel den skärmdumpade kommentaren ovan.

Hon undviker att erkänna det välkända förhållandet att konstruerad korrelation inte säger något om kausalitet. Det vore intressant att få veta mer om hennes spekulationer. Framförallt om hon menar att hennes egen agenda och politiska tillhörighet är en genetisk produkt, snarare än ett rationellt val.

Det är uppenbart att hon inte tänkt igenom vad hon skrivit. För svenska förhållanden kanske det finns någon slags samvariation mellan brottsbenägenhet och hudfärg eller härkomst, åtminstone om man begränsar sitt statistiska underlag på något lömskt sätt. Det kanske också gäller för andra västländer. Däremot kan det knappast säga något om statistiska relationer mellan hudfärg och brottsbenägenhet i sig, eftersom underlaget är begränsat på så vis. Det tillkommer såklart att hon skriver att hudfärg inte spelar någon roll, men det är visst tillräckligt viktigt för att motivera rasifierande forskning. Eller vad hon nu menar, det är som vanligt högst oklart vad Ingrid egentligen försöker uttrycka.

Så att hon gör en generaliserad koppling är klassisk rasifiering. Vilket för oss vidare till att hon mer än gärna utgjuter sig över begreppet rasist.

541418_10151705651902794_2068413952_n

Likt vitmaktkulturens mantrarörelse, som försöker hävda att asylrätten innebär ett rasistiskt folkmord på “vita”, hävdar hon att demokratiska jämlikhetsivrare och antirasister är “de verkliga rasisterna”.

Frågan blir vad hon menar med det. Kanske kan hennes idoliserande recension av Bodekers film A conversation about race ge en fingervisning. Hon skrev så här i den:

“Såväl svarta som vita höll med om att svarta är betydligt bättre på basketboll än vita – och att detta beror just på deras ras. Men när Bodeker frågade om de instämde i påståendet att vita är bättre på att behålla sina jobb, slog de intervjuade ifrån sig. Detta kunde absolut inte ha med den vita rasen att göra.
På frågan om vita är bättre än svarta på IQ-tester, menade samtliga att detta beror på att testerna är utformade av vita, för vita. När Craig Bodeker påpekade att asiater alltid presterar högst, blev de intervjuade osäkra och visste inte vad de skulle svara.

Alla höll med om att det är bra att svarta har förkämpar för sin ras, men ryggade tillbaka inför tanken att vita människor skulle tala gott om sin ras.”

Här utgår hon alltså ifrån att det finns mänskliga raser, samt att dessa är intimt sammankopplade med hudfärg. De flesta, inklusive FN och andra tongivande bedömare, anser att resonemang av det här slaget är utpräglat rasideologiska. Alltså vad man i folkmun kallar för rasistiska.

Förutom att hon med sin rubriksättning och bildsättning ifrågasätter om rasism överhuvudtaget existerar hakar hon alltså på Bodeker och menar att eftersom hans intervjuobjekt rasifierar och ger uttryck för rasideologiska ståndpunkter är det helt okej för henne och Bodeker att göra det. Som om två fel vore ett rätt, en idé man normalt gör sig av med i unga år om man har tillgång till juste grundutbildning.

Mest slående är hennes förakt för problematisering och vetenskap. I den första bilden framkommer att hon vill att det ska forskas på eventuella samband mellan hudfärg och brottsbenägenhet, något som naturligtvis skett i stor omfattning. En gång i tiden var ju rasideologi legio som vetenskaplig utgångspunkt och sedan dess har såväl kulturantropologi som sociologi gått vidare efter att det visat sig att rasideologiska utgångspunkter tenderar att vara i strid med både empiri och moral. Bland annat för att biologin inte kunnat påvisa förekomsten av några egentliga människoraser, men också för att rasideologiska överväganden varit en central del av folkmordsutlösande politisk demagogi.

I allmänhet brukar man hänföra minoritetsgruppers överrepresentation i brottsstatistik till helt andra faktorer än hudfärg. Om Ingrid vore intresserad av hur det faktiskt förhåller sig enligt aktuell forskning hade hon inte uttryckt sig så svepande och insinuant. Brottsförebyggande rådet har givit ut rapporter som behandlar just detta och på ett pedagogiskt sätt erbjuder trovärdiga förklaringar. Inom marxistisk sociologi och ekonomi brukar man betrakta brottslighet som en följd av strukturella förhållanden inom det kapitalistiska systemet, där grupper på grund av diskriminering i olika grad alieneras från samhället i övrigt och därför i olika grad är lojala mot dess normer.

Liberalt inriktad sociologi och ekonomi brukar istället hänföra det till att människor som har olika förutsättningar också är i kontakt med olika incitament att bete sig på olika sätt. De grupper som oftare ser möjligheter att tjäna på att begå brott kommer också i högre grad att välja att göra det, på grund av att det är rationellt och i egenintresset att ta sådana chanser. Vidare finns också konservativa, postmodernistiska, med flera, perspektiv på brottslighet. Att trots detta veritabla smörgåsbord av livlig forskning och debatt hänge sig åt hudfärgsfundamentalism är ytterst suspekt.

Genom att inte informera sig om forskningsläget utan istället rasifiera järnet och försöka påstå att rasifiering är den sanna antirasismen företräder alltså Ingrid en vitmaktideologi vi är väl bekanta med. Frågan är när hon övergår från att kokettera med vitmaktmaterial av den typ Bodeker givit ut till en mer öppen och ärlig rasism. Radikaliseringen är tydlig. Marginaliseringen från den etablerade debatten om ras, kön, migration och andra sådana frågor, tillsammans med den ekonomiska kris hennes arbetsgivare uppenbarligen upplever, kommer garanterat att fortsätta driva henne och hennes medarbetare allt längre ut i den rasistiska kulturen.

Det är inte bara i samhället i stort som polarisering är trenden, utan även inom det nyfascistiska fältet. Sverigedemokraterna bedriver en intern häxjakt på antisemiter, radikala nationalister och liknande, samtidigt som Svenskarnas Parti gradvis går mer samman med Svenska Motståndsrörelsen och dammsuger upp missnöjda före detta sverigedemokrater som antingen blivit uteslutna eller anser att socialkonservativ ideologi inte är tillräcklig rasifiering.

Vi välkomnar att Ingrid är så explicit. Det gör det lätt för oss att använda henne som pedagogiskt exempel.

Elwa Ninpo har skrivit detta.

Krönikor

Den elaka mäklaren

Är det ok att reta eller diskriminera någon för att de ser ut på ett visst sätt? Har slöja, turban eller kalott? Nej, det är det inte. Det spelar ingen roll om man själv valt det eller inte.

När jag gick i högstadiet hade jag en uppseendeväckande frisyr och klädstil. Jag stack ut ordentligt och det passerade inte obemärkt. Varje dag fick jag höra att jag såg ut som någon som sålde sexuella tjänster (för att uttrycka det snyggt), samt att jag såg ut som ett kvinnligt könsorgan (jag tror att ni förstår vad jag menar). Det var inte roligt.

Jag pratade med rektorn och studierektorn om det. De var rörande överens; du får skylla dig själv. Du har ju valt att se ut på ett visst sätt och då är det ok att de andra eleverna hackar på dig, det får du räkna med. Rätta in dig i ledet eller håll käften. Att du får höra kränkande saker varje dag är ditt problem, inte vårt.

Det var en kille i årskursen över mig som var värre än de andra. Varje gång vi gick förbi varandra i korridorerna fick jag höra könsord och hur ful och äcklig jag var. Till slut rann det över, jag skällde ut killen efter noter och använde majoriteten av de mindre smickrande orden i den svenska vokabulären. Han höll på att skita knäck, och efter den incidenten sade han aldrig något till mig igen.

Hade skolans personal sagt att ”du får räkna med att bli kallad fula saker för att du har slöja” så hade det antagligen tagit hus i helvete. Hoppas jag i alla fall. Diskriminering kan aldrig tolereras. När jag hör ordet tänker jag instinktivt på rasism, men det finns fler dimensioner. Det är mer än etnicitet, religion eller hudfärg.

for saleJag minns tydligt ett tillfälle då jag blev diskriminerad på grund av mitt utseende. Det här låter fullständigt vansinnigt, men jag kan försäkra dig om att det är sant. När jag var ett par år äldre och började se mig om efter en bostadsrätt gick jag in på ett mäklarkontor och satte mig med pärmen innehållande lämpliga objekt. Efter att ha bläddrat en stund kom en kvinna fram till mig. Jag trodde att hon skulle fråga om jag ville ha hjälp med något, men tji fick jag. Hon sade lite nedlåtande att de antagligen inte hade något i min prisklass. Jag bara gapade. Hur kan hon veta hur mycket pengar jag har? Dessutom är väl mina pengar lika bra som någon annans? När jag sade vilken prisklass jag kunde tänka mig blev hon plötsligt jättetrevlig, men då fick hon svaret att jag inte tänkte köpa en lägenhet från dem.

Efter detta gick jag till en annan mäklare, och då berättade jag vad som hänt. Han sade kallt att de som klär upp sig till tänderna inte har en spänn på fickan, men att de som ser lite halvskabbiga ut inte har något att bevisa för någon. Och jag såg väl lite halvskabbig ut. Jag köpte min lägenhet av den mäklaren.

Jag tillhörde en subkultur och valde att klä mig på ett visst sätt, men anledningen är inte relevant. Vad som är relevant är att det inte var jag som kallade någon fula saker på grund av deras yttre. Det var inte jag som sade ”vi har nog ingenting i din prisklass”. Problemet med diskriminering kan inte skyllas på den som diskrimineras, det är den som diskriminerar som bär skulden.

Myter, Recensioner

Granskning – Svenskfientlig litteratur – Del 3

Motargument fortsätter sin granskningsserie med att visa hur de svenskfientliga utvandrarna i Vilhelm Mobergs ”Utvandrarna” lämnar det gamla fina traditionella etniskt och religiöst homogena Sverige där de höll på att svälta ihjäl, pryglas, förföljas och bespottas.

Ett Sverige vars befolkning år 1840 av SCB uppskattas till cirka 3,1 miljoner människor, eller drygt 30 % av dagens folkmängd. Ett Sverige med fler svenskar än vad Sverige kunde tåla. Ett Sverige med drygt en miljon utvandrare.

Utvandrarna_kartaEn resa bland svarthåriga romer och svenskfientliga Blekingebor

Det är nu dags för våra utvandrare att bli invandrare. Efter ett tårögt farväl färdas de med häst och vagn genom landet Sverige med den gemytliga nationella samvaron. Men färden till hamnen som skall göra utvandrarna till båtflyktingar i New York, kantas av etnisk segregation och än mer svenskfientlighet. De passerar andra resande med häst och vagn på väg mot kusten.

Färden går mot Karlshamn i Blekinge

Närmare bestämt rör det sig om romer, av de utvandrande smålänningarna kallade för ”tattare”. Människor vars svarta hår ses som uppseendeväckande av Karl-Oskar och hans glada gäng.

När de färdas genom skogarna på gränsen mellan Småland och Blekinge förbereder sig det växande resföljet på slagsmål och överfall. Sådana var enligt de utvandrande svenskarna vanliga i de trakterna under mitten av 1800-talet. Resenärer berättar för varandra om Blekingebor som de anser vara mer ”hetlevrade” än andra svenskar. Blekingebor som ”egentligen” inte var riktigt svenska. De hade ju inte varit en del av Sverige särskilt länge. Mindre än tvåhundra år vid den tiden.

Men vad var det som kunde tänkas ha gjort Blekingeborna så hetlevrade och svenskfientliga?

En kort och översiktlig beskrivning av Blekinges historia ger många bra ledtrådar.

 

Day 1/0/5 - Berserkers

Svenska sjörövare besöker Blekinge

Under de tusen år som gått innan Karl-Oskars massutvandrare vågade sig på färden genom Blekinges farliga skogar, hade landskapet varit såväl en blodig krigsskådeplats och ett mångkulturellt projekt.

Landskapet Blekinge omnämndes i vikingasagor från 800-talet och påstods då på något sätt domineras av svear.

Svear som redan då och under 700 år utförde sjöröveri och vikingatåg, slaverihandel och massinvandring längs hela Östersjön och längs de ryska floderna och senare ända ner till dagens Turkiet, från vilka de tog med sig arabiska mynt från Baghdad som idag finns i Kungliga Myntkabinettet. I det senare fallet blev några svear även islamistiska jihadkrigare och livvakter åt sultanen i Konstantinopel.

De danska och svenska kungamakterna tvistade och stred om Blekinge i cirka 200 år, men beslöt i ett fredsavtal år 1 000 att Blekinge skulle bli danskt.

 

BiskopDet kristna kärleksbudskapet sprids i Blekinge

Kort efter att den danska armén fick verka ostört I Blekinge, började det kristna kärleksbudskapet spridas med emfas i landskapet. Såhär beskriver katolska kyrkan själv sitt kristnande av Blekingeborna:

”Sålunda vann denne man för Kristus många folkstammar, som ännu var hängivna åt avgudsdyrkan, framför allt det vilda folkslag som kallas blekingar samt de som bor på ön Holm [= Bornholm], granne till götarna. När de hörde hans predikan, sägs de alla ha rörts till tårar och visat ånger över sin villfarelse på så sätt att de genast slog sönder sina gudabilder och självmant tävlade om att bli döpta. Sedan kastade de sina skatter och allt vad de hade för biskopens fötter och bad ivrigt att han skulle värdigas ta emot det. Men biskopen avböjde detta och uppmanade dem att för dessa pengar bygga nya kyrkor, mätta de behövande och friköpa fångar, som det finns många av i dessa trakter.”

Bilden föreställer biskop Egino – mannen som alla blekingebor ville ge sina skatter till. Senare utnämnd till Blekinges Apostel

Efter att Blekingeborna fick lust att slå sönder sina gamla gudastatyer och ge bort alla sina skatter till katolska biskopar eskorterade av den danska armén, följde en period av relativ fred i Blekinge under trehundra år. Undantaget var då estniska sjörövare från Ösel som härjade i landskapet och kort därpå utsattes för hämnd från blekingska sjörövare.

 

TheKnightAtTheCrossroadsDen svenska armén försöker assimilera Blekinge

I början av 1300-talet pantsattes Blekinge till en Holsteinsk greve som ogillades av Blekingeborna och därför sökte militärt stöd av Sverige. Danmark avträdde Blekinge till Sverige men försökte kort därpå återerövra landskapet. En serie blodiga krig och skövlingar av Blekinge och dess befolkning, huvudsakligen utförd av svenska trupper, följde under mer än två hundra år. År 1525 slöts fred mellan Danmark och Sverige enligt vilket Blekinge förblev danskt.

Under en mycket kort tid blev Jimmie Åkessons hemstad Sölvesborg ett sjörövarnäste för sjökrigaren Sören Norby, som slutligen fördrevs och flydde till Ryssland.

Erövringskrigen och gerillakrigen i Blekinge mellan Danmark och Sverige fortsatte i tvåhundra år till och eskalerade till den grad av svenska arméer att de kunde betecknas som ett folkmord:

”De dansk-svenska krigen fortsatte även efter Kalmarunionens upplösning och Blekinge blev på grund av sitt utsatta läge flera gånger drabbat av krigets fasor. Det värsta kriget ägde rum 1563-70. Redan under det första krigsåret brändes Avaskär, Lyckå och Elleholm ned och året efter utsattes Ronneby för en massaker den 4 september. Vittnesuppgifter talar om att svenskarna skonade i Ronneby varken män, kvinnor och barn och även slog ihjäl prästen vid kyrkodörren. Erik XIV själv hävdade att tvåtusen män samt några kvinnor och barn blev dödade. Avsikten med detta blodbad var att erövra Blekinge och ersätta Ronnebys befolkning med lojala svenskar. Landskapet fortsatte att vara en krigsskådeplats ända fram till 1569 då Sölvesborg brändes ned. Det sista krigsåret slapp blekingsborna härjningar genom att de betalade en frivillig brandskatt. Även Gustav II Adolf härjade i Blekinge när han 1611 brände ned den nyanlagda staden Kristianopel.”

Blekinge utsätts för mångkulturell massinvandring från Sverige

Den svenska kungamakten anlade de två viktiga städerna Karlskrona som blev svensk örlogsbas, samt Karlshamn, från vilken alltså de utvandrande smålänningarna i ”Utvandrarna” seglade till New York.

”Eftersom flottan behövde fler båtsmän som kunde tjänstgöra på skeppen än vad omlandet kunde erbjuda beordrade Karl XI också att 1 350 finländare med familjer skulle flyttas till Blekinge. Sammanlagt bosatte sig ungefär 3 000 huvudsakligen svensktalande österbottningar i ett landskap som 17 år senare (1699) hade 33 000 invånare. Effekten av detta blev inte bara att flottans tillgång på manskap förbättrades utan det bidrog även till försvenskningen av Blekinge.”

År 1710, drygt 140 år innan Karl-Oskar och hans grannar seglade till New York från Karlshamn, gjorde danskarna sitt sista misslyckade försök att återerövra Blekinge. De nådde ända fram till Karlshamn.

Men det var kanske mot den här bakgrunden av tolvhundra år av svenska invasioner och folkmord som gjorde att Blekingebor, respektive svenskar inklusive smålänningar såg på varandra med misstro. Blekingeborna hade inte ännu assimilerat sig och tagit seden dit de erövrats. De var fortfarande svenskfientliga.

Men hör och häpna. Farhågorna kommer på skam. Karl-Oskars följe når fram till Karlshamn helt oantastade och avseglar efter en viss tid mot det ännu mera mångkulturella USA och New York. Det är först nu som de skall ta det stora svenskfientliga steget och upphöra att vara svenskar.

(Citaten är hämtade från hemsidan tacitus.nu där även andra landskaps historia finns populärvetenskapligt beskriven.)

/ Thabo ´Muso

Thabo_pekar_finger

Läs alla delar i denna artikelserie: Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4

Krönikor

Hej Erik Almqvist!

Gästinlägg av anonym ungrare som även publicerats hos Politifon.

Hej Erik Almqvist!

Red - White - Green
450Davide / Foter / CC BY-NC-ND

Jag vet att du är en glad Sverigedemokrat som blivit politisk flykting till Ungern, som du själv uttryckt det. Du stödjer SD:s idéer och tankar, och även om jag inte håller med dig i sak (milt uttryckt) så respekterar jag din rätt att tycka och tänka vad du behagar.

Som varandes halvungrare, född ungrare och som ungersk medborgare, så är jag dock litet oroad över saker jag hört om dina förehavanden i Ungern. För, som du säkert förstår, så förväntar jag mig ju att du ska agera efter dina åsikter, och efter dina förväntningar på mig som ungrare boende i Sverige.

Jag vet att ni i Sverigedemokraterna är mycket måna om att invandrare ska assimilera sig till Sverige. Det är inte en åsikt jag håller med om, men jag vet att du tycker att det är väldigt viktigt att man som invandrare i ett land anpassar sig och tar efter lokala seder, kultur och språk. Det oroade mig därför att läsa att du firat Sveriges nationaldag i Ungern. Jag tror bestämt att du glömt vad ditt älskade parti och dina nära vänner i Sverigedemokraternas ledning förespråkar? Jag menar, om vi invandrare i ett nytt land ska svära trohet till nationen (och eventuellt knugen, i Sverige), är det då inte litet dumt om vi samtidigt firar vårt forna hemlands nationaldag? Det visar ju på dubbla lojaliteter? Nej, Erik, jag tror du måste gjort en tabbe helt enkelt, och glömt vad du själv står för där! Givetvis är det numer Ungerns nationaldag du ska fira, och inget annat, för du skulle väl aldrig vara en hycklare som kräver en sak och själv gör annorlunda, eller hur? (För övrigt rekommenderar jag att du förungrar ditt namn också, Szilág Érik heter du numer, inte sant?)

Så långt, så väl, du kommer givetvis att fira endast Ungerns nationaldag, med ungerska flaggan, Ungerns nationalsång och ungerska hyllningsvisor (”talpra magyar, hív a haza, itt az idö most vagt soha…” eller ”piros fehér zöld, ez a magyar föld!” föreslås). Med ungersk Pálinka förstås, den svenska nubben hör ju ditt forna hemland till; dricker du sådant visar du ju på att du inte är villig att assimilera dig till ditt nya hemland. Och det skulle du ju aldrig göra, du vän av assimilering! Men det räcker ju inte, du måste ju också göra ett prov på att du faktiskt lärt dig tillräckligt om landet, dess språk och kultur! Jag menar, inte skulle du väl kräva av andra något du inte kan tänka dig att göra själv?

Nästa gång jag är i Ungern (oroa dig inte, det sker inte så ofta) så kan jag sammanställa en rad frågor om det ungerska språket, ungerns kultur, ungerns historia och liknande som du kan svara på för att få fortsätta hänga i landet. För du vill väl bli medborgare, eller hur? Du skulle väl inte bara sitta i Ungern för att leva på mina landsmäns resurser? Vi har nämligen arbetslöshet nog, så är du inte beredd att bli helylleungrare så…

Det kan vara litet vad som helst förstås, det är så brett det där med kultur – som vem som är ungerns nationalskald, vad är så speciellt med den ungerska kungakronan (flera svar är rätt), varför var Mattias Corvinus så viktig, varför är Transsylvanien så viktig för många ungrare, hur lagar man pörkölt, när kommer mikulás (jultomten/Sankt Nikolaus) i Ungern, vilka var de historiska processerna bakom revolten 1956, vem var Puskás, hur många kasus har vi i ungerskan… sådana slags frågor som jag är säker på att du skulle kunna svara på om det handlade om svensk kultur (ja, du vet, när blev Sverige en monarki, vilken är vår nationalsång (obs, kuggfråga!), varför är många i Norge och Finland bittra på Sverige trots att vi tror att de är våra mysiga broderfolk, hur lagar man Janssons frestelse, hur länge har vi haft jultomten och vad hade vi innan… du vet, sådant).

Budapest Afternoon
szeke / Foter / CC BY-NC-SA

Det finns erkänt en sak till jag oroar mig för, Szilági úr (herr Almqvist, men det vet du förstås redan eftersom du så idogt studerat ditt nya modersmål, inte sant?), rykten säger att du kanske varit hemma i Sverige på besök? Jag hoppas att det inte är sant, ety många i ditt parti har menat att en flykting som kan besöka sitt forna hemland inte alls är en äkta flykting, och med fördel kan skickas hem! Om du inte blivit ungersk medborgare (och BARA ungersk medborgare, för vi vill ju inte ha delade lojaliteter!) så blir det ju litet pinsamt om jag måste föreslå för de ungerska myndigheterna att du faktiskt har det tryggt nog i Sverige för ett besök, och att du därför bara utnyttjar Ungern för dina egna syften, och därmed bör deporteras! Jag menar, inte skulle väl du vilja föregå med dåligt exempel för alla de invandrare i Sverige som ni föreslagit ska deporteras, ety de just gjort samma sak: besökt sina hemländer?

Ett sista tips dock, pajtás (min vän), de där Kent och Ted Ekeroth… de bör du nog inte synas med. För, du vet, i Ungern är det liksom inte tradition eller kultur att ogilla invandrare, nej i Ungern är det romer och judar som man ska hata och spotta på. Romerna vet jag ju att ni i Sverigedemokraterna redan visat ert ogillande mot, så det är inget nytt för dig, men om du ska anpassa dig till ditt nya hemland är det nog viktigt att du också som god ungersk nationalist visar lämplig avsky för de tu judiska bröderna du tidigare kallat vänner. För, du vet, man ska ju ta seden dit man kommer!

Med lyckönskningar om ditt nya liv som stolt ungrare (och inget annat än ungrare),

-din vän och ledsagare i ungerskheten