Kategoriarkiv: Krönikor

Artiklar, Krönikor

God Jul och Gott Nytt År!

Bild

God Jul och Gott Nytt År!

Krönikor

Kent, jag erkänner

Sverigedemokraterna värnar om de laglydiga medborgarna. Det står i alla fall i deras kriminalpolitiska program. Eftersom det är du, Kent Ekeroth, som sköter den kriminalpolitiska biten i SD så vänder jag mig till dig för att lätta mitt hjärta. Jag är inte en laglydig medborgare, den som ni säger er värna om. Vad ska jag ta mig till? Fast samtidigt undrar jag om vi alla inte har lik i garderoben, Sverigedemokrat eller ej. Hursomhelst, nu tar jag ett djupt andetag och gör upp med mitt mörka förflutna och brottsliga beteende.

”Brott mot person”

Vid upprepade tillfällen har jag gjort mig skyldig till misshandel. En gång högg jag min syster i handen med några dartpilar så att det sprutade blod i hela sommarstugan, och en annan gång slog jag henne med en sko i huvudet. Jag har även kastat en pepparkvarn mot henne som missade och gjorde hål i väggen. Då jag skrikit att jag ska döda henne är jag även skyldig till olaga hot, vilket klassas som brott mot frihet och frid.

”Tillgreppsbrott”

Jag har stulit. När jag var tio år gammal snattade jag örhängen och nagellack. Jag berättade det för min mamma, och sen fick jag gå och lämna tillbaka grejerna och be butiksägaren om förlåtelse. Dessutom har jag pallat äpplen. Många gånger.

polis_i_trafiken_hogupplost1”Trafikbrott”

Vårdslöshet i trafik – en gång körde jag om en bil på ett övergångsställe. Jag hade inget skattemärke på bilen (jag hade inte fått det än, men skatten var betald), och blev stoppad av en skitförbannad polis som gapade och röt att jag skulle bli av med körkortet. Jag hade fortfarande prövotid och började gråta. När polisen sade åt mig att dra, var jag var så rädd att benen var som spaghetti och jag kunde inte hålla ner kopplingen. Bilen hoppade till flera gånger innan jag fick igång den.

Ibland fulparkerar jag (eller låter bli att stoppa pengar i parkeringsautomaten) om jag bara t.ex. ska springa in på en restaurang och plocka upp hämtmat. En gång körde jag vilse i Stockholm, och gjorde då i ren förtvivlan en mindre stilig rundpall över en trottoar. För det fick jag en utskällning av en sur gubbe.

Jag har kört med dubbdäck fast jag borde bytt till sommardäck, och som cyklist har jag säkert brutit mot ett otal andra trafikregler. Ibland kör jag för fort, och som om det inte är illa nog är ena framlyktan på min bil trasig också.

”Den kriminella mångfalden”

Ofredande – jag och en kompis busringde till en affär och frågade om de hade julgransfötter. När de svarade ’ja’ sade vi ’blir det inte svårt att ta på sig skorna då?’. Sedan fnissade vi och lade på luren.

Förolämpning – det har hänt att jag har kallat människor för fula saker, t.ex. ’idiot’ och ’pucko’.

Brott mot ordningslagen – jag har druckit alkohol på allmän plats, och då blivit tillsagd att hälla ut mitt glas vin.

Cigaretter_i_kartong_webbVarusmuggling – jag har haft för mycket sprit (och tobak) med mig när jag aningen nervöst gått genom tullen i den gröna filen. Det har jag gjort mer än en gång.

Nedskräpning – jag har låtsats som om det regnar när jag glömt hundbajspåsarna hemma.

Förargelseväckande beteende – efter att ha druckit några öl en kväll på krogen har jag smugit in bakom en buske och kissat.

”En laglydig medborgare”

Nu undrar jag, Kent Ekeroth – vilka lik har du i garderoben? Är vi lika goda kålsupare, eller är det bara jag som är en förtappad individ som inte förtjänar syndernas förlåtelse? Är det verkligen så illa att du inte värnar om mig, eftersom jag inte kan sälla mig till gruppen ’laglydiga medborgare’? Jag har många gånger begått brott med fängelse i straffskalan, ibland brott mot person. Att skärpa straffet för dessa brott är väl lite av Sverigedemokraternas hjärtefråga, och denna typ av kriminellt beteende kan under inga omständigheter accepteras.

Jag förutsätter att du med ditt goda omdöme och osvikliga rättspatos aldrig har hamnat i klammeri med rättvisan. För du är ju en laglydig medborgare som vi ska värna om. Eller?

Krönikor

Ingrid Carlqvist: ”Hitler hade varit stolt över antirasisterna!”

Gästinlägg av Slutpixlat

I en sedvanlig ganska verklighetsförvriden ledarartikel från den snart hädangångna islamofoba hat-och rasistsajten Dispatch International så tar dess ledarskribent Ingrid Carlqvist bladet från munnen återigen.

”Hitler kallade det Große Lüge – den stora lögnen. I Mein Kampf förklarade han hur effektiv den är: ”De stora massorna i ett land är alltid mera redo att falla offer för Den stora lögnen än den lilla, eftersom de själva bara småljuger och aldrig kan föreställa sig att någon är fräck nog att totalt förvränga sanningen. Hitler skulle ha varit stolt över de svenska politikerna och anti-rasisterna.”

”Den stora lögnen har legat som en våt filt över Sverige i många år. De stora massorna tror fortfarande på den (som Hitler förutspådde), men vi är fler och fler som börjat ta reda på fakta själva och gör vad vi kan för att sprida upplysning till svenskarna. Då drabbas de politiskt korrekta storlögnarna av Den stora paniken.”

Hur nu Ingrid Carlqvist lyckas med att få till det med att Hitler skulle vara stolt över antirasisterna vet nog bara hon själv. Den Carlqvistska associationsförmågan är ju inte alltid den bästa.

Och sen att svenskarna skulle ha fallit offer för den stora lögnen är i sammanhanget ett ganska patetiskt uttalande från en som verkligen har fastnat i en av de största av alla lögner. Sin egen!

Men vi är fler och fler som börjat ta reda på fakta själva och gör vad vi kan för att sprida upplysning till svenskarna.

Nog vet vi att Carlqvist gör allt för att sprida sin ”fakta” till svenskarna. Dessa ”fakta” är dock många gånger grundad på konspirationsteorier och hämtade från mycket tvivelaktiga källor.

I Carlqvists slutkläm, i sin så kallade ‘ledarartikel’, förvirrar hon till begreppen än mer och kallar sig dessutom för yttrandefrihetskämpe!?

Vore det inte mycket enklare för oss alla om de politiskt korrekta, i stället för att ständigt kalla oss yttrandefrihetskämpar för rasister/nazister/fascister, att de erkände att det är just det de själva är? Och att det är därför de till varje pris vill få tyst på oss som vägrar leva i Den stora lögnen.

Vore det istället inte mycket enklare för oss alla, om Carlqvist själv erkände vad hon egentligen är? En islamofob rasist som lever i sin glasbubbla av fördomar. Då slapp hon ju åtminstone hyckla om vem hon egentligen är.

Släng av dig den av fördomar, islamofobi och främlingsfientliga våta filt du bär Ingrid.

Sen är det märkligt att Carlqvist ständigt säger sig sitta inne med sanningen och att alla andra inte gör det? Och detta oavsett hur överbevisad hon gång på gång blir om hur fel hon har.

”Vem som helst kan fela, men ingen utom dåren framhärdar i sina fel.” Cicero

/Curt Latinosson för Slutpixlat
Gästinlägg av Slutpixlat

Krönikor

Apartheiddebattens kompromisser

Debatten för och mot sanktioner mot Sydafrika på 70-talet och 80-talet var egentligen absurd. Det fanns två huvudströmningar i debatten om hur man skulle avskaffa apartheid. En som ville använda sanktioner mot rasisterna i styret och en som var mot sanktioner och för fri handel som vapen mot rasisterna. Båda fraktionerna kompromissade. De allierade sig med vänster-, respektive högerextremister i kampen, eller TOLERERADE fascister eller kommunister som legitima aktörer i rörelserna.

More than 250,000 flags placed at Arlington
The U.S. Army / Foter.com / CC BY

Egentligen är det helt absurt!

Å ena sidan skönmålades ANC av många anti-apartheid debattörer (såväl liberala som vänster). Men ANC var inte guds bästa barn. De dödade många civila, män, kvinnor och barn, i sin kamp. Dessutom infekterades hela anti-apartheidrörelen av extremvänstern. Kommunistiska partier som hyllade Lenin, och ibland Stalin och som hyllade Sovjet sågs som legitima aktörer av rörelserna som var mot apartheid. Socialdemokrater och liberaler marscherade sida vid sida med folk som öppet ville avskaffa demokratin och som kallade Sovjet och Nordkorea för ”demokratier”.

När man kritiserade en VPK:are som hyllade Sovjet på anti-apartheid tillställningar kunde arrangörerna säga till en att vi måste ”acceptera, att man i andra länder löser sina samhällsproblem med andra metoder än våra.” Sovjets styrelseskick var lika mycket värt som vårt, deras ”demokrati” lika mycket demokrati som vår.

Detta reagerade en hel del konservativa och liberaler mot. De ogillade kommunisterna i anti-apartheidrörelsen och kommunisternas våldsmetoder i ANC.

De sa sig vilja stödja andra aktörer än ANC och var mot sanktionerna mot Sydafrika men betonade att de var mot apartheid. De ville bara bekämpa apartheid genom ”liberala metoder”. Det var bara det att de allierade sig med eller TOLERERADE rasister, fascister och nazister. I Svenska Sydafrikasällskapet och rörelserna som ville avskaffa sanktionerna kryllade det av gamla fascister. Där fanns Arvo Hrom, Birger Hagård och Åke J Ek som var medlemmar i World Anti Communist league som öppet samarbetade med gamla fascister och nazister. Där hade vi ”liberaler” som Sven Rydenfeldt som utan att blinka samarbetade med Sveriges Nationella förbund.

Sven Rydenfeldt var inte bara mot sanktioner av Sydafrika. Han ansåg att man skulle respektera diktatorerna som styrde i Spanien, Chile och Sydafrika. De styrelsesätt som fanns där var bara lite annorlunda. Vi måste ”acceptera, att man i andra länder löser sina samhällsproblem med andra metoder än våra.”  Chiles, Francodiktaturens och apartheidregimens styrelseskick var lika mycket värda som vårt, deras ”folkstyre” lika mycket demokrati som vår demokrati…

Liberaler som reagerade mot kommunism men inte mot fascism och diktatur, vänsterfolk som reagerade mot fascism och högerdiktatur men som marscherade sida vid sida med folk som hyllade Lenin och Stalin.

Hur kunde riksdagsmän och partiledare hamna sida vid sida med fascister och sovjettrogna kommunister?

Egentligen är det absurt. Hur man i kampen mot ett vidrigt rasistiskt samhällssystem var beredd att kompromissa med sådant som människovärde, demokrati och frihet. Och det är skrämmande att se hur lika de som kompromissade i den antikommunistiska rörelsen och de som kompromissade inom den antifascistiska rörelsen tänkte.

Vad kan vi lära av misstagen i hur vi bygger kampen för demokrati och frihet och mot rasism idag? Vad anser du?

Mer läsning

Läs mer om WACL här.

Den andra sidan av ANC:s historia

Antirasister och vänsterextremister. Ändamålet helgar inte medlen.

Fremskrittspartiet och dilemmat med liberal fascism

Per Ahlmark bok – Vänstern och tyranniet

PS

Citatet: ”acceptera, att man i andra länder löser sina samhällsproblem med andra metoder än våra” är Rydenfeldts.

Krönikor

Sverigedemokraterna har gjort upp med rasismen?

Gästinlägg av Slutpixlat

Äkta nolltolerans eller PR-bluff?

Ja, Sverigedemokraterna hävdar ju numer att de gjort upp med rasismen inom partiet igenom att de införde nolltolerans mot rasism.

Ett budskap som de pumpade ut i media men uppenbarligen missade att tala om för sina partimedarbetare och sympatisörer då rasistiska yttringar fortfarande frekvent förekommer från bland annat ledande Sverigedemokratiska politiker i de sociala medierna.

Som ursäkt för dessa ledande Sverigedemokraters eviga klavertramp får man väl kanske påpeka, att då de starkt ogillar vad som skrivs i den enligt dem så kallade PK-medierna så missade väl större delen av dem nolltoleransens budskap då de inte följer vad som skrivs i dessa medier.

Inte heller verkar de vara intresserade av att läsa de internmejl som skickades i samband med nolltoleransens införande. Kan ju ha att göra med att de inte längre vågar titta i sina egna mejlboxar för att partiledningen i SD övervakar dessa för att söka hållhakar på sina partikamrater.

Paranoida tycks de ju utan tvekan vara inom SD, oavsett på vilken nivå de befinner sig i hierarkin.

Nåväl, att SD säger sig ha gjort upp med rasismen inom partiet är naturligtvis en bluff och inget annat. För inom ett parti, som bygger på en fascistisk ideologi så är ju rasism mer ett signum, än en tillfällig nyck.

Sång och musik

Och att det Sverigedemokratiska partiet är hyckleriets högborg framgår ganska tydligt efter den senaste tidens hysteriska utspel från SD med anledning av Kartellen och Timbuktus ”Svarta duvor och vissna liljor”, där man vill banka Åkesson gul och blå.

Låt oss rekapitulera lite vad ledande Sverigedemokrater själv sjungit om under åren. Under en partikryssning till Tallinn 2009 för ett antal år sedan så ledde självaste partiledaren för SD Jimmie Åkesson allsången.

Förutom att sjunga vit-makt-musik och gamla nazistiska kampsånger så häcklade Åkesson även den mördade Olof Palme genom att sjunga följande visa:

Olof Palme gick på bio, trala la la laa, tra lal lal laa.
Han kom ut strax efter tio, traa la la la laa, tra lal lal laa.
Skottet brann, blodet rann, Olof Palme – han försvann.
Olof Palme gick på bio, tra la la la laa, tra lal lal laa.
Lisbeth såg pistolen blänka, tra la la la laa, tra lal lal laa.
Strax därefter blev hon änka.

Jimmie Åkesson gör dessutom kapitalt bort sig när han efter Sveriges radios program Kalibers avslöjande om vad som händer på de Sverigedemokratiska politiska interna mötena hävdar att den rasistiska jargong som där förekommer enbart utförts av några perifera medlemmar?

Så enligt Åkesson var den dåvarande SDU ordföranden Erik Almqvist redan 2009 en perifer medlem då de åkte på resa till Tallinn?

Almqvist som på denna resa verkligen visade SD:s rasistiska ansikte genom att komma med följande rasistiska ”skämt”:

Vet du vad en somalier säger när han ser ett kvitto med streckkod på?
Åh, ett klassfoto.
Vet du vad Somalias nationalsång heter?
Ritsch ratsch filibom bom bom.
Vet ni vad en somalier med sesamfrö på huvudet kallas?
En quarter pounder.

Numer är Almqvist verkligen en perifer, då han befinner sig i Ungern på vad vi förmodar är en längre av partiledningen sponsrad Time out. Inte för ovanstående rasistiska uttalanden utan för sitt verbala ”konststycke” och svingande av järnrör en sommarnatt i Stockholm.

Även om det var ett tag sen resan med Tallinnfärjan och Almqvists eskapader så finns det inget som tyder på att rasismen inom SD har avtagit. Trots allt fagert tal om nolltolerans mot den samma.

Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti med en djupt rotad fascistisk ideologi som grund, och inte ens med den bästa vilja i världen så går detta att tvätta bort för dem.
Om så skedde så skulle de förlora hela sin väljarbas. Något som enbart de som inte hycklar om sin rasism utan öppet visar den och talar om den skulle vinna på. Det vill säga de om de rasistiska väljarna konkurrerande nynazisterna i Svenskarnas parti.

/ Raffina Wall för Slutpixlat

Gästinlägg av Slutpixlat

—
Anmärkning från Motargumentredaktionen: på SD:s Landsdagar, hösten 2013, hade några partimedlemmar lämnat in motion om att ta bort Nolltoleransen

Krönikor

Homofobipartiet Sverigedemokraterna

Gästinlägg från Slutpixlat

Ja, Sverigedemokrater är inte bara främlingsfientliga, rasistiska och islamofoba de är dessutom starkt homofoba också. Vilket man genom olika SD-politikers homofoba uttalanden ständigt blir påmind om.

Kiss-In (37) - 17May08, Paris (France)
°]° / Foter.com / CC BY-NC-ND

Att partiledare Jimmie Åkesson i utkastet till sin alldeles egen ‘Mein Kampf’; Satis Polito — skrev att Pridefestivalen består av smaklösa figurer och att Jonas Gardell sysslar med billig böghumor så har han naturligtvis aldrig reflekterat över det faktum att det just är i Sverigedemokraterna som de mest smaklösa figurerna befinner sig och att det är SD som står för billig rasist”humor”.

Genom åtskilliga mycket smaklösa uttalanden av just Sverigedemokratiska politiker om homosexuella genom åren så är det ju mer än väl bevisat var SD står i HBTQ-frågor. Bögskräcken hos SD är uppenbarligen stor. De är ju rädda för i princip allt som faller utanför den av dem själva uppställda normen av vad som är att anses som normalt i ett samhälle.

Och i det perspektivet så är det då inte förvånande att Åkesson ogillar Jonas Gardell:

Det betyder inte heller att jag uppskattar Jonas Gardells billiga böghumor. Tvärtom, hade jag varit homosexuell hade jag förmodligen aldrig tillåtit en sådan typ agera självutnämnd representant för mig. Snarare hade han och det han representerar hållit mig kvar i den berömda garderoben livet ut.

Uppenbart nu är att Åkesson, oavsett om Jonas Gardell varit homosexuell eller inte, aldrig skulle kunna ta till sig Gardells humor. För den är nämligen alldeles för intelligent och raffinerad för att Åkesson någonsin skulle kunna begripa sig på den.

Det hade nog varit bäst för alla om Åkesson aldrig hade klivit ut ur sin egen garderob. Ni vet den som är sprängfylld av främlingsfientlighet, rasism, islamofobi och homofobi. För de ”normerna” kan vi vara förutan.

Dock lite fegt av Åkesson att han inte tog med sina åsikter om Pridefestivalen och Gardell i sin bok. Du har ju inget att skämmas över Åkesson. Du kan ju åtminstone komma ut ur garderoben och visa vilken stor homofob du egentligen är. Sluta hyckla. För dina partikollegor hycklar då verkligen inte när de uttalar sig om homosexuella:

Vad är det som säger att den s k normaliseringen slutar med att bi- homo- och transpersoner skall normaliseras? Varför inte personer som begår tidelag (sex med djur) eller pedofili? Dessa sexuella avarter är inte normala och kommer aldrig att vara normala.

/Björn Söder, partisekreterare, skrev om Pridefestivalen 2007.

Den aidsdoftande Shamefestivalen.

/Tommy Hansson, tidigare chefredaktör för partitidningen SD-Kuriren, blogg om Pride 2009.

Avloppssex.

/Willy Christiansson, då SD-ordförande i Härryda, om homosexualitet,

ur intervju i tidningen Expo 2012. Christiansson är inte längre kvar i partiet.

Perversa tillställningar hyllas av etablissemanget som om de vore vilka nöjestillställningar som helst. Perversa och onaturliga läggningar lyfts fram av massmedierna och politikerna som normaliteter och de nästan slåss om att vara den som skriker högst till försvar av dessa sjukliga jippon.

/Björn Söder, partisekreterare, i en kommentar i anslutning till Pride 2003.

Mycket märkliga uttalanden från ledande SD-politiker som faktiskt går stick i stäv med vad SD skrev i sitt partiprogram om HBTQ-frågor: 

”Ingen människa väljer sin sexuella läggning. Trakasserier och diskriminering mot människor p.g.a. deras sexuella läggning är oacceptabelt och skall rättsligt beivras. Vidare anser Sverigedemokraterna att människors sexuella preferenser primärt är en privat fråga och ingenting partiet fäster någon vikt vid.

Gästinlägg från Slutpixlat

Krönikor, Myter

Myten om våldtäkter

År 2010 skrev en person en kommentar på min blogg som jag tycker är mycket talande. Ämnet var myten om att invandrare våldtar. ”OM SD VILLE TALA SANNING…så skulle det låta så här”, skrev signaturen (Gunell G.):

/doh
striatic / Foter.com / CC BY

Få invandrarmän, födda utomlands, har (veterligen) våldtagit en kvinna i Sverige. 99,8 % av de utrikes födda männen har aldrig misstänkts för sexbrott. Men det är faktiskt så att — av de våldtäkter som anmälts och senare döms — är utrikes födda män överrepresenterade. Till exempel var det 12 irakier som förra året dömdes för våldtäkt av de 6000 anmälda brotten. 0,2% var irakier, det vet vi säkert. Men de allra flesta som utpekas för våldtäkt är s.k. ”etniska svenskar”.

Egentligen vet vi inte så mycket om hur många våldtäkter som begås i Sverige. De flesta anmäls inte alls. Vi vet inte heller vad det är för nationalitet på de våldförande män som inte anmäls. Bilden är dimmig.

Ett ytterligare bekymmer, när vi i SD vill ta krafttag för kvinnors trygghet, är att av alla män som utpekas och anmäls för våldtäkt så är det väldigt få som blir dömda. 5-9% av alla anmälningarna leder till dom och straff. Mer än 90% av utpekade gärningsmän går fria. För det mesta beror det på att utredningarna läggs ned i brist på bevis som kunde hålla i en rättegång. När ord står mot ord är kvinnans ord mindre värt.

Rent allmänt vet vi att det begås fler våldtäkter bland människor som har låg utbildning, låga inkomster, sociala problem och missbruk. Det gäller både för de kvinnor som våldtas och gärningsmännen som våldtar. Rent allmänt vet vi att flyktingar och arbetskraftsinvandrare inte sällan har låga inkomster och sociala svårigheter i det nya landet.

Eftersom 99% av alla män, antingen de är födda i Sverige eller i en annan världsdel, inte våldtagit någon — såvitt vi vet — så är stopp för flyktingar ingen effektiv lösning för att få ned brottsligheten. Flyktingar är ju bara en mindre del av utlänningarna i Sverige. De flesta utlänningar är här för att arbeta eller studera.

MEN…

Vi inom SD skiter fullständigt i vad som är sanning och fakta. Vi upprörs in i själen av att några jävla blattar skulle röra våra egna svenska kvinnor. Blotta tanken får oss att se brun-svart och blågult. Därför vill vi göra oss av med utlänningarna, särskilt dom som inte är äkta européer. Dom ska hålla sig borta där dom hör hemma!

Och dom jävla feministerna som jobbat i flera decennier mot kvinnovåld skiter vi i. Dom bara ljuger om oss svenska, rejäla män.

V.S.B.

Krönikor

Rasisternas ballongdans

Finns det personer som inte känner till den legendariska ballongdansen? De som inte gör det kommer kanske att skratta gott åt klippet när de ser den.

ballongdansen1Ibland känner jag att det kan vara bortkastad tid att debattera med vissa människor som lite snyggt försöker kalla sig för ‘sverigevänliga’. De tycks vara oemottagliga för alla rationella argument, det är ibland lite som att försöka konversera med en komapatient. Man skakar på huvudet, suckar uppgivet och börjar odla gråa hår. Vid vissa tillfällen kan man få impulsen till att försöka ta någon person i kragen för att ruska om dem, eller göra som Robinson-Erold och ryta ”skämmes tammefan!”. Vid andra tillfällen vill man dunka huvudet i väggen och slita sitt hår. Med det finns knappast något konstruktivt i det, det är bara till att hoppa upp i sadeln igen.

Jag tycker inte att ett sätt att argumentera är mer ‘rätt’ eller ‘fel’ än ett annat, det är mestadels en fråga om tycke och smak. Ljussablar är i och för sig extremt tuffa, men de får sällan någon enda ‘sverigevänlig’ att ändra uppfattning. Själv argumenterar jag helst med fakta, inte med känslor — det tycker jag är vad som fungerar bäst för mig.

Duell_auf_MustafarVid ett tillfälle hamnade jag i debatt med en person på YouTube om invandrare och brottslighet. För varje inlägg hen gjorde blev hens argument sämre och sämre, för hen kunde inte motbevisa eller slå hål på den statistik jag presenterade. Till slut drämde hen till med: ”Men fattar du inte, det spelar ingen roll vad som står i dina böcker eller vad dina lärare säger!”. Då tröttnade jag, men det var samtidigt intressant eftersom jag fick se det sista halmstrået som en ‘debattör’ klamrade sig fast vid. Ett ynkligt halmstrå som tydligt visade dennes brist på logik och rationellt tänkande.

Jo, det spelar faktiskt en mycket stor roll vad som står i böcker och vad lärare säger. En professor i kriminologi har mycket högre trovärdighet, än någon som verkar dra påståenden ur luften eller slänger ur sig allehanda skit till höger och vänster. Det innebär dock inte att man ska svälja allt man läser eller hör med hull och hår, bara för att man tycker att källan verkar trovärdig. Förkastar man ett kritiskt förhållningssätt begår man ett stort misstag, något som vissa ‘sverigevänliga’ personer gärna gör.

När du och jag kan presentera kalla fakta och argument som håller, så har vi trumf på hand. När vi kan få våra medmänniskor att se hur lögn har blivit deras skenbara sanning, blir debatten en ballongdans — där vi har nålen och motståndaren har ballonger. Till slut kommer den tjurnackade rasisten stå där med rumpan bar.

Krönikor

Björn Söder gillar inte allmänna arvsfonden!

Gästinlägg från Slutpixlat.

Med anledning av att en ensam kvinna testamenterade både sin lägenhet och alla sina tillgångar till Sverigedemokraterna så tycker den Sverigedemokratiske riksdagsmannen Björn Söder att fler ensamstående borde testamentera sina tillgångar till just Sverigedemokraterna.

Orsaken till denna önskan från Söder är att han anser att allmänna arvsfonden bland annat finansierar mångkulturprojekt!?

Vi vet ju att Sverigedemokraterna hatar allt som har med mångkultur att göra då det klart strider mot deras främlingsfientliga och rasistiska ideologi.

Slutpixlat tittade lite närmare på de projekt som bland annat Allmänna arvsfonden donerade pengar till under oktober månad, år 2013.

Av de 25 nya projekt som fick pengar under oktober, så rörde sig de flesta om stöd till olika organisationer inom handikappområdet.

För att nämna några, så får Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1 436 000 kronor för ett projekt som går ut på att ge unga mellan 16-30 år möjlighet att på egna villkor slutföra utbildningar som de inte kunnat klara av på grund av psykisk ohälsa.

Riksförbundet Attention får 1 838 000 kronor för att i ett skolprojekt arbeta för en bättre skola för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Förbundet Sveriges Dövblindas Föräldraråd får 1 638 000 kronor för att utveckla och informera om sin verksamhet.

Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott får 1 630 000 för ett nytt projekt.

Som vi ser går mycket av Allmänna arvsfondens pengar till väldigt lovvärda och viktiga projekt.

Vad Björn Söder bland annat är sur över är ett projekt som går under namnet ”Jag vill vara barn som alla andra”, och går ut på att ge papperslösa barn en chans att uppleva sina ungdomsår som något positivt. ”Hela” 948 000 kronor har detta projekt beviljats.

Förstår att Björn Söder hellre sett de pengarna hamna hos SD för att sprida det rasistiska budskapet i stället.

Men vad som nog fick herr Söder att mest gå i taket är Allmänna arvsfondens stöd till Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders. De får 2 844 000 kronor första året i ett treårigt projekt som går under namnet, ”En människa kan göra skillnad”.

”Projektets syfte är att sprida budskapet att varje människa kan göra skillnad. Det ska uppmuntra till civilkurage och tolerans och motverka främlingsfientlighet och rasism.
Projektet är ett samarbete mellan Raoul Wallenberg Academy, Raoul Wallenberg Differencemakers, Friends och Sveriges Elevkårer. Projektet ska inspirera till breda samarbeten kring mänskliga rättigheter, värderingar, orättvisor och varje människas ansvar. Projektet genomförs under det första året i 10 kommuner.”

Inte undra på att Söder sjunger grinolles visa och försöker avfärda Allmänna arvsfonden som mångkulturivrare. Enligt Söders och SD:s synsätt så är ju allt som innefattar verksamheter för att motverka främlingsfientlighet och rasism detsamma som att främja mångkulturen. Och det går ju inte för sig i SD:s snedvridna bild av verkligheten.

Men tittar man på de av regeringen angivna åtta prioriterade områdena, som Allmänna arvsfondens medel ska gå till, så finner man att alla dessa områden omfattar tre målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder, så kan man undra vad SD har emot dessa grupper egentligen?

Låt oss titta på vilka dessa åtta prioriterade områdena är, och se hur många av dem som kan anses som mångkulturella.

  • Barns rättigheter
  • Demokrati och delaktighet
  • Förebyggande av våld, trakasserier och mobbning
  • Föräldrastöd och främjande av stärkt föräldraskap
  • Främjande av psykisk och fysisk hälsa
  • Delaktighet i kulturlivet
  • Ökat tillträde till arbetsmarknaden
  • FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar


Så enligt Söder och SD så är alltså bland annat barns rättigheter, demokrati, och olika former av hjälp till handikappade att anses som mångkulturprojekt?

Att i det läget som Söder gör, uppmana ensamstående att testamentera sina tillgångar till ett fascistiskt, odemokratiskt, främlingsfientligt och rasistiskt Sverigedemokraterna i stället för att de skall tillfalla Allmänna arvsfonden visar ju bland annat på vilket vidrigt synsätt Söder och SD har på barn och ungdomar med olika typer av fysiska och psykiska funktionshinder.

Söders utspel väcker enbart olustkänslor och parallellerna med den nazistiska ideologin där vikten av rasens renhet och därmed deras försök att göra sig av med mentalt och fysiskt handikappade för att dessa inte passade in i deras världsbild slutade med döden för många av dessa.

Raffina Wall
Gästinlägg från Slutpixlat.

Krönikor

Kalla saker och ting vid deras rätta namn

Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Och det som pågår idag i Sverige, det är en form av tortyr. Det kan inte finnas något som rättfärdigar att man behandlar människor på det sätt som rasister vill att vi ska.

Många vill att Sverige ska vara en fristad, ett land dit människor kan fly undan förtryck och förföljelser. Ett samhälle som präglas av öppenhet, tolerans och tron på alls lika värde. Andra tycker inte det.

Det främsta motståndet har givits av rasistiska röster som kallar sig ”sverigevänliga”. Men problemet med invandringen idag är de invandrarfientliga, och deras inskränkta människosyn, som skapar konflikter. När de presenterar vad de anser vara en ”lösning på ett problem” så handlar det om ett ”problem” som de själva konstruerat.

timrawle / Foter.com / CC BY-NC-ND

Segregationen är inte en islamistisk konspiration, den är inte kulturellt betingad. Det redan existerande utanförskapet som vissa flyktingar kan känna är något som vi antingen kan bekämpa eller cementera. Det är upp till dig och mig.

Rasister väljer att se vad en människa är, inte vem en människa är. De tar sig att rätten prångla ut hat och reducera en människa till en stereotyp som passar in i deras världsbild. Någon som kan utpressas och måste ge upp sin identitet mot ett uppehållstillstånd. Som ska assimileras eller sparkas ut.

Det de nu gör, det är att plåga människor. Plåga ”osvenska” för att förödmjuka dem, tvinga dem till underkastelse under maktspråk. Och därför är de ”sverigevänligas” behandling av ”osvenska” ett illdåd, och av dem har vi många exempel i den moderna historien. Och de är i allmänhet förbundna med ett namn.

Stephen Lawrence, Pavlos Fyssas, James Byrd Jr., Khursheda Sultanova, James Craig Anderson, Dalbagh Singh Malhi.

Där har våldet triumferat och rasismen visat sitt sanna ansikte. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret.