Kategoriarkiv: Krönikor

Konflikthantering

När två människor är i konflikt har deras olika behov och önskningar kolliderat. Du har fullt bestämmande över dig själv och hur du vill bli behandlad och andra över sig. Känner du dig behandlad annorlunda än vad du vill gå med på, får du visa vad du känner och uttrycka hur du vill bli behandlad.


Gästkrönikör Oskar Brandt, journalist, skriver om en bok som handlar om konflikthantering. Åsikter i krönikor står skribenten för.

Detta är min tolkning av en metod komponerad av psykolog Marshall Rosenberg, vilken kallas giraffspråket. Konflikthanteringsmodeller beskrivs i dennes bok «Non-violent communication».

Först beskriver jag motsatsen till giraffspråk, vilken kallas för vargspråk, där parterna skäller och är aggressiva. Vargspråket värderar och bedömer den andra personen genom att t.ex. angripa personens utseende eller kritisera karaktärsdrag. Vargspråk föder kedjereaktioner av negativa handlingar och utbyten från båda parter som ej löser konflikten.

Giraffspråket förespråkar att vänligt och tydligt uttrycka sina känslor inför vad den andra gjort utifrån de behov man själv har. I giraffspråket försöker en part finna någon annan lösning som bättre stämmer överens med ens egna behov. Dessa förslag är behagligare och mer funktionellt, tycker jag.

Är någon arg eller elak, är bästa sättet ändå att svara vänligt men bestämt och hävda sina gränser och behov. Svarar man konstant vänligt men bestämt och sakligt, lugnar den andre oftast ner sig eller så har man i alla fall själv inte gjort något att skämmas över. Svarar man elakt, är det svårare för alla inblandade parter att kunna avgöra vem som kan klandras och vems felet är.

Möter man dock en extra aggressiv person gäller istället spelteorin som lär oss att försöka bemöta lika med lika. Hoppa av först när någon annan gör det, samarbeta om du inviteras. Snälla och sociala människor kan ha svårare för det, men krisstrategier säger att de snälla ibland behöver bli bättre på att bemöta väldigt arga personer med en annan medicin. Korthugget och avvisande kan räcka. Extremt aggressiva personer lugnar ibland inte ner sig, förrän du visat att du inte kan trampas på.

Alla gör misstag och vi kan ändå försöka bemöta varandra med vänlighet och respekt. Ingen är bättre än någon annan. Vi får alla göra så gott vi kan.

Gästkrönikör Oskar Brandt, journalist, skriver om en bok som handlar om konflikthantering. Åsikter i krönikor står skribenten för.
www.oskarbrandt.com

Varför SD är fascister

Gästkrönika av Vardagsrasismen

Det finns ett motstånd att kalla SD för ett fascistiskt parti. Vissa svenska forskare i statsvetenskap har t o m börjat prata om att SD står för en form av nyfascism för att inte behöva utpeka dem som fullt ut fascistiska. Här är varför jag menar att SD är fascister med bas i grunddefinitionen av fascism:


1. En stark karismatisk ledare.

SD har haft samma partiledare i 17 år.

2. Ultranationalism.

Hela SD:s partiprogram utgår ifrån nationalstaten och de kallar sig ett ”socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn”. Fascister menar till skillnad från nazister att ett visst folk ska ha särställning pga historisk gemenskap istället för rasbaserad gemenskap. Detta passar väl in på SD:s vurm att prata om vikten av gemensam historia för att fungera ihop i samhället.

3. Påtvingad kulturell tillhörighet. Fascister vill tvinga fram en enad nationell kultur som styrs från staten. Detta passar in på hur SD ständigt belyser vikten av monokultur för ett stabilt samhälle och är radikala motståndare till mångkultur som de menar är det största hotet mot samhället. Det stämmer också in på förslag som SD har drivit, tex att förbjuda organisationer att få statliga eller kommunala bidrag om de bedriver verksamhet som anses förstöra den svenska kulturen. T ex etniska föreningar för invandrare.

4. Fascismen har liberalism, fackföreningsrörelsen och socialism som huvudfiender. Behöver jag ens förklara hur detta stämmer in på SD:s ”stoppa sosseriet” och att de flera gånger uttalat sig att liberalismen är deras främsta fiende efter islam?

5. Styrning av media och press för att förhindra kritik av det fascistiska styret. SD vill göra det möjligt att ta bort presstöd för utgivningar som anses ”föra en antisvensk retorik”. Till antisvenskt tillhör t ex att skriva positivt om mångkultur eller invandring. Senaste dagarnas kritik av public service säger också mycket om deras attityd till media och press.

6. Kapitalism inom fascismens gränser. Fascister gillar företagande och kapitalism, men bara om det följer fascismens ideal. Vilket går ihop med motståndet för t ex facken. Även detta passar in på SD som hyllar småföretagande samtidigt som olika statliga stöd för t ex uppstartsfas kräver att företaget ska vara ”pro svenskt”.

7. Fascismen framhåller staten över individen. Frågan är inte vad staten kan göra för människan utan vad människan kan göra för staten. Detta passar in på SD:s kravfokuserade inställning till t ex sjukersättning. Man talar i termer av sjuka, arbetslösa, funktionsnedsatta osv som belastningar på samhället och vill straffa dem ut i arbete. De sociala skyddsnäten ska vara starka, men bara om du först jobbat dig till att förtjäna hjälpen.

8. Auktoritet och en positiv syn på våld för att styra befolkning. Fascister använder polisiär och/eller militärt våld för att hålla befolkningen i schack. SD har opinionsbildat om möjligheten att sätta in militär i förorter vid oroligheter, vill öka polisens befogenheter att begå våld inklusive att skjuta skarpt, vill ta bort det rehabiliterande fokuset i fängelser för att istället fokusera på skam och straff. Man vill istället för förebyggande arbete kunna ha straffarbete för barn ner till 9 års ålder med skam som syfte och sänka straffåldern till 13 år. Allt prickar av vad auktoritära styren handlar om.

Allt detta finns att läsa om i de motioner som SD har lagt, debattartiklar och uttalanden från partiledare Jimmie Åkesson eller andra i partistyrelsen samt på SD:s hemsida och principprogram. Jag kan ta ännu fler exempel till varje punkt men det kommer ingen orka läsa så därför stannar jag här. SD är utan tvekan ett fascistiskt parti. Om man vill kalla dem ”ny”fascister för att de påstår sig vilja ha en stark demokrati (samtidigt som de vill begränsa den på en rad sätt) så fine. Fascister är de oavsett.

Vilket parti är höger och mot rasism?

Vägra normaliseringen! SD är inte bara ett ”socialkonservativt” eller ”invandringskritiskt” parti – SD både var – OCH ÄR ett rasistiskt högerextremt parti. Punkt.


Höger/vänster/progressiv/konservativ. Höger/vänster är en ekonomisk skala, ofta med en korrelation till bl.a. högre respektive lägre skatter, ej att förväxlas med den andra viktiga politiska skalan som kallas för progressiv/konservativ (Det talas även om skalan GAL/TAN men i denna text använder vi begreppen progressiv/konservativ). SD försöker få folk att tro att det ”konservativa blocket” är högern, och att C är vänsterliberaler, men detta är lögner och propaganda. Därför är det viktigt att förstå att de två skalorna vänster/höger och progressiv/konservativ är två olika skalor oberoende av varandra.

Samarbete med SD

Att samarbeta med SD ger makt till dem, så rent rationellt om man är mot rasism kan man ej rösta på ett parti som kan tänka sig samarbeta med SD för då bidrar du till SD:s makt och därmed rasismens ökande negativa påverkan på samhället. Tyvärr har nu både M, KD och L bevisat att de kan tänka sig samarbeta med SD. Av de tre partierna är rimligen L det parti som har störst chans att återgå till en antirasistisk politik och vägra samarbete med SD, och undertecknad hoppas att L återgår till en sådan de facto liberal politik värdig partinamnet. Liberalismen dör nämligen när rasismen tolereras, anti-liberala SD är inte era vänner och L är nu på en farlig väg mot avgrunden.

Högerpartiet C

Centerpartiet är ett parti långt till höger på höger/vänsterskalan, detta kan ses på deras väljare så väl som på deras ekonomiska politik. Centerpartiets största väljargrupp är högerväljare (57%) och därefter mittenväljare (33%). (Källa: SVT Valu Riksdagsvalet 2018). Centerpartiet står för klassisk högerpolitik så som skattesänkningar och fokus på företag.

”Vi kommer inte att medverka till en budget som höjer skatterna på jobb, sparande och boende och vi kommer inte att medverka till en regering som bedriver vänsterpolitik.”

Källa: https://sverigesradio.se/artikel/centerpartiets-partiledare-vill-ha-samarbete-mellan-fler-partier

Högerpolitiskt genomslag

C har fått igenom rejält med högerpolitik under sitt samarbete med Socialdemokraterna och ju större C blir efter valet desto bättre förhandlingsposition och därmed mer högerpolitik kan de genomföra om det blir ett samarbete med socialdemokraterna. Men förutom ett eventuellt samarbete med S så har C har också varit tydliga med att de är öppna för ett samarbete med alla partier utom SD och V, inklusive M, KD och L.

Högerpolitik och motstånd mot rasism

C sitter på en unik maktposition i svensk politik där de oavsett vilket samarbete de väljer efter valet faktiskt kan genomföra högerpolitik. C är både långt till höger OCH har starkt tagit avstånd till SD.

Därför är idag Centerpartiet det enda högerpartiet en person som är höger och mot rasism kan rösta på.

Trojanska hästen – del 2

Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för. Denna text är en fortsättning på del 1.


Det största tricket av djävulen är att få människor tro att han inte finns. Lite så har SD försökt få till sin artificiella, demokratiska metamorfos. Som ett bångstyrigt barn vilket har ertappats med bägge händerna i kakburken hävdar de ihärdigt att de är socialkonservativa (ständigt fram till idag avslöjas deras funktionärer att vara extremister, nazister, fascister och rasister).

Inte ens deras egna vitbok (det lilla som har presenterats än så länge) säger motsatsen. Bildandet av SD år 1988 var fylld till bredden av dessa element och är fortfarande aktiva. Tvätta sin egna byk offentligt har aldrig varit SD:s melodi. De införde en nolltolerans för rasism på pappret, men den har endast fungerat som ett utrensningsverktyg för att få bort misshagliga personer ut ur partiet.

Det som har varit och fortfarande är signifikativt för dem är att sanningen skulle kunna vara relativ och något man inte behöver ta hänsyn till. Det patologiska är att använda sig av nätet på plattformar och många forum. Där får deras lögner stå oemotsagda, obesvarade, okritiserade.  

Ett bra exempel på det är deras valfilm från 2018, och desinformationen de sprider på FB vilken ännu tydligare ljuger om socialdemokraterna och andra världskriget. SD lanserade att sossarna skulle ha varit nassar förr, endast för att försöka friskriva SD från kritik från deras företrädare idag, i nutid. En total historieförfalskning och fokus-förflyttning. 

Det får mig att tänka på ett Seinfeld-avsnitt, där han rådfrågar sin vän George Costanza: en notorisk lögnare, hur man ska kunna besegra ett lögndetektortest. Hans svar: om du tror på lögnen är det ingen lögn. För att sätta detta i kontext här, så är det inte en lögn om du får folk till att blint lita på att det du påstår skulle vara sanning.
 
Manipulering av vår historia. 
Demonisering av muslimer.
Notoriska klimatförnekare.
Piska upp förakt för de som är utsatta.
Vid varje tillfälle så split.
Det är verkligen en rejäl draksådd de omsorgsfullt sått. 
Om Joseph Goebbels hade levt hade han kanske gett sitt gillande till SD:s desinformation, lögner och propaganda. 
Är du beredd att ge ett sådant parti makt 11 september? 

Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för. Denna text är avslutningen av del 1.

Trojanska hästen – del 1

Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för.


28:e september 2021 briserade en kraftfull bomb i Annedal, Göteborg. Många blev förfärade och tankarna gick till de som hade drabbats. Endast timmar efter dådet skriver Jimmie Åkesson på sin facebook-sida om det.

Vad vi ska ha i minne är att just i det läget visste varken han eller någon annan, vem eller vilka som låg bakom. Men Jimmie krävde med en mycket indignerad ton bland annat undantagstillstånd och visitationszoner.

En sund och ansvarsfull politiker, oavsett politisk kulör, får inte agera på det sättet, om hen vill framstå som en seriös politiker. Men det kan även tolkas som personen i fråga har dålig impulskontroll. Bägge alternativen är klandervärda. De flesta av oss rycker kanske på axlarna åt en sådan högerpopulism. Men är det endast en sådan?

Tiotusen-kronors-frågan måste ställas: varför beter sig Jimmie Åkesson och partiledningen i SD så som de gör? När bomben briserade upplevde de kanske att de fick ett momentum. Men försöken att förstå innebörden av ett sådant skeende leder oss tillbaka till Tyskland.

År 1933 ingick NSDAP med högerpartier i en koalitionsregering. Ödets ironi blickar på den som om den svenska samtiden är blott en sjaskig karbonkopia. Den tyska borgerligheten i regeringen trodde de kunde tämja nazisterna. Det gick så där — och det kommer att gå sådär för den svenska borgerligheten som är villig släppa in SD i maktens salar.

Hitlers momentum kom med riksdagshusbranden den 27:e februari 1933. Många har sedan dess menat att den som anhölls för dådet var oskyldig, att nazisterna själva kan ha anlagt branden. Det finns egentligen inga bevis för varken det ena eller andra. Men, med den förevändningen röstades fullmaktslagen igenom, som gav NSDAP och Hitler absolut makt. En diktatur hade skapats, ur en tidigare liberal demokrati, vilken sedan varade fram till Hitlers död i bunkern i Berlin i maj 1945.

Åter tillbaka till vår nutid. Finns det risk för att SD skulle införa undantagstillstånd vid en allvarlig händelse, precis som nazisterna i Tyskland gjorde efter riksdagshusbranden?
Ja, den risken är uppenbar. Tro inget annat. Kommer SD:s väljarkår bedyra efteråt att de inget visste? 

Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för.

Fotnot: Kommunisterna närvarade inte i omröstningen år 1933, de var antingen arresterade eller hade flytt. De modiga socialdemokraterna röstade nej till fullmaktslagen, de som inte flydde blev senare arresterade. Hela borgerligheten röstade för fullmaktslagen.

Tips om mer läsning: https://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/nazityskland-1933-1939/en-nazistisk-diktatur

Draksådden

Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för.


En sak är väldigt tydlig. Flodvågen av rasism, förakt, polarisering, illvilja och stundtals rå cynism, populism och inte att förglömma denna ständiga fokusförflyttning som SD gör sig skyldiga till, via deras olika mediabolag och hemsidor, har skapat en trojansk häst. Den giftiga bägaren är de så villiga att ge till sina väljare.

Så varför är denna typ av populism så farlig? Det finns flera orsaker: den är antipluralistisk: det är vi som är folket, och det menas även att alla andra som inte är som vi exkluderas. Historiskt har det varit judar som har blivit drabbade av exkludering men även romer, homosexuella, funktionsnedsatta, politiska motståndare med flera grupper.

Idag är det muslimerna som är i ett negativt fokus i SD:s mediafabriker. Den karbonkopian som blev Joseph Goebbels arv och semantik, använder sig idag de nämnda med att demonisera. Tro inte att något skulle vara speciellt med muslimer. Det är trots allt en kusin-religion till judendom och kristendom. Det är bara för att SD har en chans att skapa polarisering, förakt, splittring. Det är signum för de rörelser som ideologier fascism och nazism utgörs av, det är makten som är ideologin.

Inga lögner kan bli så stora att de blir moraliskt hinder i deras väg till makt. Hemsidan ‘Sverige & sanningen’ är ett annat exempel. Det stora flertalet känner nog ett obehag när de ljuger — för dessa typ av rörelser ser man inget problem att ljuga och fara med osanningar. Goebbels är som vanligt en ledstjärna för dem. Det är målet som räknas: makten.

Varför är populister så farliga? När de väl får makt är de alltid villiga att införa ett auktoritärt statsskick. Ni kan fördjupa era kunskaper som vad som har hänt i Ungern de senaste åren. De har gått ifrån vara en liberal demokrati till en illiberal demokrati. Det medger även Viktor Orban stolt. Polen har gått i stort sett samma väg.

Ett av de största misstagen man kan göra, att man inte förstår att ett parti som verkar inom demokratin kan vara odemokratiskt. Du kan hindra denna draksådd SD har planterat med omsorg – genom att rösta bort dem i september. Vi ska ha det i minnet att vi alltid är ett politiskt val ifrån diktatur.

Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för.

En studie av hat

Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för.


I höstas råkade jag av en händelse komma in på Sverigedemokraternas sida på Facebook. Jag läste inlägg efter inlägg; samma ton i hart när samtliga inlägg i alla ämnen. Indignerade inlägg – ‘Sverige är förstört’, lät det som en flodvåg av gnäll. Fastän Sverige alltid får placeringar vid toppen när det gäller livskvalitet, frihet och välfärd, i internationella mätningar. Det tycktes gått dem helt förbi.

Hm, tänkte jag, ska jag göra en helt ovetenskaplig undersökning och utgå ifrån mina värderingar och min människosyn? Det blev en subjektiv undersökning. Jag vill vara tydlig med att jag inte är ute efter att hävda det är någon sanning, utan jag vill bara påvisa symptomen som sverigedemokratiska partiet visar/visade upp i sina inlägg, inget annat. Jag gick inte längre in i någon av trådarna p.g.a att min miniräknare hade fått fnatt då.

Från den 1:a oktober till den 25:e i samma månad blev mätperioden. Jag kategoriserade de 7 olika grupper av sakfrågor som frekvent kom upp i deras inlägg, det bör påpekas att vissa inlägg blev multiprickade.


Detta blev utfallet:

  1. Populism 59 ggr.
  2. Grupp mot grupp 39 ggr.
  3. Konspiration 36 ggr.
  4. Hets mot invandrare/flyktingar/muslimer 34 ggr.
  5. Demonisering 28 ggr.
  6. Stad kontra landsbygd 19 ggr.
  7. Anti-miljö/klimat 14 ggr.

Det blev en studie av hat.
Var och en får dra sina egna slutsatser om Sverigedemokraterna.

https://www.facebook.com/sverigedemokraterna
https://freedomhouse.org/explore-the-map?type=fiw&year=2022


Krönika av gästskribent C.S. Berglöf – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för.

Vad är ditt humankapital värt?

Vad är ett liv värt i dagens Sverige och vem definierar värdet på ditt liv då det letas efter en mer lättillgänglig potentiell syndabock när vissa känner sig frustrerade eller kränkta av någon som de inte kan komma åt, vare sig fysiskt eller mentalt på samma sätt?


Oprovocerat våld har olika faktorer och det är egentligen inte primärt fokus på den som blivit utpekad som syndabock.

Den svåra frågan vi alla måste rannsaka oss själva med är: varför anser förövaren av ett brott att personen de utsätter inte skulle ha samma humankapital eller livsberättigande som det man tillskriver sig själv eller anser sig besitta?

Det är en utomkroppslig känsla när man står tio meter, eller ännu kortare ifrån en händelse där en människa agerar på ett sätt som riskerar en annan människas liv. Oavsett om du kanske tog en fika med en bekant i något shoppingcenter en lördag eftermiddag och där tvingades bevittna en skottlossning med dödlig utgång. Eller om du liksom jag var på en perrong en sen decemberkväll och såg hur en person oprovocerat knuffade en annan ut mot spåret.

Kanske glömmer du aldrig minnesbilderna, om du sett ett antal personer sparka på en äldre person som liggande på en kall våt trottoar skyddar huvudet med händerna.

För mig var det en känsla av maktlöshet och skräck inför den bild som jag föreställde mig skulle komma att etsa sig fast i mitt minne. Bilden av en äldre kvinna på järnvägsspåret med svårt sargad kropp.(*) Det var samma känsla då jag bevittnade en katastrofal cykelolycka där vederbörande inte överlevde.

Vi känner med offren som förolyckas. Vi har medlidande med deras familj och bekanta och ryser vid tanken på att vi själv eller någon vi känner skulle kunna råka ut för något liknande, oaktat om det är en olycka eller oprovocerat våld på något sätt.

När började den intelligenta människan lära sig att anse att någon annan människa inte skulle vara värdig ett fortsatt liv?

Har det globala samhället bidragit till att sänka respekten för varandras liv, via de reportage som publiceras eller sänds? Bilder på offer för s.k. ”smarta” bomber, lemlästade kroppar och lik som havet spolat upp?

Vi ser främlingsfientlighet, vi ser hur vissa individer får sitt sinne fördunklat av olika substanser eller av ideologier och värderingar som vill förvränga det faktum att vi alla har samma humankapital.

Vi ser krav på auktoritära insatser som hårdare straff och mycket mer bevakning. Allt är insatser som man tror skall förhindra våld, men tänk om vi istället höjde värdet på alla människor och istället hade ett samhälle som lärde oss att respektera och värdera liv likvärdigt via reportage och inslag?

Att press och media inte bara, lite nonchalant, rapporterar att tvåhundra människor avled efter att ha blivit utsatta för kemikalier i en fabrik i Indien, att tjugo personer omkom i ett bombdåd i Kabul eller att femtio personer hittades döda i en transportcontainer i Hamburg, att en färgad person blev knuffad framför tåget eller att en nioårig flicka mejades ner av en berusad förare på en svensk camping.

Alla dessa offer hade samma livsberättigande, alla var de värdiga att få fortsätta leva utan att någon annan bestämde att deras liv inte förtjänade deras respekt; eftersom de satte sig själv, sina ideal, sin ekonomi och värderingar högre.

Jag hoppas att vi alla lämnat vårt primitiva beteende bakom oss, att det bara sträcker sig till att få gåshud och lite puls när vi känner oss i fara eller stressade.

Jag hoppas att evolutionen tagit kommando över det djur vi en gång varit och de rester som lever kvar i vårt DNA om att vi är större och bättre än andra i vår ras, eller på den jorden vi vandrar.

  • På något mirakulöst sätt lyckades den äldre kvinna hamna så att hon ådrog sig ”bara” lättare skador. På perrongen fanns även anhöriga, lite tur i oturen att jag kunde prata kvinnans språk. Den värsta chocken och vidare konfrontation med gärningsmannen kunde avvärjas.

En sista fråga:

Blir vi så som vad vi konsumerar?

Sverige, landet lagom dysfunktionellt och rimligt inkluderande.

Vad är god levnadsstandard, vad innebär det att ha tillgång till höga levnadsvillkor?


Hur ofta säger du att du har det bra i ditt liv i förhållande till att du har det dåligt ställt? Hur många gånger har du rätt att få misslyckas med olika saker i ditt liv för att kunna utveckla dig?

De flesta vet att vi har något som heter mänskliga rättigheter och att dessa utgörs av trettio olika artiklar gällande ett antal grundprinciper kring din person.

I dessa artiklar hittar du förvisso inte något om rätten till ett bra sexliv eller rätten till förhållande där du och din/a partners alltid är överens. Du hittar inte heller rätten om att alltid ha mer än två valmöjligheter kring yrkesval, att alltid vinna en bostadsauktion eller att vara främst i kön till en hyresrätt.

Och du hittar inte rätten till tillgängliga far- eller morföräldrar, eller ens närvarande föräldrar, i fysisk och mentalt god form.

Alla har rätt att söka framgång, en motiverande sysselsättning och en plats där man känner sig trygg. En egen plats som en grund i livet, oavsett vad som händer i samhället eller i världen.

I Sverige har vi enats kring ett antal lagar och avtal som skall vara till stöd och vägledning så att vi alla, i alla fall, har en basal plattform att utgå ifrån, en språngbräda till personlig delaktighet och utveckling i landet vi kallar Sverige.

Sverige är känt för många saker och bland det som är mest känt finns det märkliga ordet ”lagom”. Men vad är lagom, hur mycket är det och vem bestämmer i sådant fall mängden?

I de flesta fall vet vi själv när vi passerat gränsen för lagom och då får vi backa, be om ursäkt eller bara skörda vinsten av att ha gått bortom det som folk tycker är inom Jantelag och att inte göra ett spektakel av sig själv.

Personlig framgång finner du ofta i de fall där personer tränat mer än bara ”lagom”, där personer lagt fler arbetstimmar än ”lagom” eller provat mer än lagom många arbeten/verksamheter. Vi vet, innerst inne, att man måste ha många livsalternativ, ett bra utvecklat socialt nätverk och många verktyg för att uppnå det som kanske är den korrekta definitionen av god levnadsstandard. Ett hem, någon att dela vinster/förluster med och möjlighet att träna både fysisk och mental hälsa genom hela livet.

För många är det tiden man skyller på då man väljer något annat än en insats på gym eller grävande i nya teoretiska kunskaper. Kanske skyller vi på illamående då vi inte orkar köra iväg för att besöka släkt eller långväga bekanta?

För många finns tyvärr inte möjlighet att praktisera ordet ”lagom”. De förnekas motiverande sysselsättning eller ett kontinuerligt socialt umgänge med släkt och vänner. Ordet lagom är istället utbytt med ordet ”rimligt/skäligt” och definieras av andra människors tyckande, alltid vägt mot en budget och nästan alltid bestämt av någon utan egna funktionshinder eller kognitiva besvär.

Som person med en funktionsvariation har man oftast ett överflöd av tid. Tid som ofta förspills med att fundera på vad man skall göra med all sin tid, eftersom någon annan avgör vad som är rimligt och skäligt för dig att göra under din tid här på Jorden och för att uppnå, så kallad, god levnadsstandard.

Ingen kan påstå annat än att livet är en utmaning även för någon som har 100% valfrihet, att livet är tufft om du råkar ut för trauma eller bakslag i din karriär eller privatliv.

Det som skiljer oss individer åt är hur samhället agerar när det gäller en skadad arm, att hitta en anställning och hur man agerar för att möjliggöra för full delaktighet, som det står i lagen, i samhället.

Ja det är bra att det ordnas sociala träffar och kryssningar för att hitta någon att dela livet med. Säkert vet du att det krävs många träffar och mycket umgänge innan man hittar någon. Säkert vet du även att det krävs många misstag innan man hittar sitt drömyrke.

Hur många sådana aktiviteter är det skäligt att få närvara på? Hur många verksamheter är det rimligt att få prova på för att känna sig motiverad som hel eller deltidstidsarbetande?

Är det rimligt att anta att hög levnadsstandard är att ge däggdjuret ‘människan’ rätten till sitt naturliga tillstånd; att fritt få välja sina betesmarker och att få umgås med andra individer, under likvärdiga förhållandet med rätten att löpande lära sig av sina misstag?


Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

Har ord värde?

Varje dag hör vi våra politiker prata om hur språk är nyckeln till samhället. De säger att nyanlända måste lära sig svenska. Ja, språk är viktigt, våra politiker har rätt då de säger att språk är en nyckel. Men bara för att man har en nyckel så behöver den inte passa alla lås. Tänk om ord kan ge precis den motsatta effekten och exkludera individer som lärt sig god svenska men som bedöms utifrån andra parametrar eller utifrån helt felaktiga definitioner och referenser?


Engelskan har cirka sextio olika ord för idiot varav ett är specifikt kopplat till folkslag och att dessa skulle ha lägre intelligens. Psykologen och ”rasforskaren” Henry H. Goddard myntade begreppet ”moron” i början av 1900 talet, oftast förekommande bland migranter från Europa och i segregerade områden. Det blev samtidigt en ursäkt att sterilisera många individer och därmed tillämpa någon form av populationskontroll bland de fattiga europeerna som sökt sig till det förlovade landet Amerika.

Helt ärligt, visst kan någon bete sig ”idiotiskt” även med IQ över 70? Alltså i definitionen att vara klantig eller uttrycka sig i ord och handling på ett kränkande och förnedrande sätt.

Ord betyder alltså ingenting är om vi inte har etablerat gemensamma referensramar och definitioner kring dessa.

Svenska språket har, under flera hundra år blivit kompletterat med tyska, franska och engelska ord och uttryck. Vad bra att vi ändå bara har ett ord med homogen innebörd då någon som beter sig som ovan beskrivet.

Idiot!

Alltså borde det rimligen vara den faktiska personen och/eller en konkret handling som du refererar till gällande ett ord, inte ett abstrakt uttryck.

Vem bestämmer vad som inkluderas i ett ord? Hur mycket av innebörden försvinner i ett ord under tidevarven och utifrån olika agendor?

Nyanlända, påstått svagsinta, migranter i Amerika: Ellis Island 1912. Underwood & Underwood/Corbis. https://www.teenvogue.com/story/the-sinister-history-of-the-word-moron-explained

Vad är definitionen på de nya modeordet islamisering? När du läser eller hör ordet, vem/vad ser du framför dig och varför gör du det?

Många har bestämt sig för definiera islamisering utifrån att ett antal individers, inte nödvändigtvis boende i Sverige, personliga ganska strikta tolkning av Koranen, islams heliga skrift.

Man hänvisar till islam som en antidemokratisk religion/ideologi som innehåller såväl kvinnoförakt som uppmaningar till kamp och våld mot dem som inte följer islam.

En sådan generalisering av troende muslimer är inte bara hets mot folkgrupp utan även, i religiöst sammanhang, att förakta troende katoliker, protestanter, judar, hinduer och eventuellt andra trosuppfattningar som tolkar sina heliga texter på mycket olika sätt även inom samma religiösa inriktning.

Hur påverkar historien de texter vi förr använde som moraliska rättesnöre, juridiskt verktyg och för att hitta tröst och försoning i en brutal värld?

Hur påverkar dagens värld maktförskjutning mellan de olika samhällsklasserna och den ständigt närvarande kampen mellan könen?

Att bara hänvisa till ”islamisering” som en fara är, i ordets rätta bemärkelse, idioti eftersom vi lever i ett land med juridisk rättvisa, med Förenta Nationernas Mänskliga Rättigheter som en del av vår grundlag, inte vår Heliga Skrift eller liknande.

När någon bryter mot svensk lag så är vederbörande en förbrytare och brottsling enligt lag, inte enligt religiös tolkning.

Att brottslingar har olika tro är inget vi kan/ska förneka dem.

Vi kan däremot förneka idioter att stå oemotsagda när de har en agenda i strid med våra mänskliga rättigheter, och bedriver hatkampanjer.


Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.