Alla inlägg av Johan Löfström

Medgrundare till www.Motargument.se 2012 - 2026

”Gud är större”

Vad är det människor menar, då de citerar bibeln? Har ni tänkt på begreppen ”Gudskelov” och ”Gud är störst”?


När en svensk säger ”Gud är stor”, ”Gud är större” eller även ”Gud är störst”, kommer det från latin: ”Deus semper maior”. Det är väl knappast någon som lagt märke till ursprung eller innebörd bakom de uttalanden och valspråken? Har ni tänkt på att begreppet existerar på ett flertal olika språk, och inom de olika abrahamitiska religionerna?

Det finns ett arabiskt begrepp som har exakt samma innebörd och betydelse: ”Allahu Akbar”, och det används för många olika aspekter. Även av arabisktalande som är kristna. Och även flera miljontals kristna i USA säger och sjunger till exempel ”How Great thou art”.

Tänk på vad du säger!

Mer läsning för fördjupning hos Svenska kyrkan

Gudskelov

Det finns flertalet vanliga fraser i olika språk, som är snarlika, närliggande i andra språk, och tänker man över orden är de inte alls särskilt konstiga att förstå sig på.


På svenska finns gamla uttrycket: ”Gudskelov” vilket förr uttalades oftare, och mer bokstavligt tydligt, artikulerat; ”Gud ske lov” eller ”Gud vare lov”. Eller även i formen: ”Gud ske pris”/”Gud vare prisad”.

Vad innebär de fraserna? Jo, någon uttrycker tacksamhet eller lättnad. En glädje över att någon situation tack och lov inte visade sig bli ännu värre. Troligtvis kan det ha ett tidigare ursprung i en informell, vardaglig form av bön eller en regelbundet uttalad önskan om att Gud ska fortsätta vara vänlig, och skydda, välsigna en plats, eller en person eller situation. (Kan ha existerat sedan kristnandet av Svea rike)

På arabiska existerar snarlika, vardagliga uttryck. Som det ganska vanligt förekommande: ”Insh Allah!”

Tänk på vad det är du säger!

Får man säga så?

”Vi behöver omedelbart stopp för etablerandet av nya synagogor!
Vi behöver också börja konfiskera, och riva synagogor!
Davidsstjärna, kippa, menora eller andra attribut som tjänar som deras monument i stadsbilden bör helt tas bort.” — ett fiktivt exempel!


Vilken politiker skulle idag, år 2023, få för sig att säga någonting liknande i ett offentligt, direktsänt tal?

Skulle någon som sagt något liknande få massor av saklig, rimlig kritik? Skulle en sådan offentlig talare kanske polisanmälas för hets mot folkgrupp?

Motargument gjorde det gamla, fiktiva, retoriska exemplet, att byta ut nyckelord ur någons politiska agenda. Lackmuspapper-experimentet: Vi citerade ordagrant och bytte endast ut nyckelorden, från moské till synagoga. Från orden minaret, kupol, halvmåne till davidsstjärna, kippa, menora. För exakt så här sa Jimmie Åkesson i sitt tal på SD:s kongress ”Landsdagarna” till sina applåderande, jublande och exalterade partikollegor och SD-medlemmar:

”Vi behöver omedelbart ett stopp för etablerandet av nya moskéer i Sverige.

Vi behöver också börja konfiskera, och riva moskébyggnader, där det sprids antidemokratisk, antisvensk, homofob, antisemitisk propaganda eller allmän desinformation om det svenska samhället.

Minareter, kupoler, halvmånar eller andra attribut som tjänar som deras islamistiska monument i stadsbilden bör helt tas bort.”

Jimmie Åkesson talar om ALLA muslimska, gudstjänstlokaler och ALLA muslimers symboler. Jimmie talar inte enbart om — och han talar inte specifikt om — våldsbejakande, antidemokratiska terrorister eller om politiska islamister.

Jimmie klumpar ihop, och buntar ihop alla vanliga, moderata, svenska muslimer och alla muslimska bönelokaler till att framställa det som om att det ÄR så att väldigt många, eller de flesta muslimer skulle ha islamistisk, svenskfientlig agenda i Sverige.

Jimmie försöker hetsa sina anhängare emot alla muslimer och emot alla som SD blott gissar skulle kunna vara muslim.

Länk till sändningen i SVT:
SVT play: Landsdagarna i SVT Forum 25 nov 2023

Tala inte om valfusk

Alla bör sluta tala, skriva om misstänkt valfusk i Sverige. Det är extremt få incidenter. Valmyndigheten har sammanställt alla anmälda incidenter som misstänktes i valen september 2022 — siffrorna gäller summan från hela landets vallokaler sammanlagt.


”75 incidentrapporter där partiers valsedlar har lagts framför andra partiers valsedlar och på så vis dolt annat partis valsedel.”

”Sverigedemokraternas valsedlar har mest frekvent dolt andra partiers valsedlar” — (47% av alla rapporterade incidenter)

”Den sammanlagda bilden är att sabotage av valsedlar, såväl för att gynna som för att missgynna enskilda partier, är den mest frekvent förekommande avvikelsen från föreskriven ordning…”

”I 239 olika incidenter identifieras 29 partier som påverkats av valsedlar som stulits, saknats, omflyttats eller dolts. SD 23%, M 9%, S 8%, V 8%, L 3%, Mp 3%”

Vår uträkning visar att SD alltså drabbades av ungefär 55 sådana inrapporterade incidenter sammanlagt i hela valet september 2022 — i hela landet totalt sett. De olika anmälningarna av misstänkta incidenter behöver inte vara bevis för faktiskt sabotage. Det kan också eventuellt röra sig om enstaka fall där valsedlar ej ännu hunnit levererats av SD till vallokalen, eller att de tagit slut i valsedelstället och därför har sett ut som att ett eventuellt valfusk skulle ha inträffat. (Och det i själva verket då kanske endast handlat om att det ej hunnit fyllas på.)

Varje försök att fuska är fel och olagligt. Allt fusk måste elimineras. Men det har i Sverige varit hög tillit till valsystemet, och mycket få antal incidenter av valfusk och incidenter i vallokalerna.

Vi bör alla sluta tala om och sluta skriva om misstänkt valfusk i Sverige, då det är extremt få misstänkta problem. Och alla partier måste försöka få sina sympatisörer att aldrig försöka fuska, inte försöka manipulera eller dölja några valsedlar.

Prat om fusk leder endast till en ökad risk att någon missförstår och får bilden av att det skulle existera storskaligt fuskande. Missförstånd om valsäkerheten och missuppfattningar kan riskera att minska väljarnas tillit till valsystemet, valsedeln, vår rösträtt, vår demokrati och våra myndigheter. Väljare bör inte medverka i att sprida rykten om fusk, om incidenter i valen eller om sin oro kring val. Ta reda på fakta och statistik direkt från www.val.se eller din kommuns valnämnd istället för att chatta utan kunskap.


Källa:

valmyndighetens rapport sidan 18-19 i VAL-686 (publicerad september 2023.)
www.val.se

Korta Motargument: Salafist?

Myter och påståenden cirkulerar. Ibland skrivna av okunniga. Här citerar vi en expert, som beskriver salafist och salafism.


En av de främsta experterna på politisk islam och ideologier i Mellanöstern är Jan Hjärpe som beskriver:

”En term som används både av och om extremistgrupperna är salafiyyun (salafiter, salafister). Det är lite förvirrande eftersom termen också används om helt andra företeelser.
Beteckningen syftar på as-salaf, ’fäderna’, de två första generationerna muslimer, d.v.s. Muhammeds följeslagare (al-ashab, as-sahaba, ’sahiberna’) och efterföljarna till dem (at-tabi’un).
En ’salafist’ är en som åberopar sig på deras ’sunna’, ser dem som normerande föredömen, och tar deras ’sunna’ som argument för att förkasta senare utvecklad religiös sed.” citat från s.13 i Jan Hjärpes bok Islamismer.

Fortsättningen på sida 14:

”…en rad olika reformrörelser, med mycket olika program och målsättningar, har sett sig som anhängare av as-salaf och kallar sig själva för salafiyyun.
Men under 2000-talets början har termen knutits till vissa av extremistgrupperna som då benämns ’salafiyya-jihadister’. Poängen är att man markerar en olikhet i förhållande till ’vanliga muslimer’.”

För mer fördjupning, läs gärna om jihad, jihadism och andra av våra kortfattade lästips till Jan Hjärpes böcker.

Källor:

Hjärpe, Jan, Islamismer, 2010, Gleerups förlag

Hjärpe, Jan. Övriga utgivna böcker i Libris

Myt: ”Hela världens socialkontor”

Många som kritiserat migrationslagstiftningen vi haft före 2023 har ofta använt en kopierad gammal mening. Motargument har tidigare bemött den myten med faktapåståenden och statistik. Meningen återkommer tyvärr mycket ofta ännu.

Myten går ut på att man skulle kunna skriva den enkla meningen:
”Sverige kan inte vara hela världens socialkontor” – och därmed få tyst på alla “flyktingvänner”. Dels används sådana konstruerade paradoxer för det finns en uppfattning om att man kan ”vinna” debatter, genom att smasha in en ”punchline”. Och dels nyttjas sådana överförenklade slogans för att många tycks tro att anledningen att debattera är att man ska försöka ”tysta” de andra genom att ”vinna”.

Tankevurpan eller retorikfällan är att det inte är någon enda person i Sverige som påstått eller försökt lagstifta om att staten Sverige ska och måste ta emot ”alla” asylsökande som flyr från sin tidigare hemort.

Till alla ni som tänker er att ni kan kopiera ett gammalt, tröttkört mantra: tänk om. Myter eller oneliners fungerar inte. Att en person konstruerat en paradox med avsikten att få tyst på alla som är för immigration och asylmottagning, innebär inte att något i paradoxen är förenligt med en verklighet.

Om du skriver in något som liknar det påståendet i ett kommentarfält och ingen skulle besvara eller argumentera emot, innebär INTE att du skulle ha rätt i sakfrågan. Och det innebär INTE att du har ”vunnit” något. De har troligen bara tröttnat på retorikfällor och illa konstruerade paradoxförsök dragna ur luften.

Debatt är ingen tävling. Debatter är ett sätt att dryfta olika åsikter och bearbeta olika aspekter och perspektiv. Sedan är det upp till alla åhörare att efter de hört hela debatten själva avgöra hur de ska tycka och tänka

Alla som ser eller hör den trötta myten upprepas, har nu fått ytterligare detaljer, aspekter och kunskaper till hur man kan tänka om den. Titta även på tidigare innehåll i Motargument.se vilket kan komplettera förståelsen ytterligare över hur få flyktingar som egentligen fått stanna i Sverige.

När man ser extraordinära argument från de som själva påstår de ”bara är lite kritisk mot migrationspolitiken”, och att det allt som oftast saknas substans och verklighetsanknytning bakom orden, vid noggrann granskning – innebär det troligen att den personen egentligen ”bara är främlingsfientlig”.

Källor:
Myt: ”Sverige är inte hela världens socialkontor”
Migrationsverkets prognoser

Tecknad satir

Feministiska muslimer?

Motargument har läst en bok av religionshistoriker, professor emeritus Jan Hjärpe, som har titeln ”Islamismer”. Vi valde här att peka på de feministiska kvinnorättsrörelser som pågår inom islam och även inom de islamistiska rörelserna.


Vi citerar:

”Frågan om kvinnans ställning i samhället, i juridiskt avseende och i det politiska livet har fått allt starkare plats i diskussionen. Ett samband finns förstås med strukturförändringen i det ekonomiska livet som innebär att kvinnors betydelse fokuseras i offentligheten på annat sätt än tidigare.

Vid sidan av antireligiös och sekulär feminism har det då börjat framträda en ’islamisk’ feminism också inom de islamistiska rörelserna. Även där ifrågasätts de dominerande patriarkala strukturerna, inom och utom rörelserna.

Feministerna ger alternativ till de traditionella tolkningarna av Koranen och av haditherna. Detta upprör traditionalister som talibangrupperna. Det ’islamistiska’ Khartum-mötet 1996 fäste uppmärksamheten på de islamisk-feministiska tendenser, som sedan slagit rot inom den politiska islamismen. Detta har också samband med den generationsväxling som äger rum.” – citerat från s 182.

”Kvinnornas politiska aktivitet accepteras och uppmuntras av de modernistiska islamisterna.” s. 185.


Vi fortsätter citera Jan Hjärpe: ”Även i den religiösa praxis som äger rum i offentligheten märks kvinnorna mer än tidigare.

[…]

Unga är ute på nätet, vilket innebär att könsrollsfrågor diskuteras globalt, och nya tankar (och religionspolitiska) sprider sig snabbt. Samhällsförändring och migration gör att gamla strukturer med deras könsroller bryts upp och normerna förlorar sin ’materiella bas’. Olika feministiska rörelser är aktiva, religionsfientliga som ser religionen som hinder för kvinnans frigörelse, sekulära som ser religionen som betydelselös, eftersom religion då uppfattas som en återspegling av de existerande samhällsstrukturerna.

[…]

det finns alltså också sådana rörelser som representerar islamisk feminism, ’islamisk feministteologi’. Framför allt tar de fram kvinnorna i islams historia.

Även ’profana’ feminister använder sig av det religiösa språket, och källorna, för att propagera för och legitimera en samhällsförändring bort från patriarkalismen. De försvara kvinnans frigörelse och politiska aktivitet genom att visa att den inte strider mot källorna, mot Koranen eller mot profetens föredöme. De kritiserar samtidigt de historiska gestalter som förknippas med patriarkala regler.” s.183


”Feministerna gör en omvärdering […] Vissa av sagesmännen för berättelserna om profeten karakteriseras som otillförlitliga. Men den islamiska feminismen accepterar då ändå i princip att haditherna, berättelserna om profetens ord, är prejudicerande. Men de drar andra slutsatser från dem än de traditionella, och de hävdar att de som uttrycker en nedvärdering av kvinnorna är ohistoriska.

De betonar att Koranen står över haditherna som norm, men konstaterar samtidigt att den traditionella tolkningen av korantextens innebörd bygger på hadither som de betraktar som otillförlitliga.” s. 184

”De hävdar följaktligen att Koranen och haditherna har lästs med patriarkala glasögon och förståtts och tillämpats på fel sätt. Patriarkal folksed har lästs in i religionen. De betonar att det är skillnad mellan religionen och ’kultur’.” — citat från sida 185 ur Jan Hjärpes bok.

Källa:

Hjärpe, Jan, Islamismer, 2010, Gleerups förlag

tips på mer läsning för fördjupning:

Cesar, Casanova, Islam, Gender and Democracy in Comparative perspective, 2017.

Delshad, Sara, Muslimsk Feminist? Javisst!, 2013, Förlag Romanus&Selling

Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan, 2005, Leopard förlag.

Hjärpe, Jan, ett flertal olika titlar.

Otterberg, Jonas, Samtidsislam

Svensson, Jonas, Women’s Human Rights and Islam, 2000, Almqvist&Wiksell.

World Value Survey, Islam, Gender, Culture and Democracy, 2003.

Islamistisk mångfald?

Planeten har komplicerade, komplexa geopolitiska och sociala växelspel. Teologer och religionshistoriker analyserar och beskriver många olika rörelser, organisationer, ideologier och huvudfigurerna inom dessa. Jan Hjärpe är en av de som beskrivit flertalet olika och vitt skilda ”islamismer” — i pluralform.


Vanligen har vi i europa läst och hört generaliserande ihopklumpningar av vad som skulle vara en ”islamist” – som om de alla vilja exakt samma saker. Motargument har läst en bok av Jan Hjärpe, med titeln ”Islamismer”. Vi citerar ur inledningen:

”Den nutida islamismen är ingen enhetlig företeelse, […] framställningen visa på olikheterna, spännvidden mellan olika grupperingar. Inte heller är islamismerna något oföränderligt. Förändringar i synsätt och agerande, nya tendenser blir märkbara, generationsväxlingens roll är viktig. […] En sak här är den tydliga tendensen till polarisering mellan ’moderat’ islamism i olika former och extrem, jihadistisk islamism.” — s.7

Vi fortsätter citera, från sida 13:

”’politisk islam’ är ingen enhetlig företeelse, lika lite som ’kristen politik’ eller ’politisk kristendom’ är det. Vi finner en hel skala av olika tendenser.”

Hjärpe betonar den breda mångfalden av åsikter om alla detaljfrågorna, genom hela sin bok, och skriver att vid år 2010 hörde planetens allra flesta muslimer och islamister till en huvudinriktning han benämner som ”islamisk-demokratiska” och liknar den rörelsens syn på samhällsfrågor med olika europeiska kristdemokratiska partier i EU-parlamentet.

”Våldets väg används av mindre grupper som då ser sig som en sorts avantgarde med anspråk på att trots sin marginalisering representera hela den muslimska ’umma’, (”nationen”). En relevant jämförelse är att se extremgrupperna som en motsvarighet till de revolutionära grupperna i 1970-talets vänstervåg i Europa. […] Den rymde många schatteringar, från socialdemokrati till Baader-Meinhof.” — s.13

Källa:

Hjärpe, Jan, Islamismer, 2010, Gleerups förlag

tips på mer läsning för fördjupning:

Cesar, Casanova, Islam, Gender and Democracy in Comparative perspective, 2017.

Delshad, Sara, Muslimsk Feminist? Javisst!, 2013, Förlag Romanus&Selling

Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan, 2005, Leopard förlag.

Hjärpe, Jan, ett flertal olika titlar.

Otterberg, Jonas, Samtidsislam

Demokratifientligt hat

Det blev maktskifte i Sölvesborgs kommun i oktober 2022. Omedelbart tydliggjordes det att en grupp väljare som troligen sympatiserar med Sverigedemokraterna inte har respekt för vår demokrati eller våra förtroendevalda, folkvalda politiker. Det verkar uppenbart att en stor andel människor saknar tillräcklig förståelse för koalitionsförhandlingar om vår representativa, parlamentariska demokrati.


SD har tillsammans med Moderaterna haft den politiska makten i kommunstyrelsen i fyra år i Sölvesborg. Efter valet 2022 tappade SD den makten. Moderaterna beslöt sig för att göra slut och skaffade annan samarbetspartner, för att kunna leda kommunen i majoritetsstyre, utan SD.

Nu visar pöbeln, lynchmobben, ”svansen”, ”stöttrupperna” sitt riktigt hemska ansikte. Stora mängder näthat, sms, telefonsamtal, epost och hot emot politiker i nya koalitionen som ska styra Sölvesborg.

Där populister har fått makt en tid, där anar andra mindre grupper morgonluft. Se till exempel på Italien nu, efter att extrempopulistiska Femstjärnerörelsen tappat förtroendet hos väljarna. Vad som sker efter populister suttit en tid i makt, verkar alltid, ofelbart, nästan varenda gång medföra att fascister, extremister, rasister och demokratihatare organiserar sig där de anar luckor. De försöker ofta tvinga till sig allt större utrymme. Hotar en del motståndare till tystnad och självcensur. De försöker ta sig politisk makt med hot om våld och mordhot. Fördjupa er gärna om så kallad ”stöttrupps-fascism” i andra länder som Italien och Tyskland.

Hela civilsamhället, alla skolor och alla medborgare måste bli bättre rustade. Vi alla gemensamt måste få ökad beredskap. Alla i samhället måste engagera sig lite mer än vanligt, för att minska det giftiga ”debattklimatet”, engagera sig emot tendenserna till att splittra mänskligheten i grupper, uppställande av olika minoriteter emot varandra, svartmåla (oftast oskyldiga) syndabockar och hota politiker, journalister och så vidare.

Hot och våld som ”politisk metod” är alltid fel. Demokratifiender och minsta fascistiska tendens skadar alla i hela vårt gemensamma samhälle. Precis som alla brottsoffer, deras anhöriga och även vittnen till våld och mord blir drabbade, chockade och traumatiserade.

Det måste återigen bli befattat med ett stigma, en oro och en rädsla för att bli ertappad och avslöjad med att sympatisera med och vara öppen med sympatier för fascistiska, demokratifientliga krafter i allas vårt gemensamma samhälle.

Moderattoppar i Sölvesborg hotade efter uppgörelse med S