Etikettarkiv: val

Krönikor

Sluta rösta på idioter

Gästkrönika av C.S Berglöv

I september nästa år står vi inför ett ödesval. Vi måste inse allvaret i den utveckling som skett under de senaste tre åren. Vem hade kunnat föreställa sig, för bara tre år sedan, att man på fullt allvar skulle börja tala om att sätta barn i fängelse? Det är så absurt och verklighetsfrämmande att man nästan tror att de har förlorat förståndet. Det har SD-regeringen förresten gjort och med besked.

I mars 2026 träder den nya säkerhetsförvaringslagen i kraft. När den sjösätts har man rubbat rättsstatens grundvalar. En av de mest fundamentala rättsprinciperna är ne bis in idem – förbudet mot dubbelbestraffning. Ingen får straffas två gånger för samma brott. Säkerhetsförvaring innebär att en person kan hållas frihetsberövad även efter att straffet är avtjänat. Det betyder att de som ska fatta beslut tvingas gissa sig fram för att förlänga ett redan avtjänat straff.

Det vi ser är inte bara en politisk kursändring – det är en förskjutning av själva fundamentet för vår demokrati. Normaliseringen av hat, skuldbeläggning och fulretorik har smugit sig in i vardagen som ett gift. Det som igår var otänkbart är idag tillåtet, och det som borde väcka avsky möts med axelryckningar.

Att SD har ett väljarstöd på över 20 % är horribelt; jag vägrar att tro att dessa presumtiva väljare verkligen delar SD:s politik och åsikter. Även Moderaterna borde ha ett halverat väljarstöd, av den enkla anledningen att möjligen 6–7 % faktiskt tjänar på den nyliberala politiken. Men med SD på över 20 % har vi alla ett pedagogiskt och politiskt ansvar: att minst halvera deras stöd fram till valdagen nästa år.

Egentligen är det öppet mål för oss som vill ha en ny regering. SD har motsatt sig att ta bort karensdagen, de har försämrat A‑kassan, och de har använt regeringen som bulvan för att driva igenom lagar som underminerar rättsstaten – lagar jag redan har berört tidigare. De har visat en total likgiltighet inför det faktum att 10 % av befolkningen är arbetslösa. De är inte längre mot välfärdsföretag som dränerar våra gemensamma tillgångar – de är numera lobbyisternas vänner. När man börjar komma in på klimatfrågan – SD är på den punkten den renaste formen av populism. Oavsett om havsnivån skulle höjas med fem meter, skulle vi se Åkesson stå vid en bensinpump och lova fem kronor litern.

SD:s mål är att villkora all välfärd. I praktiken betyder det att endast de som når upp till en viss nivå ska ha rätt till välfärd. De som är sjuka, skadade eller funktionsnedsatta kan känna sig blåsta om de satt sitt hopp till SD. De kommer aldrig att lyfta ett finger för dem. De har visat mandatperiod efter mandatperiod och de senaste åren med all tydlighet – de står på de besuttnas sida.

Till sist: deras ylande om “kriminella invandrare” handlade aldrig om kriminalitet – det handlade om att kasta ut alla. Nu ser vi deras politik i praktiken: även skötsamma och arbetande invandrare slängs ut.

Och till syvende och sist: vi måste ta ett allvarligt samtal med våra medmänniskor innan de har röstat bort all anständighet – och inte minst demokratin.

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

I fokus

AfS uppmanar till skenmedlemskap i Svenska kyrkan

Det lilla partiet Alternativ för Sverige (AfS) längst ut på högerflygeln skapade en video där de uppmanar sina sympatisörer att gå med i Svenska kyrkan – inte för tro, gemenskap eller engagemang, utan för att rösta i kyrkovalet i september. Därefter, säger de, bör man begära utträde innan november för att slippa kyrkoavgiften. Uppmaningen är juridiskt tillåten. Är den moraliskt försvarbar?

AfS har länge kampanjat emot vad de kallar för “vänsterliberal” kyrka, särskilt i frågor om flyktingmottagande, HBTQ+ och interreligiös dialog. Nu tar ytterhögerpartiet sin strid ett steg längre genom att sina följare att tillfälligt gå med i kyrkan – inte för att vara del av den, utan för att påverka valet av dess ledning.

Videon, som sprids i partiets digitala kanaler, innehåller ett tydligt budskap: “Gå med före 15 augusti – rösta – gå ur före 1 november”. På detta sätt undviker man kyrkoavgiften som annars dras via skatten för hela kalenderåret.

“Det här är valsabotage, inte deltagande”

En anonym källa inom Svenska kyrkans centrala organisation kommenterar AfS utspel:

– Det här är att missbruka en demokratisk rättighet. Det handlar inte om att påverka som medlem, utan om att tillfälligt infiltrera för att omstöpa ett samfund man i grunden föraktar.”

Inför kyrkovalet 2021 uttryckte Svenska kyrkan oro över att högerextrema grupper såg kyrkovalet som en “språngbräda till makt”. Samtidigt har lagstiftningen inte förändrats – medlemskap är fritt, och rösträtten följer automatiskt med.

Eftersom kyrkovalet är ett internt val inom ett fristående trossamfund, är det inte statliga Valmyndigheten som ansvarar för processen. Det gör Svenska kyrkans egen valorganisation. Svenska kyrkan har en särskild relation till staten genom lagen om Svenska kyrkan (1998:1591). Det väcker frågan: bör riksdagen och Svenska kyrkan på nytt se över reglerna för rösträtt i kyrkovalet? Ett tänkbart alternativ vore att kräva att man varit medlem i minst ett år före valdagen – liknande hur många föreningar kräver viss medlemstid för rösträtt.

Kasselstrands manipulativa strategi speglar bredare högerextrema mönster. Flertalet rörelser har försökt kapa demokratiskt styrda institutioner de ideologiskt förkastar, kuppar in sig själva i. Syftet är att bryta upp befintliga strukturer, ta över, sedan avveckla mångfaldsarbete och utnyttja politiskt.

Frågan är inte bara om AfS:s strategi är laglig – det är den – utan om den bör vara det. Och om Svenska kyrkan, som samfund, vill låta sin interna demokrati vara så lättkapad.

Det är dags för en öppen debatt. Inte bara om moral och etik – utan om vad som händer när demokratins verktyg används för att montera ner demokratin inifrån.

När sådana kupplaner sprids viralt på internets obskyra ytterhögerkant, bör många fler demokratiskt sinnade bevaka sin rösträtt. Gå och rösta på någon av de demokratiska nomineringsgrupperna i kyrkovalet i september.

Källa:

Riksdagen: Lag (1998:1591) om Svenska kyrkan

Artiklar

SD krymper, sjunker ner

Sverigedemokraterna har genom alla år haft kaxiga texter på sin hemsida med : ”Vi växer så det knakar” och:  ”Vi växer snabbare än någonsin…” Under hela våren 2025 inleds deras hemsida med en blågul bild där det står: ”Bli medlem i Sveriges snabbast växande folkrörelse!” Vän av ordning funderar om det finns något enda bevis för att SD verkligen växer?

För att följa svenska lagar ska partierna ha skickat in anmälan till Kammarkollegiet med redovisning om partibidrag och partistöd senast den första juli. SD redovisade att de fick 6 875 650 kronor från sina medlemmar i medlemsavgifter för hela kalenderår 2018.

År 2019 fick SD 6 744 201 kronor i medlemsavgifter.
2020 : 4 462 956 kronor i intäkter från medlemmar.
2021: 4 505 200 kr i medlemsavgifter.
2022: 4 477 693 kr (Som var ett valår, då partier oftast växer!)
2023: 2 874 900 kr för hela år 2023! (Och endast 42 600 kr i donationer från privatpersoner det året!)

Valåret 2022 uppgav SD de hade 35 766 medlemmar. De har sedan dess uppgivit siffror om 30 400-33 300 medlemmar.

För partiet som ständigt hävdat att de växer och ökar, är detta ännu en varningsklocka om allt fler avgående och uteslutna kommunpolitiker runtom i hela landet och det som de sjunkande opinionssiffrorna visat sedan slutet av år 2019.

SD är ett missnöjesparti som efter 2019 haft sjunkande popularitet, färre sympatisörer och de har gradvis även tappat inkomster från sina medlemmar. Det går dåligt för SD, som har haft en ansenlig andel ”missnöjesväljare”.

Väljare som röstat för att ”röra om i grytan” eller i protest mot ”sjuklövern” är lättrörliga. Är en sådan grupp inte nöjda med sitt förra val, så kan andelar ur gruppen relativt snabbt bli soffliggare, röstskolkare eller tänka sig att flytta sin röst till något annat alternativ. Så skedde med Ny Demokrati, Svenskarnas Parti och NMR — vi på Motargument minns deras splittringar och fall. Vad kommer ske nu med SD?

Källor:

Kammarkollegiet redovisning
Opinionsmätningar: val.digital
https://www.bottenada.se/parti/sverigedemokraterna
http://pollofpolls.se/sverigedemokraterna/
Rösträkning kyrkoval

I fokus

#EUVAL2024: S, C och L enda partier som inte samarbetar med extremister

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Förra gången, 2019, röstade endast 55 % av röstberättigade i Sverige. Detta kan ställas i jämförelse med ca 80 % i riksdagsval. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulistiska Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa och högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Kommer V, MP, M, KD och SD fortsätta samarbeta med extremister?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper dessa partier kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Detta är en förkortad version av den längre artikeln ”#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?” Där finner du adekvata länkar.

I fokus

#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Historiskt sett är vi dåliga på att rösta i EU-val. Förra gången, 2019, röstade 55 % av röstberättigade i Sverige. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast (Källa: Europaparlamentet).

Det blåser hård kuling i EU. Blåsten består av högerextrema partier på frammarsch. I flera EU-länder har högerextrema partier makten. I ytterligare länder har högerextrema partier stort inflytande på den politik som förs i landet. Redan i förra EU-valet skördade högerextremismen stora framgångar.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulisterna Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Bland partier i Europaparlamentet som inte ingår i någon partigrupp finner vi bl a ungerska, nationalkonservativa Fidesz – som sparkades ur partigruppen EPP med motiveringen att de är antidemokratiska – och ungerska etnonationalistiska/antisemitiska Jobbik, Greklands Kommunistiska Parti (KKE), med hammaren och skäran som partisymbol och italienska populisterna Femstjärnerörelsen (M5S). Vi kan också konstatera att tyska nationalkonervativa/högerextrempopulistiska Alternative für Deutschland (AfD) nyligen sparkats ur partigruppen ID pga kontroversiella uttalanden om SS från deras ledande politiker.

Kommer V, MP, M, KD och SD att fortsätta samarbeta med extremistpartier?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Sverigedemokraterna är svårbedömda vad gäller vilken partigrupp de kommer att välja. Vi kan utgå ifrån att de kommer att sälla sig till en grupp innehållande EU-skeptiska, nationalkonservativa och högerextrema partier, alternativt väljer de att inte ingå i någon partigrupp alls.

Vänsterpartiet kommer med all säkerhet att fortsätta vara del av en partigrupp med mängder av kommunistiska partier.

Miljöpartiet kommer troligtvis att stanna i sin partigrupp där ett  vänsterextremt och nationalistiskt parti ingår.

Moderaterna och Kristdemokraterna kommer högst sannolikt att fortsätta samarbeta med nationalkonservativa och högerextrempopulistiska partier.

Inte förrän efter valet bestämmer sig partierna för vilken partigrupp de avser att ingå i.

60 % av vår lagstiftning är beroende av EU

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

EU – ett fredsprojekt som innehåller antidemokrater

EU är i grunden ett fredsprojekt, med sitt ursprung i efterkrigstidens Kol- och stålunionen 1952. I EU-valet har vi möjlighet att säkerställa att demokratin segrar, så att representationen i Europaparlamentet stämmer överens med hur folket vill att arbetet i EU ska fortlöpa.Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara  om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Vad vill du bidra med till människor i Europa? Känns det rätt att rösta på partier som samarbetar med kommunister, ultranationalister, fascister eller nazister? På söndag 9 juni röstar vi för ett öppensinnat och mänskligt Europa, ett Europa där alla får vara med. Det är vår demokratiska rättighet och skyldighet.

Marine Le Pen, partiledare för franska ultranationalistiska National Rally (RN), har flörtat med Giorgia Meloni, den högerextrempopulistiska och nationalkonservativa italienska premiärministern, om att starta en ny högerextrem ”supergrupp”. Le Pen har insett att de högerextrema partierna är väldigt splittrade i Europaparlamentet och ser möjlighet att forma en partigrupp som skulle kunna bli den näst största partigruppen i Europaparlamentet.

I fokus, Krönikor

Trojanska hästen – del 2

Krönika av gästskribent C.S. Berglöv – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för. Denna text är en fortsättning på del 1.

Det största tricket av djävulen är att få människor tro att han inte finns. Lite så har SD försökt få till sin artificiella, demokratiska metamorfos. Som ett bångstyrigt barn vilket har ertappats med bägge händerna i kakburken hävdar de ihärdigt att de är socialkonservativa (ständigt fram till idag avslöjas deras funktionärer att vara extremister, nazister, fascister och rasister).

Inte ens deras egna vitbok (det lilla som har presenterats än så länge) säger motsatsen. Bildandet av SD år 1988 var fylld till bredden av dessa element och är fortfarande aktiva. Tvätta sin egna byk offentligt har aldrig varit SD:s melodi. De införde en nolltolerans för rasism på pappret, men den har endast fungerat som ett utrensningsverktyg för att få bort misshagliga personer ut ur partiet.

Det som har varit och fortfarande är signifikativt för dem är att sanningen skulle kunna vara relativ och något man inte behöver ta hänsyn till. Det patologiska är att använda sig av nätet på plattformar och många forum. Där får deras lögner stå oemotsagda, obesvarade, okritiserade.  

Ett bra exempel på det är deras valfilm från 2018, och desinformationen de sprider på FB vilken ännu tydligare ljuger om socialdemokraterna och andra världskriget. SD lanserade att sossarna skulle ha varit nassar förr, endast för att försöka friskriva SD från kritik från deras företrädare idag, i nutid. En total historieförfalskning och fokus-förflyttning. 

Det får mig att tänka på ett Seinfeld-avsnitt, där han rådfrågar sin vän George Costanza: en notorisk lögnare, hur man ska kunna besegra ett lögndetektortest. Hans svar: om du tror på lögnen är det ingen lögn. För att sätta detta i kontext här, så är det inte en lögn om du får folk till att blint lita på att det du påstår skulle vara sanning.
 
Manipulering av vår historia. 
Demonisering av muslimer.
Notoriska klimatförnekare.
Piska upp förakt för de som är utsatta.
Vid varje tillfälle så split.
Det är verkligen en rejäl draksådd de omsorgsfullt sått. 
Om Joseph Goebbels hade levt hade han kanske gett sitt gillande till SD:s desinformation, lögner och propaganda. 
Är du beredd att ge ett sådant parti makt 11 september? 

Krönika av gästskribent C.S. Berglöv – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för. Denna text är avslutningen av del 1.

I fokus, Krönikor

Trojanska hästen – del 1

Krönika av gästskribent C.S. Berglöv – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för.

28:e september 2021 briserade en kraftfull bomb i Annedal, Göteborg. Många blev förfärade och tankarna gick till de som hade drabbats. Endast timmar efter dådet skriver Jimmie Åkesson på sin facebook-sida om det.

Vad vi ska ha i minne är att just i det läget visste varken han eller någon annan, vem eller vilka som låg bakom. Men Jimmie krävde med en mycket indignerad ton bland annat undantagstillstånd och visitationszoner.

En sund och ansvarsfull politiker, oavsett politisk kulör, får inte agera på det sättet, om hen vill framstå som en seriös politiker. Men det kan även tolkas som personen i fråga har dålig impulskontroll. Bägge alternativen är klandervärda. De flesta av oss rycker kanske på axlarna åt en sådan högerpopulism. Men är det endast en sådan?

Tiotusen-kronors-frågan måste ställas: varför beter sig Jimmie Åkesson och partiledningen i SD så som de gör? När bomben briserade upplevde de kanske att de fick ett momentum. Men försöken att förstå innebörden av ett sådant skeende leder oss tillbaka till Tyskland.

År 1933 ingick NSDAP med högerpartier i en koalitionsregering. Ödets ironi blickar på den som om den svenska samtiden är blott en sjaskig karbonkopia. Den tyska borgerligheten i regeringen trodde de kunde tämja nazisterna. Det gick så där — och det kommer att gå sådär för den svenska borgerligheten som är villig släppa in SD i maktens salar.

Hitlers momentum kom med riksdagshusbranden den 27:e februari 1933. Många har sedan dess menat att den som anhölls för dådet var oskyldig, att nazisterna själva kan ha anlagt branden. Det finns egentligen inga bevis för varken det ena eller andra. Men, med den förevändningen röstades fullmaktslagen igenom, som gav NSDAP och Hitler absolut makt. En diktatur hade skapats, ur en tidigare liberal demokrati, vilken sedan varade fram till Hitlers död i bunkern i Berlin i maj 1945.

Åter tillbaka till vår nutid. Finns det risk för att SD skulle införa undantagstillstånd vid en allvarlig händelse, precis som nazisterna i Tyskland gjorde efter riksdagshusbranden?
Ja, den risken är uppenbar. Tro inget annat. Kommer SD:s väljarkår bedyra efteråt att de inget visste? 

Krönika av gästskribent C.S. Berglöv – åsikter som uttrycks i krönikor står skribenten för.

Fotnot: Kommunisterna närvarade inte i omröstningen år 1933, de var antingen arresterade eller hade flytt. De modiga socialdemokraterna röstade nej till fullmaktslagen, de som inte flydde blev senare arresterade. Hela borgerligheten röstade för fullmaktslagen.

Tips om mer läsning: https://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/nazityskland-1933-1939/en-nazistisk-diktatur

Korta motargument

Opinionssvepet

Motargument observerar nedåtgående trenderna för de partier i våra grannländer som tidigare sades ha fört in ”starka högervindar” i nordiska partipolitiken. Har de medvind denna sommar?

Danmarks Folkeparti fick i senaste valet, 2019, 8,7% av räknade rösterna. De har sedan dess sjunkit i väljarstödet, till under 6% hittills under sommaren, men som allra lägst nu i en opinionsundersökning i juli på 1,7%.

Finlands Sannfinländarna hade en stark uppgång efter de klarade av den interna maktkampen och konkurrensen från avhopparna ”Blå Framtid”. Sannfinländarnas bästa valresultat var 2011 med 19%, de upplevde ett starkt uppsving fram till december 2019 då de låg i genomsnitt kring 23,5%. Sedan dess har de sakta glidit neråt, för att nu sväva kring 14,5-15,5%.

Norges Fremskrittspartiet ligger just nu denna sommar och bubblar kring ett ungefär genomsnitt som är i linje med deras senaste valresultat 12-13% i 2019.

Bästa valresultat någonsin för norska Fremskrittspartiet är 22,9%, år 2009.

Hur går då trenden för svenska Sverigedemokraterna? Den är faktiskt liknande som för våra nordiska grannars högerpopulister. De låg i december 2019 vid ett genomsnitt av alla opinionsundersökningar kring 25,4%. Under karantäntiden har de dalat svagt hela tiden ner till ett genomsnitt vid ungefär 17,5%.

Bästa valresultat någonsin fick SD i riksdagsvalet 17,53%, september 2018. Kommer de verkligen kunna slå det i september 2022?

Artiklar

Medlemsavgifter till politiska partier är granskningsbara

Motargument vill informera allmänheten om att det sedan ett par år är helt offentligt för alla att informera sig om alla politiska partiers intäkter, såsom partistöd, donationer och deras inkommande, inbetalda medlemsavgifter från medlemmarna till partiet.

Riksdagen har beslutat att Kammarkollegiet ska ansvara för att föra dessa register, hålla i informationen till alla politiska partier och även ha tjänsten där partierna inrapporterar alla anmälningspliktiga intäkter.

Hittills i år har lilla partiet Alternativ för Sverige inrapporterat för år 2021. Ur de siffror de uppgett till Kammarkollegiet, och som är helt offentliga och granskningsbara för alla journalister och allmänheten, kan vi alla läsa.

AfS uppger de fått 764 995 kronor i intäkter från medlemmarnas inbetalda årsavgifter för år 2021. De har just nu någon sorts rabatt på sin webbsida och påstår ordinarie avgift skulle vara 300 kronor per år, men det går att betala 285:- per år om medlemmen betalar med kort.

Vän av ordning vet då inte exakt hur stor procentandel av alla deras ungefär 2 550-2 665 medlemmar som tagit rabatterbjudandet, eller hur många som betalat full årsavgift.

Alternativ för Sverige har redovisat intäkterna även tidigare år, så vi kan granska utvecklingen av deras intäkter per år från medlemsavgifterna. År 2020 uppger de intäkter som skulle innebära att de hade mellan 2 115 och 2 255 antal medlemmar, och att de hade mellan 1 480 och 1 558 medlemmar under år 2019.

Med tanke på att huvudanledningen till att AfS bildades var att en stor grupp i ungdomsförbundet SDU blev utsparkade ur moderpartiet SD, och då tänkte vi visa på ungefärliga medlemssiffror för SD här. Inte för att vi tror det går att göra liknelse eller jämförelse. Det går inte ens att dra någon politisk poäng på att visa antal medlemmar. Men vi tänkte det skulle vara intressant för någon läsare.

SD uppgav år 2003 att de hade ungefär 1 400 betalande medlemmar. De uppgav de hade 2 523 antal medlemmar under år 2006. SD var då alltså lite färre antal betalande medlemmar år 2006, (15 år efter att ha grundat sitt parti, år 1988) än vad AfS har år 2021. Under en tidsperiod om två år har AfS nu utvecklats i antal medlemmar lika mycket som SD gjorde på ungefär tre år, då.

Lägg även märke till att huvudpartiet Sverigedemokraterna har lagt ner sitt ungdomsförbund fler gånger, än den nämnda här. Det skedde även 1995, med ungefär, exakt samma motivation från moderpartiet SD.

Sista dag för partierna att inrapportera föregående års partiintäkter är den första juli varje sommar. Så alla intresserade kan strax gå in till Kammarkollegiet och granska de publicerade medlemsavgifterna till alla riksdagspartierna och alla de andra små minoritetspartierna.

Artiklar

Valdeltagande i kommunerna

Motargumentredaktionen har alltid tänkt och pratat om många olika demokratiska frågor, gräsrotsfrågor. Nu funderar vi från olika politiskt ideologiska hemvister ganska mycket på:

Hur kan jag och du snacka samhällsfrågor och snacka politiska sakfrågor nu, fram till elfte september, så att valdeltagandet ökar?

Hur kan jag och du hjälpa till i många fler diskussioner på positiva sätt kring demokrati och rösträtt så att det totala antal personer som har rösträtt ska använda den? Hur kan vi alla bidra till att så få som möjligt ligger kvar på soffan på valdagen och valskolkar?

Jag kan ta ett par sydsvenska kommuner som exempel på vad som kunde förändras, om det blev högre eller till och med fullt valdeltagande, och att alla som hade rösträtt använde den till att lägga sin röst i valet:

Bjuvs kommun

År 2018 var det 76, 5% valdeltagande.

Socialdemokraterna blev Bjuv kommuns allra största parti år 2018, med 3 066 räknade, giltiga röster; motsvarande nästan 35% av alla giltiga, räknade röster.

Sverigedemokraterna blev då Bjuvs näst största parti med 2 926 röster, vilket motsvarade 33, 34% av alla röster.

Antal röstberättigade som inte röstade alls, i Bjuvs kommun, var ungefär 2 700 personer. Det var nästan lika många personer som skolkade, som faktiskt röstade på SD.

Det var ungefär dubbelt så många valskolkare än vad det var röstberättigade som valde Moderaterna i Bjuvs kommun år 2018.

Åstorps kommun

Det var 11 673 kommuninvånare som hade varsin röst i kommunvalet 2018 i Åstorp. Valdeltagandet var ungefär 77%.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna fick nästan ungefär lika många röster och alltså ungefär lika stor procentandel, 31, 98% respektive 31, 07%.

Antal väljare i Åstorp som inte ens gick till en vallokal var 2 664. Lägg märke till att antal röster som SD fick i det kommunvalet var 2 765 och Socialdemokraterna blev största parti för att de fick 2 846 röster.

Diskutera, fundera, och så försök ta dig ut i vårt gemensamma, öppna samhälle och snacka med alla dina arbetskamrater, dina före detta kollegor, studiekamrater och före detta kurskollegor, grannar och släktingar, och påminn dem om att: om det kommer ett röstkort i brevlådan i sommar, så har de rätt att rösta i valet.

Allas vår demokrati blir bättre då så många som möjligt röstar och är med att bestämma politiska valen! Vi förtjänar att hela folket röstar så att vi får folkets representanter och slipper tomma stolar!

Källa till siffrorna:

https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/12/60/index.html

https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/12/77/index.html