Den 22 juli 2011 är en dag som aldrig någonsin kommer att försvinna ur våra minnen. Det är dagen då Anders Behring Breivik satte sitt, sedan lång tid, välplanerade och djävulska verk i rullning. Först placerade han en bomb i regeringshögkvarteret i Oslo, då åtta personer fick sätta livet till, och senare kom han att besinningslöst, och urskillningslöst, att avrätta 69 ungdomar på Utøya. Vad drev honom? Vad var det som fick honom att utföra dessa avskyvärda dåd? Var han en ensam galning?

För att över huvud taget befinna sig i det tillstånd som krävs för att utföra detta obeskrivbara terrordåd kan vara svårt att greppa för den vanliga människan. Vid närmare eftertanke kan man ändå finna ett antal faktorer som skulle kunna utgöra en del pusselbitar i människan Breivik. Först och främst har Breivik diagnostiserats med sex olika diagnoser. I dessa diagnoser kan man se att Breivik var paranoid, asocial och led av personlighetsstörning (av två typer) vid tidpunkten före och under attentaten.

Kristendomen, sionismen och konspirationerna

Den andra drivkraften hos Breivik är det kristna arvet, han påstår sig inte ha en gudstro men att han är kristen i kulturell mening. Kristendom är, för Breivik, snarare en europeisk identitet. Utifrån denna övertygelse kan Breivik inte tillskrivas benämningen ”kristen fundamentalist”. Breivik är en förespråkare av sionism, d v s tanken om en judisk nation (Israel). Han säger sig också vara positiv till människor som avsagt sig sin islamiska tro. Dessa uppfattningar ger fog för att han inte skulle vara en högerextremist i ordets gängse bemärkelse.

Den tredje, och kanske viktigaste, drivkraften hos Breivik byggs upp av en uppsjö konspirationsteorier, d v s teorier som, av vissa, beskrivs som sanningsenliga och händelser som har inträffat, eller kommer att inträffa. I konspirationsteorierna ingår också att det finns, av fienden, ett planerat tillvägagångssätt för att verkställa sin ultimata världsbild.

Fixering vid ”kulturmarxism”, feminism och ”PK”

Jag kommer att peka på några konspirationer som är fundamentala i Breiviks världsbild. Breivik är stor motståndare till kulturmarxister och kommunister. De likställs med PK, d v s människor som sägs vara  politiskt korrekta. Enligt Breivik genomsyras västvärlden av kulturmarxism, och Frankfurtskolan anses ansvarig för att det är så det västerländska samhället ser ut idag. Vidare påpekar Breivik att kulturmarxismen styr utbildningsväsendet och att människor indoktrineras till en felaktig människosyn. Vi kan se det i såväl litteraturen som i journalistiken och i den västerländska kulturen.

Den radikala feminismen är en maktfaktor, tycker Breivik. Nästintill hela den europeiska kulturen är ”feminiserad”. Breiviks ultimata samhälle är en tillbakagång till 1950-talet, alltså tiden före feminismen. Breiviks skeva kvinnosyn är en bidragande faktor till varför han framhåller den radikala feminismen som en viktig maktfaktor hos fienden.

Eurabia ger bränsle

En nödvändig konspirationsteori för Breiviks världsuppfattning, livsverk och människosyn stavas Eurabia, en teori som såg dagens ljus i samband med 9/11. Konspirationsteorin går ut på att hela Europa står i begrepp att islamiseras. Han är övertygad om att jihad, det ”heliga kriget”, är pågående. Han är noga med att poängtera att kristendomen inte är lika ondskefull som islam. Åter eldar han på sitt hat genom att hävda att kulturmarxister och PK-människor anser att all religion är ”jämlik”. För att övertyga oss om att han har rätt i sin världsuppfattning beträffande islam radar han i sitt manifest upp en rad punkter som islam-apologeter och förnekare använder sig av:

* överdrivna påståenden om hur muslimer bidragit kulturellt och vetenskapligt

* det Ottomanska Riket var tolerant

* den ”judiska erfarenheten” av att det Ottomanska Riket ”…was a calm, peaceful, and a fruitful one…”

* det armeniska folkmordet existerade inte. Det var snarare en kamp mellan två folk för att äga ETT hemland

* det muslimska Andalusien (det moriska Spanien) pekas ofta ut av islam-apologeter som ett multikulturellt underland, där kristna och judar fick möjlighet, av det islamiska styret, att avancera socialt och kulturellt

* jihad innebär ”personlig kamp”

* islam är ”fredens religion”

* kristendom och islam är likvärdiga vad beträffar historiska grymheter

* falsk information om korstågen (det var en försvarsstrategi, inte en attackstrategi)

* västerländsk kolonial historia var ingenting jämfört med de 1400 år av islamisk jihad som resulterade i oräkneliga folkmord

Breivik och ”förnekelsen” av islamiseringsprocessen

Breivik menar att islam-apologeter, kulturmarxister och PK-iter förnekar, banaliserar och ignorerar, fakta: den islamiska planen om herravälde i Europa, och folkmordsbrott i islams namn. Man anses förneka de islamiska motiven, nämligen det att islamisera hela Europa. Breivik poängterar, gång på gång, att fundamentalismen, eller wahhabismen, är det ”riktiga islam”. Fienden, d v s muslimer, och deras beskyddare (kulturmarxisterna och PK-människorna), falsifierar Koranen enkom för att tjäna islamiseringen. Återkommande uttryck hos Breivik är myter, fördomar, rasism och islamofobi. Paradoxen, kan tyckas, är att Breivik framhåller att det, till synes, finns ”goda muslimer”, ”din granne Muhammed” t ex. Brasklappen är att det inte går att lita på dessa muslimer, eftersom de, innerst inne, har en islamisk världsuppfattning, och därför ingår i den världsbild, ett ockuperat Europa, som muslimer har.

Breivik ingår själv, enligt egen utsago, i ett nätverk av antiislamister (bl a ”korsriddare”) och sätter stor tilltro till att man ska kunna uppnå sitt mål; att 2083 ha fördrivit alla muslimer från Europa. De motståndsrörelser han framhåller är antimarxistiska och counter-jihadistiska och de har lösningar på, och strategier för, hur Västeuropa ska stå emot den islamiska invasionen. Han betraktar de skoningslösa attentaten som självförsvar, och en nödvändighet för att säkra sin egen, och andras, existens.

Den egentliga orsaken till terrorattentatet, påstår Breivik, var att sprida sitt manifest, ”2083 – A European declaration of independence”. Han publicerade sitt manifest, tidigare, under samma dag som han utförde sprängningen i regeringshögkvarteret i Oslo, och de illvillliga avrättningarna av 69 ungdomar, aktiva i Arbejderpartiets ungdomsförbund (AUF), på Utøya. Den politiska fienden, och beskyddaren av islam, är, enligt Breivik, politikerna, ”kulturmarxisterna”, journalisterna, utbildningsväsendet  och ”PK-iterna”. Därför var målen styrande politiker i regeringshögkvarteret och den politiska framtiden i ungdomarna i AUF.

Retoriken och världsuppfattningen hos SD

Det finns ett riksdagsparti i Sverige som har liknande världsuppfattning, och människosyn, som Breivik. Sverigedemokraterna anser att det svenska, och europeiska, samhället är föremål för islamisering. Det genomsyrar hela vårt samhälle. Konspirationsteorin Eurabia är en sanning, enligt ”sverigevänner”. Man framhåller gärna att påståenden om att kulturella och vetenskapliga bidrag, av muslimer, till mänskligheten är kraftigt överdrivna.

Islamkritiker världen över, och s k ”sverigevänner” i Sverige, anammar, i stora stycken, samma retorik och samma världsuppfattning, som Breivik. I Sverige uppfattas ”sjuklövern”, i synnerhet de på vänsterkanten (ofta benämnda ”vänsterextremister”, ”PK” och ”kulturmarxister”), som politiska fiender och beskyddare av islam i allmänhet, och muslimer i synnerhet. ”Vänstern” är, på samma gång, budbärare och sändebud för den muslimska invasionen och ockupationen. SD:s övertygelse om att västvärlden står under ständig islamisering (utdrag ur Kent Ekeroths blogg och uttryckt av såväl Jimmie Åkesson som Richard Jomshof och Mattias Karlsson) är väldokumenterad.

Judevänligheten, antifeminismen och counterjihad

SD har, liksom Breivik, uppfattningen om att det ska finnas en judisk stat, nämligen Israel. Paradoxalt nog finns det, fortfarande, antisemitiska åsikter i partiet även idag, samt att man väljer antisemitiska samarbetspartners i EU-parlamentet. Det spanska Andalusien (moriska riket), och dess påstådda vurm för multikultur, kan jämföras med det förespråkande av mångkultur vi kan se i Sverige idag. SD är, som bekant, motståndare till nämnda mångkultur.

SD framhåller ofta ”folkhemmet” som ett bra Sverige, en samhällsvision. I begreppet ”folkhemmet” innefattas trygghet, socialkonservativa värderingar och en tydlig skillnad mellan könen. SD:s syn på feminism påminner mycket om hur Breivik ser på feminism. Radikala feminister är lika stora politiska fiender som kulturmarxister eller ”PK-iter”.

Uppfattningen om att jihad innebär ”heligt krig” delas av Breivik och ”sverigevänner”. Den etablerade, ”kulturmarxistiska” (OBS, ironi), betydelsen av jihad är ”personlig kamp”. SD framhåller detta som en del i islamiseringsprocessen. Ett kompletterande argument för counterjihad-rörelsen är att islam inte är ”fredens religion”, något som poängteras av muslimer och av de politiska fienderna. Den oändliga diskussionen om vilken religion som har flest dödsoffer på sitt samvete är ytterligare bränsle på den ”sverigevänliga” elden. Man hävdar att de senaste 1400 åren då världen utsatts för islamiska jihad är överlägset på den punkten. I retoriken ingår att bakgrunden till de kristna korstågen falsifierats, d v s att de skulle ha varit en försvarsstrategi, och inte en attackstrategi. Svaret på hur det egentligen låg till med den saken är omtvistat, men kristendomen, i sin linda, men också fortsatt, skulle spridas så långt det bara ansågs möjligt.

Breivik var, fram till 2007, aktiv medlem i Fremskrittspartiets ungdomsförbund, (FPu), och fram till 2006 var han medlem i Fremskrittspartiet (FrP), den norska motsvarigheten till Sverigedemokraterna. Breivik ansåg att FrP var för liberala, men faktumet att han varit aktiv medlem i ett parti med liknande politisk uppfattning som SD går inte att bortse ifrån.

Vi är, nästintill, alla överens om att Anders Behring Breiviks terror och massmord är fruktansvärda och hänsynslösa, grymma illdåd. Problemet är att retoriken som Breivik manifesterade, i mångt och mycket, används idag av ett folkvalt riksdagsparti i Sverige. SD har liknande uppfattning om islam och muslimer, och att det pågår en islamisering av Sverige och Europa. Islamiseringen beskyddas av de politiska motståndarna, de som populärt benämns kulturmarxister, kommunister och PK-människor. Alla motståndare, från vänster till höger tilldelas dessa beteckningar. Dessa strömningar påstås genomsyra vårt samhälle, och kommer på sikt att skada vår fortlevnad.

Det må vara svårt, och kontroversiellt, att se sambanden mellan Breiviks och SD:s verklighetsuppfattning, men de finns där, obehagligt närvarande. Likheterna skrämmer, och förnekas av, många i det nuvarande, svenska samhället.

Häromdagen var det debatt på Aftonbladet TV om radikal islamism. Då gjorde Hanif Bali, invandrarpolitisk talesperson för moderaterna, ett uttalande om att ”vi måste avislamisera Sverige” och att det är religionen islam som är ”problemet”. Läs mer om det här.