Etikettarkiv: Korta motargument

Korta motargument

Regeringen vill inte förbjuda koranbränningar

1 kommentar

Danmarks folketing röstade 7 december 2023 igenom ett förbud mot koranbränning på offentlig plats. Förbudet innefattar också bränning av andra religiösa skrifter.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) deklarerade under eftermiddagen att regeringen inte kommer att följa Danmarks exempel att rakt av förbjuda bränning av religiösa skrifter: ‘Vi ska vårda vår yttrandefrihet’. Strömmer säger vidare att han inte ser ‘att det är lämpligt eller att det finns något bredare stöd att gå den danska vägen’.

Däremot utreds frågan av en parlamentarisk grupp ledd av Brottsförebyggande rådets (BRÅ) generaldirektör Mattias Larsson. Utredningen ser över möjligheten för polisen att neka koranbränningar med hänvisning till att det kan utgöra hot mot rikets säkerhet. Till sommaren 2024 kommer ett resultat av utredningen att presenteras.

Regeringen är av uppfattningen att ordningslagen kan behöva ändras, men de är tydliga med att det inte ska finnas ett rakt förbud. Strömmer åberopar ett starkt skydd av yttrandefriheten. Han betonar att i Sverige finns ett skydd via lagen om hets mot folkgrupp och att det finns pågående rättsliga prövningar som stöder sig på den.

Källa:

Omni: Strömmer: Förändrar inte regeringens position

Korta motargument

Danmark förbjuder koranbränningar

1 kommentar

Med rösterna 94 mot 77 röstade idag det danska folketinget igenom ett lagförbud mot att bränna heliga skrifter på offentlig plats.

”Koranlagen” i korthet:

+ Lagen förbjuder otillbörlig behandling av religiösa skrifter med väsentlig religiös betydelse för erkända trossamfund.

+ Trots att lagen i folkmun kallas för ”koranlagen” gäller den också exempelvis bibeln.

+ Konstverk där den otillbörliga behandlingen av den heliga skriften är en mindre del av verket ska fortsatt vara tillåtna.

+ Otillbörlig behandling kan vara att smeta in den heliga skriften i bacon, men inte att linda in den i en regnbågsflagga.

+ Lagen gäller endast fysisk otillbörlig behandling, inte teckningar eller verbala eller skriftliga yttranden mot en skrift.

+ Bryter man mot lagen kan man få fängelse i upp till två år eller böter.

Den danska regeringen har förkunnat att dagens omröstning i folketinget genomförts för att skydda landets säkerhet. Utrikesminister Peter Hummelgaard (S) har, i samband med att han presenterade lagförslaget i augusti i år, uttryckt att koranbränningar skadar Danmark och danska intressen. Dessutom riskerar koranbränningar att få konsekvenser för säkerheten för danskar i Danmark och i resten av världen.

Opinionsundersökningar har visat att en majoritet av danskarna är för ett förbud mot koranbränningar.

Källor:

SVT.se: Danmark röstar om att förbjuda koranbränningar

Svenska YLE: Danmark förbjuder koranbränning efter omröstning i Folketinget – kritiker: ”Ynkryggslag”

Korta motargument

Tidö – SD:s nollintegration

”Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige” presenterades 14 oktober 2022 av de fyra partier som av svenska folket fått mandat att styra Sverige, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna. Tidöavtalet har kritiserats för att bryta mot mänskliga rättigheter, den liberala demokratin, grundlagen och rättsstatens principer.

SD har via Tidöavtalet fått igenom mycket av sin egen integrationspolitik som nu utgör rådande regeringspolitik. Punkter som berör samhälle och bistånd och i grunden är SD:s politik är:

Detta korta motargument är en spin-off på den längre artikeln Tidö: SD-politik genomförs utan att de behöver ta ansvar

Korta motargument

Tidö – SD:s kriminalpolitik

1 kommentar

”Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige” presenterades 14 oktober 2022 av de fyra partier som av svenska folket fått mandat att styra Sverige, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna. Tidöavtalet har kritiserats för att bryta mot mänskliga rättigheter, den liberala demokratin, grundlagen och rättsstatens principer.

SD har via Tidöavtalet fått igenom mycket av sin egen kriminalpolitik som nu utgör rådande regeringspolitik. Punkter som berör kriminalpolitiken och i grunden är SD:s politik är:

Detta korta motargument är en spin-off på den längre artikeln Tidö: SD-politik genomförs utan att de behöver ta ansvar

Korta motargument

SD-ledamot: Landsförvisa dragqueenartist

Under Sverigedemokraternas landsdagar 2023 uttryckte Jonathan Sager (SD), kommunfullmäktigeledamot i Kalmar, återigen sin syn på dragqueencommunityt. I en intern debatt kring den motion Sager har skrivit som handlar om dragqueens och sagostunder droppade han följande från talarstolen:

Kulturkriget är inte över förrän dragqueenen ”Skamlös vinhora” är ute ur landet (Källa: QX)

Denna gång talar Sager inte om ett kollektiv, utan pratar om att landsförvisa en enskild medborgare.

I motionen läser vi:

För att skydda minderåriga från potentiellt olämplig sexuell exponering är det nödvändigt att reglera och övervaka olika former av evenemang och underhållning där minderåriga kan vara närvarande. (Källa: Aftonbladet)

Även SD-toppar, som Jimmie Åkesson och Björn Söder, har uttryckt sin bestörtning kring sagostunderna framförda av dragqueens på biblioteteken. Partistyrelsen har i motionssvaret förklarat att åldersrestriktionen behöver specificeras och att de ser allvarligt på att barn ”utsätts för sexell exponering”. SD gör bedömningen att sagostunderna är skadliga för barn, eftersom det skulle handla om att pådyvla barn sina ‘sexuella böjelser‘.

Sager uttrycker alltså att han vill landsförvisa en medborgare pga att denne arbetar som dragqueenartist. Landsförvisning är ett straff som avskaffades 1864. I grundlagen, Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 2 kap 7 § läser vi:

Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket. (Källa: Riksdagen)

Källor:

Aftonbladet: SD-politikerns utspel mot dragqueenartisten: ”Hör inte hemma i Sverige”

QX: ”Helt vansinnigt” – Miss Shameless om SD-ledamotens utvisningshot

SVT: Miss Shameless: ”Vet inte om jag ska skratta eller gråta”

e-Folket: Björn Söder (SD) – “Föräldrar som utsätter sina barn för sagoläsning med dragqueens på bibliotek borde bli föremål för utredning av socialtjänsten”

QX: SD-toppens svar till Jonas Gardell: ”Låt barn vara ifred från era sexuella böjelser”

Riksdagen: Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Korta motargument

Jimmie Åkesson (SD): ”Riv moskéer”

1 kommentar

Under landsdagarna 23-26 november 2023 förkunnade Jimmie Åkesson (SD) att de vill se över möjligheten att ändra i grundlagen så att vi kan börja riva moskéer och ta bort kupoler eller andra tecken på byggnader som symboliserar islam.

I Sverige råder religionsfrihet. Ihop med flera andra friheter t ex yttrandefrihet är detta inskrivet i vår grundlag. Dessa lagar är de svåraste lagarna att ändra just för att signalera hur viktiga de är.

Religionsfriheten ger bland annat även rätten att ha dedikerade utrymmen för sin religiösa utlevnad, t ex en kyrka, synagoga eller moské. Religionsfriheten gäller alla religioner, oavsett ens egen åsikt om religion i stort eller en religion specifikt.

Länder med totalitära styren brukar inte gilla religionsfrihet. I ett demokratiskt land däremot är religionsfrihet en av grundpelarna och ska därmed givetvis även gälla muslimer. Annars är vi inte längre en sann demokrati.

I regeringsformen 2 kap. 1 § läser vi:

”Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad (…) religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.” (Källa: Riksdagen)

Källor:

DN: Åkesson vill ändra grundlagen och riva moskéer

Riksdagen: Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Riksdagen: Yttrandefrihetslag (1991:1469)

Riksdagen: Grundlagarna

Korta motargument

Regeringen och SD: Skärp kraven för medborgarskap

Regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med Sverigedemokraterna som stödparti har för avsikt att stärka och höja kraven för svenskt medborgarskap. Det ska införas tydliga krav på kunskaper i svenska, samhällskunskap samt de värderingar som anses ”svenska”. På sikt vill man också utreda förutsättningar för att kunna återkalla medborgarskap. Medborgarskapsprocessen kan komma att avslutas med en obligatorisk ceremoni där en lojalitetsförklaring ska avkunnas.

Regeringen arbetar med att ändra reglerna i medborgarskapslagen. I betänkandet ”Ändrade regler i medborgarskapslagen (SOU 2021:54)” står att läsa mer om visionerna om att uppvärdera och skärpa kraven för medborgarskap (Källa: Regeringen.se):

  • Krav på hederligt levnadssätt, vilket saknas i de flesta anmälningsärenden. Det behövs en mer enhetlig reglering för dessa olika fall.
  • Personer över 15 år som har begått brott ska kunna få avslag på sin ansökan om medborgarskap. (Idag är den gränsen satt till 18 år).
  • Utökade möjligheter att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Finns misstankar om att ansökan om befrielse sker för att försvaga barnets skydd mot t ex att föras ur landet och giftas bort är det viktigt att det finns möjlighet att kunna stoppa detta.

Dessutom utreder regeringen om att skärpa kraven för medborgarskap (Källa: Regeringen.se):

  • längre hemvisttid, alltså tiden som man varit bosatt i Sverige,
  • krav på egenförsörjning,
  • skärpta krav på hederlig vandel och
  • en lojalitetsförklaring, medborgarskapssamtal eller liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär som ska utgöra slutpunkt i medborgarskapsprocessen.

Regeringen utreder om att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap. Bakgrunden till detta är att det ska ”stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle”. I betänkandet ”Krav på svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2)” läser vi att godkänt resultat på särskilt framtagna prov föreslås träda i kraft 1 januari 2025. (Källa: Regeringen.se)

Notera att detta betänkande publicerades 2021, dvs under den förra regeringens mandatperiod.

Att kunna återkalla medborgarskap är en avgörande förändring. Idag finns inte den möjligheten, då medborgarskapet är grundlagsskyddat. Regeringen avser att utreda vilka omständigheter som ska ligga till grund för återkallande av medborgarskap. För att det ska bli verklighet krävs en grundlagsändring.

Nuvarande lagstiftning gällande medborgarskap för utlänningar finns i Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap 11 § och 12 §.

Källor:

https://www.regeringen.se/artiklar/2023/05/regeringens-atgarder-for-att-starka-det-svenska-medborgarskapet/

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/01/sou-20212/

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-200182-om-svenskt-medborgarskap_sfs-2001-82

Korta motargument, Myter

Myt: ”Jag kan inte vara rasist, min fru är invandrare”

Det finns människor som påstår att de inte kan vara rasister eftersom det finns personer i deras närhet som är invandrare. Genom detta argument tror de att de kan ge sig själva frikort från rasism. Att använda sig av argument som att ”min bästa vän”, ”många av mina vänner”, ”min fru”, ”min man”, ”mina adopterade barn” och ”min fina kusin” etc är invandrare är inte en garanti för att personen inte skulle kunna vara rasist.

Vi är snabba att ”acceptera” detta argument, då vi inte tänker efter vad det faktiskt innebär. Att någon, eller några, i ens närhet är invandrare spelar de facto ingen roll. Personen använder det för att skaffa sig ett frikort, och för att undkomma alla eventuella anklagelser om att denne uttryckt rasism. Oavsett vilka som befinner sig i en persons närhet kan personen hysa åsikter som är

  • rasistiska
  • antisemitiska
  • islamofobiska
  • homofobiska
  • funkofobiska
  • sexistiska

Dessutom är det värt att poängtera att

  • Personen i fråga fortsatt kan vara rasist mot just den folkgrupp som invandraren i familjen/vänkretsen tillhör, men att just den invandraren ses som ”en av de goda”.
  • Personen i fråga kan vara rasist mot en annan folkgrupp än den som invandraren i familjen/vänkretsen tillhör.
Korta motargument

Knappt hälften av uppehållstillstånden under 2022 är asyl-/flyktinggrundade

Motargument har återigen granskat statistiken över beviljade uppehållstillstånd. Det visar sig att Sverige idag beviljar något fler uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Orsaken till att vi ser liknande siffror är att det pågår ett krig i Ukraina, vilket medför att miljontals flyr landet. Vid närmare efterforskning visar det sig att ungefär hälften av beviljade uppehållstillstånd under 2022 är asyl-/flyktinggrundade.

Totalt beviljades 142 179 uppehållstillstånd under 2022. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 20 990
  • Arbete 41 396
  • Skydd (inkusive massflyktsdirektivet) 56 622
  • EU/EES 7 883
  • Studier 14 537
  • Verkställighetshinder 751

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 2 604 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (25), anhörig till övriga (18 158), samt personer med synnerliga skäl anknytning (203), totalt 18 386. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

Knappt hälften av uppehållstillstånden är asyl- och flyktinggrundade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 56 622 + 2 604 personer = 59 226. (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), och den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder). Antalet beviljade uppehållstillstånd 2022 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, var 47 566. Medan den totala siffran på 2022 års beviljade uppehållstillstånd var 142 179. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 42 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca 2 av 5: 2/5 (knappt hälften av alla beviljade uppehållstillstånd).

Detta är en kortare version av den längre artikeln ”Uppehållstillstånd: Nästan samma nivåer idag (2022) som under förra flyktingvågen”.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

I fokus, Korta motargument

#HMF-lagen: ”Muslimer är ingen folkgrupp”

1 kommentar

Lagen om hets mot folkgrupp, HMF, är ständigt föremål för debatt. Så som lagen står skriven idag omfattar lagen hot eller uttryck av missaktning gentemot muslimer.

I Brottsbalken 16 kap. 8 § läser vi följande:

Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.

Om brottet är grovt döms för grov hets mot folkgrupp till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Lag (2018:1744).

Religiös tillhörighet är alltså en av kategorierna som faller in under Lagen om hets mot folkgrupp.

Således kan hot eller uttryck av missaktning mot t ex muslimer och kristna utgöra hets mot folkgrupp.

Källa:

Riksdagen.se: Brottsbalken