Etikettarkiv: etableringsstöd

Intensivåret: Nyanlända i arbete efter ett år

Intensivår för nyanlända är en koncentrerad satsning på SFI, utbildning, praktik, samhällsorientering och mentorskap. Intensivåret ingår i det s k etableringsprogrammet och är utformat för att skapa förutsättningar för arbete för nyanlända, så att de ska komma i arbete ett år efter att de kom hit till Sverige.

Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att skapa intensivåret, som ska vara mer effektivt än det tidigare etableringsprogrammet. Den 2 december 2019 lämnade Arbetsförmedlingen in sitt förslag  på hur intensivåret kan utformas till regeringen.

Utöver det som innefattas av intensivåret ska nyanlända erbjudas mentorskapsprogram och yrkesförberedande program. Dessa är frivilliga och ska inte drivas av Arbetsförmedlingen. De berättigar inte ytterligare ersättning utöver etableringsersättningen.

De som genomför intensivåret erhåller kunskapsintyg, i vilka det framgår vad personen tillgodogjort sig samt bedömningar av språk- och yrkeskunskaper som gjorts av mentorer och arbetsgivare.

Arbetsförmedlingen kalkylerar att ca 15% av nyanlända kommer att delta i intensivåret. Urvalet påverkas av motivation/förutsättningar, utbildningsnivå och övriga faktorer (t ex erfarenhet, hälsa och svårigheter med matchning på arbetsmarknaden).

I början av 2020 kommer regeringen att ta ställning till Arbetsförmedlingens förslag. Målet är att de första som ska ta del av intensivåret kommer att göra det under andra halvåret 2020.

Integration på orimliga villkor

Aldrig förr har så många människor varit inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Det har resulterat i allt mindre tid och resurser för respektive deltagare. Detta samtidigt som ett arbete aldrig har varit viktigare för den som vill stanna i Sverige, och få hit sin familj.

2010 fick Arbetsförmedlingen uppdraget att ansvara för etableringsreformens implementering. En reform där flyktingar och skyddsbehövande med familjer under två års tid har rätt till en individuellt anpassad etableringsplan som ska föra dem närmare antingen ett arbete eller högre studier. Syftet var att tidigt komma in med resurser för att korta tiden det tar att etablera sig på arbetsmarknaden.

I uppdraget ingår att ha djupgående kartläggningssamtal där individen tillsammans med arbetsförmedlare ska lägga upp en planering för att föra denne närmare arbetsmarknaden. Ofta innefattar etableringsplanen översättning och bedömning av utländska betyg, svenskastudier och olika typer av praktikplatser. Samtalen handlar både om att kartlägga tidigare erfarenheter och att blicka framåt:

Hur ser du på din nya tillvaro i Sverige? Vad vill du arbeta med? Eller vill du titta på möjligheten att fortsätta studera? Kanske har du praktiska yrkeskunskaper vi behöver validera för att på bästa sätt matcha dig mot arbetsmarknaden?

I och med den nya lagen om tillfälliga uppehållstillstånd som trädde i kraft den 20 juli 2016 förändrades uppdraget drastiskt. Det var också något som Arbetsförmedlingen var tydliga med skulle hända i sitt remissvar till regeringen under våren samma år. I och med den nya lagen blev tillfälliga uppehållstillstånd regel där möjligheten att få återförenas med familjen i Sverige avgörs av individens möjlighet till försörjning. Ett arbete möjliggör också förlängning av uppehållstillståndet.

Styrkan i etableringsuppdraget är att deltagaren tillåts tänka både långsiktigt och kortsiktigt vilket ett permanent uppehållstillstånd skapar utrymme för. Långsiktigheten möjliggör att läkare ges den tid som krävs för att få sin legitimation och arbeta just som läkare. Hantverkare tillåts genom validering ute på arbetsplatser få yrkesbevis för att kunna fortsätta inom sin bransch. Studenter ges möjligheter att komplettera sina universitetsstudier för att få ett arbete där deras kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Något som givetvis berikar både individen och hela samhället.

När människorna som nu hör till etableringsuppdraget ska upprätta en etableringsplan är det med vetskapen om att de eventuellt inte kommer att få stanna kvar när uppehållstillståndet löper ut. Det är också med vetskapen om att en snabb anställning kan innebära ett förlängt uppehållstillstånd och därmed möjlighet till familjeåterförening.

Vad finns då för incitament att försöka få läkarlegitimation som tar lång tid? Varför skulle en då satsa på en valideringsprocess för att få yrkesbevis om det riskerar att dra ut på tiden? Varför inte rikta allt fokus mot branscher utan några krav på förkunskaper om det kan ge ett anställningsavtal för att ersätta det tillfälliga uppehållstillståndet med ett permanent?

Risken är stor att det är just där vi kommer att hamna. Kompetens kommer gå till spillo och vi får ett ännu tydligare klassamhälle där människor som flytt till Sverige är överrepresenterade i osäkra anställningar med låga krav på förkunskaper och låga löner. Den nya lagen tvingar människor att lära sig ett nytt språk, ett nytt samhälle och ta sig in på arbetsmarknaden under mycket osäkra och pressade förhållanden. Detta med stöd av en myndighet som aldrig förr arbetat under så hög press. Det är inhumant för individen, och förkastligt ur ett samhällsperspektiv.