Alla inlägg av Maria Robsahm

Män som mördar kvinnor i nära relation

Häromdagen kom siffrorna från BRÅ. Inget överraskande.

Men denna månad har präglats av det dödliga våld som vi fortfarande pratar alldeles för litet om.

Män som mördar sin fru, sambo eller flickvän.

Mord i nära relation, kallas det.

I praktiken är det i nästan alltid en man som mördar en kvinna han har en relation till. Åren 2022 och 2023 var alla fall en man som mördade en kvinna.

I mars månad har fem sådana mord redan skett.

Det borde vara oacceptabelt.

Borde vara, men tycks inte vara det.

Regeringen lägger småpengar på ett samhällsproblem som inte avtar.

Det visar i klartext att medan fokus ligger på den gängkriminalitet som får medialt utrymme, där dödskjutningar alltid ligger högst upp på agendan fortsätter detta dödliga våld. Bakom siffrorna över döda kvinnor har vi siffrorna över misshandlade kvinnor. Våldet fortsätter.

När det gäller en man som mördar sin fru, flickvän eller sambo så är förövaren känd. Det är inte svårt att lösa mordet. Men det är omöjligt att rädda livet på den kvinna som han har mördat.

Om vi nu pratar om hårdare straff – varför inte skärpa straffen för dem som misshandlar och mördar en närstående?

Dödligt våld 1970-2023

Nu kommer siffrorna från BRÅ över det dödliga våldet 2023.

1,15 per 100 000 invånare.

I klartext – ingen avgörande förändring har skett. Det dödliga våldet har totalt sett minskat efter toppnivån 1989 på 1,51 per 100 000 inv. Även om det dödliga skjutvapenvåldet har ökat sedan 2017 så har det dödliga våldet med andra mordvapen minskat mer.

Sedan år 2000 har totalantalet inte överstigit 1,2 per 100 000 inv. Vilket det gjorde 17 gånger under åren 1970-2000.

SD anno 1996

Detta är från SD:s tidning 1996, när Åkesson hade varit med i över ett år:

”Vårt land skall ännu en gång bli civilicerat för våra efterkommande generationer i tusentals år. För att detta skall kunna ske måste det mångkulturella samhället med kraft förhindras, och vi måste alltid vara medvetna om, att land, språk, kultur, ras och religion är oupplösligt förenade, och är förutsättningen för ett lands och dess befolknings överlevnad. Vi får inte heller glömma att när tiden är mogen ställa vårt eget pack i regering och riksdag inför riksrätt för landsförräderi och där de får redogöra för alla brott och stölder som de gjort sig skyldiga till mot Sveriges befolkning under alla gångna år.

Till slut önskar jag ett fortsatt framgångsrikt år 1996 för vårt parti och dess ledning och att vi så fort som möjligt kan kasta ut våra förbrytare ur regering och riksdag och få dit människor, som tänker mindre på egna tillskansade förmåner än på vårt land och dess befolkning.”

Den som skriver heter Börje och ansvarig för tidningen heter Torbjörn Kastell. Han var en central figur i SD och hade också ansvaret för partitidningen på 1990-talet.

Under hans tid var judarna fortfarande det stora ”hotet”, inte muslimerna, vilket också märktes i hans antisemitiska retorik om bl a Bonniers.

Som synes hade han inte heller några som helst problem att det i SD-kuriren öppet talades om ras.

Alltså ett år efter att Åkesson blivit medlem.

Kastell var också noga med att inpränta hur viktigt det var att skilja mellan vad man kunde säga internt och hur man måste formulera sig utåt.

I ett mejl 2004 gav han några exempel på dessa omskrivningar. Detta är en del av det grundläggande kamouflage som präglar hela partiet. Allt för att inte skrämma bort vanligt folk och för att dölja de verkliga planerna:

”Man säger inte ”sparka ut svartskallarna”, man säger till exempel ”verka för repatriering av etniska främlingar och kriminella eller icke assimilerbara element”.

Man säger inte att man skall ”hänga landsförrädarna” man säger att man skall ”utkräva ansvar av de politiker som agerat i uppenbar strid med sitt lands intresse”.

Man säger inte ”bögarna tillbaka i garderoben” man säger ”Bevara kärnfamiljen”.

Så skriver SD:s partisekreterare 2004. Strax innan Åkesson tar över som partiledare.


Källor:

SD-kuriren nr 27, 1996

Expressen: ”Experterna: SD har blivit smartare”

Dödligt våld i Chicago 2020…. och Sverige

Det har kommit till min kännedom att Jimmie Åkesson satt i TV och jämförde Sverige med Chicago.

Det borde han inte göra. Innan han kollar med nån som vet.

Det är över 23 gånger så många som mördades i Chicago jämfört med Sverige – per capita.

Chicagos siffror över de som har mördats under 2020 har slagit ett dystert rekord – 769 människor miste livet, 55% fler än 2019 då Chicago hade 495 mord.

Och den dystra utvecklingen tycks fortsätta. Hittills i år har 250 människor mördats i Chicago.

I hela USA har pandemiåret 2020 varit ett år då siffrorna över dödligt våld har slagit rekord. Inte sedan 1990-talet har så många mördats som förra året.

Fakta: 2020

Antal fall av dödligt våld:
Chicago: 769
Sverige: 124

Befolkning:

Chicago 2,71 miljoner
Sverige 10,38 miljoner

Den som är intresserad av situationen i Chicago rekommenderas följande läsning:

https://www.chicagobusiness.com/crains-forum-gun-violence-and-covid-19/gun-violence-and-covid-19?fbclid=IwAR0an4bNa8Yz7FELfNbkmr2wcqMhwELgE2hE2f1lHmgZsjNjf6B7Ffc_Cdw

VI tar inte hand om DOM. DOM tar hand om OSS.


En fjärdedel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund. Men det ser olika ut i olika åldrar. Människor under 20 år motsvarar genomsnittet.

I det som man brukar kalla ”den arbetande delen” av befolkningen (20 – 64 år) är de fler än genomsnittet…

Bland människor över 65 är de bara 14%.

Det finns folk som gärna talar i termer av oss och dom.

Kanske måste vi göra detsamma för att de ska förstå.

För vi vet och siffrorna talar samma språk:

VI tar inte hand om DOM.

DOM tar hand om OSS.

Källa: SCB

Rekordlåg nivå av flyktingar 2020

Cirka 7 200* flyktingar sökte och fick asyl i Sverige förra året 2020.

Inte sedan 2004 har vi accepterat så få som sökt asyl räknat per capita.

Även 2019 var det ganska få som fick asyl i Sverige. Pandemin är alltså inte en avgörande förklaring till minskningen. Siffrorna var 2019 på den nivå som vi hade 2011.

De som nu säger att Sverige ska ta emot färre antal flyktingar gör frågan naturlig. Är de okunniga om den stora minskningen?

Utlänningar finansierar pensionerna för svenskarna

De med utländsk bakgrund är med och finansierar pensionerna till dem som är över 65 år – som till 86% har svensk bakgrund.

Det kan vara intressant att se hur många vi är som har utländsk bakgrund och hur många vi är som har svensk bakgrund.

Min utgångspunkt är densamma som svenska myndigheter har haft sedan 2001. Den som har svensk bakgrund är född inrikes OCH har minst en förälder född inrikes.*

Inte helt förvånade är andelen med utländsk bakgrund som högst bland den grupp som förvärvsarbetar (nästan 30%) medan de är minst andel av dem som är över 65 år, och pensionerade, 14 %.

Detta betyder att de med utländsk bakgrund med sitt arbete är med och finansierar de personer som är pensionerade – som till största andelen (86%) har svensk bakgrund.
—-

* på så sätt slipper man också den absurda situationen att alla vuxna i kungafamiljen (utom Daniel) är av utländsk bakgrund.

Källa: SCB

Dödligt våld i fyra nordiska länder

Eftersom jag ser att det sprids en massa rykten om att Sverige är värst när det gäller dödligt våld så kan det kanske vara värdefullt att få fakta.

Jag ska återkomma till de mer absurda påståendena om att Sverige skulle vara värst i Europa och världen, och nu bara koncentrera mig på fyra nordiska länder – Finland, Danmark, Sverige och Norge.

Perioden är 2010-talet.

Som synes så är Finland hårdast drabbat. I början av 2010-talet låg Finland över 2 per 100 000 invånare – en nivå som Sverige inte har haft sedan före 1750. Sedan dess har det dödliga våldet minskat i Finland, och sedan 2015 stabiliserats mellan 1,3 och 1, 5 per 100 000 invånare – vilket fortfarande är betydligt högre än något av de övriga länderna.

Norge ligger på motsvarande sätt lägst i statistiken. Efter 2014 ligger de på ett genomsnitt kring 0,5 per 100 000 invånare.

Återstår Danmark och Sverige.

Dessa två länder har legat relativt nära varandra – men Danmark ligger genomsnittligt över Sverige. 2014 års danska nivå på 1,31 har Sverige inte varit i närheten av sedan början av 1990-talet.

Genomsnitt 2010-talet (dödligt våld per 100 000 invånare/år):

Finland: 1,654
Danmark: 1,035
Sverige: 0,978

Norge: 0,583 (förutom terrordådet 2011)

EDIT:

Den uppmärksamma läsaren lägger nu märke till att Breiviks 77 mord 2011 finns med i den norska statistiken.

Detsamma gäller terrordådet på Drottninggatan med fem döda i den svenska statistiken för 2017.

SD:s lögn om krisberedskapen

Tack till Mikael Carlsson som skrev om detta i Facebook-gruppen #Inteimittnamn

Enligt SD har de ”i många år lyft behovet av en ökad krisberedskap” och de påstår att de andra partierna först nu har insett detta – ”när fler nu fått upp ögonen för vikten av att förbereda samhället för olika typer av kriser.”

Källa: Aftonbladet ”Jimmie Åkesson: Vi måste tänka på svenskarna först” 200423

Låt oss kolla detta.

Det de påstår är alltså att att SD i många år lyft behovet av en ökad krisberedskap – vilket i praktiken borde synas i deras budgetförslag.

De skulle alltså ha satsat oändligt mycket mer på vår krisberedskap om de hade haft makten.

Så hur ser det ut i deras senaste budgetförslag?

Hur mycket mer pengar vill SD satsa på svensk krisberedskap jämfört med regeringen?

Så här jobbar SD systematiskt. Eftersom deras lögner alltför sällan synas så sprids dessa dimridåer utan kontroll. Särskilt bland folk som inte läser mer än rubriker.
Källa:
”Vi tryggar välfärden – Sverigedemokraternas förslag till statsbudget 2020”- https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/vi-tryggar-valfarden—sverigedemokraternas_H7022682

SD har inget att komma med i coronakrisen

Sverigedemokraternas Mattias Karlsson beklagar sig i ett långt inlägg på sin Facebook över att partiet inte syns i media. Jimmie har t o m skrivit artiklar som har refuserats, påstår han upprört.

Givetvis anar Karlsson konspirationer men sanningen är mycket enkel.

SD har inget att komma med.

Men så blev det ändå en debattartikel från SD i Aftonbladet.

Spänd förväntan.

Rubriken är ”Vi måste tänka på svenskarna först” och radarparet Åkesson och Vinge uppger att de har ”Fyra punkter som behöver prioriteras i krisen”.

Låt se vad SD vill bidra med.

De fyra punkterna kan summeras så här:

  1. SD håller med alla andra om att smittspridningen måste begränsas och att nu inte är tid för skuldbeläggning.
  2. SD håller med alla andra om att företag och deras anställda ska få möjlighet att klara den ekonomiska krisen.
  3. SD håller med alla andra om att krisberedskapen måste stärkas.
  4. SD håller med alla andra om att andra samhällsfrågor också måste hanteras under denna coronakris.

Så vad bidde det då av SD:s fyra punkter?

Ingenting som inte andra redan har påpekat mycket bättre.

Nog har det tidigare funnits artiklar av politiska partier som har varit rätt tunna till innehållet.

Men detta är svårslaget i substanslöshet.

Och det där med att vi måste tänka på svenskarna först – tja av det blev inte ens en tumme.

Desperat vill de tillbaka till den spelplan de hade för bara två månader sedan. Men verkligheten har satt dem på plats.

SD har helt enkelt inget att komma med.