Alla inlägg av Johan Löfström

Medgrundare till www.Motargument.se 2012 - 2026

SD:s politiska vildar

Tidningen DN gjorde i februari 2016 en undersökning om vilka kommunfullmäktigeledamöter som valdes in för ett parti, och som nu sitter kvar, men inte längre representerar det partiet.
Detta kallas för partilös eller politisk vilde.

Sverigedemokraterna 57 som saknar partibeteckning (av sina totalt 1324 invalda ledamöter i hela Sverige)
Socialdemokraterna 12 (av totalt 4364 invalda ledamöter)
Liberalerna 9* (710)
Moderaterna 7 (2435)
Miljöpartiet 6 (732)
Vänsterpartiet 5 (750)
Centerpartiet 2 (1411)
Kristdemokraterna 1 (515)
Feministiskt Initiativ – (26)

Procentandel politiska vildar + tomma stolar, Februari 2016. Klicka på bilden för att förstora den eller dela på nätet.
Procentandel politiska vildar + tomma stolar, Februari 2016. Klicka på bilden för att förstora den eller dela på nätet.

Värt att notera är att procentuellt är skillnaderna enormt stora då man jämför partierna. Över 300 kommunfullmäktigeledamöter från SD har avgått, det har funnits ersättare till ganska många av dem, som inträtt i deras ställe. Men SD har den 16:e juli, 2016: 46 tomma kommunfullmäktigestolar. Över 7 % av alla ledamotsplatser har SD tappat makten över pga vildar och tomma stolar.

SD är mycket känsliga för att de inte hittar kandidater till valsedlarna inför varje valkampanj, så att nästan vem som helst kan kuppa in sig själv, som i Ludvika, där Pär Öberg tagit sig in på en SD-stol, helt enligt valreglerna.

SD är även extremt känsliga för familjeavhopp, se t ex på Simrishamn, där 3 personer med efternamn Isander lämnade partiet, och sitter kvar med 2 mandat utan partibeteckning. I många kommuner har SD flera nära anhöriga ur samma familj som ledamöter eller företrädare. Som i Flen, där paret Bergman avgick samma dag – i Köping, där makarna Appelgren avgick samma datum – i Nässjö, där 2 med efternamnet Högberg avgick samtidigt – i Emmaboda, där 2 med efternamn Svärdshammar avgick samma dag – i Arboga, där paret Kastell flyttar ut ur kommunen, och därför inte kan fortsätta.

tommastolarSD har även tappat makten över två riksdagsmandat i Sveriges Riksdag, det är Margareta Larsson, närstående familjen Åkesson, och Anna Hagwall – som numer saknar partibeteckning. SD har således kvar 47 mandat i riksdagens plenisal.

*I Trollhättan lämnade 6 Liberaler sitt parti men sitter kvar, utan partibeteckning i kommunfullmäktige, pga intern konflikt.

Artikeln är uppdaterad 15:e mars, 2017.

Källor:
DN.se/Till de politiska vildarnas land
Expressen.se/Politiska vildar finns i var fjärde kommun
Valmyndigheten, valresultat, kommunval 2014
DT.se/Ludvika
Inte rasist, men…
https://lokalpressen.eu/alingsas/politiska-vilda-va-stern-i-alingsajpys-fja-rde-flest-i-landet
Valmyndigheten, Val.se

AvgErsattareSD (excel-fil, som är hämtad från Valmyndigheten den 16/7 2016, övriga partier är bortredigerade, för enklare överskådlighet över SD:s avgångna ledamöter och deras ersättare)

Samtliga artiklar i serien.

Rekordkorta karriärer

SD har problem med rekrytering. Det brister även i att utbilda de som vill bli folkvalda representanter, trots att 25% av alla SD:s lokala kommunpengar ska betalas in till centrala huvudkansliet, för att det ska finansiera internutbildningar, värvningskampanjer osv.

Hur långa karriärer har SD:s kommunfullmäktigeledamöter under nuvarande mandatperiod? Vissa SD-stolar har sett en snabbväxlande stafett av innehavare. Totalt 303 SD-ledamöter har hittills avgått från sin kommunfullmäktigestol, det är hela 54 ersättare som efter en tid sedan i sin tur har valt att hoppa av kommunpolitiska arbetet. Det är totalt 29 stycken SD-ledamöter som har hoppat av från sin landstingsplats, samtliga har haft en ersättare som nu är aktiv där.

I Fagersta kommun blev Turunen invald, satt i 1 år och 16 dagar för att sedan avgå ur kommunfullmäktige. Efterträdare Jansson intog samma stol i Fagersta fullmäktige i 77 dygn, för att sedan avgå. Ledamot Lempeä ersatte, i 36 dygn, för att sedan lämna sin stol, till Heydeck, som satt i 35 dygn. Ersättare Jönsson blev ledamoten som sedan den 25/2 2016 sitter på densamma SD-platsen i Fagersta, tills vidare.

Härjedalen kommun har också sett en stafett, där Tjärnås valdes in, mot sin vilja. Efterträddes efter 68 dagar av Johnsson som satt i 157 dagar, för att lämna över till Rosengren som satt i 134 dagar. Inga fler ersättare eller reserver fanns tillgängliga i SD i den kommunen, så den stolen blev lämnad helt tom – där den kommer stå, oanvänd under resten av mandatperioden, fram till nästa kommunval.

Ytterligare 4 exempel
Kungsör kommun
Stoor, 1 år och 1 månad – Bennfält, 28 dagar – Andersson, 23 dagar – Hammarström (nuvarande ledamot sedan 16/12 2015)

Leksand kommun
Sandberg, 67 dagar – Kyller, 29 dagar – Sjögren, 81 dagar – Diyar Alias (satt på sin post i 11 månader och 4 dagar och har nu hoppat av och lämnat en tom stol efter sig, för att det inte finns ersättare)

Stenungsund kommun
Olsson, 64 dagar – Ström, 70 – Lundkvist, 68 – Bromar, 35 – som lämnade den SD-stolen tom.

Töreboda kommun
Andersson, 71 dagar – Sandström, 11 månader – Carlström, 29 dagar – Terenziani (nuvarande ledamot sedan 24/11 2015)

Avgdiagram
Klicka på diagrammet för att förstora det, eller dela på dina sociala medier.

Rekordkortast karriär i SD har kommunfullmäktigeledamot Friman i Norberg kommun, med 15 dagar som folkvald SD-representant. Selander i Sundsvall ligger inte långt efter med 19 dagar och både Toni Carlsson och Hampus Skagerlund i Arboga avgick samma dag, efter att ha suttit i sin kommun i 25 dygn. Deras företrädare i Arboga kommun, Rolf Åhlgren och Seppo Vickman blev invalda som ersättare samma dag, och satt vid makten i sin kommun i 31 dygn.

Det är 13 SD-ledamöter som har suttit kortare än en månad i sin kommun.

89 SD-politiker satt som kommunfullmäktigeledamot i två månader eller kortare, innan de avgick av någon anledning.

Totalt är det fler än 150 SD-representanter som satt kortare än 200 dagar. 219 st kortare än ett år. Fler än 300 SD-ledamöter i Sveriges kommuner har avgått under nuvarande mandatperiod.

Den sjätte november 2014 avgick hela 11 av SD:s kommunfullmäktigeledamöter i Sverige. Under hela november 2014 avgick 66 SD-ledamöter. Anledningarna har varit varierande.

Totalt sett är det i skrivande stund 46 tomma SD-stolar och en tom Mp-stol. Där hade väljarna kunnat haft en aktivt arbetande representant.

Valmyndigheten uppdaterar varje vardag, så ni kan alla tipsa era vänner om denna länk, för att följa följetongen. ( http://www.val.se/nulaget/tommastolar.skv )

Artikeln uppdaterad 24:e juli, 2016.

Källa: Valmyndigheten
Excelfil: AvgErsattareSD (excel-fil hämtad från Valmyndigheten den 16/7 2016, alla andra partier är bortredigerade, för enklare överskådlighet över SD:s ledamöter)

Samtliga artiklar i serien.

SD-stöd i Svealand och Norrland

I tider mitt emellan två politiska val kan vi  se kraftigt fluktuerande gallup-siffror från opinions-instituten och en stor procentandel s k ”osäkra väljare”. Det kan då vara intressant att analysera och uppmärksamma resultat i det senaste valet i september 2014.

Underlag över samtliga kommuner i Norrland och Svealand redovisas här. Jämförelser har gjorts mellan kommunval och riksdagsval. Götalands kommuner redovisas i en senare artikel.

SD-röstandelar i Norrland & Svealand, 2014. Kommunvalen: blå staplar, riksdagsvalet: röda staplar.
SD-röstandelar i Norrland och Svealand, 2014. Kommunval: blå staplar, riksdagsval: röda staplar. Klicka på grafen för att förstora den.

Blå staplar i grafen är SD:s totala procentandelar i samtliga kommunval i respektive län, röda staplar är procentandelar i riksdagsvalet från hela länet. (Klicka på bilden för att förstora den eller om du vill dela den på sociala medier)

Differenserna indikerar att en grupp väljare vill ha SD i riksdagen men samtidigt vill de att SD INTE ska ”hjälpa till i deras närområde”, på hemmaplan, i sin hemkommun.

Vad kan detta bero på?

Det är skillnad i reglerna mellan riksdagsval – där endast svenska medborgare får rösta – och kommunval där svenska och utländska medborgare får rösta. Alla utländska medborgare som fyllt 18 år och varit folkbokförd i en svensk kommun kontinuerligt i 3 år i följd före valdagen* får rösta i den kommunen.

Procentandelen utländska medborgare i Norrland var den siste december 2014 under 9 % av invånarantalet i samtliga norrländska kommuner, förutom i tre stycken: Haparanda, Övertorneå och Sorsele. Se kartan till höger.

Klicka på kartan för att fördjupa dig i artikeln ”Ett land – 200 medborgarskap”

Skillnaderna i procentandelar beror inte på att endast svenska medborgare får rösta i riksdagsvalet. För att exemplifiera med röstantalen i t ex Norrbottens län: SD fick sammanlagt 8 750 röster i alla kommuner i länet och totalt 18 237 röster i riksdagsvalet. I Haparanda kommun fick SD 176 röster i kommunvalet och 582 i riksdagsvalet. I Västerbottens län som helhet är differensen 6 038 respektive 12 979 röster, i Dalarna 19 693 resp 31 043 osv.

Om differensen skulle bero på att det finns utländska medborgare som får rösta i kommunen men inte i riksdagen, skulle det rimligtvis vara fler som röstar på SD i kommunerna – för SD verkar gilla invandrare som gillar SD.

Sverigedemokraterna fick totalt 801 178 riksdagsröster från hela Sveriges väljare, men blott 581 476 röster i kommunvalen och blott 561 611 röster i landstingsvalen! Det är många tusentals väljare som vill ha SD i riksdagen, men som inte kan tänka sig att låta SD få makt i sin hemkommun. Kan det vara så att upp emot 239 500 av SD-väljarna ”bara ville röra om lite i grytan”, men känner till vilka de lokala SD-representanterna är? (Det finns 40 tomma SD-stolar i skrivande stund.)

Fråga SD-sympatisörer om varför de vill slippa SD-hjälp i deras närområde!

Källor: Valmyndigheten
SCB:s befolkningsstatistik

*Fotnot: är du medborgare i ett EU-land eller Island eller Norge, så räcker det om du är folkbokförd i kommunen vid ögonblicket då röstlängden upprättas inför valet. Det finns då ingen tidsgräns som krav.

Bokrecension: Fascismen som massrörelse

Denna bok gör överskådliga sammanfattningar av grundläggande företeelser i 1800-talets politik – som vissa grupper reagerade emot allt mer. Dessa grupper började utveckla vad som senare kom att bli fascism. Åren mellan de två världskrigen drabbas flera länder av pogromer och stöttrupps-fascism. Författaren Arthur Rosenberg skrev boken vid den tiden och bokens översättning är nyligen moderniserad, av Kristian Borg, och nyutgiven på Verbal Förlag.

Fascismen som massrörelse - omslag av Kolbjörn Guwallius
Fascismen som massrörelse – omslag formgivet av Kolbjörn Guwallius.

Boken är intressant och väcker en hel del tankar. Särskilt känns beskrivningarna av den ‘nya’ konservativa protektionismen och motståndet mot dåtidens liberalism intressant, då jag kan göra paralleller till nutid. Jag gissar att det i överförd bemärkelse går att göra många jämförelser från denna historik-genomgång, till Pegida och Hogesa i Tyskland och till ryska ”patriot-marscher”.

Antagligen är allt detta tidlösa fenomen, och tyvärr återkommande, så jag tror att många fler behöver uppdatera sig på grunderna. Med hjälp av sådana här böcker kan man få inspiration till fler idéer, argument och fler aktiviteter och initiativ emot organiserat hat.

Man behöver hela tiden ha i åtanke att boken publicerades 1934 och att författaren skrev det ur sitt personliga, ideologiska perspektiv; marxistisk tolkning. Det är ändå olika tydliga infallsvinklar på fascism och på organiserade pogromer mot judar och romer i Ryssland, Österrike-Ungern, Italien, Frankrike, England och vad som sedan skulle ske även i Tyskland.

Förordet som Håkan Blomqvist skrivit i nutid, är utmärkt att ha med sig som förklaring. Jag återvände till det då och då under läsningen, för att inte glömma kontexten.

”Fascismen som massrörelse” är verkligen läsvärd och det känns som att den skulle kunna vara otroligt användbar och nyttig för alla de som funderar kring taktik, metoder till politik, aktivism och argumentation emot de åsikter och strömningar som idag, i nutid hetsar och anstiftar till våld och organiserar sig.

Arthur Rosenberg förlorade sitt jobb, emigrerade och avled 1943, i New York.

TV-Tips: Situation Ryssland

Motargument rekommenderar en dokumentär gjord av en BBC-journalist om nutidens ryska, patriotiska marscher och Putin-stödda propaganda-apparat som betalar ungdomar för att promota en extrem nationalistisk patriotism. En del väldigt avslöjande intervjuer görs med några av deltagarna, som verkar älska uppmärksamheten de får.

nationalism

URplay.se/…Situation-Ryssland-Nationalister
Serien är i tre delar, och finns på UR Play fram till slutet av augusti 2016.

cf8d4e70f19acec72487471a9018fe79

Karttjänst visualiserar migration

Motargument tipsar om en ny visuell statistiktjänst, som på en smart webbsida visar upp och uppdaterar statistiken över antal flyktingar och de mest använda resvägarna in till Europa.

Det är International Organization for Migration som står bakom webbsidan, som  rapporterar att antal drunknade, avlidna eller saknade på Medelhavet under kalenderår 2015 var 3 772 personer – ett genomsnitt om lite fler än 10 personer per dygn.

Följ länken här:
Migration flows – Europe

Myt: Namnet Muhammed

SCB räknar och redovisar invånarnas och de nyföddas förnamn och tilltalsnamn i sin statistikdatabas.

Myterna om att namnet Muhammed skulle kunna bli det vanligaste namnet i Sverige eller vara bland de snabbast ökande namnen i Skåne – kan vi härmed debunka.

Det var år 2015, totalt sett i Sverige, sammanlagt 355 nyfödda pojkar som döptes till någon av stavningsvariationerna av namnet Muhammed, Mohamed etc. Det ger namnet en rankingplats: 43 för år 2015.

Det var totalt sett 41 603 pojkar och män som hade Mohamed som förnamn i Sverige, år 2014. Rankingplats 62 av alla förnamn.
MohamedKälla: www.SCB.se

Den vanligaste stavningen av namnet är i Sverige numera Mohamed, SCB har inkluderat samtliga stavningsvariationer i statistiken som nämnts ovan.

—–

Sök själv på namn, hur många heter:
Mohamed
Prova ditt eget namn eller de andra stavningarna: Mohammad, Mohammed, Muhamad, Muhamed, Muhammad, Muhammed…

SD normaliserar assimilation

Paula Bieler, SD, är en av de som försöker förändra betydelsen av assimilation och försöker ”tvätta” begreppet från dess ursprungliga innebörd, genom att kalla det en ”naturlig process”.

Flera politiker i SD kampanjar för att antingen mörka, ignorera eller förneka det tvång och hot som många olika experter anser att assimilation innebär – och de trakasserier och utanförskap som följer med som biverkan av sådana politiska kampanjer.

Lästips till alla som vill fördjupa sig:

www.antirasistiskaakademin.se/assimilering

Martin Ericson: Exkludering, assimilation eller utrotning?

Lena Kornyeyeva anser att assimilation skapar mer utanförskap

Ahmed Nouri Ahmed: Neither Assimilation Nor Integration

Wikipedia.org/wiki/Ackulturation

Wikipedia.org/wiki/Essentialism

Bokrecension: Upplysning

Boktiteln i sin helhet är ”Upplysning i det 21:a århundradet, Tro och vetande 3.0”, en rejäl tegelsten, men en riktig ”sidvändare” som jag nästintill sträckläste över julhelgen. Christer Sturmark är författaren och boken är utgiven på Fri Tanke Förlag. Ämnen och områden som berörs i den är det mänskliga psyket, kunskap, vetenskap och distinktionerna mellan sekularitet, humanism, religioner och sekter.

Upplysning - Christer Sturmark
Upplysning – Christer Sturmark

På det stora hela taget tycker jag dessa områden och denna bok är enormt intressant och tankeväckande. Särskilt finner jag innehållet och beskrivningarna värdefulla då jag sitter och tänker på intolerans, förnuft vs oförnuft, rasism vs antirasism, och gör jämförelser i överförd bemärkelse från vad Christer Sturmark skriver.

Antagligen är allt detta tidlöst och odaterat, men om många fler kunde försöka ta sig tid och våga vidareutveckla sin egen tankeverksamhet – kanske med hjälp av sådana här böcker – så kanske vi i allmänhet skulle kunna närma oss vad Sturmark och jag själv önskar för vårt gemensamma, öppna, demokratiska samhälle – betydligt mer självinsikt, vidsynthet och upplysning.

Några kapitel är något nedtyngda med för många exemplifieringar. Vid enstaka tillfällen rabblas det övernitiskt på, långt och lite onödigt. Jag hade föredragit att läsa det tydligaste exemplet – kortfattat, utan att gå in på djupet. Några stavfel finns också, och vid tillfällen känns det som om att Christer Sturmark är snubblande nära att göra om detta till en självbiografi. Hade redaktören dragit betydligt stramare i tyglarna, kunde denna bok blivit betydligt mer underhållande och kanske även på gränsen till kurslitteratur.

Sturmarks ”Upplysning” är trots detta enormt läsvärd och känns nyttig. Kanske för att jag börjar tänka mer kring hur man kan tolka olika bakomliggande företeelser, som skulle kunna vara anledningarna till vad som skrivs och sägs i debatterna.

Läs förorden i boken här, som ett smakprov.

Antal asylansökningar i Sverige

Motargument presenterar en artikelserie med statistik över hur många personer som sökt asyl i Sverige och statistik från olika transit-länder i sydöstra Europa.

Antal inlämnade asylansökningar i Sverige under kalenderår 2015 är preliminärt 163 006 personer (fr.o.m. 1:a januari t.o.m. 31:a december.)

Genomsnitten för året är ca 3 130 asylansökningar per vecka och ca 447 per dygn.

Antal asylansökningar, klicka på bilden för att förstora eller sprida den.
Antal asylansökningar, klicka på bilden för att förstora eller sprida den.

Diagrammet är över hösten då väldigt många kom hit under enkort tidsperiod, från mitten av september till mitten av december.

Källa: Migrationsverket.se
Se även statistik från Ungern och Slovenien