Alla inlägg av Johan Löfström

Medgrundare till www.Motargument.se 2012 - 2017.

Myt: Asylrekord

MYT:

SD skriver: ”2010 ökade antalet asylsökande med hela 32% till 31 819”

Massinvandring, demografisk explosion, invasion och ännu värre begrepp skriks ut. Det låter som att mängden växer okontrollerat och explosionsartat. Och det påstås ofta att Sverige — eller s.k. ”landsförrädare” — ”hämtar” eller ”importerar” hit asylsökare. Men har någon tittat på exakt hur många som kommer hit varje år? Och vilka har funderat över hur många nyanlända det är som stannar kvar?

Asylsökande är personer som kommit hit och söker skydd och fristad, det är ingen siffra som vi kan styra eller bestämma över. Siffran varierar kraftigt över månader och år, och antalet beror alltid på situationen i deras hemländer som har gjort att de känner sig tvungna att lämna uppväxtplatsen och släktingar. Ingen kan förutse när — eller var — nästa inbördeskrig bryter ut. Eller vilket land som kommer drabbas av missväxt och torka. Och vi kan aldrig ”planera” eller göra prognoser över hur många personer som kommer fly från förföljelse och tortyr.

Antal asylsökande brukar ofta diskuteras, men då glöms ofta att samtliga dessa personer ej får stanna. Det är endast antalet ansökningar om permanenta uppehållstillstånd (förkortas vanligtvis PUT). Statistiken över ansökningar är inte fakta på hur många flyktingar som får stanna och bosätta sig i Sverige. Det finns statistik på nästan allt — varför inte kolla hur det ligger till?
Diagram, klicka för förstoring
Diagram över asylsökande 1989-2011 Klicka på diagrammet för att förstora det.
De röda staplarna i diagrammet är antalet asylansökningar per år. Årsgenomsnittet för asylansökningar är den röda, vågräta, streckade linjen. Den röda kurvan är ett släpande uträknat fyraårsgenomsnitt, som visar på trenden.

Sverigedemokraterna skriver i sin skuggbudget, hösten 2012 (sid 29):

År 2010 ökade antalet asylsökande till Sverige med hela 32% till 31 819. Under 2011 har rekordtrenden hållit i sig med 29 648 sökanden.[…]Trenden visar på att Sverige ligger på rekordhöga nivåer…

Avpixlat pumpar ut nyheter om att Migrationsverket justerar upp sin prognos över väntade antal asylansökningar från Syrien och Somalia under nästa kalenderår.

Att asylansökningar från syriska medborgare har ökat med 928%, beror på att det historiskt sett varit få flyktingar som kommit från Syrien till Sverige per år. Det är 4 297 syrier som har ansökt om asyl i Sverige under de första nio månaderna hittills i år, mot endast 418 under samma tidsperiod föregående år. Och vi får inte glömma den uppenbara orsaken; det är hemska förhållanden för civilbefolkningen i de länderna just nu! Det är de enda anledningarna till den höga, chockartade procentuella ökningen.

Från Somalia är det 3 824 personer, från Afghanistan 3 478 och från Serbien är det 1 785 asylansökande, under årets första nio månader. Dessa exempel är utvalda för att det är de här nationaliteterna som just nu är överst i storleksordningen i statistiken hittills i år. Sammanlagt 13 384 personer. De ryms alla i Globen i Stockholm — samtidigt!

Beviljade uppehållstillstånd är i genomsnitt 14 073 personer per år (se den gröna streckade linjen i diagrammet ovan). Antal personer som fick uppehållstillstånd var 12 726 personer under hela år 2011, det är alltså lägre än genomsnittet! Och det är ungefär hälften av genomsnittligt antal asylansökningar per år!

Är det rekordhöga nivåer? en rekordtrend? Massinvandring?

Om du anser att antal asylansökningar är något viktigt att fokusera på, då får du göra det! Eller så kan du titta i diagram och i statistik och se hur det svänger! Tänk kritiskt, granska och fundera på varför du tror att någon vill att du ska fokusera på antal asylansökningar på ett enda enskilt år, istället för på antalet utfärdade uppehållstillstånd!

Källor:
Alla som vill titta på mer historik — eller leta upp siffror på asylsökande från andra länder — kan söka i Migrationsverkets siffror, man behöver inte ha specialkunskaper eller gräva länge, aktuell fakta och statistik redovisas regelbundet.
Migrationsverket, beviljade uppehållstillstånd, PUT: bit.ly/VVTE2z [pdf]

Sverigedemokraternas Höstbudget 2013 [pdf]

Argumentationstips

Hur reagerar du när du hör någon säga något fördomsfullt eller kanske rent av rasistiskt? Antagligen blir du ibland överraskad eller överrumplad av att uppleva olika personers fördomar. Kanske blir du rent av förstummad av att se mobbing, helt öppet hat eller hot mot någon?

Du behöver ha flera olika motargument redo!

flowchart ArgumentationstipsDe gånger då du inte hunnit eller vågat reagera, har du kanske bara hållt tyst? Du kanske medvetet har valt att inte säga något för att du känner dig okunnig om just det ämnet, för att du ska vara trygg i att svara eller bryta in i en diskussion? Eller så förblev du tyst pga förvåning, så du inte hade någon aning om hur du skulle kunna bemöta det, just då? Hade du haft minst ett par olika lämpliga motargument, hade du kanske vågat gå in och säga ifrån.

Vågar du ta debatten?

Det finns aktivister som anser att ALLA måste vara beredda att ”ta VARJE debatt” mot intolerans och främlingshat. Det är i verkligheten väldigt få som vill och vågar göra det, och ännu färre som även har tillräcklig kunskap för att gå in i diskussioner och bemöta främlingsfientlighet, olika hot eller hets mot olika grupper.
   Känn dig aldrig tvingad att göra det! Det är självklart ibland mycket känsligt, speciellt om det är i situationer med t.ex. släktingar eller medarbetare, som du kommer behöva fortsätta att umgås med regelbundet.
   Du behöver absolut inte debattera, men du kan och bör ibland visa att du inte håller med, att du inte kommer att bara vara tyst eller samtycka.

Vad kan du vänta dig för bemötande?

Personer som läst mycket på olika webforums kommentarsfält och på nyhetstjänster som t.ex. Avpixlat, kan vara pålästa och kunniga om hur olika diskussioner förs och kan ”hanteras” för att de ska kunna komma undan med svepande generella kommentarer. Vissa kan undermedvetet eller avsiktligt försöka slingra sig från ämnet, eller vilja förvilla dig med lösryckta citat eller faktauppgifter tagna löst ur luften. Genom att slänga fram slumpmässiga exempel och irrationellt hoppa från ämne till ämne, jagar de ofta efter någon form av klar utvägsstrategi för att försöka få till en skenbar känsla — hos både dom själva och hos dig — av att du har blivit övertalad eller tystad av deras ”övertygande argumentation”.

Ersättning för motargument

Saknar du tid eller energi till att lära dig en massa fakta utantill? Du behöver inte känna något tvång på att argumentera, eller på att du ska bli expert på migrations- eller integrationsfakta, men vad ALLA kan göra är att hänvisa till en eller ett par olika websidor som innehåller fakta. Det finns många källor till lättläst information på nätet, med mängder av fakta och belägg som kan avväpna många eller de flesta myter och skrämselpropaganda. Ett par exempel finns här nedan. De hjälper till på olika sätt att förmedla information till allmänheten.

Tvivlar någon på din faktauppgift eller på den källa du anger, kan du hänvisa din åsiktsmotståndare till flera olika ställen, för att visa att det finns fler fristående och oberoende källor, som ofta skriver likadant.

En lagom lämplig avväpnande replik för ALLA er som någon gång känt att ni behöver sätta ner foten — oavsett er kunskap eller ert mod — är att åtminstone försöka säga ifrån ungefär såhär:

Jag håller inte med dig. Jag har sett andra fakta som motbevisar just det där.
Men jag är inte tillräckligt insatt i det för att bemöta dina påståenden,
så jag tycker att du ska kolla upp det du säger på t.ex:…

Och du… det kommer kännas mycket enklare efter att du har försökt göra såhär den allra första gången!
När du väl märkt hur lätt det var att visa ditt civilkurage, då kommer du att kunna fortsätta, och kunna berätta för några av dina närmaste vänner hur man kan göra för att våga!


Migrationsinfo.se

Immigrantinstitutet
IMER – Internationell migration och etniska relationer

BRÅ – Brottsförebyggande Rådet

SCB – Statistiska Centralbyrån

Gapminder – statistik

Sverigedemokraterna har fel
Inte Rasist, men…

och så vidare…

Myt: SFI-bonus (uppdaterad september 2014)

Har ni sett denna myt?

MYT:

”Varje invandrare får 12 000:- från SFI!”

”Alla invandrare får 12 000 kronor per person i skattefri SFI-bonus.”

Det här har varit en välspridd myt, som ingått i en välkänd och felaktigt uträknad ”paket-myt”, som ännu idag verkar vara lätt att skicka vidare på nätet. Kanske litar många automatiskt på att denna myt stämmer till 100%, utan att ens fundera över att kolla upp fakta själv.

Uppdatering: SFI-bonus är nedlagd och existerar ej!

INFO på Skolverket.se

Fakta: (som gällde före augusti 2014)

SFI-bonus innebar att nyanlända invandrare som slutförde en av SFI-kurserna på svårighetsnivå 1B, 2C eller 3D kunde bli beviljade en bonus. Den enskilde kan inte själv välja vilken svårighetsnivå man ska gå, ett lämplighetsprov görs och varje person blir därefter placerad i kurs med passande nivå.

Bild av Ove Waldemarsson

Beroende på vilken nivå på kurs som varje studerande har slutfört kan hen ansöka om bonusen på 6 000, 8 000 eller 12 000 kronor. För att få den högsta summan, 12 000 kronor, ska personen ha klarat av nivå 3D inom ett år. Den kursen vänder sig till personer som har 9 år skolutbildning eller mer, alltså högutbildade som har vana att studera samt har förkunskaper hur man lär sig ett nytt språk.

År 2011 gick 31 401 elever på SFI-kurs 3D, av totalt sett 102 400
20% avbröt 3D-kursen under året, 47% blev godkända.
Cirka 4 av 10 SFI-elever har högst 9 års skolutbildning i sitt hemland.

Bonusen har införts enbart för att motivera fler invandrare att lära sig svenska i snabbare takt. För att de ska kunna komma in på arbetsmarknaden något fortare.

Invandrare har ej rätt till studiestöd under tiden de läser svenska på SFI.

Övriga villkor:
Gäller endast folkbokförda i Sverige efter 1 juli 2010.
Gäller endast vuxna, 18-64 år, de som är yngre än 18 ska ej gå SFI, de ska lära sig svenska i grundskolan eller gymnasieskolan.
Man måste slutföra godkänd SFI-kurs på 12 månader, eller senast inom 15 månader från första folkbokföringen i en svensk kommun.
Man behövde ha erhållit betyg E eller högre, före den 31:a juli 2014.

UPPDATERAD september 2014 : Ingen kan längre få SFI-bonus, eftersom SFI-bonusen har lagts ner.

Tomma tunnor skramlar mest

I slutet av augusti 2010 hade Sverigedemokraterna 58 tomma stolar runtom i kommunfullmäktige i Sverige. 58 tomma platser av deras totalt 281 stycken platser, som de vann i valet 2006.

Jimmie Åkesson och Erik Almqvist lovade då i 2010 års valkampanj att SD skulle ha representanter för alla deras väljares röster efter valet. Vallöftet var att det inte skulle stå någon tom stol mellan 2010 och 2014. Dagarna efter rösträkningen i september 2010, firade SD 20 mandat i riksdagen och totalt 612 mandat runtom i 246 av landets 290 kommuner. Det stod dock snabbt klart att 7 av de mandaten i kommunerna inte kunde tillsättas, trots vallöftet.

Nu när innevarande mandatperiod närmar sig slutet, står det runtom i landet många tomma SD-stolar, där det skulle ha suttit en representant för deras väljares röster. (Uppdatering 16:e augusti 2014: 72 st tomma stolar)
Och det uppges att 76 stycken SD-stolar idag hör till olika avhoppade politiska vildar, som valts in på Sverigedemokraternas röstsedel — och sitter kvar utan partibeteckning, eller har valt att gå med i ett annat politiskt parti.

Björn Söder och flertalet press-sekreterare har försökt förklara vad detta problem beror på. Undanflykten är alltid samma mantra om att SD ”haft för snabb tillväxt, på för kort tid”. Uppenbarligen har partiet inte klarat av att bygga upp organisationen och samtidigt hitta tillräckligt kompetenta företrädare i de kommuner som de vann mandat i.

Sverigedemokraterna grundades i februari 1988 — men inte från scratch — genom sammanslagning av flera redan etablerade grupperingar. Partiet firade 26 år i februari 2014. Är det fortfarande att betrakta som ett ‘ungt parti’? Eller är det en rimlig tid dom redan har haft på sig? SD anmälde trots allt 2 028 kandidater på valsedlarna, sammanlagt räknat inför valet 2010. Vad säger ni, ska ni 339 610 väljare som lade er röst på SD ge era representanter mer betänketid? Eller ska ni ta och kräva att era stolar innehas och att er politik genomförs enligt era önskningar?

Läs även EXPO:s granskning i augusti 2014: Tomma löften om tomma stolar, EXPO; SD har tappat kontrollen över 148 av sina 612 stolar i kommunfullmäktige!

———

Valmyndigheten uppdaterar kontinuerligt: Antal tomma stolar i kommunfullmäktige

Och även: Totalt antal avgångna ledamöter

Vad Avpixlat inte vet om mediakunskap

Mediekompass

Mediekompass är en bra sajt som vi rekommenderar till alla som vill förkovra sig i hur svenska medier egentligen bör fungera, med ”god publicistisk sed” osv. Det kan behövas i dessa dagar när sajter som kallar sig ”nyhetssajter” sprider hat (lite lätt förklätt) som ”nyheter”.

Tidningsbild

När du läser i en tidning eller på nätet, litar du då blint på att allt skrivet & tryckt är sant — eller sitter du hela tiden och tvivlar på om du fullt kan lita på det du läst. Hur källkritisk är du?

Hur ska du kunna veta att det som står i tidningar eller på hemsidor är sant? En del medieföretag och hemsidor är fantastiska på att leverera korrekt information och fakta, medan andra är helt oseriösa — eller till och med hittar på. Eftersom medier påverkar dig och dina åsikter är det förstås viktigt att det du läser faktiskt är sant, eller hur? Vem som helst kan till exempel lägga ut information på nätet — så var kritisk till det du ser och läser!

Och hur lär man sig mediekunskap och källkritik, ja, det kan man läsa på: Mediakompassen.

Mediekompassen finns mycket info om olika pressetiska regler, massor av fakta och historik kring svensk tryckfrihet, censur och även en hel del förklaringar från Pressombudsmannen och Pressens Opinionsnämnd. De som byggt upp sidan är branschorganisationen TU — Tidningsutgivarna

Invandrare får inte mer i bidrag än svenskfödda

Den bifogade ”faktarutan” till höger har spritts på Facebook med syfte att försöka visa att en invandrad trebarnsmor kan få höga bidrag från svenska staten. Vi presenterar här riktiga fakta från myndigheterna. För i Sverige får man stöd för att man är i behov av det och inte för att man kommer från det ena eller andra landet. Det är INTE så att man får mer pengar och bättre stöd för att man är invandrare. En kvinna född i Sverige som skaffat tre barn, får lika bra, ibland bättre stöd, än en kvinna född i ett annat land.

Flera av bidragen i räkningen gäller inte ”invandrare”, utan endast nyanlända flyktingar och vissa av deras anhöriga under de första två åren i landet. Vissa bidrag går inte att kombinera med varandra på det sätt som det felaktigt påstås i ”paket-myten”.

MYT - inte fakta.
MYT – inte fakta.

Ersättning enligt etableringsreformen är betydligt högre än den ersättning som utgår enligt riksnormen för socialbidrag. En nyanländ ensamstående invandrarmamma med tre barn och en hyra på 5 700 kronor får enligt etableringsreformen 21 810 kronor i etableringsersättning, underhållsstöd, etableringstillägg, barnbidrag, flerbarnstillägg och bostadsbidrag.

Fakta:

• Etableringsersättning kan betalas om hon är inskriven på Arbetsförmedlingen och med sin arbetsförmedlare gjort en etableringsplan. Hon får också ersättning under tiden hon genomför sin etableringsplan. En etableringsplan innehåller aktivitet som ska stödja kvinnan att lära sig svenska och få arbete.

Ersättning: 231 kr per dag, fem dagar per kalendervecka om etableringsplanen omfattar heltid. Annars minskas beloppet. Får kvinnan möjlighet delta i aktiviteter på heltid kan hon få maximalt 308 kr/dag, fem dagar per kalendervecka. (källa: Arbetsförmedlingen).

Om kvinnan skulle få något annat stöd från samhället, till exempel dagersättning från Migrationsverket, sjuk- eller aktivitetsersättning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning så kan hon INTE få etableringsersättning. Hon kan EJ få studiemedel från CSN under tiden hon får etableringsersättning.

• Etableringstillägg kan betalas ut till de som har barn. Är alla tre barnen under 11 år blir det 2 400 per månad. Om alla tre barnen är över 11 år blir det 4500 kronor per månad. Förutsättningen är att mamman deltar i etableringsplanen på heltid och EJ har underhållsstöd för barnen. Skulle hon få underhållsstöd försvinner etableringstillägget för det yngsta barnet och maxbeloppet blir istället 1600 kr om barnen är under 11 år och 3000 om barnen är över 11 år (källa: Försäkringskassan).

Ersättningsexempel: 8 239 kr per månad (3 barn under 11 år) 10 339 kr (3 barn över 11 år)

• Om en kvinna är född, uppvuxen i Sverige, och t.ex. långtidsarbetslös, så utgår ersättning från Arbetsförmedlingens FAS 3 med lägst 320 kronor per dag (storleken beror på vad kvinnan haft för lön tidigare), fem dagar per kalendervecka.

Ersättning: minst 6 933 kronor per månad.

• Ekonomiskt bistånd går att ansöka om enligt Socialtjänstlagen. Med riksnormen hade hon fått 2830 kr/månad för sig själv och sen en summa på 1 440 kr för gemensamma hushållskostnader och dessutom mellan 1560 – 2770 kr/barn beroende på respektive barns ålder.

Kvinnan kan erhålla 8 950 kr per månad, men maximalt 12 580 kr vilket är högre än etableringsersättning och etableringstillägget. Endast personer födda i Sverige eller utlandsfödda med uppehållstillstånd och EU/EES-medborgare kan söka detta bistånd. Samma regler gäller för alla. (källa Socialstyrelsen).

Eftersom kvinnan har barn får hon barnbidrag. Det utgår med 1050:-/barn = 3150:-för 3, plus flerbarnstillägg: 604:- för 3 barn. Hon kan också få underhållsstöd med max 1273:-/månad/barn = 3819:-för 3 barn eftersom hon är ensamstående. (minskas om barnens far betalar underhåll direkt till mamman)

Maximalt bostadsbidrag man kan få är 4900:- per månad. Summan av dessa stöd, 12 473 kronor per månad, kan utgå till alla ensamstående mammor i Sverige, dvs en kvinna som bott i Sverige i hela sitt liv och fött sina barn här. (källa Försäkringskassan).

*****

Påstående 2 av 4:

Utöver detta erhåller invandrare retroaktiv föräldrapenning under 480 dagar per barn. Grundersättningen ligger på 180 kr per dag. Totalt har en nyanländ trebarnsmamma rätt till 259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning. Hon kan själv bestämma när och i vilken takt den ska betalas ut. Den retroaktiva föräldrapenningen beskattas, men om utbetalningarna görs under fyra års tid blir strax under 20 procent.

Fakta:

• Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Man kan ta ut föräldrapenning till och med barnet avslutat första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan man ta ut föräldrapenning till och med den dagen barnet fyller 8 år.

Samma regler gäller, oavsett kvinnan är född i Sverige eller i ett annat land.

”Retroaktiv föräldrapenning” betyder EJ att du kan få pengar om du varit föräldraledig i ett annat land. Däremot kan en kvinna som kommer hit med ett äldre barn, upp till 8 år, ta ut samma storlek på föräldrapenningen som vad som normalt hade skett för barn födda i Sverige.

Om kvinnan skulle få något annat stöd från samhället, till exempel dagersättning från Migrationsverket, sjuk- eller aktivitetsersättning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning så kan hon INTE få etableringsersättning. Hon kan EJ få studiemedel från CSN under tiden hon får etableringsersättning.

Om kvinnan får föräldrapenning så kan hon alltså INTE få etableringsersättning.

Det är troligt att en kvinna som nyss har kommit till Sverige inte får annat än lägstanivån på föräldrapenning. Den är idag 180 kronor per dag. För barn som är födda före den 1 juli 2006 är lägstanivån 60 kronor per dag. Om kvinnan har tre barn på 1, 2 och 3 år kan hon få totalt 3 x 450 x 180 = 243 000 kr som hon kan ta ut fram till dess att det yngsta barnet har fyllt 8 år, dvs i 7 år. Om hon gör det får hon 2 893 kr per månad.

Om kvinnan varit född i Sverige gäller exakt samma föräldrapenningsregler, men sannolikheten hade varit större att den kvinnan fått en högre föräldrapenning än lägstanivån.

*****

Påstående 3 av 4:

Invandraren i exemplet har dessutom rätt till ett skattefinansierat hemutrustningslån på 25 000 kr, till subventionerad ränta av CSN.

Fakta:

• Hemutrustningslån kan beviljas utländska medborgare som omfattas av kommunernas flyktingmottagning för utrustning till hemmet. Hur mycket man får låna beror på om man bor i en möblerad eller omöblerad lägenhet och egna tillgångar. Om kvinnan inte har några tillgångar, får en omöblerad lägenhet, kan hon få låna maximalt 30 000 kr av CSN. Detta lån ska betalas tillbaka. Räntan är 3,65% (källa CSN).

• Det är mycket ovanligt att en kvinna som är född i Sverige och har fått tre barn här, ej har bostad och är helt utan möbler, men det finns möjlighet att söka bistånd enligt Socialtjänstlagen. Det kan utgå för bland annat utrustning till hemmet och utrustning för spädbarn. Det är inte ett lån, behöver inte betalas tillbaka. Endast personer med uppehållstillstånd och EU/EES-medborgare kan söka detta bistånd. Ingen skillnad på reglerna beroende på födelseland. (källa Socialstyrelsen).

*****

Påstående 4 av 4:

Invandrare får 12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

UPPDATERING: bonusen är avskaffad juli 2014

Fakta:

• SFI-bonus kunde beviljas till nyanlända invandrare (folkbokförda efter 1 juli 2010) som slutfört SFI-kurs 1B, 2C eller 3D. Bonusen existerade under 4 år, för att få fler invandrare att snabbare lära sig bättre svenska på kortare tid.

Bonusen var på nivåerna 6000:-, 8000:- eller 12 000:-. För att få den högsta summan behövde eleven klarat godkänt betyg på SFI 3D inom 12 månader. Den kursens svårighetsnivå är endast till för invandrare som tidigare varit utbildad i sitt tidigare hemland (motsvarande minst 9 års skola och med stor studievana/akademisk erfarenhet). Nyanlända flyktingar och invandrare kan EJ själv välja svårighetsnivå. Ett lämplighetsprov bestämmer placeringen.

Vill du sprida vidare uppdaterad information om att SFI-bonus är nedlagd, se separat notis om den här. (uppdaterat september 2014)

*****

Vi har visat med siffror att invandrade kvinnor EJ får mer eller bättre stöd än en kvinna som är född i Sverige. Vanligtvis får invandrade kvinnor likvärdigt stöd som svenskfödda kvinnor får.