Alla inlägg av Johan Löfström

Medgrundare till www.Motargument.se 2012 - 2017.

Vad Avpixlat inte vet om mediakunskap

Mediekompass

Mediekompass är en bra sajt som vi rekommenderar till alla som vill förkovra sig i hur svenska medier egentligen bör fungera, med ”god publicistisk sed” osv. Det kan behövas i dessa dagar när sajter som kallar sig ”nyhetssajter” sprider hat (lite lätt förklätt) som ”nyheter”.

Tidningsbild

När du läser i en tidning eller på nätet, litar du då blint på att allt skrivet & tryckt är sant — eller sitter du hela tiden och tvivlar på om du fullt kan lita på det du läst. Hur källkritisk är du?

Hur ska du kunna veta att det som står i tidningar eller på hemsidor är sant? En del medieföretag och hemsidor är fantastiska på att leverera korrekt information och fakta, medan andra är helt oseriösa — eller till och med hittar på. Eftersom medier påverkar dig och dina åsikter är det förstås viktigt att det du läser faktiskt är sant, eller hur? Vem som helst kan till exempel lägga ut information på nätet — så var kritisk till det du ser och läser!

Och hur lär man sig mediekunskap och källkritik, ja, det kan man läsa på: Mediakompassen.

Mediekompassen finns mycket info om olika pressetiska regler, massor av fakta och historik kring svensk tryckfrihet, censur och även en hel del förklaringar från Pressombudsmannen och Pressens Opinionsnämnd. De som byggt upp sidan är branschorganisationen TU — Tidningsutgivarna

Invandrare får inte mer i bidrag än svenskfödda

Den bifogade ”faktarutan” till höger har spritts på Facebook med syfte att försöka visa att en invandrad trebarnsmor kan få höga bidrag från svenska staten. Vi presenterar här riktiga fakta från myndigheterna. För i Sverige får man stöd för att man är i behov av det och inte för att man kommer från det ena eller andra landet. Det är INTE så att man får mer pengar och bättre stöd för att man är invandrare. En kvinna född i Sverige som skaffat tre barn, får lika bra, ibland bättre stöd, än en kvinna född i ett annat land.

Flera av bidragen i räkningen gäller inte ”invandrare”, utan endast nyanlända flyktingar och vissa av deras anhöriga under de första två åren i landet. Vissa bidrag går inte att kombinera med varandra på det sätt som det felaktigt påstås i ”paket-myten”.

MYT - inte fakta.
MYT – inte fakta.

Ersättning enligt etableringsreformen är betydligt högre än den ersättning som utgår enligt riksnormen för socialbidrag. En nyanländ ensamstående invandrarmamma med tre barn och en hyra på 5 700 kronor får enligt etableringsreformen 21 810 kronor i etableringsersättning, underhållsstöd, etableringstillägg, barnbidrag, flerbarnstillägg och bostadsbidrag.

Fakta:

• Etableringsersättning kan betalas om hon är inskriven på Arbetsförmedlingen och med sin arbetsförmedlare gjort en etableringsplan. Hon får också ersättning under tiden hon genomför sin etableringsplan. En etableringsplan innehåller aktivitet som ska stödja kvinnan att lära sig svenska och få arbete.

Ersättning: 231 kr per dag, fem dagar per kalendervecka om etableringsplanen omfattar heltid. Annars minskas beloppet. Får kvinnan möjlighet delta i aktiviteter på heltid kan hon få maximalt 308 kr/dag, fem dagar per kalendervecka. (källa: Arbetsförmedlingen).

Om kvinnan skulle få något annat stöd från samhället, till exempel dagersättning från Migrationsverket, sjuk- eller aktivitetsersättning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning så kan hon INTE få etableringsersättning. Hon kan EJ få studiemedel från CSN under tiden hon får etableringsersättning.

• Etableringstillägg kan betalas ut till de som har barn. Är alla tre barnen under 11 år blir det 2 400 per månad. Om alla tre barnen är över 11 år blir det 4500 kronor per månad. Förutsättningen är att mamman deltar i etableringsplanen på heltid och EJ har underhållsstöd för barnen. Skulle hon få underhållsstöd försvinner etableringstillägget för det yngsta barnet och maxbeloppet blir istället 1600 kr om barnen är under 11 år och 3000 om barnen är över 11 år (källa: Försäkringskassan).

Ersättningsexempel: 8 239 kr per månad (3 barn under 11 år) 10 339 kr (3 barn över 11 år)

• Om en kvinna är född, uppvuxen i Sverige, och t.ex. långtidsarbetslös, så utgår ersättning från Arbetsförmedlingens FAS 3 med lägst 320 kronor per dag (storleken beror på vad kvinnan haft för lön tidigare), fem dagar per kalendervecka.

Ersättning: minst 6 933 kronor per månad.

• Ekonomiskt bistånd går att ansöka om enligt Socialtjänstlagen. Med riksnormen hade hon fått 2830 kr/månad för sig själv och sen en summa på 1 440 kr för gemensamma hushållskostnader och dessutom mellan 1560 – 2770 kr/barn beroende på respektive barns ålder.

Kvinnan kan erhålla 8 950 kr per månad, men maximalt 12 580 kr vilket är högre än etableringsersättning och etableringstillägget. Endast personer födda i Sverige eller utlandsfödda med uppehållstillstånd och EU/EES-medborgare kan söka detta bistånd. Samma regler gäller för alla. (källa Socialstyrelsen).

Eftersom kvinnan har barn får hon barnbidrag. Det utgår med 1050:-/barn = 3150:-för 3, plus flerbarnstillägg: 604:- för 3 barn. Hon kan också få underhållsstöd med max 1273:-/månad/barn = 3819:-för 3 barn eftersom hon är ensamstående. (minskas om barnens far betalar underhåll direkt till mamman)

Maximalt bostadsbidrag man kan få är 4900:- per månad. Summan av dessa stöd, 12 473 kronor per månad, kan utgå till alla ensamstående mammor i Sverige, dvs en kvinna som bott i Sverige i hela sitt liv och fött sina barn här. (källa Försäkringskassan).

*****

Påstående 2 av 4:

Utöver detta erhåller invandrare retroaktiv föräldrapenning under 480 dagar per barn. Grundersättningen ligger på 180 kr per dag. Totalt har en nyanländ trebarnsmamma rätt till 259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning. Hon kan själv bestämma när och i vilken takt den ska betalas ut. Den retroaktiva föräldrapenningen beskattas, men om utbetalningarna görs under fyra års tid blir strax under 20 procent.

Fakta:

• Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Man kan ta ut föräldrapenning till och med barnet avslutat första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan man ta ut föräldrapenning till och med den dagen barnet fyller 8 år.

Samma regler gäller, oavsett kvinnan är född i Sverige eller i ett annat land.

”Retroaktiv föräldrapenning” betyder EJ att du kan få pengar om du varit föräldraledig i ett annat land. Däremot kan en kvinna som kommer hit med ett äldre barn, upp till 8 år, ta ut samma storlek på föräldrapenningen som vad som normalt hade skett för barn födda i Sverige.

Om kvinnan skulle få något annat stöd från samhället, till exempel dagersättning från Migrationsverket, sjuk- eller aktivitetsersättning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning så kan hon INTE få etableringsersättning. Hon kan EJ få studiemedel från CSN under tiden hon får etableringsersättning.

Om kvinnan får föräldrapenning så kan hon alltså INTE få etableringsersättning.

Det är troligt att en kvinna som nyss har kommit till Sverige inte får annat än lägstanivån på föräldrapenning. Den är idag 180 kronor per dag. För barn som är födda före den 1 juli 2006 är lägstanivån 60 kronor per dag. Om kvinnan har tre barn på 1, 2 och 3 år kan hon få totalt 3 x 450 x 180 = 243 000 kr som hon kan ta ut fram till dess att det yngsta barnet har fyllt 8 år, dvs i 7 år. Om hon gör det får hon 2 893 kr per månad.

Om kvinnan varit född i Sverige gäller exakt samma föräldrapenningsregler, men sannolikheten hade varit större att den kvinnan fått en högre föräldrapenning än lägstanivån.

*****

Påstående 3 av 4:

Invandraren i exemplet har dessutom rätt till ett skattefinansierat hemutrustningslån på 25 000 kr, till subventionerad ränta av CSN.

Fakta:

• Hemutrustningslån kan beviljas utländska medborgare som omfattas av kommunernas flyktingmottagning för utrustning till hemmet. Hur mycket man får låna beror på om man bor i en möblerad eller omöblerad lägenhet och egna tillgångar. Om kvinnan inte har några tillgångar, får en omöblerad lägenhet, kan hon få låna maximalt 30 000 kr av CSN. Detta lån ska betalas tillbaka. Räntan är 3,65% (källa CSN).

• Det är mycket ovanligt att en kvinna som är född i Sverige och har fått tre barn här, ej har bostad och är helt utan möbler, men det finns möjlighet att söka bistånd enligt Socialtjänstlagen. Det kan utgå för bland annat utrustning till hemmet och utrustning för spädbarn. Det är inte ett lån, behöver inte betalas tillbaka. Endast personer med uppehållstillstånd och EU/EES-medborgare kan söka detta bistånd. Ingen skillnad på reglerna beroende på födelseland. (källa Socialstyrelsen).

*****

Påstående 4 av 4:

Invandrare får 12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

UPPDATERING: bonusen är avskaffad juli 2014

Fakta:

• SFI-bonus kunde beviljas till nyanlända invandrare (folkbokförda efter 1 juli 2010) som slutfört SFI-kurs 1B, 2C eller 3D. Bonusen existerade under 4 år, för att få fler invandrare att snabbare lära sig bättre svenska på kortare tid.

Bonusen var på nivåerna 6000:-, 8000:- eller 12 000:-. För att få den högsta summan behövde eleven klarat godkänt betyg på SFI 3D inom 12 månader. Den kursens svårighetsnivå är endast till för invandrare som tidigare varit utbildad i sitt tidigare hemland (motsvarande minst 9 års skola och med stor studievana/akademisk erfarenhet). Nyanlända flyktingar och invandrare kan EJ själv välja svårighetsnivå. Ett lämplighetsprov bestämmer placeringen.

Vill du sprida vidare uppdaterad information om att SFI-bonus är nedlagd, se separat notis om den här. (uppdaterat september 2014)

*****

Vi har visat med siffror att invandrade kvinnor EJ får mer eller bättre stöd än en kvinna som är född i Sverige. Vanligtvis får invandrade kvinnor likvärdigt stöd som svenskfödda kvinnor får.