Etikettarkiv: Europaparlamentet

I fokus

#EUVAL2024: S, C och L enda partier som inte samarbetar med extremister

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Förra gången, 2019, röstade endast 55 % av röstberättigade i Sverige. Detta kan ställas i jämförelse med ca 80 % i riksdagsval. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulistiska Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa och rumänska, högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Kommer V, MP, M, KD och SD fortsätta samarbeta med extremister?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper dessa partier kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Detta är en förkortad version av den längre artikeln ”#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?” Där finner du adekvata länkar.

I fokus

#EUVAL2024: Varför ska jag rösta?

1 kommentar

Idag, söndag 9 juni är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Historiskt sett är vi dåliga på att rösta i EU-val. Förra gången, 2019, röstade 55 % av röstberättigade i Sverige. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där mellan 85 och 90 % av röstberättigade röstade senast (Källa: Europaparlamentet).

Det blåser hård kuling i EU. Blåsten består av högerextrema partier på frammarsch. I flera EU-länder har högerextrema partier makten. I ytterligare länder har högerextrema partier stort inflytande på den politik som förs i landet. Redan i förra EU-valet skördade högerextremismen stora framgångar.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i tre av dessa: Identity and Democracy (ID), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i två av de åtta partigrupperna: European United Left–Nordic Green Left (GUE-NGL) och Greens European Free Alliance (Greens/EFA). Flertalet av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna.

Sverigedemokraterna ingår i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Österrikes Frihetsparti (FPÖ), franska Marine Le Pens nystartade nationalistiska/högerextrempopulistiska National Rally (RN), polska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska Lag och Rättvisa (PiS) och italienska nationalistiska/högerextrempopulistiska Lega.

Miljöpartiet ingår i Greens European Free Alliance (Greens/EFA). I denna partigrupp ingår vänsterextrema nationalisterna/EU-skeptiska Galician Nationalist Bloc (BNG).

Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, innehåller flera kommunistiska, marxist-leninistiska och vänsternationalistiska partier. Ett av partierna (Partida Comunista Portugues, PCP) har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol. Där ingår också exempelvis irländska vänsternationalisterna Sinn Féin och spanska, vänsterextrempopulisterna Podemos.

Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår t ex bulgariska, nationalkonservativa Union of Democratic Forces (SDS), estniska, nationalkonservativa Isamaa, rumänska nationalkonservativa/högerextrempopulistiska People’s Movement Party (PMP).

Bland partier i Europaparlamentet som inte ingår i någon partigrupp finner vi bl a ungerska, nationalkonservativa Fidesz – som sparkades ur partigruppen EPP med motiveringen att de är antidemokratiska – och ungerska etnonationalistiska/antisemitiska Jobbik, Greklands Kommunistiska Parti (KKE), med hammaren och skäran som partisymbol och italienska populisterna Femstjärnerörelsen (M5S). Vi kan också konstatera att tyska nationalkonervativa/högerextrempopulistiska Alternative für Deutschland (AfD) nyligen sparkats ur partigruppen ID pga kontroversiella uttalanden om SS från deras ledande politiker.

Kommer V, MP, M, KD och SD att fortsätta samarbeta med extremistpartier?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper som Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier? Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet.

Sverigedemokraterna är svårbedömda vad gäller vilken partigrupp de kommer att välja. Vi kan utgå ifrån att de kommer att sälla sig till en grupp innehållande EU-skeptiska, nationalkonservativa och högerextrema partier, alternativt väljer de att inte ingå i någon partigrupp alls.

Vänsterpartiet kommer med all säkerhet att fortsätta vara del av en partigrupp med mängder av kommunistiska partier.

Miljöpartiet kommer troligtvis att stanna i sin partigrupp där ett  vänsterextremt och nationalistiskt parti ingår.

Moderaterna och Kristdemokraterna kommer högst sannolikt att fortsätta samarbeta med nationalkonservativa och högerextrempopulistiska partier.

Inte förrän efter valet bestämmer sig partierna för vilken partigrupp de avser att ingå i.

60 % av vår lagstiftning är beroende av EU

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU. De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier. Om svensk lagstiftning står i strid med EU-lagstiftning är det den senare som gäller.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet. Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

EU – ett fredsprojekt som innehåller antidemokrater

EU är i grunden ett fredsprojekt, med sitt ursprung i efterkrigstidens Kol- och stålunionen 1952. I EU-valet har vi möjlighet att säkerställa att demokratin segrar, så att representationen i Europaparlamentet stämmer överens med hur folket vill att arbetet i EU ska fortlöpa.Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara  om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.

Vad vill du bidra med till människor i Europa? Känns det rätt att rösta på partier som samarbetar med kommunister, ultranationalister, fascister eller nazister? På söndag 9 juni röstar vi för ett öppensinnat och mänskligt Europa, ett Europa där alla får vara med. Det är vår demokratiska rättighet och skyldighet.

Marine Le Pen, partiledare för franska ultranationalistiska National Rally (RN), har flörtat med Giorgia Meloni, den högerextrempopulistiska och nationalkonservativa italienska premiärministern, om att starta en ny högerextrem ”supergrupp”. Le Pen har insett att de högerextrema partierna är väldigt splittrade i Europaparlamentet och ser möjlighet att forma en partigrupp som skulle kunna bli den näst största partigruppen i Europaparlamentet.

I fokus

#Ungern: EU-parlamentet fördömer ny HBTQI-fientlig lag

Den 15 juni antog ungerska parlamentet nästan enhälligt (157 röster mot 1) en ny lag som förbjuder HBTQI-relaterat material i skolan och i TV-program för barn under 18 år. Lagen, som verkställdes 8 juli, motiverades med att den ska komma att bekämpa pedofili. Enligt pressmeddelandet från EU-parlamentet 9 juli inskränker den nya lagen såväl yttrandefrihet som barns rättigheter.

I ett pressmeddelande förkunnar EU-parlamentet följande angående den ny HBTQI-lagen i Ungern:

  • Den nya ungerska lagen utgör en tydlig överträdelse av EU:s värden, principer och lagar
  • Politisk censur och en stegvis nedbrytning av de grundläggande rättigheterna i Ungern
  • Kommissionen och EU-länderna bör vidta brådskande rättsliga åtgärder
  • Stryp anslag om EU:s budget hotas av nationell lagstiftning som strider mot unionens värden
    (Källa: Europaparlamentet)

Vidare i pressmeddelandet läser vi följande:

”Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag den nya ungerska hbtqi-fientliga lagen samt nedbrytningen av demokratin och rättsstaten i landet.” (Källa: Europaparlamentet)

8 juli antog EU-parlamentet en resolution som fastställer att den nya lagen är en tydlig överträdelse mot det som står i EU-stadgan om grundläggande rättigheter.

EU-parlamentet konstaterar vidare att den nya HBTQI-fientliga lagen är ytterligare ett led i nedmonteringen av den ungerska demokratin. Ungern beskrivs som ett land där statsstödd HBTQI-fobi och desinformationskampanjer medvetet används som verktyg för att skapa politisk censur. Även mediefriheten inskränks, och dessa återkommande kränkningar av mänskliga rättigheter utgör del av en bredare politisk agenda och ignorerar systematiskt EU:s värden.

Det har nyligen gjorts ändringar i den ungerska konstitutionen som uttrycker att ”modern är kvinna och fadern är man” och ”Ungern skyddar barns rätt att identifiera sig med det kön som de föds med, och säkerställer deras uppväxt baserat på vår nationella identitet och kristna kultur”. Dessutom finns ett de facto-förbud mot rättsligt erkännande av könstillhörighet för intersexuella och transpersoner. Resolutionen som EU-parlamentet antagit betonar vikten av mångfald, tolerans och acceptans för att ”se till att barnets bästa respekteras”.

EU-parlamentet förklarar att brådskande åtgärder krävs. Kommissionen åläggs att inleda ett överträdelseförfarande mot de ungerska myndigheterna. EU-parlamentet yrkar på att kommissionen ska använda sig av alla applicerbara verktyg som finns i EU-domstolen. Där ingår interimistiska åtgärder samt påföljder för brist i efterlevandet.

Utifall att kommissionen inte agerar åberopar parlamentet EU-staterna att förmedla ärendet till EU-domstolen, samt att mellanstatligt åtala Ungern i den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Ett antal åtgärder och händelseförlopp i Ungern som anses problematiska kräver att EU:s nya ”förordning om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen” impliceras för att skydda EU:s budget. EU-parlamentet betonar att det är nödvändigt att, som ledamöterna tidigare föreslagit, inrätta en permanent EU-mekanism för att skydda de grundläggande rättigheterna, rättsstatsprincipen och demokratin. Slutligen förkunnar EU-parlamentet att det kommer att ske en grundlig utredning av finansieringen av HBTQI-fientliga kampanjer i unionen.

Källa:

Europaparlamentet

I fokus

#EUval2019: Högerextremismen i EU kraftigt splittrad

I EU-valet rönte högerpopulister, nationalister och EU-skeptiker stora framgångar. Symptomatiskt för dessa grupperingar är att de har svårt att samla sig i en (1) partigrupp. Om man vill påverka är det klokt att kunna enas om en (1) partigrupp. Istället sprider de ut sig på flera partigrupper. De förlorar på det, samtidigt som demokratin är vinnare.

Resultatet av EU-valet 2019 visar på ett splittrat Europa. Vi har å ena sidan extremister såväl till höger och vänster, å andra sidan har vi gröna, socialister, liberaler och konservativa. Extremisterna arbetar EU-kritiskt och splittrande. Företrädare för de andra ideologierna försöker på olika sätt vara kreativa och arbeta för ett bättre EU.

Vi som tycker om demokrati ser tyvärr att antidemokrater (vänsterextremister, vänsterpopulister och kommunister), tillsammans med en del socialister, har lyckats formera sig i en (1) partigrupp: Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL). Det är klokt av dessa grupperingar, men det är samtidigt ett slag mot demokratin. Viktigt att notera är att partigruppen har endast 41 mandat, och är den minsta av alla partigrupper. Den är också mindre än de grupplösa.

Däremot ser vi också att högerextremismen* inte klarar av att formera sig i en (1) partigrupp. Istället sprider man ut sig på flera partigrupper.

Utspridda i tre olika partigrupper

Den nya partigruppen Identitet och demokrati (ID), skapad av Matteo Salvini (Lega) och Marine Le Pen (Nationell Samling) har 73 mandat i Europaparlamentet, fördelade på:

  • Vlaams Belang (Belgien): 3
  • Svoboda (Tjeckien): 2
  • Dansk Folkeparti (Danmark): 1
  • Alternative für Deutschland (Tyskland): 11
  • EKRE (Estland): 1
  • Nationell Samling (Frankrike): 22
  • Lega (Italien): 28
  • FPÖ (Österrike): 3
  • Sannfinländarna (Finland): 2

I partigruppen ID ingår inget svenskt parti.

Partigruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR) sitter på 62 mandat i Europaparlamentet. I denna gruppen ryms såväl konservativa som ekonomiskt liberala, högerpopulister, nationalister och EU-skeptiker. Partigruppen spretar betänkligt då den innehåller partier som vill splittra EU, men också många som vill utveckla samarbetet i EU. I ECR finner vi bl a följande:

  • VMRO (Bulgarien): 2
  • ODS (Tjeckien): 4
  • Greek Solution (Grekland): 1
  • VOX (Spanien): 3
  • Independent (Kroatien): 1
  • Brothers of Italy (Italien): 5
  • Nationella Alliansen (Lettland): 2
  • FvD (Nederländerna): 4
  • United Poland (Polen): 2
  • Lag och rättvisa (Polen): 24
  • Sverigedemokraterna (Sverige): 3

Partigruppen Europeiska folkpartiets grupp (EPP) är den största partigruppen i Europaparlamentet med 182 mandat. Här ingår Moderaterna (4 mandat) och Kristdemokraterna (2 mandat). I EPP hittar vi:

  • Fidesz (Ungern): 13

Högerextremister* (inklusive nazister) som valt att inte ingå i någon partigrupp (totalt 54 mandat, varav 2 innehas av grekiska kommunister, 1 av en partilös kroat och 1 av en pro-europeisk/satirisk tysk):

  • Gyllene Gryning (Grekland): 2
  • 5-stjärnerörelsen (Italien): 14
  • Jobbik (Ungern): 1
  • Partilös (Slovakien): 1
  • Kotleba (Slovakien): 1
  • The Brexit Party (Storbritannien): 29
  • Democratic Unionist Party (Storbritannien): 1
  • Human Shield (Kroatien): 1

Ungerska Fidesz ingår tills vidare i ECR, även om de har varit avstängda under en längre period. Viktor Orbán har uttryckt att han kommer att arbeta för att stanna i ECR.

Värt att notera är att

  • Vänsterpartiet ingår i en partigrupp, GUE/NGL, med ett stort antal antidemokratiska och kommunistiska partier, t ex PC (Partido Comunista), Komunistická Strana och Akel.
  • Moderaterna och Kristdemokraterna ingår i samma partigrupp, EPP, som nationalisterna i Fidesz.
  • Sverigedemokraterna samarbetar i Europaparlamentet med högerpopulister, EU-skeptiker och nationalister som t ex Lag och rättvisa, VOX och FvD i partigruppen ECR.

Att de som ingår i den vidare beteckningen av högerextremism* (högerpopulism, nationalism, nazism och EU-skepticism) inte kan enas om en (1) partigrupp är symptomatiskt för de ideologier som ingår i högerextremismen. Eftersom de har svårt att finna samarbete och enas kring det som är gemensamt för dem, sprider de istället ut sig på 3 olika partigrupper. Ett stort antal har också valt att stå utanför partigrupperna.

Genom att sprida ut sig på flera partigrupper minskar de högerextrema antidemokraterna sitt inflytande. På så sätt minskar de också sin förmåga att göra skada. Det är bra för demokratin.

187 mandat i Europaparlamentet (av totalt 751) innehas av partier som innefattas i den vidare definitionen av högerextremism.

OM de hade kunnat enas hade de blivit den största partigruppen med marginal, eftersom de då hade minskat EPP med Fidesz 13 mandat.

* Jag väljer att ta med EU-skepticism i den vidare beteckningen av högerextremism eftersom de liksom nationalister, högerpopulister och nazister arbetar EU-kritiskt/splittrande. Även kommunister är EU-skeptiska, men jag har valt att inte ta med dem här, eftersom de per definition är vänsterextrema och att deras ideologi är så främmande de högerextremas.

Mandaten i Europaparlamentet fördelar sig på följande sätt:

  1. Europeiska Folkpartiets Grupp (EPP) – 182 mandat -Moderaterna (4), Kristdemokraterna (2)
  2. Progressiva förbundet av socialister och demokrater (S&D) – 152 mandat – Socialdemokraterna (5)
  3. Förnya Europa (Renew Europe) – 108 mandat – Centerpartiet (2), Liberalerna (1)
  4. De Gröna/Europeiska Fria Alliansen (G/EFA) – 74 mandat – Miljöpartiet (2)
  5. Identitet och demokrati (ID) – 73 mandat – inget svenskt parti
  6. Europeiska konservativa och reformister (ECR) – 62 mandat – Sverigedemokraterna (3)
  7. Grupplösa – 54 mandat – inga svenska ledamöter
  8. Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL) – 41 mandat – Vänsterpartiet (1)

Källa:

http://www.europarl.europa.eu/about-parliament/en/organisation-and-rules/organisation/political-groups

Artiklar

Din röst i EU-valet påverkade detta

Du som röstade i EU-parlamentsvalet hade direkt påverkan på en lång rad viktiga företeelser som kommer vara elementära i EU-parlamentet under mandatperioden på 5 år. Hur du lade din röst påverkade potentialen för ditt parti att kunna formera sig i en av de olika partigrupperna.

Dagen efter valet till EU-parlamentet, 26:e maj, 2019 inledde alla politiska partierna arbetsuppgifter för att formera och fastslå gruppindelningar. Mandatperioden som inleds den 2:a till 15:e juli 2019 börjar med att dessa partigrupper fastslås, så att partistöd och finansiering av EU-politikerna ska kunna sätta igång med allt praktiska arbetet.

Om det parti du röstat på gått fram och lett till fler antal svenska ledamöter i sin grupp, kan denna partigrupp potentiellt sett få utföra viktigare uppdrag, och få längre talartid i de viktiga debatterna, än vad de minsta grupperna och de oberoende, individuella, grupplösa parlamentarikerna kan få.

Nästan alla partigrupperna har preliminärt sett varit klara och anmälda. Men, eftersom reglerna är utformade så att varje grupp måste ha ledamöter från minst 7 EU-medlemsstater, och totalt 25 invalda ledamöter, ser det fortfarande ut som att Nigel Farages EU-motståndare och ”brexiters” i gruppen: Frihet och direktdemokrati (EFDD) inte kommer kunna få ihop tillräckligt med ledamöter.

Partigruppen EPP som består av konservativa och kristdemokrater fortsätter vara störst. (Svenska politiker: 4 moderater + 2 kristdemokrater)

Progressiva Alliansen Socialister & Demokrater (S&D) innehåller 5 svenska Socialdemokrater, 3 danska Socialdemokrater och 2 finska Socialdemokrater, den gruppen är näst störst.

Partigrupper som själv säger sig vara kritiska eller ”skeptiska” eller rentav fientliga mot EU är:

Identitet och Demokrati (ID) är nystartad och sägs ha samlat ihop 73 ledamöter; högerpopulister, EU-fientliga och från yttersta högern – under ledning av italienska Lega och franska Nationell Samling (före detta ”National Front”). Här finner vi 1 dansk EU-parlamentariker från Dansk Folkeparti och 2 från Sannfinländarna i Finland.

Den något mindre radikala men likväl EU-kritiska gruppen ECR, har 3 sverigedemokrater, som nu sitter i den sjätte största gruppen i EU. Största partiet i denna grupp är polska Lag och Rättvisa PiS med 26 ledamöter. SD:s parlamentariker kommer troligtvis behöva följa majoritetsbeslut och rösta som de polska EU-politikerna vill, i 5 år.

Frihet och direktdemokrati (EFDD) kommer inte kunna få ihop tillräckligt med ledamöter. Dels är brittiska Nigel Farage numera partiledare för ett helt nytt parti, sedan avhoppet från UKIP som var med i denna grupp. Det heter ”The Brexit Party” och de vill vara med i EFDD som ersättare för UKIPs ledamöter. EU-kritiska UKIP tappade alla sina 24 mandat de hade från 2014 i gruppen EFDD. Den andra orsaken är att den italienska populistiska ”5-stjärne-rörelsen” har försökt hitta en annan grupp att flytta till, utan positiva resultat.

Man kan nybilda ny partigrupp och byta grupp närhelst man vill under mandatperioden. Prognoserna i massmedia indikerar att Brexit Party och 5-stjärnerörelsen blir husvilla.

En viktig poäng att ta med sig från hur väljarna röstade i EU-parlamentsvalet 2019: Geert Wilders parti och UKIP kollapsade, tappade alla sina mandat de hade i EU. Dansk Folkeparti halverade antal röster, tappade 3 platser, och har nu kvar endast 1 ledamot.

Källor:

https://multimedia.europarl.europa.eu/en/between-party-lines-political-groups_B001-ESN-170123INT_ev

http://www.europarl.europa.eu/about-parliament/en/organisation-and-rules/organisation/political-groups

https://en.wikipedia.org/wiki/2019_European_Parliament_election#Results

https://en.wikipedia.org/wiki/Political_groups_of_the_European_Parliament#Current_composition_of_the_9th_European_Parliament

https://www.election-results.eu/european-results/2019-2024/

https://en.wikipedia.org/wiki/Identity_and_Democracy

http://www.efddgroup.eu/

https://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=7077&artikel=7248300

https://www.politico.eu/article/brexit-party-nigel-farage-fails-to-form-political-group-in-european-parliament/

I fokus

Europaparlamentets nya partigrupp: ”Identity and Disorder”?

I EU-valet 2019 rönte EU-skeptiska, högerextrema och nationalistiska framgångar. Nu har en ny partigrupp bildats i Europaparlamentet. Den har fått det paradoxala namnet Identity and Democracy (ID). Gemensamt för partierna i den nybildade partigruppen är nationalism, klimatskepticism och förakt mot EU.

Den 18 maj samlade Lega Nords Matteo Salvini kollegor från nio andra europeiska nationalistpartier. Samlingen ägde rum på Piazza del Duomo i Milano. I sitt tal skanderade Salvini:

“There are no extremists, racists or fascists in this square. The extremists are those who have governed Europe for 20 years in the names of poverty and precarity.” (Källa: The Guardian)

Det nybildade ID, som besitter 73 av totalt 751 mandat i EU-parlamentet, består av representanter från Lega Nord (Italien), Nationell Samling (Frankrike), Alternativ för Tyskland, Frihetspartiet (Österrike), Svoboda (Tjeckien), Vlaams Belang (Belgien), Ekre (Estland), Dansk Folkeparti (Danmark) och Sannfinländarna (Finland). (Källa: Huffington Post)

ID ersätter partigruppen Europe of Nations and Freedom (ENF), (vilken grundades 2015). I samband med bildandet av ID kan vi konstatera att Le Pen och Salvini har rekryterat väl. Den nya partigruppen har som sagt 73 mandat, jämfört med de 36 som ENF hade fram till valet i maj 2019. (Källor: EuroNews och Politico)

Något förvånande har partier som The Brexit Party (Storbritannien), Lag och rättvisa (Polen), Vox (Spanien), Forum för demokrati(Nederländerna) samt Fidesz (Ungern) valt att inte ingå i ID. (Källa: Huffington Post)

Svenska Sverigedemokraterna har valt att inte ingå i ID då man anser att ett par av partierna, däribland Lega Nord och Nationell Samling i den nya partigruppen har kopplingar till Ryssland. (Källa: Aftonbladet och the Guardian)

Partierna i den nybildade partigruppen har en hel del gemensamt:

  • lämna tillbaka makten till EU:s medlemsstater
  • stoppa invandring
  • motverka den s k ”islamiseringen”
Problemet för populister, högerextremister och nationalister i EU är att de har svårt att samlas i en gemensam kraft

Under förra mandatperioden var s k EU-skeptiska, nationalistiska och populistiska partier utspridda på fyra (4) av de åtta (8) partigrupperna i Europaparlamentet. (Källa: The Guardian)

Trots att ID sitter på ungefär 10 % av platserna i Europaparlamentet kommer de få svårt att förhindra ny lagstiftning som går emot deras vilja. Salvinis dröm om att partigruppen skulle bli den tredje största har gått i stöpet. Därför pågår rekryteringskampanjer för att försöka utöka ID:s makt, genom diskussioner med bl a spanska Vox och brittiska The Brexit Party. Dörren står öppen på vid gavel i kampen om att få fler EU-skeptiska partier att ansluta.

Den utdragna Brexit-processen i Storbritannien har påverkat EU-kritiska partierna såtillvida att de har antingen släppt kraven på utträde ur unionen, eller så har de kraftigt tonat ner kraven på utträde.

Vän av ordning undrar om det inte blev fel då partigruppens namn tillkännagavs. ”Identity and Disorder” hade varit ett mer passande namn.

I fokus

#EUval2019: Varför ska jag rösta?

Imorgon söndag 26 maj är det val till Europaparlamentet. Om du ännu inte har bestämt dig för om du ska rösta, eller inte vet vilka du ska rösta på, är detta viktig läsning för dig. I EU-valet väljer vi vilka politiker som ska representera Sverige i EU-parlamentet de kommande 5 åren. Din röst är nödvändig för att motverka att extremister får mer makt i EU och Sverige. Jag tänker i denna artikel berätta varför det är så viktigt för oss att gå och rösta även i detta valet.

Historiskt sett är vi dåliga på att rösta i EU-val. Förra gången, 2014, röstade 51% av röstberättigade i Sverige. De två EU-länder som sticker ut och har överlägset flest antal röstare är Belgien och Luxemburg, där upp emot 90% röstade senast. (Källa: Europaparlamentet)

Det blåser hård kuling i EU. Blåsten består av högerextrema partier på frammarsch. I flera EU-länder har högerextrema partier makten. I ytterligare länder har högerextrema partier stort inflytande på den politik som förs i landet. Redan i förra EU-valet skördade högerextremismen stora framgångar.

8 partigrupper – 5 av dessa innehåller extremistpartier

Det finns i nuläget åtta partigrupper i Europaparlamentet. Högerextrema partier ingår i fyra av dessa: Nationernas och friheternas Europa (ENF), Europe of Freedom and Direct Democracy (EFDD), European Conservatives and Reformists Group (ECR) och European People’s Party (EPP). Vänsterextrema partier ingår i en av de åtta partigrupperna: European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL).

Sverigedemokraterna bytte i juli 2018 partigrupp i EU-parlamentet. Numer ingår partiet i European Conservatives and Reformists (ECR). I denna partigrupp ingår exempelvis främlingsfientliga Dansk Folkeparti (DF), nationalkonservativa Sannfinnländarna (PS) och polska, nationalkonservativa Lag och Rättvisa (PiS).

Några av de svenska partierna som kandiderar till EU-parlamentet har valt smått anmärkningsvärda samarbetspartners i EU-partigrupperna. Vänsterpartiet har alltsedan EU-inträdet 1995 ingått i en partigrupp, European Left + Nordic Green Left (GUE/NGL), en grupp som, till två tredjedelar, består av kommunistiska partier. Flera av de partierna har den klassiska hammaren och stjärnan, ett arv från det gamla Sovjetunionen, som partisymbol.

Där ingår exempelvis Greklands Kommunistiska Parti (KKE), grekiska Populär Enighet (LAE), spanska Partido Comunista de España (PCE) och portugisiska Partido Comunista Português (PCP). Moderaterna och Kristdemokraterna, å andra sidan, är del av partigruppen European People’s Party (EPP). I denna partigrupp ingår det ungerska, ultranationalistiska partiet Fidesz.

Bland partier i Europaparlamentet som valt att inte ingå i någon partigrupp finner vi grekiska nazistliknande partiet Gyllene Gryning, som har en variant av svastikan som partisymbol, Greklands Kommunistiska Parti (KKE), med hammaren och skäran som partisymbol, italienska populisterna Femstjärnerörelsen (M5S), ungerska antisemiterna Jobbik, och tyska ultranationalisterna Nationaldemokratische Partei Deutschlands (NPD).

Kommer V, M, KD och SD att fortsätta samarbeta med extremistpartier?

Ännu vet vi inte helt säkert vilka partigrupper som Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna kommer att välja. Kommer de att stanna i de partigrupper de är del av nu, dvs partigrupper som innehåller extremistpartier?

Exempel på ytterligare högerextrema partier som är representerade i Europaparlamentet är brittiska högerextremisterna United Kingdom Independence Party (UKIP), italienska federalisterna Lega Nord, nederländska nationalisterna Partij Voor de Vrijheid (PVV) slovakiska nationalisterna Slovakiska Nationalistpartiet (SNS), belgiska nationalisterna Vlaams Belang, franska högerextremisterna Front National och österrikiska nationalkonservativa Freiheitliche Partei Österreichs (FPÖ).

Det är angeläget att ha i åtanke vad din röst kan komma att bidra till i EU-samarbetet. Vänsterpartiet kommer med all säkerhet att fortsätta vara del av en partigrupp med mängder av kommunistiska partier. Moderaterna och Kristdemokraterna kommer kanske att fortsätta samarbeta med ett främlingsfientligt och ultranationalistiskt parti (Fidesz), om inte Fidesz nu väljer att byta partigrupp.

60 % av vår lagstiftning är beroende av EU

Det finns flera skäl till att du ska rösta i EU-valet. Sedan Lissabonfördraget slöts 2009 har EU-parlamentarikerna fått större makt och beslutanderätten har blivit mer utbredd. Vi ska inte heller glömma att ca 60 % av all lagstiftning i Sveriges riksdag är beroende av EU.

De viktigaste skälen är att EU, oavsett vad man tycker om det, påverkar samhället och din vardag väldigt mycket. Det handlar om EU:s inre marknad, jordbrukspolitik, klimat, arbetsmarknad, kampen mot terrorism, krishjälp, migration samt fri rörlighet för arbete och studier.

De stora frågorna i såväl den svenska som den internationella debatten är klimatet och migrationen. Men det allra viktigaste argumentet för att rösta är att vara med och stoppa utvecklingen av den högerextremism som har vuxit sig allt starkare i Europa senaste decenniet.

Högerextrema VOX i Spanien och högerpopulistiska Kukiz-15 i Polen ser ut att kunna ta plats i Europaparlamentet.

Individuellt har de flesta EU-länder inte särskilt stort inflytande på världspolitiken, men genom samarbete är EU en maktfaktor globalt sett.

EU – ett fredsprojekt som innehåller antidemokrater

EU är i grunden ett fredsprojekt, med sitt ursprung i efterkrigstidens Kol- och stålunionen 1952. I valet 26 maj har vi möjlighet att säkerställa att demokratin segrar, så att representationen i Europaparlamentet stämmer överens med hur folket vill att arbetet i EU ska fortlöpa.

Vårt val och vilka vi röstar på handlar uppenbarligen inte bara  om vilket parti vi väljer. Vårt val och vilka vi röstar på, handlar även om vilka partigrupper dessa väljer att ingå i. På så sätt kan vi se till att antidemokrater på vänster- och högerflankerna inte får mer makt. Framför allt är det högerextremistiska partier som har skördat stora framgångar.


Intresset för EU-valet har ökat markant. I en SIFO-undersökning utförd av Europaportalen framgår att ca 70% av svenskar med rösträtt kommer att rösta i EU-valet. Det är glädjande siffror, som inte ligger så långt ifrån de siffror vi brukar ha i riksdagsvalen.

Vad vill du bidra med till människor i Europa? Känns det rätt att rösta på partier som samarbetar med kommunister, ultranationalister, fascister eller nazister? På söndag 26 maj röstar vi för ett öppensinnat och mänskligt Europa, ett Europa där alla får vara med. Det är vår demokratiska rättighet och skyldighet.

”Vi måste förändra EU och göra det mer effektivt genom att ta itu med de frågor som medborgarna anser är angelägna och bygga vidare på det som vi redan har uppnått.” (EU-parlamentets talman Antonio Tajani. Källa: Europaparlamentet)

Källor:

Europaparlamentet: EU-valet

Aftonbladet: Nio blytunga skäl att rösta i EU-valet

SKL: EU i lokalpolitiken

SvD: Fler kan rösta i EU-valet

Europaportalen: S tappar inför EU-valet – SD kan bli störst

Europe Elects: 4 scenarios for the European election

Artiklar

EU: Vilka lagar ändras i den nya asyllagsstiftningen?

 

Fem lagar i EU:s asyllagsstiftning ska ändras och två nya lagar ska stiftas. Det primära syftet med lagändringarna är att skapa en omfördelning i EU-länderna av asylsökande, att få kontroll över illegal invandring, att underlätta återvandring samt att minska incitamenten för att ta sig till specifika länder.

EU befinner sig i slutskedet i förhandlingarna om den nya asyllagsstiftningen. Vilka är då lagarna som ska ändras?

På nyhetssajten Europaportalen (för övrigt en alldeles utmärkt sida!) får vi en inblick:

2013 antogs fem asyl- och flyktinglagar (Dublinförordningen, Eurodacförordningen, skyddsgrundsdirektivet, mottagandedirektivet och asylprocedurdirektivet) som EU-kommissionen nu har beslutat att ändra. Förutom dessa ändringar finns förslag på att stifta två nya lagar. Dessa lagar ska innefatta regler för vidarebosättning av FN-flyktingar samt införande av en gemensam asylbyrå.

Meningen med att ändra lagarna samt att plussa med ytterligare två är att man som asylsökande ska få samma behandling oavsett var i EU man kommer samt att stoppa människor från att söka asyl i flera länder. EU-kommissionen vill också se till att alla EU-länder delar på ansvaret i tider med flyktingtoppar, då antalet asylansökningar är extra stort.

Dublinförordningen. Det ska göras en revidering av de nuvarande reglerna som bestämmer vilket EU-land som har ansvar för att ta emot och pröva en asylansökan. Förslaget som man arbetar efter är att alla EU-länder ska ta emot asylsökande då det kommer många på en och samma gång. Alla EU-länder tilldelas en flyktingkvot. Denna kvot bestäms utifrån befolkningsmängd, välstånd och tidigare antal mottagna kvotflyktingar. Då denna kvot passerar 150 % ska kommande asylsökare omfördelas till andra länder.

Eurodacförordningen. Vad är Eurodac? Eurodac är en EU-gemensam databas innehållande ansiktsbilder och fingeravtryck för asylsökande. Databasen används för att på ett smidigt sätt efterleva reglerna i Dublinförordningen. De nuvarande reglerna i Eurodacförordningen ska revideras. Förslaget innefattar möjligheten till att skapa ett större användningsområde. Man vill också skapa bättre förutsättningar för kontroll av illegal invandring samt underlätta återvandring.

Skyddsgrundsdirektivet är ett direktiv som syftar till att reglera vem som betraktas som flykting eller skyddsbehövande. I det nuvarande direktivet fastställs endast gemensamma mål för EU-länderna, medan de nationella lagarna skiljer sig åt. Detta direktiv ska därför  omförhandlas till en förordning: skyddsgrundsförordningen. När direktivet nu blir en förordning blir följden att reglerna kommer att vara de samma i alla EU-länder. En förordning har bättre verkanskraft och gäller ordagrant och direkt. Parlamenten i EU-länderna tillåts i och med omförhandlingen inte att tolka innehållet först.

Mottagandedirektivet. Nuvarande regler kring miniminormer mottagande av asylsökande i EU-länderna ska revideras. Exempel på saker som innefattas av dessa regler är bosättning, arbete, skolgång och sjukvård. Meningen med revideringen av mottagandedirektivet är att jämna ut mottagandeförhållandena i EU, samt att minimera incitamenten för att ta sig till specifika länder.

Procedurdirektivet som gäller idag ska omförhandlas till asylprocedurförordningen. De regler som föreskriver ett asylärendes process samt de rättigheter en asylsökande besitter kommer att bli mer homogena. Meningen med omförhandlingen är att minimera incitamenten för att ta sig till specifika länder. Omförhandlingen från direktiv till förordning medför att reglerna blir de samma i alla EU-länder.

I fem av de blivande rättsakterna; Eurodacförordningen, skyddsgrundsförordningen, mottagandedirektivet, förordningen om vidarebosättning och asylbyrån har processen kommit så pass långt att de är klara för regelrätta förhandlingar mellan Europaparlamentet och EU-länderna.

Däremot går det trögare när det gäller Dublinförordningen och asylprocedurförordningen. EU-parlamentet har klart för sig hur man vill att det ska se ut, men medlemsländerna har ännu inte hittat en enad position.

Källor:

Europaportalen

Sveriges Riksdag: Revidering av Dublinförordningen

Sveriges Riksdag: Reviderad Eurodacförordning

Sveriges Riksdag: Skyddsgrundsförordningen

Sveriges Riksdag: Reviderat mottagandedirektiv

Sveriges Riksdag: Asylprocedurförordningen