I en illa skriven debattartikel i Samnytt argumenterar två sverigedemokratiska landsdagarsombud från Västerbotten, Petter Nilsson och Pontus Persson, för att Jämställdhetsmyndigheten måste avskaffas. Rakt igenom använder de sig av ett gammalt beprövat debattknep, nämligen att måla upp bilden av en motståndare och sedan rusta upp den med extrema åsikter. Det centrala budskapet är att Jämställdhetsmyndigheten arbetar under ”föreställningen om att det finns en könsmaktsordning”, vilket bygger på en ”marxistisk ideologi”, ”godhetssignalering” och ”vänstervridna analyser”.
Att dessa SD-politiker vill avskaffa Jämställdhetsmyndigheten av ideologiska skäl, citat ”grunden i alla analyser och lösningar måste vara återvandring”, är inte förvånande, men det är inte huvudproblemet med denna artikel. Problemet är att Nilsson och Persson använder sig av en uppsåtlig förrädisk retorik.
Fakta är följande: Riksdagen har sedan 2006 ett nationellt jämställdhetspolitiskt mål, delat i flera delmål – varav ett sjunde antogs i år: ”Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. Alla, oavsett kön, ska genom hela livet ha samma rätt och möjlighet att leva sitt liv utan att begränsas av kollektivt grundade hedersnormer”.
Jämställdhetsmyndigheten, som inrättades 2018, har en rad administrativa uppgifter, bland annat att man analyserar och bevakar det jämställdhetspolitiska arbetet, att man ger stöd åt kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhälle och att man fördelar statsbidrag till olika jämställdhetsprojekt.
De två SD-politikerna betonar det ekonomiska argumentet, citat ”Myndighetssverige kostar pengar. Mycket pengar”, och menar att Jämställdhetsmyndigheten skulle vara så oerhört kostnadskrävande. Under nuvarande mandatperiod, där SD för övrigt ingår i regeringsunderlaget, har anslagen till Jämställdhetsmyndigheten fördubblats från 75 miljoner kronor för 2022 till 166 miljoner kronor föreslagna 2025.
Avsikten med denna retoriska framställning är att förmedla intrycket av det handlar om enorma belopp och att man ska därmed lämnas med känslan av att det är ett omfattande slöseri med offentliga resurser det handlar om. Vad Nilsson och Persson inte berättar är att den totala statsbudgeten är 1,435,100,000,000 kronor. Ur detta perspektiv utgör Jämställdhetsmyndighetens budget cirka 0,0115 procent i relation till statsbudgeten som helhet. Om detta kan man givetvis ha åsikter, men detta är ett faktum som de två helt utelämnat i sin debattartikel. De förespråkar dessutom att pengarna ur Jämställdhetsmyndigheten i stället bör investeras i Brottsförebyggande rådets arbete, men förklarar aldrig på vilket sätt det skulle innebära en avgörande skillnad.
Summan av kardemumman: Den här debattartikeln är ett bra exempel om man ska praktisera källkritik. Det intressanta är inte Nilssons och Perssons ideologiska analyser och bevekelsegrunder (de är välbekanta), utan det är den fakta de inte nämner. Hade de inkluderat den information som presenterats ovan, hade deras argumentation fallit ihop som ett korthus.
Regeringens budgetproposition för Utgiftsområde 4 – Rättsväsendet (Prop. 2025/26:1) presenteras som en satsning på trygghet, effektivitet och ordning. Men bakom siffror och tekniska formuleringar döljer sig en tydlig politisk riktning. Den riskerar att förskjuta maktbalansen i Sverige på ett sätt som påminner om hur andra länder stegvis har urholkat sin demokrati.
En av de mest anmärkningsvärda skrivningarna i dokumentet gäller hatbrott. Regeringen vill ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att analysera inte bara hatbrott mot minoriteter, utan också mot majoritetsbefolkningen:
”Hatbrott är aldrig acceptabelt oavsett vem som utsätts. Regeringen avser därför att ge Brå i uppdrag att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag om hatbrott, om såväl hatbrott som riktas mot minoriteter som mot den svenska majoritetsbefolkningen.” (Källa: Regeringen.se)
Rent juridiskt är detta ingen nyhet – hatbrott kan redan i dag riktas mot en person för att hen är svensk. Men genom att betona majoritetsbefolkningen som särskilt utsatt sker en politisk förskjutning. Hatbrott riskerar att urvattnas och förlora sitt syfte: att skydda grupper som är strukturellt sårbara för diskriminering och förföljelse. Här ser vi en normalisering av Sverigedemokraternas retorik om ”omvänd rasism”.
Utbyggnad av tvångsmedel
Propositionen innebär också att hemliga tvångsmedel byggs ut:
”Regeringen föreslår ändringar i lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder.” (Källa: Regeringen.se)
Detta är ett exempel på hur åtgärder som ursprungligen motiveras av undantagsfall görs till vardag. Historien lär oss att när sådana undantag normaliseras – som i Tyskland efter riksdagshusbranden 1933 – förskjuts gränserna för vad staten kan göra mot sina medborgare.
Försvagade skyddsmekanismer
Kontrollorganen förändras också. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden omvandlas till en ny myndighet:
”Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden blir Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd.” (Källa: Regeringen.se)
I propositionen betonas effektivitet, men inte medborgarnas rättssäkerhet. Denna symboliska men viktiga förändring speglar en maktförskjutning där kontrollen av statens tvångsmedel riskerar att försvagas.
En obalanserad rättsstat
Resurserna i budgeten fördelas kraftigt till förmån för de repressiva organen:
Polismyndigheten (anslag 1:1) får ökade medel för fler anställda och mer övervakningsteknik.
Kriminalvården (anslag 1:6) får förstärkningar för fler fängelseplatser.
Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten får betydande resurstillskott.
Däremot tilldelas Brottsförebyggande rådet (anslag 1:7) och andra förebyggande verksamheter (anslag 1:14) avsevärt mindre resurser. Resultatet blir en rättsstat där polis och kriminalvård stärks, men domstolar och förebyggande arbete hamnar i skuggan.
Demokratins långsamma förskjutning
Det är viktigt att understryka: propositionen innebär inte att demokratin avskaffas här och nu. Men den innehåller flera mekanismer som kan användas för en gradvis förskjutning:
Resurser flyttas till repression, medan förebyggande insatser får stå tillbaka.
Undantag görs permanenta, vilket successivt försvagar rättssäkerheten.
Hatbrottsdefinitionen förskjuts, vilket urholkar skyddet för minoriteter.
Rättsstaten fragmenteras, med svagare domstolar och starkare exekutiv makt.
Detta är exakt den ”mjuka nedmontering” av demokratin vi sett i länder som Ungern och Polen. Inte genom en kupp, utan genom en rad små steg som tillsammans flyttar gränserna för vad staten kan göra – och vem den väljer att skydda.
Regeringens budget för rättsväsendet handlar inte bara om siffror. Den är ett politiskt program som förstärker statens repressiva verktyg, relativiserar skyddet för minoriteter och försvagar demokratins skyddsmekanismer. Om utvecklingen fortsätter riskerar vi ett samhälle där trygghet ställs över rättssäkerhet, där majoritetens intressen väger tyngre än minoriteternas rättigheter, och där demokratins skyddsnät långsamt monteras ned inifrån.
Läser man i Sverigedemokraternas budget så vill de avsätta 1,15 miljarder till LSS.
Vad gäller kvinnors hälsa så vill man satsa 0,21 miljarder, främst på screening av livmoderhalscancer.
De vill också ge polisen betalt under utbildningen till en kostnad av 1,15 miljarder kronor. (Varför görs inte samma satsning för t ex sjuksköterskestudenter, undrar jag?)
De vill vidare satsa på fler ordningsvakter till en kostnad av 3,2 miljarder kronor.
De vill också hyra plats på anstalter utomlands (för personer som dömts i svenska domstolar) till en kostnad av 2,69 miljarder kronor.
Vidare vill de förenkla skadestånd till brottsoffer genom att staten direkt ska betala ut det för att sedan inkräva beloppet av förövaren, detta till en beräknad kostnad på 0,13 miljarder kronor.
Detta ger ett underskott i budgeten på 7,3 miljarder kronor.
Sverigedemokraterna vill att kvalificeringsregeln ska avskaffas. Detta ska ge 0,8 miljarder extra till staten. Kvalificeringsregeln innebär att en person som flyr från sitt hemland kan ha rätt att tillgodoräkna sig inarbetad pension från hemlandet. Vill du läsa mer om pensionssystemet finns det att läsa hos Pensionsmyndigheten.
Om vi tar en titt på miljösatsningar så vill Sverigedemokraterna i sitt budgetförslag sänka skatten på drivmedel till en kostnad av 0,53 miljarder kronor. De vill samtidigt pausa trängselavgifter i trafiken till en kostnad av 1,35 miljarder kronor. De vill också avskaffa flygskatten till en kostnad av 1,9 miljarder kronor.
Totalt handlar det om skattesänkningar på 3,78 miljarder kronor.
Sverigedemokraterna vill öka det statliga utjämningssystemet med 10 miljarder kronor. Vidare vill de höja taket för a-kassan, höja garantipensionen samt slopa hemspråksundervisningen motsvarande 1,9 miljarder kronor. Detta trots att det finns vetenskaplig evidens för att barn som får läsa modersmål snabbare lär sig det nya språket snabbare. Mer om modersmålsundervisning finns att läsa på Skolverket. Så här motiverar Skolverket syftet med modersmål:
Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen. (Källa: Skolverket)
Särskilt viktig roll menar man att formell undervisning spelar för barns möjligheter att utveckla läs- och skrivfärdigheter i ett minoritetsspråk, där möjligheterna att möta och använda språket kan vara begränsade. Här ser man tydligt hur ojämställt det slår när Sverigedemokraterna sätter sin budget samt att allt de är ute efter är att rycka mattan under fötterna om du är invandrare och allra helst med flyktingstatus. (Källa: Regeringen, modersmålsundervisning)
Vad gäller SD:s syn på invandrare kontra syn på utlandssvenskar använder de sig av dubbla måttstockar.
Långt ner i SD-budgeten föreslår de att den så kallade SINK-skatten (Särskild inkomst-skatt) ska återställas från nuvarande 25 % till 20 % med en kostnad om 0,4 miljarder kronor. Detta motiveras med att svenskar som bor i utlandet inte nyttjar svensk sjukvård i samma utsträckning som andra svenskar. Nu är det ju så att många utlandssvenskar kommer i flock till den billiga svenska sjukvården när kroppen väl börjar ge vika. Hjärtproblem? Inga problem det är bara att åka till Sverige och ställa krav. Gråstarr, givetvis ska de ha en operation, det är ju billigare att ta flyget hem än att utföra kirurgin i det skatteparadis dit de slussat kronorna.
Att lägga en budget innebär att man måste förhålla sig till faktiska intäkter för att bekosta utgifter. För den som någon gång har arbetat med en budget är detta en självklarhet. Sverigedemokraternas budget för 2021 är enbart ett fantasifoster för att låtsas att de satsar mer än regeringen. Vi vet dessutom att Sverigedemokraterna om och om igen röstat mot regeringens budgetförslag och motarbetat alla förslag som skulle innebära förbättringar för pensionärer, lärare, polis och andra samhällsbärande funktioner.
I Sverigedemokraternas budgetförslag för 2021 påstås de göra satsningar i mångmiljardbelopp större än regeringen. Det de inte nämner är att de kallar arbetsgivaravgiften för en skatt som drabbar arbetsgivaren när det i själva verket är en avstådd löneavgift som står hos löntagaren.
Vidare vill de utöka ROT-avdraget till 50%, ett avdrag/bidrag som mest nyttjas av de rikaste. I deras budget kan vi se följande satsningar.
Satsningar på kommunsektorn 10,00 Nedsatta arbetsgivaravgifter 23,30 Centralt administrerat stöd till hushållen 82,00 Höjt ROT-avdrag 4,50 Satsningar på transportinfrastruktur 19,50 Satsningar på ökad trygghet 11,16 Totalt 150,46
Utöver detta vill de öka det statliga utjämningssystemet med 10 miljarder kronor. Vidare vill de höja taket för a-kassan, höja garantipensionen samt slopa hemspråksundervisningen motsvarande 1,9 miljarder kronor trots att det finns vetenskaplig evidens för att barn som får läsa modersmål snabbare lär sig det nya språket. Mer om modersmålsundervisning finns att läsa på Skolverket. Så här motiverar Skolverket syftet med modersmål:
Syftet med undervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen. (Källa: Skolverket)
Vad säger då forskningen om modersmålsundervisning? Så här säger en utredning som noga gått igenom forskningen på ämnet:
Särskilt viktig roll menar man att formell undervisning spelar för barns möjligheter att utveckla läs- och skrivfärdigheter i ett mino- ritetsspråk, där möjligheterna att möta och använda språket kan vara begränsade. (Källa: Regeringen, modersmålsundervisning)
Vård och jämställdhet
Läser man vidare i deras budget så vill SD avsätta 1,15 miljarder till LSS. Vad gäller kvinnors hälsa så vill man satsa 0,21 miljarder, främst på screening av livmoderhalscancer. De vill också ge polisen betalt under utbildningen till en kostnad av 1,15 miljarder kronor. (Varför görs inte samma satsning för t ex sjuksköterskestudenter, undrar jag?) De vill vidare satsa på fler ordningsvakter till en kostnad av 3,2 miljarder kronor. De vill också hyra plats på anstalter utomlands (för personer som dömts i svenska domstolar) till en kostnad av 2,69 miljarder kronor. Vidare vill de förenkla skadestånd till brottsoffer genom att staten direkt ska betala ut det för att sedan inkräva beloppet av förövaren, detta till en beräknad kostnad på 0,13 miljarder kronor.
Miljö
Tar vi en titt på miljösatsningar så vill Sverigedemokraterna sänka skatten på drivmedel till en kostnad av 0,53 miljarder kronor. De vill samtidigt pausa trängselavgifter i trafiken till en kostnad av 1,35 miljarder kronor. De vill också avskaffa flygskatten till en kostnad av 1,9 miljarder kronor. Samtidigt vill de att kvalificeringsregeln ska avskaffas som ska ge 0,8 miljarder extra till staten. Kvalificeringsregeln innebär att en person som flyr från sitt hemland kan ha rätt att tillgodoräkna sig inarbetad pension från hemlandet, vill du läsa mer om pensionssystemet finns det att läsa hos Pensionsmyndigheten.
Dubbla måttstockar
Vad gäller SD:s syn på invandrare kontra syn på utlandssvenskar använder de sig av dubbla måttstockar.
Längre ner i SD-budgeten föreslår de att den så kallade SINK-skatten (Särskild inkomst-skatt) ska återställas från nuvarande 25 % till 20 % med en kostnad om 0,4 miljarder kronor. Detta motiveras med att svenskar som bor i utlandet inte nyttjar svensk sjukvård i samma utsträckning som andra svenskar. Nu är det ju så att många utlandssvenskar kommer i flock till den billiga svenska sjukvården när kroppen väl börjar ge vika. Hjärtproblem? Inga problem det är bara att åka till Sverige och ställa krav. Gråstarr, givetvis ska de ha en operation, det är ju billigare att ta flyget hem än att utföra kirurgin i det skatteparadis dit de slussat kronorna.
Om vi summerar SD-budgeten och tar en titt på hur den skulle slå så ser den ut så här.
Kostnadsläge
Miljarder kronor
Satsningar i trygghet och höjt ROT-avdrag
150,46
Utjämningssystemet
10
Slopad modersmålsundervisning
-1,9
Höjt tak för LSS
1,15
Satsningar på screening av livmoderhalscanser
0,21
Återställ SINK-skatten
0,4
Fler ordningsvakter
3.2
Hyra in sig för platser på anstalter utomlands
2,69
Skadestånd utbetalt av staten
0,13
Minskad skatt på drivmedel
0,53
Paus i trängselavgiften
1,35
Avskaffande av flygskatt
1,9
Slopande av kvalificeringsregeln
-0,8
Summa
169,32
Summa ökade kostnader
172,02
Summa förmodade kostnader
2,7
Enligt Sverigedemokraternas egen budget så drar de in 2,7 miljarder kronor på kostnader kopplade till invandrare samtidigt som man ökar kostnaderna med 172,02 miljarder kronor.
En budget i obalans
Enligt statens balansräkning för 2021 har staten ett underskott i statsbudgeten på -67,2 miljarder kronor, vilket innebär att Sverigedemokraterna har en helt ofinansierad budget eller menar de att en förmodad nedskärning i budgeten på 2,7 miljarder kronor ska täcka de ökade kostnaderna på 172,02 miljarder kronor. Det är klart att man i opposition kan skryta om att man satsar mest, men en budget måste balansera kostnader mot intäkter för att gå ihop. Året innan hade regeringen en balansräkning som låg på -296,5 miljarder kronor, de lyckades minska underskottet åtskilligt, men det är långt från vad som skulle krävas från Sverigedemokraterna för att klara av att finansiera sitt eget budgetförslag.
Det är lätt att slå sig för bröstet och påstå att man är bäst och kommer genomföra mest – när man samtidigt vet att man inte behöver leverera enligt det budgetförslag som man skrivit. Det är viktigt att ta med sitt skeptiska tänkande när man läser budgetförslag och tänker kritiskt om hur partiet tänkt finansiera det.
Att hävda att man som parti för en linje som skulle vara mer ”vänster” när man lagt en budget (som saknar finansiering) blir inte automatiskt sann bara för att man påstått det.Samtliga neddragningar i Sverigedemokraternas budget drabbar dessutom enbart människor med invandrarbakgrund och förbättringarna är endast chimärer för att rikta bort fokus från det verkliga syftet, att dra mattan under fötterna för människor med invandrarbakgrund.
I SD Östersunds budgetmotion för 2021 finner vi en formulering som hävdar att det är ett problem att inrikes födda elever går i samma klass som utrikesfödda elever.
Däremot står det inget i budgetmotionen om hur de har tänkt sig att lösa det de kallar ”problem”.
SD Östersund vill stoppa flyktingmottagandet. Orsaken är att de tänker att åtgärden ska ”förmå riksdagen att ändra sin politik”.
Däremot står det inget i budgetmotionen om varför stoppat flyktingmottagande i Östersund skulle påverka riksdagens migrationspolitik.
Vi läser vidare i budgetmotionen att
”Sverigedemokraterna värnar om den Svenska kulturen och vill att denna skall få en mer framstående position i samhället. Mycket av den kultur som nu prioriteras är präglad av ideologin om mångkultur eller av provokativ art.”
Däremot står det inget i budgetmotionen om vilka ”multikulturprojekt” och vilken kultur av ”provokativ art” i kommunen som är resurskrävande utgifter.
Genomgående i budgetmotionen är SD Östersund noggranna med att skilja på vad som är svenskt och icke-svenskt. En liten parentes är att de genomgående skriver ”svensk” och ”svenska” med stor bokstav.
Sverigedemokraterna är sämst i klassen på internationellt bistånd. Partiet har genom åren ihärdigt hävdat att de är de riktiga humanisterna som hjälper dem som verkligen behöver hjälp ”på plats”. Samtidigt har SD alltid varit de som budgeterat minst pengar på internationellt bistånd. Med hänvisning till coronapandemin passar SD nu på att halvera biståndsanslaget.
SD har under många år insisterat på att de skulle vara det mest humanitära partiet, då de vill hjälpa på plats. Med argumentet att man har budgeterat biståndet så att de allra mest utsatta får ta del av pengakassan har man ansett sig vara de som bryr sig om flyktingar ”på riktigt”.
Vi på Motargument har tidigare slagit hål på påståendet om att SD skulle vara Sveriges biståndsvänligaste parti . SD har varit skickliga på att framställa sig som de som ger mest. I själva verket är det de som har gett minst. SD har valt att inrikta sitt bistånd på framför allt UNHCR, som är den organisation som synts mest i debatten samt är den organisation som arbetat i närområdet där krigsflyktingar från framför allt Syrien befinner sig. SD har med hjälp av denna strategi gett väljarna en missvisande bild av SD:s biståndspolitik.
”Hjälp på plats”-argumentet
SD har genom åren vänt och vridit på siffrorna, och på så sätt försökt hålla fast vid att de är det biståndsvänligaste partiet. Men efter nedskärningen på biståndet i höstas förlorade argumentet bärighet.
Och med 2020 års vårbudget befäster SD sin position som partiet som är sämst på internationellt bistånd. Partiet stramar åt satsningarna ytterligare genom att sänka biståndsramen från 0,7 % av BNI till 0,5 %.
Därmed ligger SD under alla andra partier när det gäller satsning på bistånd. Regeringen ligger kvar på det av tidigare regeringar fastslagna målet om en biståndsram på 1,0 % av BNI, det vill säga 52,1 miljarder kronor. Även Kristdemokraterna anslår 1,0 %, medan Moderaterna håller kvar vid sitt anslag från i höstas med 0,7 % av BNI.
Rohingya Refugees Camp in Ukhia, Cox’s Bazar, Bangladesh (6 February 2019). Attribution: CAPTAIN RAJU. Attribution-ShareAlike 4.0 International (CC BY-SA 4.0)
SD poängterar att deras biståndsbudget skulle spara mer än 20 miljarder per år. I slutet av det korta stycket om bistånd i motionen motiverar SD nedskärningen med att Sverige befinner sig i en pågående kris. De menar att det då inte är hållbart att skänka pengar till andra länder utan motprestation. Åkesson m fl avslutar med att påstå att ”biståndsverksamheten dessutom gett upphov till ren korruption undergräver inte vår slutsats”.
I motionen finns inget som redovisar partiets särskilda satsning på det humanitära biståndet eller hälsovården. Istället väljer SD att påstå att Sverige måste minska biståndet och skyller på den pågående coronapandemin.
Myter om bistånd
Det sprids en hel del myter om att biståndet är ineffektivt, går till korruption, vuxit okontrollerat, och att pengarna behövs bättre i Sverige. Konfederationen CONCORD Sverige (som ingår i CONCORD Europa med fler än 2 600 organisationer under sitt paraply) har listat 10 myter om internationellt bistånd.
Vad är då anledningen till att SD ständigt framställer sig som det mest humanitära partiet, något de faktiskt fortsätter göra? Konsekvensen av SD:s politik skulle bli att Sverige på sikt åter blir ett mer etniskt homogent land. Medelst stoppad invandring, återvandring och utvisningar är målet att göra Sverige ”svenskt” igen.
Mantrat om ”hjälp i närområdet” och att ”pengar ger mer när man hjälper på plats” är, och har alltid varit, en ursäkt för att man inte vill ha hit invandrare. I SD:s värld är en (1) invandrare en (1) för mycket. Partiet har fått stå oemotsagt, och ogranskat, då de självsvåldigt har iklätt sig rollen som de ”riktiga flyktingvännerna”.
Motargument 