Alla inlägg av Johan Löfström

Medgrundare till www.Motargument.se 2012 - 2026
I fokus, Krönikor

Nätfriheten har alla

Krönika av Johan Löfström, medgrundare av Motargument

Två riksdagsledamöter från Sverigedemokraterna skrev en debattartikel i min lokaltidning Arbetarbladet. Flera andra i SD har gjort likadant på samma tema i andra tidningar och mediakanaler. Riksdagsledamöter från SD använder sin yttrandefrihet genom att skriva debattartiklar, men vad de helt felaktigt påstår om yttrandefrihet och censur bör ej få stå oemotsagt.

Det är så många begrepp och komplexa företeelser som tas upp av SD-politikerna i deras debattinlägg att det kommer bli flera kommande artiklar på Motargument.se. Vi kan inte här besvara samtliga påståenden, men vill underlätta för alla att bli bättre på att ta diskussioner om den så kallade ”Cancel Culture”. Följ oss under detta projekt.

Användarregler och lagar är ej partipolitik

Alla kommersiella företag och organisationer som äger nätforum som Facebook, Twitter, Youtube, flashback, de har användarregler. Varje användare godkänner dessa regler när vi skaffar vårt konto. Den typ av innehåll som leder till att en moderator väljer att märka upp med varningsflagga, eller raderar ett inlägg: det är bland annat desinformation, vilseledande, farliga, skadliga påståenden, anstiftan till våld, mordhot eller hets mot folkgrupp.

Ibland leder en användares kontinuerliga, upprepade, systematiska brott mot användarpolicy till att denne antingen blir tillfälligt avstängd eller i några fall till att den får sitt konto raderat.

Att säga saker i videos eller skriva text på nätet som bryter mot användarregler eller lagar handlar inte om censur eller yttrandefrihet.

Censur handlar endast om då en stat eller statlig myndighet eller när rättsväsendet vill försöka granska dina texter innan publicering i public service eller i någon tidning. Svenska staten, svenska statliga myndigheter eller andra myndigheter får inte heller ge en person några repressalier, utdela böter, åtala eller diskriminera baserat på något innehåll i någon text eller så kallad ”obekväm” åsikt som denne sagt eller skrivit på nätet eller i någon annan media. (så länge man inte skrivit något som bryter mot grundlagen eller något annat brott)

Ingen privatperson eller politiker får nyttja yttrandefrihet för att hindra, förminska eller kränka andra människors grundläggande mänskliga friheter eller rättigheter. Yttrandefrihet är inget ”trumfkort” som ger fritt fram att säga eller skriva vad som helst offentligt.

Korrekt information om SwebbTV

De enda sakliga, rimliga och skäliga anledningarna bakom att propagandakanalen SwebbTV blev avstängd från Youtube var på grund av flera återkommande fall av fake news, desinformation om Corona-pandemin. Det vore farligt för allmänheten om Youtube skulle tillåta innehåll som oroar eller förvirrar eller ljuger för människor t ex om virus, pågående pandemin eller om vaccin.

Den nämnda videobloggen har också spridit antisemitiska, rasistiska åsikter i flera år. Flertalet från varandra fristående och oberoende personer har granskat innehåll, och pekat ut sådant på SwebbTV som bryter mot ”nät-jättarnas” användarregler och bryter mot svenska lagar.

För övrigt så har den ”alternativa” mediekanalen SwebbTV ägt sin egen webdomän sedan år 2015, med massor av ocensurerade blogginlägg och videos, minst sedan i maj 2018. De har alltså inte censurerats eller blivit av med sin yttrandefrihet eller pressfrihet. De och många andra som fått inlägg raderade från nätforum har alltså kvar sina ”offentliga torg” och kontakt med sina sympatisörer.

Moderering av innehåll

Att det finns användare som anmäler misstänkt innehåll som de upptäcker på nätet till moderatorerna för den nättjänsten, det är varken censur eller försök att hindra någons yttrandefrihet. Det vi publicerar offentligt på nätets olika forum kan komma att bli granskat, emotsagt och kritiserat. En av de viktigaste funktionerna och syftena som finns med alla så kallade ”sociala forum”, i all ”social media” är just det att andra kan läsa, svara och kommentera dina olika inlägg. Ingen har rättighet eller lagskydd att slippa bli emotsagd eller kritiserad av de personer som du tillåtit insyn i dina konton på nätet.

Andra som fått innehåll raderat ur sina sociala medier har varit på grund av textinnehåll som varit rasism, uppmaningar till våld och till terrorism. Ord spelar stor roll, särskilt om det är ”inflammatorisk” retorik. Se på hur många Trump-supporters i USA som radikaliserats under de senaste fem åren. Trump-väljare och SD-sympatisörer existerar på en rad olika nättjänster, som t ex Telegram, Parler, Gab, 4chan, Reddit. Jimmie Åkessons gamle vän och kollega Erik Almqvist förefaller ha konto på den  ryska tjänsten VK.

Erik Almqvist tweet där han beskriver kontaktuppgifterna till sina olika nätkonton.

Korrekt information om ansvariga utgivare

Alla publikationer som har en ansvarig utgivare är fortfarande ansvariga inför rättsväsendet. Att en nätbaserad mediekanal har en ansvarig utgivare innebär inte att denne kan publicera texter eller videos som innehåller brott mot lagar eller svenska grundlagen.

Motargument anser det är gynnsamt att SD och alla andra politiska grupper och partier skriver sina åsikter och debatterar offentligt, för att väljarna ska kunna bilda sig korrekt uppfattning om deras agenda fram till nästa valdag. Det är vi som är skeptiska och kritiska mot bl a intolerans och islamofobi som behöver bli många fler som läser och aktivt granskar innehållet i och bakgrundsåsikterna bakom vad kandidater till politiskt valda positioner säger och skriver. De åsikter vi ej håller med om, och som vi anser är skadliga för något i vårt samhälle, bör uppmärksammas och granskas i detalj. Journalister kan också ställa många fler följdfrågor då de intervjuar politiker, för att få fram de bakomliggande åsikterna och ideologin bakom vad de först har sagt.

De videobloggar, skriftliga bloggar, nät-konton som sprider antisemitiska, rasistiska, misogyna, hbtq-fientliga, demokratifientliga eller samhällsfarliga åsikter ska varken förringas eller normaliseras – de ska ej få stå oemotsagda. Sådant ska och måste granskas och kritiseras!

Johan Löfström, Gävle, Medgrundare till Motargument.se, medlem i Socialdemokraterna och i Reformisterna s-förening

Krönikor är skribentens personliga åsikter och uppfattning. Du kan kommentera på alla publicerade texter på FB.me/Motargument

Som nämndes överst i denna krönika så är detta ett av flera kommande inlägg och begreppsförklaringar i en artikelserie som ämnar hjälpa fler att förstå komplexa skeenden och påståenden om ämnet som kallas för ”Cancel culture” eller ”deplatforming”. Följ Motargument.se och tipsa alla era bekanta och åsiktsmotståndare om oss.

Länkar:

SD:s partiledares och gruppledares debattinlägg på DN debatt, 1/2, 2021

En kortare version av denna Motargument-text blev publicerad som en replik på Josef Franssons och Roger Hedlunds debattartikel i Arbetarbladet, 22:a januari, 2021

SD:s tidigare debattartikel i Arbetarbladet, 18:e jan, 21

Korta motargument

15 916 asylskäl

Klipp ur Migrationsverkets statistik, enbart för att det förekommer så många missförstånd, missuppfattningar och FAKE NEWS.

Antal personer som fick uppehållstillstånd i Sverige, under år 2020, för att de har bevisat de har asylgrundande skäl:

10 409 personer

Antal personer som är nära familjeanhörig och som fick uppehållstillstånd i Sverige, under år 2020, för att de bevisat de är nära familjeanhörig till en person som tidigare fått asyl i Sverige:

5 507 personer

Summa antal personer som år 2020 fick uppehållstillstånd i Sverige var alltså färre än 16 000 personer som fick det för asylskäl och som familjeåteranknytning till någon som fått uppehållstillstånd för sina asylgrundade skäl. (Det är som regel tidsbestämda, temporära uppehållstillstånd som ges ut numera)

Det finns andra personer som får uppehållstillstånd och som syns i statistiken hos Migrationsverket. Men det är personer som får tillstånd i helt andra kategorier, som t.ex. gästforskare, adopterade barn, temporära, tidsbestämda arbetstillstånd.

Några nyfödda barn har också fått uppehållstillstånd, som fötts av kvinnor som varit gravida i Sverige under tiden som deras asylansökningar behandlades.

Statistik från tidigare år, i samma kategorier med asylgrundande skäl:

2019:

17 502 personer med asylskäl och 7 362 personer som är nära familjeanhöriga till person som fått asyl tidigare i Sverige.

2018:

25 377 personer med asylskäl och 16 637 familjeanhöriga personer

2017:

36 607 personer respektive 19 129 anhöriga.

Några av de ovan nämnda personer kan ha lämnat landet vid det här laget, eftersom deras tidsbegränsning för de tillfälliga uppehållstillstånden har gått ut.

Länk till en lista med grundkrav för familjeåteranknytning.
Källa till statistik för år 2020 (pdf)
Statistik för år 2019 (pdf)
Statistik för år 2018 (pdf)
Statistik för år 2017 (pdf)

Myter

Myten är knäckt: SFI-bonus

Det fanns en gång ett bidrag, som var en form av bonus till personer som slutförde sin SFI – Svenska för invandrare – inom ett visst antal månader från att de startade sina studier i svenska språket där. Mer detaljerad info längst ner i denna artikel. Den mytomspunna, och ständigt fortfarande, dagsaktuella frågan om SFI-bonusen behöver återigen motbevisas. För SFI-bonus existerade endast mellan åren 2010 och juli 2014.

Alla som gnällt om att SFI-bonus är hemsk och orättvis EFTER juli 2014 behöver lära sig mediagranskning och googling och få sig en mycket stor dos källkritik.

Alla som gnällde om det före juli 2014, behöver rannsaka sina egna känslor och åsikter. Kan vara så att du var emot försöket att förbättra integreringsåtgärden, som var avsedd att göra att immigranter kunde få sysselsättning lite fortare, på grund av att du tyckte det skulle vara onödigt att immigranter fick en anställning lite fortare? Eller låg det något korn av hat eller främlingsfientlighet bakom?

Skärmdump från Facebook. Observera att inlägget skrevs tre år efter att SFI-bonusen slopades.

Lita aldrig blint på vad som skrivits på internet – oavsett hur din magkänsla än må vara om texten du reagerar på.

SFI-bonus infördes för att immigranter som blev folkbokförda i Sverige, skulle lära sig svenska språket och få lite mer information om samhällets former och normer och förhållningsregler. Det var helt enkelt ett försök att snabba på integreringen och kursresultaten på ”Svenska för invandrare”.

SFI-bonus gällde endast immigranter som blev folkbokförda från 2010 och det krävdes att de klarade en viss svårighetsnivå av SFI inom 12 månader, eller inom 15 månader från datumet de blev folkbokförda första gången i Sverige.

SFI-bonusen avslutades permanent i juli 2014, vilket tycks ha gått obemärkt förbi för den minoritet av allmänheten som fortfarande gnäller om den kostnaden i sociala medier.

Och för er som tror att ingen någonsin har skrivit eller meddelat att SFI-bonusen upphört, kan googla. Det finns fler än ett dussin bloggare som varit tydliga med fakta och som gett rådet att sluta sprida lögnen att bonusen finns kvar. Det stod i morgontidningar och kvällstidningar och berättades i public service olika radio- och tv-nyhetsprogram att den lades ner.

Googla först, innan du rage-postar nåt som du senare kan komma att ångra.

Lästips:

SFI-bonus avskaffas i SvD

Sanningen som SFI-bonus (ordbajsarn.se)

Motargument om nedlagd SFI-bonus

Motarguments tidigare info om SFI-bonus

Korta motargument

38 tomma stolar

Motargument uppdaterar er på statistiken från svenska valmyndigheten över hur många tomma kommunfullmäktigestolar det står runt om i hela Sverige just nu, i mitten av januari 2021.

Det är 2 tomma stolar i kommunfullmäktige i Hjo, där det skulle ha suttit invalda ledamöter från Vänsterpartiet.

På alla andra tomma stolar som registrerats in till valmyndigheten, på www.val.se skulle det ha suttit invald ledamot från Sverigedemokraterna (SD). Summa för Sverige: 38 tomma SD-mandat som inte har någon aktiv politiker som använder dem.

För väljarna är detta självklart något negativt, att när man röstat in kandidater till att få politisk makt och rösträtt i kommunens beslut, men det sedan inte sitter någon på den positionen och representerar väljarnas åsikt.

Det ligger i alla väljares intresse, och ansvar, att hålla sig informerad fram till nästa valdag, om hur de lokala partierna och kandidaterna förbereder sig, och upprätthåller demokratin och arbetar för att representera sina väljares åsikter i hemkommunen.

Totalt är det just nu i januari 2021 hela 40 tomma kommunfullmäktigestolar i landet. 38 av dem är från ett enda parti. Kontakta dina lokala partier och prata med dem om du vill ha enlångsiktigt fungerande kommunfullmäktige i framtiden.

Om väljarna inte granskar eller kritiserar partiet de röstar på, så kommer det partiet inte att arbeta för att motverka sina interna, organisatoriska, demokratiska brister.

Korta motargument, Recensioner

Fatta Sveriges demokrati

Motargument tipsar om en serie korta video-program från Utbildningsradion om Sveriges demokratiska system och statsskick.

För dig som tror att vårt parlament eller statsskick är jättekrångligt, och vill titta på en serie med korta videos för att börja lära dig en bit i taget. Videoserien passar även för nybörjare som tror att de inte känner till någonting om Sveriges riksdag. För dig som tycker du vet en hel del om vårt lands demokrati, men ändå känner du vill försöka lära dig mer, och repetera detaljerna som du kanske glömt anledningarna bakom.

Utbildningsradion har själva kategoriserat denna serie som att den passar för elever i grundskolans årskurser 7-9.
Avsnitten är mellan 12 och 21 minuter, och textade på svenska.

Motargument tycker att innehållet passar för alla och kan användas av er som länkar i diskussioner där någon inte riktigt förstår olika begrepp om statsskick eller parlamentarism.

URplay: Fatta Sveriges Demokrati

Korta motargument, Myter

Myt: SFI-bonusen

SFI-bonus existerade endast mellan åren 2010 och 2014!

Sluta sprid lögnen om att det finns en SFI-bonus!

Lär dig att googla fram minst 2-3 pålitliga källor som är fristående och oberoende från varandra. Sådana källor kan vara Regeringen.se, Riksdagen.se och http://www.sverigesradio.se, http://www.svd.se, http://www.dn.se http://www.Skolverket.se, http://www.Migrationsverket.se och så vidare.

Motargument.se om att SFI-bonus ej längre finns

Artiklar, I fokus

Medlemsminskning i SD

SD:s påståenden om antal medlemmar granskas av Motargument. Partiet har fortfarande i dag, i skrivande stund kvar sina gamla skryttexter på sin webbsida med : ”Vi växer så det knakar” och:  ”Vi växer snabbare än någonsin och är på god väg att bli Sveriges största parti.”

För kalenderåret 2019 ska partierna ha skickat in anmälan till Kammarkollegiet med samtliga uppgifter om partibidrag och partistöd senast den första juli 2020. Redan idag går det att läsa några partiers redovisning. Motargument upptäckte att intäkterna som SD får från medlemsavgifterna har minskat från 2018 till 2019.

Enligt deras egen redovisning fick partiet SD in 6 875 650 kronor från sina medlemmar i medlemsavgifter för hela kalenderår 2018. (Notera att det var ett valår)

För år 2019 har SD fått in 6 744 201 kronor i medlemsavgifter.

Ett tapp på ungefär 131 000 kronor på ett år kan verka vara marginell skillnad, men för partiet som ständigt hävdat de haft konstant medgång och tillväxt så kan detta vara en extra detalj som bidrar till de varningsklockor om allt fler avgående och uteslutna kommunpolitiker runtom i hela landet och det som de kraftigt sjunkande opinionssiffrorna visat sedan november 2019.

SD har ett medlemskap, som kostar 200:- per medlem per år. Och de har också i många år haft ett ”livstidsmedlemskap” för en fast engångssumma. Den var tidigare på 1 500:- per medlem, numera har den höjts till 2 000:- i en engångskostnad för att bli medlem i resten av sitt liv. (Motargument misstänker att man trots det kan ansöka om att gå ur partiet)

Ett missnöjesparti som i mer än ett halvår haft sjunkande popularitet, allt färre sympatisörer och förtroendevalda, de tappar nu även medlemmar. Det går dåligt för SD, som har stor procentandel ”missnöjesväljare”.

Väljare som röstat för att ”röra om i grytan” eller i protest mot sittande regering eller ”sjuklövern” är lättrörliga. Är de inte nöjda med sitt förra val, så kan de bli soffliggare, röstskolkare eller tänka sig att flytta sin röst till något annat alternativ. Så skedde med Ny Demokrati och Svenskarnas Parti – och Motargument minns deras spektakulära och snabba splittring.

Källor:

Partiinsyn 2018

Partiinsyn 2019

SD.se/blimedlem

Opinionsmätningar: val.digital

I fokus, Korta motargument

Opinionssvep efter Corona, del 2

Motarguments artikelserie om opinionsstödet för högerpopulism och euro-skeptiska grupperingar i Norden fortsätter här med en kort uppdatering av vår tidigare utblick till ett fåtal länder i nordvästra Europa.

Tyskland: Alternative für Deutschland/AfD hade en topp vid 16-18% under hösten 2018, har sedan gått i en sjunkande trend, för att under maj 2020 ligga på 9 – 12%.

Storbritannien: UKIP är oerhört litet numera. ”Brexit party” verkar också tappat allt stöd, under 4% hela detta år. Labour är enda parti som ökar våren 2020.

Nederländerna: Partij Voor de Vrijheid/PVV hade i gallupundersökningarna en temporär topp under augusti 2017 på 22%, men föll sedan stort till ca 8% våren 2019. De pendlar nu i mars-maj 2020 mellan 13 och 19%.

Belgien: Vlaams Belang/VB åtnjuter en uppåttrend, sedan en rödgrön koalition vann i senaste valet, i maj 2019, nu ligger de i området 24,5% – 28% och förefaller vara största belgiska parti.
Partie Populaire/PP har försvunnit ner till 0 – 3,6% sedan maj 2019.

Källor:
Wikipedia: Opinion Polling UK

Wikipedia: Opinion Polling Nederländerna

Wikipedia: Opinion Polling Belgien

Wikipedia: Opinion Polling Tyskland

I fokus, Korta motargument

Opinionssvep i Norden

Motargument håller er uppdaterade på det aktuella opinionsläget i Norden, på lite längre sikt. Vad har förändrats i förtroendet för regeringspartierna under Corona-pandemin och hur skiftar stödet för partierna i våra grannländer och i Sverige? (uppdaterad måndag 8/6 2020)

Vi har i en rad artiklar på Motargument visat diagram och analyserat de så kallade ”högervindar” och ”populistpartiers uppstickarförsök”. Det är nu en tid sedan vi sist gjorde ett svep över våra grannländer i Norden.

Såhär ser maj månads politiska opinionsundersökningar om hur partisympatierna har rört sig i jämförelse med ett par år bakåt:

Danmark:
Regeringsledande Socialdemokraterna går uppåt mot 35% (i folketingsvalet 2019 fick partiet 25,9%). Dansk Folkeparti fortsätter att tappa och är nu nere vid 6-7% i maj 2020.

Finland:
Socialdemokraterna rör sig en aning uppåt till 22%, de gick igenom en kris under hösten 2019 då de såg ut att gå ner till 14% (i riksdagsvalet våren 2019 fick partiet 17,7% av rösterna). Sannfinländarna tappar efter en rejäl uppåtgång under hela år 2019 tillbaka ner till ungefär 18% maj 2020 (i riksdagsvalet våren 2019 fick partiet 17,5% av rösterna).

Norge:
Oppositionspartiet Höyre ökar till 26%, Socialdemokraterna ligger nu kring 25,5% och Fremskrittspartiet ligger i en zon mellan 8-12%. (I stortingsvalet 2009 fick de 22,9%)

Sverige:
Socialdemokraterna har senaste månaden ökat tillbaka upp till ca 30-33,7%. Sverigedemokraterna har tappat till 17-19,7%, för ett par månader sedan var de uppe på all time high, vid ca 24-25% (senaste riksdagsvalet hade de 17,53%). (Uppdaterad med SCB, 8/6 2020)

Island har en svåranalyserad situation, kanske mestadels för att regeringen består av 4 mindre, ganska jämnstora partier. De går samtliga något sakta nedåt, men det är möjligen endast en del av en längre rörelse vilket beror på annat än Corona. Island har i skrivande stund endast 10 bekräftat avlidna i Covid-19. Det parti som förefaller röra sig lite uppåt i opinionen är Independence, (konservativa, euro-skeptiska). 

Källor:
Covid-19 https://www.ecdc.europa.eu/en/geographical-distribution-2019-ncov-cases

Danmark:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_next_Danish_general_election

Finland:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_next_Finnish_parliamentary_election

Norge:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2021_Norwegian_parliamentary_election

Sverige:
https://en.wikipedia.org/wiki/Opinion_polling_for_the_2022_Swedish_general_election

Artiklar, I fokus

SD i opinionen under 5 år

Det prognostiserade väljarstödet för olika politiska partier – i form av förändringar uppåt eller neråt – går att följa på många olika ställen, inte bara i dagstidningarna.

Ett par av de webbsidor som visualiserar opinionsundersökningarnas prognoser är Wikipedia och val.digital. Eftersom det är privatpersoner som uppdaterar dessa sidor efter det att tidningar publicerat siffror från respektive opinionsinstitut, är det en viss eftersläpning i inrapporteringen.

Den webbsida som Motargument anser har den mest översiktliga och lättmanövrerade historiken är val.digital :

På val.digital kan man i den översta menyn byta mellan de olika partierna och ställa in valfri längd på historik med en kalenderfunktion.

Motargument vill råda alla att betrakta opinionssiffror som osäkra. I alla nyhetsartiklar där väljarstödet definieras i siffror i procent och tiondels procent, kan de ytligt sett verka vara vetenskapliga fakta och en sanning. Så är inte alltid fallet. Opinionsundersökningar är endast prognoser.

Lägg inte för stor vikt vid en enstaka månads enkät-resultat. Undvik att överdriv värdet av en enda månads gallup från ett enda företag, för den kan aldrig vara en riktigt pålitlig indikator för hur hela landets väljare kommer att rösta i nästa val.