Etikettarkiv: #val2026

Myten om ”importerad valboskap”

Det medvetet nedsättande begreppet ”importerad valboskap” används ibland i politiska debatter för att påstå att makthavare medvetet ökar invandringen för att få fler väljare som röstar på ett visst parti. Detta är en konspirationsteori som saknar vetenskapligt stöd. Forskning om röstmönster visar att nyanlända människor i demokratiska länder ofta inte har rösträtt i nationella val förrän efter flera år, och att deras politiska preferenser varierar stort.


För att illustrera hur begreppet ”importerad valboskap” kan användas även av partier som påstår sig vara seriösa och vilja Sveriges bästa citerar vi Sverigedemokraterna på sitt officiella Facebook-konto:

”Det var alltid Socialdemokraternas plan för att säkra makten.

Deras mångåriga kamp för ökad invandring från den muslimska världen har aldrig varit en slump. Tvärtom tycks det vara en långsiktig strategi.

Vallöftet från Magdalena Andersson att ge uppåt 100 000 invandrare medborgarskap, utifrån det gamla och kravlösa regelverket, ska ses i samma ljus.

Det handlar inte om solidaritet eller medmänsklighet – det handlar om makt. När svenska väljare flyr partiet behöver man röster från annat håll och då verkar massinvandring från den muslimska världen vara ett attraktivt sätt att runda svenska folkets vilja.” (Källa: SD:s officiella Facebookkonto 260826)

Skärmdump från Sverigedemokraternas officiella Facebookkonto 260826. Modifierad av Motargument.

Föreställningen om s k ”importerat valboskap” grundar sig i den antisemitiska konspirationsteorin om ett påstått folkutbyte. Myten om ”folkutbytet” bygger på idén att en befolkning systematiskt ersätts av en annan genom invandring och högre födelsetal bland vissa grupper. Teorin formulerades av den franske författaren Renaud Camus, men har av forskare och journalister avfärdats som ogrundad. Statistik från exempelvis SCB visar att befolkningens sammansättning förändras över tid, men detta är en naturlig följd av migration, globalisering och demografiska trender – inte en styrd plan.

Skärmdump från Globeknot 260831.

Mytbildningen kring ”importerat valboskap” och ”folkutbytet” är uttryck för människors rädsla för förändring snarare än om verkliga politiska processer. Historien visar att samhällen alltid har förändrats genom migration, handel och kulturellt utbyte. När dessa förändringar sker snabbt kan de upplevas som hotfulla, och myter uppstår för att skapa en enkel förklaring till komplexa skeenden.

Problemet är att sådana myter ofta bygger på ett “vi och dom”-tänkande som förstärker polarisering. I stället för att se migration som en del av mänsklighetens långa historia, framställs den som ett medvetet angrepp. Filosofiskt sett är detta ett exempel på hur människor söker kontroll genom berättelser – även när berättelserna inte stämmer med fakta.

Skärmdump från Globeknot 260831.

Tänk dig att någon säger: ”De tar hit människor bara för att vinna val!” eller ”Vi håller på att bytas ut!”

Det låter dramatiskt – men är det sant? Nej. Det är ett narrativ som sprids för att väcka rädsla och ilska. Den bortser från att migration sker av många skäl: krig, arbete, studier, kärlek. Den bortser från att demokratiska rättigheter som rösträtt inte delas ut över en natt.

Myterna om ”folkutbytet” och ”importerad valboskap”, är inte bara felaktiga – de har också använts av extremister för att rättfärdiga våld. Därför är det viktigt att vi bemöter den med fakta, men också med berättelser som visar hur människor från olika bakgrunder kan bygga något gemensamt.

Kuriosa: ca 200 000 (2,6 %) av ca 8 000 000 röstberättigade i riksdagsvalet är muslimer.


Lästips:

Motargument: Myten om ”folkutbytet”

SCB: Befolkningsstatistik

Malmö universitet: Forskning: Migration – samhällsförändringar och konsekvenser

Inlägg på Sverigedemokraternas officiella Facebookkonto

Motargument: Myt: Livmoderbomben

Globeknot: Fördelning religion Novus väljarbarometer

SD vill ha mer repressiva reformer

Om man jämför Sverigedemokraternas nuvarande politik med vad som faktiskt har genomförts inom Tidösamarbetet finns det flera frågor där SD antingen anser att reformerna inte gått tillräckligt långt eller där förslagen ännu inte blivit verklighet. Tidöpartierna själva har redovisat att en stor del av Tidöavtalet har genomförts, men inte allt.


Några av de viktigaste områdena är:

  • Mer omfattande återvandring. SD vill strama åt återvandringspolitiken ännu mer. Ett aktuellt exempel är att partiet vill att även svenska medborgare som frivilligt avsäger sig sitt medborgarskap ska kunna få återvandringsbidrag. Det ingår inte i dagens regler och har inte stöd hos övriga Tidöpartier.
  • Ännu stramare invandringspolitik. Tidöregeringen har redan genomfört stora åtstramningar, men SD vill bland annat minska invandringen ytterligare, begränsa anhöriginvandringen mer och i vissa fall göra det lättare att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap vid exempelvis grov brottslighet eller felaktiga uppgifter. Vissa delar utreds eller har genomförts, medan andra återstår.
  • Ministerposter för SD. Under mandatperioden har SD varit stödparti utanför regeringen. Partiet har länge sagt att de vill ingå i en framtida regering och ha egna ministrar, vilket inte varit fallet under Tidöregeringen. Man har gjort anspråk på tunga ministerposter så som migrations-, justitie- och kulturministerposterna.
  • Ytterligare kriminalpolitiska skärpningar. Många skärpningar har redan genomförts, men SD driver fortfarande fler förslag om längre straff, utökade möjligheter till utvisning av kriminella utlänningar och fler befogenheter för rättsväsendet. En del nya förslag presenteras fortfarande gemensamt med regeringen och är ännu inte genomförda.
  • Minskad EU-integration. SD är i grunden ett EU-skeptiskt parti och vill generellt föra över mindre makt till EU än vad regeringen som helhet vill. Eftersom Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är mer EU-positiva har SD inte fått fullt genomslag för sin linje.
  • Klimat- och energipolitik. SD vill gå längre än regeringen när det gäller att minska kostnader kopplade till klimatpolitiken, samtidigt som de vill satsa mer på kärnkraft och tona ned vissa klimatåtgärder. På flera punkter har regeringen rört sig i SD:s riktning, men inte fullt ut enligt partiet.
  • Kulturpolitik. SD vill gå längre än regeringen vad gäller omfördelning av kulturstöd, förändring av public service i grunden (det har höjts röster om att avskaffa PS), ökat fokus på svensk kultur och nationell identitet samt förändrade principer för bidragsgivning. Partiet är inte intresserat av att hålla armlängds avstånd till kulturen. Som en garant för det förhållningssättet har man uttryckt att man vill ha eget ansvar för kulturpolitiken.

Sammanfattningsvis kan man säga att Tidöregeringen har genomfört många reformer som SD prioriterat, särskilt inom migration, kriminalpolitik och energi. De största återstående skillnaderna handlar främst om:

  • att SD vill sitta i regeringen
  • en ännu stramare migrations- och återvandringspolitik
  • ytterligare skärpningar inom rättspolitiken
  • en mer EU-skeptisk linje än den övriga högern
  • att SD vill styra kulturpolitiken på egen hand

Vid en eventuell vinst för Tidöpartierna i riksdagsvalet i september 2026 kommer SD att få ännu större inflytande i svensk politik. Under nuvarande mandatperiod har mycket av partiets migrations-, kriminal- och energipolitik redan genomförts. Den repressiva politik som förts av Tidöregeringen riskerar att intensifieras efter valet i höst.

#Tidö #val2026 #riksdagsval2026 #Sverigedemokraterna #SD


Källor:

Regeringen: Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar bokslut över Tidöavtalet

Omni: SD vill att fler ska kunna få återvandringsbidrag

Sverigedemokraterna: Vad vi vill

Nationalekonomiska Föreningen: Minoritetsregeringar och regeringsfrågan inför valet 2026

SvD: Lämna landet och slipp fängelse

Omni: SD-topp: ”Vi borde ha posten som kulturminister”

Tidö och angiverilagen får utstå kritik

Kritiken mot den nya lagen om informationsplikt, av motståndare kallad ”angiverilagen”, handlar främst om att den öppnar för ett angiverisamhälle, skapar svåra etiska dilemman för offentliganställda samt riskerar att driva papperslösa djupare in i ett skuggsamhälle. Lagen innebär en skyldighet för sex specifika statliga myndigheter att lämna uppgifter till polisen och Migrationsverket om en person kan antas sakna tillstånd att vistas i Sverige.


Lagen om informationsplikt vann laga kraft 13 juli 2026. Som lagen står skriven idag omfattas följande myndigheter av informationsplikten:

  • Arbetsförmedlingen
  • Kronofogden
  • Skatteverket
  • Försäkringskassan
  • Pensionsmyndigheten
  • Kriminalvården

De aktörer som inte omfattas av lagen, dvs INTE har att ha skyldighet att anmäla papperslösa till polisen är:

  • Skola
  • Socialtjänst
  • Hälso- och sjukvård
  • Bibliotek

Sverigedemokraterna har varit tydliga med att de anser att även dessa aktörer ska omfattas av lagen om informationsplikt. Efter en eventuell vinst för Tidö i riksdagsvalet i september 2026 kommer SD oundvikligen att få ett starkare inflytande och större mandat att påverka lagstiftningen än mer än vad de kan idag.

Den starkaste kritiken sammanfattar vi på Motargument så här:

  • Yrkesetik och förtroende: Fackförbund och yrkesgrupper menar att lagen går stick i stäv med deras yrkesetiska principer. Bland annat har Vårdförbundet varnat för att förtroendet för hälso- och sjukvården undermineras, och det finns barnmorskor som uttryckt beredskap för civil olydnad då de riskerar att tvingas rapportera papperslösa, födande kvinnor.
  • Problemet med sidoinformation: Även om verksamheter som skola och direkt vård formellt undantagits från den direkta anmälningsplikten, varnar fackförbund som Akademikerförbundet SSR för så kallad sidoinformation. Detta innebär att uppgifter som samlas in inom ramen för de sex berörda myndigheterna ändå kan leda till att papperslösa spåras, vilket indirekt slår mot barns skolgång och rätten till vård.
  • Arbetsmiljö och administration: Fackliga organisationer, däribland IF Metall, vänder sig starkt emot lagen och beskriver kraven som helt orimliga för de anställda. Det skapas en pressad arbetssituation, då enskilda tjänstepersoner tvingas navigera i komplicerade juridiska och moraliska dilemman.
  • Humana och samhälleliga konsekvenser: Människorättsorganisationer som Civil Rights Defenders och Amnesty varnar för att rädslan för att bli angiven kommer att göra att papperslösa helt undviker att söka nödvändig vård eller skicka sina barn till skolan, vilket ökar utsattheten i samhället.

Den nya angiverilagen får konsekvenser för såväl individen, som riskerar att drivas djupare in i ett skuggsamhälle, som Sverige i stort, då den skapar ett ”angiverisamhälle” och skapar svåra etiska dilemman för offentliganställda. Papperslösa födande kvinnor undviker vård, och barn drabbas då de förlorar tillgång till skola och rätt till vård.

#Tidö #val2026 #riksdagsval2026 #Sverigedemokraterna #SD


Källor:

Morgonbladet: Facket: vården inte undantagen från informationsplikten i praktiken

Akademikerförbundet SSR: Angiverilagen – information för dig som jobbar inom staten

Civil Rights Defenders: Alla mot angiveri

Amnesty: Vägra stå tyst när mänskliga rättigheter kränks – skriv under och stoppa angiverilagen!

Konsekvenser när Tidö avskaffar permanenta uppehållstillstånd

Den 12 juli 2026 avskaffades permanenta uppehållstillstånd (PUT) som huvudregel i Sverige genom regeringens proposition om att slopa PUT. Ändringen anpassar de svenska asylreglerna till EU:s miniminivå. De största nackdelarna med att slopa permanenta uppehållstillstånd (PUT) till förmån för tidsbegränsade uppehållstillstånd är försämrad integration, psykisk ohälsa, minskad ekonomisk tillväxt och ökad byråkrati. Kritiken kommer bland annat från forskare, fackförbund och Migrationsverket, som betonar att brist på långsiktig trygghet motverkar syftet med integrationspolitiken.


Motverkar integration och språkinlärning

  • Minskat incitament: Utan garanti om att få stanna minskar motivationen att lära sig svenska eller etablera sig i samhället.
  • Kortsiktigt fokus: Individer fokuserar på omedelbar överlevnad och tillfälliga jobb snarare än långsiktig utbildning eller karriärval.
  • Svagare förankring: Det civila engagemanget och viljan att bli en del av det svenska föreningslivet försvagas när framtiden är oviss.

Negativa effekter på arbetsmarknad och ekonomi

  • Svårare att starta företag: Utländska medborgare drar sig för att investera kapital och starta bolag om de riskerar utvisning.
  • Minskad köpkraft: Banker nekar ofta bolån och långsiktiga krediter till personer utan PUT, vilket minskar konsumtion.
  • Kompetensflykt: Högkvalificerad arbetskraft väljer bort Sverige till förmån för länder som erbjuder snabbare vägar till permanent trygghet.

Psykisk ohälsa och social utsatthet

  • Konstant stress: Att leva i ständigt limbo skapar konstant oro och traumatiserar individer på nytt.
  • Drabbar barnen: Barn i familjer utan PUT upplever en otrygg uppväxt, vilket försämrar deras skolresultat och mående.
  • Ökat skuggsamhälle: Personer som får avslag efter att ha rotat sig i flera år väljer i högre grad att gömma sig och leva papperslösa.

Ökad byråkrati och statliga kostnader

  • Extrem administrativ press: Migrationsverket tvingas hantera miljontals återkommande förlängningsärenden, vilket skapar enorma handläggningsköer.
  • Skattepengar slösas: Enorma resurser läggs på att ompröva redan godkända fall i stället för att fokusera på nya asylsökande eller brottsbekämpning.

Svenska arbetsgivare, branschorganisationer och fackförbund har reagerat med stor oro, skarp kritik och varningar för allvarlig kompetensbrist. Reaktionen är särskilt stark eftersom slopandet av permanenta uppehållstillstånd (PUT) sker parallellt med andra skärpningar, såsom det höjda försörjningskravet för arbetskraftsinvandring.

#Tidö #val2026 #riksdagsval2026 #Sverigedemokraterna #SD


Lästips:

Socialmedicinsk tidskrift: Hur mår nyanlända flyktingar med tillfälligt uppehållstillstånd?

Regeringen: Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter Ds 2024:31

Aasylrättscentrum: Utredningen föreslår en särskild lag om återkallelse av permanent uppehållstillstånd

Dagens Juridik: ”Återkallelse av permanenta uppehållstillstånd – ett hot mot rättssäkerheten”