Påståenden sprids de sista dagarna av januari ’25, som uppger att SVT helt skulle ha lämnat FB.
SVT uppger att de endast pausar nyhetspublicering på SVT Nyheter, men skriver att de som vanligt kommer fortsätta publicera på alla sina andra SVT-märkta konton.
Sprid aldrig vidare saker som låter för underliga. Det kan visa sig att du är med och orsakar försämrad tillit till public service, journalistik och till svenska demokratin om du delar vidare desinformation.
Försök söka upp dina egna fakta innan ni litar på underligt formulerade påståenden.
Sju publicerade inlägg syns på FB på SVT under första helgen av februari.
Åtta inlägg på FB-kontot SVT Humor under 1-2 februari.
Tjugoåtta publicerade inlägg på SVT Sport under samma helg.
Kunskapskanalen är också kvar även idag på FB, såvitt vi ser. Försök sök mer kunskap. Tack.
Jessica Stegrud är sedan 2022 sverigedemokratisk riksdagsledamot, invald för Skåne läns södra valkrets. Hon har en ekonomie kandidatexamen, är debattör och f d EU-parlamentariker. Häromdagen postade hon ett anmärkningsvärt svar på riksdagsledamot Ulla Anderssons (V) inlägg på X. Andersson postade en artikel i Dagens Nyheter, som redogör för en rapport från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), i vilken det konstateras att de 1,8 miljoner invandrare som kommer att finnas i Sverige 2033 inte kommer att räcka till för att täcka behovet i vård och omsorg.
Inlägget avhumaniserar människor som söker sig till Sverige för att arbeta. Stegrud kategoriserar människor utifrån det märkliga ordvalet ‘humankapital’. Hon anser att människor med ‘lågt humankapital’ inte har någon plats i Sverige.
Skärmdump från X 241228
För att få arbetstillstånd gäller sedan 1 november 2023 att anställda arbetskraftsinvandrare ska ha minst 80 % av medianlönen som SCB presenterar för Sverige. Denna siffra motsvarar idag 28 480 kronor. Röster i Tidöregeringen har uttryckt att procentsiffran bör höjas i framtiden.
Humankapital är ursprungligen en nationalekonomisk term, och innebär vad en individ kan bidra med i en ekonomi, eller organisation, utifrån utbildning, färdigheter, talang, erfarenhet och kompetens. Ibland ingår även hälsa.
Vad innebär då en människa med ‘lågt humankapital’, enligt Stegrud?Troligen syftar hon på människor med lägre utbildning, erfarenhet och kunskap. Problemet med retoriken är att det uppfattas som att hon kategoriserar människor i ”bra” och ”dåliga” människor. Motargument är av uppfattningen att alla människor är ”bra”, och att alla arbetskraftsinvandrare kan bidra till samhället.
För den som vill följa Stegruds resonemang finns inlägget att läsa på X.
Den ökande graden av anmälda våldtäkter i Sverige innebär inte att det sker fler våldtäkter idag än tidigare. Det finns ett flertal faktorer att ta hänsyn till i en diskussion om våldtäkter.
Faktorer som påverkar våldtäktsstatistiken
Skärpt sexualbrottslagstiftning: Den juridiska definitionen av våldtäkt är vidare i Sverige än i andra länder
I vissa länder räknas upprepade våldtäkter med samma offer och samma förövare som en (1) våldtäkt, i Sverige räknas varje enskild våldtäkt som en (1) våldtäkt – en person som blir våldtagen av sin partner dagligen i en vecka räknas alltså som sju våldtäkter i Sverige
Anmälningsbenägenheten har ökat
Statistikföringen mellan länder skiljer sig åt: I många länder gallras vissa anmälningar bort (anmälningar som i initialt skede inte bedöms som brott), i Sverige registreras varje anmälan
Registreringsbenägenheten mellan länder skiljer sig åt: I många länder registreras anmälningar som ”händelser”, och upptas därför inte i kriminalstatistiken
Sättet mellan länder att beräkna uppklaring, och registrera uppklaringsprocent, av våldtäkter skiljer sig åt
Förtroendet för rättsväsendet mellan länder skiljer sig åt: lågt förtroende för rättsväsendet kan få folk att avstå från att anmäla
Synen på våldtäkt och sexuella övergrepp, bl a de s k våldtäktsmyterna, skiljer sig åt mellan olika länder
I Sverige anmäls fler våldtäkter än i andra länder. Det är inte möjligt att avgöra hur stora skillnaderna mellan olika länder faktiskt är då det inte finns verktyg att fastställa hur många våldtäkter som sker. Det vi vet är att det finns en mängd faktorer som påverkar; skärpt sexualbrottslagstiftning (troligen världens bästa), ökad anmälningsbenägenhet, hur vi räknar, statistikföring, registreringsbenägenhet, uppklaringsberäkning, attityder och förtroende för rättsväsendet är avgörande för hur statistiken ser ut. Sverige ligger i topp vad gäller alla dessa faktorer.
Redan tidigare i år har den SD-kopplade bloggen Samnytt vädjat till sina läsare om donationer och fler prenumerationer för att kunna överleva.
I samband med att domen mot politiske chefredaktören och ansvarige utgivaren nu har skärpts sträcker bloggen nu ut sin hand ytterligare. I slutet av den väldigt långa artikeln där ”Redaktionen” (Dagerlind själv?) gråter krokodiltårar och ifrågasätter domslutet i målet mot den s k Näthatsgranskaren läser vi:
”Samnytt behöver läsarnas hjälp för att överleva
Med ett fängelsestraff för Samnytts ansvarige utgivare Mats Dagerlind och nära 200 000 kronor för både skadestånd samt Tomas Åbergs rättegångskostnader vädjar tidningen nu till er läsare att hjälpa oss för att vi ska överleva.” (Källa: Samnytt)
Med ett fängelsestraff för Samnytts ansvarige utgivare Mats Dagerlind och nära 200 000 kronor för både skadestånd samt Tomas Åbergs rättegångskostnader vädjar tidningen nu till er läsare att hjälpa oss för att vi ska överleva.”
I fetstil följer sedan swishnummer och länk till en sida där du kan skaffa prenumeration på bloggen. Den som vill donera med bankkort och PayPal är välkommen att göra det.
För den som vill läsa snyftartikeln och citatet ovan går det att läsa den här (länken är sparad i webbarkiv så att bloggen inte får trafik):
Göran Rosenberg är författare och journalist. Hans föräldrar är förintelseöverlevare.
Gunnar Axén är f d moderat och var riksdagsledamot 1998-2014. Vi har uppmärksammat Axén tidigare, då han ansåg att muslimer specifikt inte ska ha kunna söka asyl eller invandra på annat sätt.
Axéns replik på Rosenbergs inlägg på X kan inte ses som något annat än antisemitism.
En jämförelse mellan Sverige och USA. När det gäller dödligt våld…
Så här ser det ut. Även om amerikaner till höger liksom sina ideologiska kompisar i Europa helst vill att statistiken över brottsligheten ska öka dramatiskt så ser verkligheten inte ut så.
Att Trump, liksom SD i Sverige försöker bygga på att brottsligheten ökar när den inte gör det, är inte särskilt förvånande. Det är så högern alltid har jobbat.
I vintras gapade Trump om kriminaliteten på sitt vanliga vis. ”Våld från invandrare är på väg att leda till den värsta våldsvågen i historien!”
Samtidigt som siffrorna visar att han som vanligt pratade i nattmössan
Samtidigt kan vi se att de amerikanska siffrorna är betydligt högre än de svenska. Från 2022 till 2023 kunde FBI som samlar in statistiken konstatera att det dödliga våldet hade minskat med 13 procent. En historisk minskning. Förra året var den nationella siffran nere på 5,5.
I Sverige har vi haft betydligt mer hovsamma siffror. Medan det dödliga våldet i över femtio år har legat på i stort sett samma nivå kring 1 per 100 000 invånare, så har det fluktuerat betydligt mer i USA. Den högsta nivån var 1980 på 10,2 och sedan dess har det minskat. I Sverige var den högsta nivån under åren sedan 1970, 1989 på 1,51.
Detta är inte ett försök att vifta bort det skjutvapenvåld i Sverige som inget parti tycks kunna undvika. Givetvis handlar det om en förändring även om det inte handlar om en ökning av det dödliga våldet som helhet. Skjutvapen var relativt ovanliga som mordvapen i Sverige förr.
Medan skjutvapen är det vanligaste mordvapnet i USA – mellan 70-80 procent – så är det fortfarande inte det vanligaste mordvapnet i Sverige – i genomsnitt handlar det om 40 procent de senaste fem åren.
Jag tror att den här grafen fortfarande behövs. Dödligt våld 1970-2023. Befolkningsjusterat.
Den högsta noteringen var 1,51 per 100 000 invånare år 1989. Det dödliga våldet har inte överstigit 1,2 sen år 2000. Vilket skedde 17 gånger mellan 1970 och 2000.
Som synes så ingår siffrorna för dödligt skjutvapenvåld (i gult).
På tio år har egendomsbrotten minskat med 9 procent
Som vi kan se av graferna så har egendomsbrotten minskat totalt sett med 9 % de senaste tio åren.
Samtidigt kan vi se att det är brotten enligt kapitel 8 som står för den största delen av minskningen. Från 5 572 per 100 000 inv till 3 616.
Vad det är som har minskat har jag tidigare beskrivit – bl a har jag visat att cykelstölderna inte har minskat lika mycket som övriga stölder och rån.
Sannolikt har minskningen av stölder liksom övergången till bedrägerier en relation till det ökade säkerhetstänkandet.
Tyvärr finns det ännu ingen sådan utredning gjord varken av BRÅ eller Näringslivet. Istället fortsätter näringslivet sprida lögner om att stölderna och rånen ökar.
Minskningen av egendomsbrotten är en del av den minskande brottsligheten.
Brottsbalkens sjätte kapitel beskriver de brott som vi räknar som sexualbrott.
En dryg tredjedel av alla sexualbrott är våldtäkt och polisanmälningarna har ökat. Närmare hälften av alla sexualbrott är sexuellt ofredande och där har polisanmälningarna minskat.
Under de senaste tio åren har de polisanmälda sexualbrotten mot barn ökat markant.
År 2021 uppvisade de högsta siffrorna i alla kategorier. De två åren därefter har det minskat något.
Men hur mycket av dessa förändringar handlar om benägenhet att anmäla, det så kallade mörkertalet? Alldeles för litet forskning har gjorts kring detta men några saker vet vi.
När det gäller polisanmälningar om våldtäkt är mörkertalet större när förövaren är en bekant som våldtar inomhus. Den förutfattade meningen om den typiska våldtäkten – en obekant som våldtar utomhus – har knappt något mörkertal.
I nästa graf ska jag göra en djupdykning i siffrorna kring detta som vi numera vet ganska mycket om.
Vi kan inte säga att det inte förekom några våldtäkter inom äktenskapet på 1950-talet. Det blev kriminellt när det lagstiftades 1965, men även innan dess blev kvinnor våldtagna av sina män.
Men detta spelar roll för frågan om den totala polisanmälda brottsligheten ökar.
Ett stort antal brott enligt fjärde kapitlet i Brottsbalken instiftades under de senaste tio åren. När vi tittar närmare på dessa brott så är den ökning i kapitlet som vi kan konstatera helt och hållet ett resultat av dessa nya brott.
Däribland olovlig ID-användning, ett brott som tillkom 2016.
De polisanmälda brotten har inte ökat jämfört med tidigare eftersom dessa ”nya” brott inte var lagstiftade om.
I nästa del kommer jag att beröra Brottsbalkens kapitel sex – Sexualbrott.
När jag har lagt ut alla delar hoppas jag kunna samla alla i ett inlägg eftersom jag vet att det kan vara svårt att hitta dem annars.
Motargument 