Myter

Antisionism är oftast inte antisemitism

1 kommentar

När individer som kritiserar och/eller fördömer Israels regim samtidigt uttrycker hat mot judar och/eller sprider antisemitiska myter och konspirationsteorier talar vi utan tvekan om antisemitism.

Jag vill poängtera att det KAN vara antisemitism som ligger bakom kritik mot Israels regim, men de allra flesta som kritiserar och/eller fördömer Israels regim är inte antisemiter. Det är en ytterst förenklad slutsats som syftar till att tysta och polarisera.

OCH, det går utmärkt att BÅDE fördöma Hamas illdåd och terror och kritisera och/eller fördöma det som många ser som israeliskt folkmord i Gaza.

Det finns tre argument som de som antisemit-anklagar kritiker av regimen Israel anför:

  1. Judar har, likt alla folk, rätt till en egen stat.

    MEN när vi tänker efter vet vi att alla etniciteter INTE har en egen stat. Kurder, samer, basker, romer, katalaner, skottar, kashmirer, tibetaner, ossetier, uigurer, tamiler och många andra etniciteter har inte egna stater. Många av dessa har försökt skapa nationella rörelser men misslyckats. De lever i en eller flera stater. Att motsätta sig t ex en kurdisk, skotsk eller samisk stat betraktas sällan som rasistiskt. Att förespråka att alla folk, eller just ditt eget, borde ha en egen stat är etno-nationalism, men det är varje stats ansvar att skydda minoriteter och säkerställa att de inte diskrimineras.
  2. Israeler har en identitet som nation likt andra nationer, t ex danskar eller nederländare.

    MEN även om israeler kan känna samhörighet som israeler innebär det per automatik inte att de känner samhörighet som judar, då många judar världen över inte är israeler. Stater innehåller, som tidigare nämnts, ofta många etniciteter. Förhoppningsvis känner många människor som lever i länder med etnisk mångfald en samhörighet.
  3. Antisionism går alltid hand i hand med antisemitism.

    MEN vi vet att det finns judar i Israel och världen över som är antisionister och/eller kritiska mot Israels regering och militära handlingar. Dessutom finns det antisemiter som inte motsätter sig sionism. Vid bildandet av Israel, och än idag, finns människor som inte vill/ville ha judar i sitt eget land (för att de är judar). Detta är antisemitism, men samtidigt uttryck för sionism.

I de flesta fall som människor kritiserar, fördömer eller motsätter sig Israels regim och deras militära handlingar rör det sig INTE om antisemitism. När en person som kritiserar Israels regim samtidigt uttrycker judehat eller sprider antisemitiska myter och konspirationsteorier är personen antisemit.

Källa:

The Guardian: Debunking the myth that anti-Zionism is antisemitic

Myter

Myt: ”Kritik mot Israels regim är antisemitism”

1 kommentar

Högerextremister och ”sverigevänner” på sociala medier sprider en myt om att människor som kritiserar, fördömer eller säger sig vara emot Israel och dess regims politik per automatik skulle vara antisemiter. Det de missar i sin iver att sprida detta narrativ är att även många judar i Israel och världen över fördömer och är kritiska mot Israels illgärningar i kriget mot Hamas. Att ha åsikter och synpunkter om Israels regim är inte synonymt med att vara antisemit. Vi ska komma ihåg att anklagelser om antisemitism är en strategi för att tysta människor som kritiserar, ifrågasätter och fördömer Israels pågående folkmord i Gaza.

När individer som kritiserar och/eller fördömer Israels regim samtidigt uttrycker hat mot judar och/eller sprider antisemitiska myter och konspirationsteorier talar vi utan tvekan om antisemitism.

Jag vill poängtera att det KAN vara antisemitism som ligger bakom kritik mot Israels regim, men de allra flesta som kritiserar och/eller fördömer Israels regim är inte antisemiter. Det är en ytterst förenklad slutsats som syftar till att tysta och polarisera.

OCH, det går utmärkt att BÅDE fördöma Hamas illdåd och terror och kritisera och/eller fördöma det som många ser som israeliskt folkmord i Gaza.

Det finns tre argument som de som antisemit-anklagar kritiker av regimen Israel anför:

  1. Judar har, likt alla folk, rätt till en egen stat.

    MEN när vi tänker efter vet vi att alla etniciteter INTE har en egen stat. Kurder, samer, basker, romer, katalaner, skottar, kashmirer, tibetaner, ossetier, uigurer, tamiler och många andra etniciteter har inte egna stater. Många av dessa har försökt skapa nationella rörelser men misslyckats. De lever i en eller flera stater. Att motsätta sig t ex en kurdisk, skotsk eller samisk stat betraktas sällan som rasistiskt. Att förespråka att alla folk, eller just ditt eget, borde ha en egen stat är etno-nationalism, men det är varje stats ansvar att skydda minoriteter och säkerställa att de inte diskrimineras.
  2. Israeler har en identitet som nation likt andra nationer, t ex danskar eller nederländare.

    MEN även om israeler kan känna samhörighet som israeler innebär det per automatik inte att de känner samhörighet som judar, då många judar världen över inte är israeler. Stater innehåller, som tidigare nämnts, ofta många etniciteter. Förhoppningsvis känner många människor som lever i länder med etnisk mångfald en samhörighet.
  3. Antisionism går alltid hand i hand med antisemitism.

    MEN vi vet att det finns judar i Israel och världen över som är antisionister och/eller kritiska mot Israels regering och militära handlingar. Dessutom finns det antisemiter som inte motsätter sig sionism. Vid bildandet av Israel, och än idag, finns människor som inte vill/ville ha judar i sitt eget land (för att de är judar). Detta är antisemitism, men samtidigt uttryck för sionism.

I kölvattnet av Hamas illvilliga terrorattack 7 oktober och Israels pågående folkmord i Gaza höjs röster för att Israel ska stängas av från Eurovision Song Contest. Exempelvis har 1 000 svenska artister skrivit under ett upprop för att få EBU att utesluta Israel från tävlingen. Vi har sett liknande upprop i Finland, Island och Norge. Det finns också de som vill se att Finland och Island bojkottar tävlingen. Även andra deltagande länder har öppet kritiserat Israel. Högerextremister och ”sverigevänner” på sociala medier avfärdar alla dessa artister som antisemiter.

Skärmdump från X 240129
Skärmdump från X 240124

ICJ, Internationella domstolen, meddelade 26 januari 2024 att ‘Staten Israel ska vidta alla åtgärder som står i dess makt för att förhindra att handlingar som omfattas av artikel två i folkmordskonventionen begås‘. ICJ utvecklar uttalandet genom att kräva att Israel ska förbättra den humanitära situationen i Gaza samt säkerställa att israeliska styrkor inte begår brott mot folkrätten.

Med högerextremisters och ”sverigevänners” logik skulle det väl betyda att alla artister i Sverige och andra deltagarländer som kritiserar och fördömer Israels regim skulle vara antisemiter. Med samma logik skulle gissningsvis en stor majoritet av Sveriges befolkning, enligt dem, vara antisemiter. Det är ingen logisk slutledning, för det förhåller sig inte så i verkligheten.

Källor:

CNN: Israel isn’t a democracy, it’s an ‘apartheid regime,’ rights group says

Euronews: Meet the European Jews standing against Israel’s war on Hamas

LMTOnline: When is criticism of Israel antisemitic? A scholar of modern Jewish history explains

The Guardian: Debunking the myth that anti-Zionism is antisemitic

Nationalencyklopedin: Sionism

Human Rights Watch: Israel/Palestine: Videos of Hamas-Led Attacks verified

SVT: 1 000 artister kräver stopp för Israel i Eurovision

The Guardian: Finnish and Icelandic artists call for Israel to be banned from competition

Hufvudstadsbladet: Norska artister vill stänga ute Israel

SVT: ICJ: Israel måste vidta alla åtgärder för att förhindra folkmord

Korta motargument

Var bor muslimer?

Det finns en allmän uppfattning om att majoriteten av världens muslimer finns, eller har sitt ursprung, i de s k MENA-länderna. De länder med flest antal muslimer 2015 var Indonesien, Indien, Pakistan, Bangladesh och Nigeria. Först på 6:e plats över länder med flest antal muslimer hittar vi ett MENA-land, Egypten, och på plats 7, 9 och 10 återfinns Iran, Algeriet och Irak.

Källor:

Wikipedia

Pew Research Center

I fokus, Korta motargument, Myter

Samnytt vilseleder om anhöriginvandring

”Invandringskritiker”, rasister och högerextremister talar gärna om s k ”massinvandring”. Narrativet, som också blivit en myt, går ut på att det främst är flyktingar och deras anhöriga som beviljas uppehållstillstånd. Myten är del av konspirationsteorierna om folkutbytet och Eurabia.

SD-kopplade nätbloggen Samnytt har gjort en re-write på f d SD-politikern Thoralf Alfssons blogginlägg om uppehållstillstånden 2023.

I sin re-write sprider Mats Dagerlind på Samnytt myten om att anhöriga till asylsökande beviljas massor av uppehållstillstånd. Han specificerar siffrorna på anknytning som ”anhöriga till asylsökande”. Alfsson däremot specificerar inte siffran om anknytning.

Motargument har tidigare presenterat hela statistiken, där också underkategorierna inom anknytning redovisas. Av de 25 510 som beviljats uppehållstillstånd på anknytning har 2 114 uppehållstillstånd beviljats anhöriga till asylsökande. Dagerlind extrapolerar alltså med drygt 93%.

Samnytt är agendastyrd. Artiklar som Dagerlinds bekräftar att den SD-kopplade nätbloggen sprider ett narrativ om påstådd ”massinvandring”. Dagerlind drar sig inte för att extrapolera siffror. Jag har uppmärksammat honom på detta, men har hittills bemötts med tystnad.

Källa:

Samnytt: Har Tidö-regeringens ”paradigmskifte” börjat få effekt? (sparad i webbarkiv så att Samnytt inte får trafik)

Mer läsning:

Motarguments artiklar om ”folkutbytet”

Motargument: Eurabia – muslimhatarnas favoritkonspirationsteori

Krönikor

Det skeva perspektivet

1 kommentar

Jag är medveten om att massmedia och den vanliga människan ofta fokuserar på händelser som sker i vår fysiska eller psykiska närhet. Men jag önskar att vi skulle kunna tänka bredare och inse att det finns mycket mer i världen än bara den svenska ekonomin, gängkriminalitet och krig i Ukraina och Israel.

De krig som i Sverige uppmärksammats mest de senaste åren är kriget i Ukraina och kriget mellan Hamas och Israel. Detta beror till stor del på nyhetsredaktioners prioriteringsordning ”störst-kris-visas-först” och en närhetsprincip. Det senare kan beskrivas med att massmediakanaler prioriterar upp händelser som sker geografiskt och/eller psykiskt närmre tittarna och läsarna. Men sett över tid tenderar massmedial, och samhällelig uppmärksamhet dala. Man är alltid närmast sig själv och sina intressen. Detta är en naturlig, och samtidigt egoistisk världsbild.

I samhället, på arbetsplatser och släktträffar talades det vitt och brett om Rysslands invasion av Ukraina. Numera nämns det kriget utifrån devisen: ”glöm inte Ukraina”, då människor och massmedia nu är fullt upptagna med att lägga fokus på kriget mellan Hamas och Israel, eller nästkommande stora kris. Vi ska komma ihåg att dessa pågående krig är värre än någonsin, och de kommer tyvärr pågå lång tid framöver.

Däremellan sker i förbigående rapporteringar om naturkatastrofer, förtryck, andra krig, konflikter runt om i världen.

Det finns massor av krig, konflikter och naturkatastrofer som media lägger oproportionerligt lite tid på. Många människor lever under förtryck och i förföljelse. Det är mycket begärt av oss vanliga människor att vi förväntas ha koll på alla dessa oroshärdar runt om i världen.

Många är kanske inte medvetna om att det pågår brutala och utdragna krig i bl a Sudan, Jemen, Thailand och Turkiet. Miljontals människoliv har spillts och många fler kommer tyvärr att dödas. Mångdubbelt fler människor har tvingats fly sina hem. Majoriteten av dessa är kvar i sitt hemland som internflyktingar. Bristen på humanitär hjälp i form av bl a rent vatten, sjukvård och mat är överväldigande.

Det finns även de som tror att kriget i Syrien är över och att terrorn, förföljelsen och förtrycket i Afghanistan inte finns eftersom det sällan talas om. Andra länder och regioner där det görs avkall på mänskliga rättigheter och ständigt pågår konflikter, förtryck och naturkatastrofer är Venezuela, Colombia, Centralamerika, stora delar av Afrika, Mellanöstern samt i många regioner i Asien.

Antalet klimatflyktingar världen över ökar drastiskt. En prognos från Världsbanken indikerar att 143 miljoner människor kommer vara klimatflyktingar från Latinamerika, södra Asien och Sub-Sahara (söder om Sahara) vid år 2050 pga klimatförändringarna.

110 miljoner människor världen över befinner sig idag på flykt från sina hem. De flesta är placerade som internflyktingar, dvs i flyktingläger i det egna hemlandet. Syrien, Afghanistan och Ukraina är de ursprungsländer där flest människor har flytt sina hem.

Det är alltför lätt hänt att vi hamnar i ett vakuum, vår egen bubbla, lyssnar med halvslutna öron på nyheterna. Vi förfasar oss, men i nästa stund blundar vi och går vidare i våra liv som om ingenting hänt. Inte ens närhetsprincipen kan göra något åt det.

Källor:

Naturskyddsföreningen: Ändrat klimat driver människor på flykt

Sverige för UNHCR: 110 miljoner människor på flykt i världen

Mer läsning:

Motargument: Nyhetsflöde förändrar oss

I fokus, Krönikor

Allt eller inget

Richard Jomshof (SD) vill införa ett förbud mot att bära symboler för islam. T ex skall förbudet om han får som han vill inbegripa förbud mot minareter (dvs torn vid moskéer som ropar ut när det är dags för bön), halvmånar och hijabs i någon form. Detta går hand i hand med Åkessons utspel om att förbjuda moskéer från att se ut som moskéer. Syftet menar Jomshof är att undvika symboler i det offentliga rummet som av ”många” förknippas med islamism och förtryck. As usual är alltså SD:s lösning på förtryck mer förtryck…

Givetvis behöver vi också se detta utspel i ljuset av vad som sker i Gaza. I ljuset av den kollektiva skuld man gladeligen lägger på muslimer för Hamas terrorattack 7/10, och där muslimers närvaro i västvärlden utmålas som ett hot även av Israel. I argumentationen om varför Israel ska få hållas med sina bomber har återkommande varit att vi ska tacka dem, för att de står mellan oss (dvs väst) och islamistiskt våld. Budskapet har uttalat varit att om Israel faller, då faller hela västvärlden till extrema islamisters makt (och underförstått blodtörst).

Skärmdump från Vardagsrasismens Instagramkonto 240122.

Att vilja förbjuda symboler för islam är själva definitionen av kollektiv skuldbeläggning och avhumanisering. Vi ska inte se personerna bakom symbolen utan bara vad ”vi” väljer att läsa in i den. Om det handlar om att ex-muslimer skulle må dåligt av att påminnas om islam (som Jomshof menar) varför förbjuder vi då inte ALLA religiösa symboler i offentliga rum? Trots allt är det rätt många bara i Sverige som tagit sig loss ur kristna sekter där de farit illa, varför skulle deras trauma och ovilja att påminnas om det hemska vara mindre relevant än ex-muslimer?

Svaret ligger givetvis i att SD anser att kristendomen hör hemma i Sverige pga att ”vi är ett kristet land”, medan islam påstås inte höra hemma här pga att den är ”från Mellanöstern”. Att båda religionerna har exakt samma ursprung (dvs judendomens stamfader från Irak) spelar ingen roll. SD minns inte islam från sin barndom och fanns det inte när de var små är det ”onaturliga” inslag idag…

I fokus

Jomshof (SD): ”Förbjud symboler för islam”

I en intervju med Aftonbladet talar SD-riksdagsledamot och ordförande i justitieutskottet Richard Jomshof återigen om islam, och de problem han knyter till religionen. Han upprepar att han ser islam som en ideologi och inte en religion. För snart tre år sedan fick han stark kritik då han i SVT:s ”Sverige möts” uttryckte att ‘islam är en avskyvärd religion’. Vidare talar Jomshof om att han vill se en lagstiftning om förbud mot symboler för islam som t ex minareter och halvmånar. Han motiverar ståndpunkten med att det finns ett förbud mot svastikan, som är nazismens mest ökända symbol.

Efter uttalandet i SVT:s ”Sverige möts” fick Jomshof och SD utstå massiv kritik. Jomshof gjorde då en halvpudel, genom att hävda att det var islamism han syftade på. Han sa i en intervju i SVT:s ”30 minuter” att han hade blandat samman begreppen ”islam” och ”islamism”. Samtidigt upprepade han i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon det han kritiserats för: ‘Ja, det är en avskyvärd religion’. Nu har Jomshof återigen anammat retoriken om islam som en ideologi:

– Islam är i grund och botten en väldigt främmande och imperialistisk ideologi. (Källa: Aftonbladet)

Jomshof utvecklar sitt resonemang om islam och muslimska länder:

– Vi har ju stundtals haft en ganska blodig historia om man tittar på Europa med religionskrig och liknande. Men vi har gått igenom en lång rad förändringsprocesser, kanske framförallt reformationen och upplysningen, som har gjort att religionen är en privatsak. Islam har en annan syn på det här. Islam omfamnar allt. Islam har inte gått igenom någon upplysning. Det finns inte ett enda, vill jag påstå, fungerande muslimskt land i dag. (Källa: Aftonbladet)

Så länge det råder religionsfrihet, som bl a innebär att vi har rätt att utöva religionen i det offentliga rummet, så är religion inte en privatsak. Jomshof säger att det inte finns ett enda fungerande muslimskt land idag. Likt många ”islamkritiker” har Jomshof en felaktig uppfattning om att islam är en religion som endast finns i MENA, dvs Mellanöstern och Nordafrika. Det stämmer inte. Det land med störst muslimsk befolkning i världen är Indonesien, som är en demokrati. Malaysia och Albanien är andra demokratiska länder med islam som största religion.

Jomshof vill se en lagstiftning om att förbjuda symboler för islam, likt förbudet mot svastikan, den mest ökända symbolen för nazismen. Exempel på symboler som Jomshof vill förbjuda är minareter och halvmånar, som han menar är saker som representerar det som islam står för. Han säger att dessa symboler symboliserar ‘någonting väldigt farligt’ och ‘någonting väldigt dåligt’. I samband med att Jomshof talar islam kontra nazism nämner han slöjan som ett ‘islamistiskt attribut’.

Jomshof tar i intervjun upp bollen från partiledare Jimmie Åkesson om att kunna riva moskéer. Han säger att det finns moskéer i Sverige som drivs av ‘muslimska skurkstater’. Jomshof utvecklar resonemanget:

– Jag säger inte att det inte ska finnas moskéer men det är ju vissa av de här uttrycksformerna som jag tycker är problematiska. Hade det varit en politisk rörelse som hade etablerat sig i Sverige på så kort tid, på det sättet vi ser i dag, då hade nog folk reagerat annorlunda. (Källa: Aftonbladet)

Jomshof är av åsikten att den ‘sekulära lagstiftningen’ står över religionsfriheten. Detta stämmer inte. Religionsfriheten regleras av grundlagen (regeringsformen 2 kap 1 §), Europakonventionen (artikel 9) och de mänskliga rättigheterna (artikel 18). Staten ska också säkerställa att människor inte ska utsättas för diskriminering av människor pga religiös tillhörighet. Jomshof uttrycker att det, trots lagstiftningen, är möjligt att begränsa uttryck för islam.

Vi som följer den politiska debatten, oavsett om vi håller med Sverigedemokraterna eller inte, är väl medvetna om SD:s övertygelse om, och avsky för, islam och muslimer. Så som den svenska demokratin ser ut idag, och de lagar som råder, är SD:s åsikter och önskemål vad gäller inskränkning av islam och muslimers rättigheter inte möjliga att genomföra. De kontroversiella åtgärder som SD vill genomföra stöttas ännu inte av något av de övriga riksdagspartierna.

Källor:

Aftonbladet: SD:s Richard Jomshof: Ännu inget paradigmskifte i migrationen

SVT: Hård kritik mot SD efter uttalande om islam

SVT: Efter kritiken: Jag menade islamism – inte islam

TV4: Jomshof står fast vid uttalandet: ”Ja, islam är en avskyvärd religion”

Utrikespolitiska institutet: Indonesien

Utrikespolitiska institutet: Malaysia

Utrikespolitiska institutet: Albanien

Riksdagen: Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Europakonventionen

OHCHR: Allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna

Myter

Aftonbladet var inte socialdemokratisk före och under kriget

1 kommentar

Sverigedemokraterna, deras sympatisörer och flera nätbloggar gör allt de kan för att släta över SD:s ideologiska rötter. Bland många myter och anklagelser sprids Aftonbladets rubriker från 1930- och 1940-talet som ett exempel på Socialdemokraternas påstått nazistiska rötter. Det är en enkel myt att knäcka. Aftonbladet var inte ägd av Socialdemokraterna eller LO före och under andra världskriget.

Sedan Aftonbladets grundande 1830 var tidningen uttryckligen borgerligt liberal i sin politiska inriktning. Från August Sohlmans tid som ägare av tidningen 1851 och framåt antog tidningen en alltmer konservativ och tyskvänlig politisk inriktning.

Mellan 1932 och 1956 ägdes Aftonbladet av Torsten Kreuger. Inrikespolitiskt var den under denna tid borgerligt liberal, men utrikespolitiskt: pro-nazistisk och tyskvänlig.

LO (Arbetarrörelsen Landsorganisationen i Sverige) startade 1942 konkurrenten ”Aftontidningen” som en motvikt, drev den fram till 1956.

1956 köptes Aftonbladet av LO, och har sedan dess varit oberoende socialdemokratisk i sin politiska inriktning. Sedan början av 1960-talet har tidningens ledarsida varit oberoende socialdemokratisk.

SD drar sig inte för smutskastning. Strategin beror med stor sannolikhet på att de vill släta över det egna partiets ursprung och ideologiska rötter. Partiapparatens verktyg är historierevisionism. Många sympatisörer verkar köpa SD:s ständiga mantra om att S skulle ha nazistiska rötter. Motargument påminner om SD:s historierevisionistiska film om S i valkampanjen 2018. Här kan man inflika att partiledare Jimmie Åkesson varit tydlig med att SD inte kommer överge sina egna rötter.

Skärmdump från Jimmie Åkessons officiella Twitter-konto 210610.
Reklamkampanj för SD 2019. Skärmdump från Sverigedemokraternas officiella Twitter-konto 190514.
Skärmdump av Samnytts Mats Dagerlinds X-konto 240104.

Att Aftonbladets utrikespolitiska inriktning under andra världskriget var tyskvänlig och pro-nazistisk är inte bevis för att Socialdemokraterna skulle ha nazistiska rötter. Detta av den mycket enkla anledningen att Aftonbladet inte köptes av LO förrän elva år efter andra världskrigets slut.

Källor:

E.D. Hirsch: Vad varje svensk bör veta

Aftonbladet: Från Lars Johan Hierta till våra dagar

Enn Kokk: Aftontidningen

Mer läsning:

Polimasaren: Var Aftonbladet socialdemokratisk före och under kriget?

Motargument: Sverigedemokraterna ljuger om Socialdemokraterna och nazismen på 30- och 40-talet

Korta motargument, Krönikor

Vilka medborgare menar Jimmie Åkesson?

1 kommentar

I partiledardebatten 17 januari 2024 finns en intressant passus i Jimmie Åkessons (SD) anförande:

‘Sverige är nu landet som äntligen, efter en lång, onödig och väldigt destruktiv väntan, gör det som i stort sett alla andra jämförbara länder, åtminstone i vår del av världen, har gjort länge. Nu sätter vi våra egna medborgare först, vi slår vakt om tryggheten och vi reagerar och agerar resolut mot alla som hotar den. Det kommer att ta tid.’ (Källa: Riksdagen)

Reklam på Sverigedemokraternas officiella Facebook- och X-konton.

Åkesson talar alltså om ‘våra egna medborgare’. Vilka är det han menar? I första hand talar han om svenska medborgare, oavsett ursprung, och inte utländska medborgare. Men såväl regeringen som SD talar gärna om skillnaderna mellan medborgare som fötts in i sitt svenska medborgarskap och människor som ansökt om och förvärvat sitt svenska medborgarskap senare i livet. De gör skillnad mellan olika medborgare. De villkorar medborgarskapet för vissa. Det finns inga garantier för att vissa medborgare inte kan åtnjuta de rättigheter som ett medborgarskap ska innebära. Medborgare som förvärvat sitt svenska medborgarskap senare i livet förefaller vara medborgare på undantag.

Häromsistens uppmärksammade Motargument tre motioner skrivna av en sverigedemokrat, en kristdemokrat och en moderat. De tre motionerna illustrerar med emfas att medborgarskapet är villkorat, de implicerar att olika regler gäller för svenska medborgare (som fötts in i sitt svenska medborgarskap) och de som blivit medborgare senare i livet.

Det må låta vackert att Åkesson talar om ‘våra egna medborgare’. De av oss som följer politik och debatt vet vilka medborgare han talar om: ”Svenska” medborgare, svenskfödda barn till svenskfödda föräldrar. Inget blir tydligare än när Åkesson och Tidö-regeringen gör politisk skillnad mellan människor och människor.

Se partiledardebatten i sin helhet här.

Mer läsning:

Motargument: Medborgare på undantag

Motargument: Tidö – SD och medborgarskapet

Motargument: Regeringen och SD om medborgarskapet

Motargument: Regeringen vill kunna återkalla medborgarskap

Artiklar

Medborgare på undantag

1 kommentar

Regeringen och SD har under sin första tid vid makten stramat åt politiken på framför allt områdena kriminalitet, migration, medborgarskap och integration. Motargument har kikat på ett par motioner rörande medborgarskap, som lämnades in under hösten 2023. Alla tre motioner implicerar att ditt medborgarskap är villkorat, och att du inte ska vara säker på att du kan åtnjuta de rättigheter som ett medborgarskap ska innebära.

Den första motionen, 2023/24:86 Svenskt medborgarskap som krav för vissa anställningar och politiska förtroendeuppdrag, är skriven av Sverigedemokraternas Nima Gholam Ali Pour. Den berör anställning för nyanlända inom kommunal, regional och statlig förvaltning. Motionsskrivaren vill även se ett krav på medborgarskap för att erhålla visstidsanställning. Han vill också se ett krav på medborgarskap för att inneha politiskt förtroendeuppdrag.

Gholam Ali Pour motiverar sina krav med att det redan finns ett krav på medborgarskap för flera uppdrag och offentliga anställningar. I motionen läser vi att Gholam Ali Pour motsätter sig att personer som ännu inte hunnit erhålla medborgarskap innehar visstidsanställning på kommunal och regional nivå:

”Idag kan en person som inte är svensk medborgare få en tillsvidareanställning inom kommunen eller regionen samt även bli vald till politiska förtroendeuppdrag på kommunal eller regional nivå.” (Källa: Riksdagen)

Här talar vi anställda inom t ex vård och omsorg. En stor andel av tillsvidareanställda i denna sektor är just personer som ännu inte erhållit medborgarskap. Denna motion behandlas i skrivande stund i Konstitutionsutskottet.

Den andra motionen, 2023/24:2435 Dubbelt medborgarskap, är skriven av kristdemokraten Larry Söder. Den berör den påstådda problematiken med dubbla medborgarskap. Söder anför här situationen då en person är medborgare i två länder som på ett eller annat sätt ligger i konflikt med varandra. Söder tillägger brasklappen att detta ”naturligtvis inte uppstår ofta”.

Motargument försöker erinra sig något av dessa tillfällen, men kan inte komma på något. Det vi kan erinra oss är när centerpartiledaren Muharren Demirok, efter påtryckning, sa upp sitt turkiska medborgarskap under 2023. Om det nu har skett att det funnits tillfällen som Söder beskriver, borde det kunna tillsättas en prövning i specifika fall. Denna motion behandlas i skrivande stund i Konstitutionsutskottet.

Den tredje motionen, 2023/24:592 Indraget dubbelt medborgarskap vid brott, är skriven av moderaten Ann-Sofie Lifvenhage. Den berör att ett medborgarskap, i de fall en person innehar två medborgarskap, ska kunna fråntas sitt svenska medborgarskap om de döms för brott i Sverige. Det framgår inte vilka brott som ska kunna ligga till grund för upphävande av medborgarskap.

Efter detta utvecklar Lifvenhage om vad det svenska medborgarskapet, enligt henne, innebär och vad som ska krävas för att erhålla det. I detta stycke specificerar Lifvenhage vilka brott som ska komma ifråga för indragning av medborgarskap: ”Allvarliga brott”. Detta är fortsatt luddigt, och det hade varit på sin plats med en mer djupgående specificering. Denna motion behandlas i skrivande stund i Konstitutionsutskottet.

Det är här regeringen och SD tullar på grundläggande principer och mänskliga rättigheter om likhet inför lagen. Artikel 1 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna berör allas frihet och likhet i värde och rättigheter. Artikel 7 berör allas likhet inför lagen och rätt till samma skydd av lagen utan diskriminering. Artikel 21 berör allas rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land.

Motargument noterar att Liberalerna är det enda partiet i regeringsunderlaget som inte lagt någon motion om medborgarskapet under hösten 2023. SD har lagt sju motioner i ämnet, M tre och KD en (1).

Motargument ser att dessa motioner om medborgarskap för nysvenskar och personer med dubbla medborgarskap från födsel tydligt delar in medborgare i ett A- och ett B-lag. De personer som är födda med ett svenskt medborgarskap kan känna sig säkra på att kunna åtnjuta alla rättigheter i svenska samhället, medan de som har erhållit medborgarskap senare i livet inte kan känna sig säkra på det. Om du innehar svenskt medborgarskap ska samma regler gälla oavsett om du är född med medborgarskapet eller om du erhållit det senare i livet.

Källor:

Riksdagen: Motion 2023/24:86 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Svenskt medborgarskap som krav för vissa anställningar och politiska förtroendeuppdrag

Riksdagen: Motion 2023/24:2435 av Larry Söder (KD) Dubbelt medborgarskap

Riksdagen: Motion 2023/24:592 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Indraget dubbelt medborgarskap vid brott

FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna