Ska poliser bara få bära kors, men inte hijab?

Korset syns högst upp på kronan

Sverigedemokraten Kent Ekeroth har lämnat in en motion där han föreslår att vi bör förbjuda synliga s.k.  ”religiösa attribut” på poliser. Motargument.se tittar närmare på mytbildningarna runt detta med kulturella klädesplagg, som hijab och turban, på poliser. Det som de som är mot de s.k. ”religiösa symbolerna” glömmer är att det redan finns en religiös symbol på alla polisuniformer: korset. 

Den första person i Sverige som börjat utbilda sig till polis och som bär en traditionell kulturell klädsel, hijaben, är Donna Eljammal. När nyheten om att hon utbildar sig iklädd hijab började spridas, var det många som gick i taket över det.

Kent Ekeroth är en av dem:

Om en polis, som den i slöja, ändå väljer att bära ett religiöst attribut på ett uppseendeväckande synligt sätt, blir detta en tydlig markering till medborgaren denne möter i sin tjänsteutövning om att polisen är mer än bara polis och att denne också hyser andra lojaliteter…

Slutligen kan man också fråga sig om en person som är så extrem i sina åsikter, att denne inte kan finna sig i att bära en religiös symbol dold under sina kläder, verkligen är passande som polis från första början…

Det finns inga skäl att vara rädd för att polisen skulle bli ”extrem”, som Ekeroth hävdar. Är polisen idag extrem eftersom de bär kors allihopa?

På alla alla polisuniformer, och på alla polislegitimationer finns nämligen polisens vapensköld och överst på den ett fullt synligt kors.

Man kan jämföra situationen med hijabpolisen med debatten på 50-talet då de första kvinnliga poliserna kom. De bar nämligen ofta kjol och en del ifrågasatte det lämpliga med att personer med kjol, långt hår och kanske en sexig behå under uniformen, skulle fungera som poliser. Skulle inte respekten för polisyrket riskera att minska, och risken att  kvinnor hyser ”andra lojaliteter” och tar ställning för kvinnor främst, öka?

Farhågorna kom på skam. Det gick bra, naturligtvis!

I England har detta med att att låta poliser bära hijab, turban och liknande också slagit väl ut. 

Brittisk polis med Sikhisk turban (dastar)
  Brittisk polis med Sikhisk turban (dastar) [1] 
[1]  ”Photography by Sundeep Singh Osahn,www.sunnyphotography.co.uk

Välkommen till motargument.se

Idag invigs projektet motargument.se. Du kan följa oss via Facebook, Twitter, Google+ eller via vår hemsida.

Tecknat av Kent Wisti

Motargument.se är ett partipolitiskt, religiöst och organisatoriskt obundet initiativ. Med Motargument.se vill vi skapa en tvärpolitisk samlingsplats för att bemöta rasistiska och främlingsfientliga argument, påståenden och myter.

 Sociala media översvämmas av artiklar och propaganda från hatbloggar och olika politisk partier, med fakta och påståenden och myter, som inte ofta är enkla att bemöta. Många vill kunna bemöta argumenten men vet inte riktigt hur och tänker: “jag känner att sd:s argument är fel, men kan inte sätta fingret på vad”.

Googlar man kommer ofta rasistiska artiklar först i sökresultaten. Ingen samlingsplats har funnits dit man kunnat gå för att hitta motargument på Facebook eller i bloggosfären.

Det vill vi ändra på.

Välkomna till motargument.se!

Tomma tunnor skramlar mest

I slutet av augusti 2010 hade Sverigedemokraterna 58 tomma stolar runtom i kommunfullmäktige i Sverige. 58 tomma platser av deras totalt 281 stycken platser, som de vann i valet 2006.

Jimmie Åkesson och Erik Almqvist lovade då i 2010 års valkampanj att SD skulle ha representanter för alla deras väljares röster efter valet. Vallöftet var att det inte skulle stå någon tom stol mellan 2010 och 2014. Dagarna efter rösträkningen i september 2010, firade SD 20 mandat i riksdagen och totalt 612 mandat runtom i 246 av landets 290 kommuner. Det stod dock snabbt klart att 7 av de mandaten i kommunerna inte kunde tillsättas, trots vallöftet.

Nu när innevarande mandatperiod närmar sig slutet, står det runtom i landet många tomma SD-stolar, där det skulle ha suttit en representant för deras väljares röster. (Uppdatering 16:e augusti 2014: 72 st tomma stolar)
Och det uppges att 76 stycken SD-stolar idag hör till olika avhoppade politiska vildar, som valts in på Sverigedemokraternas röstsedel — och sitter kvar utan partibeteckning, eller har valt att gå med i ett annat politiskt parti.

Björn Söder och flertalet press-sekreterare har försökt förklara vad detta problem beror på. Undanflykten är alltid samma mantra om att SD ”haft för snabb tillväxt, på för kort tid”. Uppenbarligen har partiet inte klarat av att bygga upp organisationen och samtidigt hitta tillräckligt kompetenta företrädare i de kommuner som de vann mandat i.

Sverigedemokraterna grundades i februari 1988 — men inte från scratch — genom sammanslagning av flera redan etablerade grupperingar. Partiet firade 26 år i februari 2014. Är det fortfarande att betrakta som ett ‘ungt parti’? Eller är det en rimlig tid dom redan har haft på sig? SD anmälde trots allt 2 028 kandidater på valsedlarna, sammanlagt räknat inför valet 2010. Vad säger ni, ska ni 339 610 väljare som lade er röst på SD ge era representanter mer betänketid? Eller ska ni ta och kräva att era stolar innehas och att er politik genomförs enligt era önskningar?

Läs även EXPO:s granskning i augusti 2014: Tomma löften om tomma stolar, EXPO; SD har tappat kontrollen över 148 av sina 612 stolar i kommunfullmäktige!

———

Valmyndigheten uppdaterar kontinuerligt: Antal tomma stolar i kommunfullmäktige

Och även: Totalt antal avgångna ledamöter

Sverigedemokraternas osmakliga kriminalvårdspopulism

Vår medarbetare i Motargument, Michael Gajditza, har gjort en undersökning av Sverigedemokraternas kriminalvårdspolitik som är intressant. Han bemöter argumentet att vi behöver ”hårdare tag” mot brottslingar. Dessutom går han igenom partiets olika förslag och redovisar kostnaderna för förslagen.

”Blåsippans väg”, är det att behöva ”gå direkt i fängelse utan att passera gå”?

Eftersom Sd inte räknat med att deras förslag kräver pengar för att finansieras är Gajditzas genomgång av deras politik intressant. Han kommer fram till att de förslag han tittat närmre på — och det är långt ifrån samtliga förslag Sd lagt fram — innebär en kostnadsökning med 10.098.251.111:- per år. Dvs tiomiljarder nittioåttamiljoner tvåhundrafemtioentusen etthundraelva kronor!

Gajditza skriver några exempel, som hämtats bland annat från de motioner Kent Ekeroth lagt fram de sista veckorna. T.ex detta:

Tar man bort regeln om 2/3-frigivning för vålds- och narkotikabrott på sätt SD vill, så betyder det en ökning av antalet fängelsemånader baserat på 2011 års siffror med 23258 månader. Lägger man till sexualbrotten blir det ytterligare 3202 månader till en sammanlagd kostnad av 2.278.459.575:- per år.

Vi pratar om stora kostnader. Om att bygga många nya fängelser i Sverige.

För att uppfylla sitt inriktningsprogram behöver SD bygga bokstavligen tusentals nya fängelseplatser under de kommande åren.

Sverigedemokrater utan full koll

Det verkar inte som om Sverigedemokraterna har full koll på vad deras förslag innebär, menar Gajditza som avslutar sin artikel så här:

Att Kent Ekeroth inte har riktig koll på det här med rättspolitik framgår också av en annan motion han föreslagit Sveriges riksdag att anta. I den begär han riksdagens stöd för att utlänningar som döms för brott och som har haft tolk i domstolen ska få betala kostnaden för tolken själva.

Det Ekeroth uppenbarligen inte har en aning om är att förslaget står i direkt strid med Europakonventionens artikel 6 punkten 3 e, där det uttryckligen sägs att tolk skall finnas tillgänglig utan kostnad för den tilltalade. Eftersom konventionen också utgör svensk lag så är alltså hans förslag direkt lagstridigt och utgör alltså en uppmaning till brott. Något som borde straffas hårt…

Kan världens 13:e rikaste land ta emot 0,067% av världens flyktingar?

Sverige är enligt Världsbanken världens 13:e rikaste land per capita. ‎15 miljoner människor på flykt i världen. Undrar om världens 13:e rikaste land kan klara att ta emot 0,067% av dessa?

Darfur i Tchad (Fotokälla)

2011 var ca 15,2 miljoner människor var enligt UNHCR på flykt. 2011 var dessutom ca 27 miljoner på flykt inom sitt eget land.

I år är siffran nog högre. Man räknar t.ex. med att nästan tre miljoner personer i Syrien har flytt från sina hem. 40 000 syrier hade registrerat sig som flyktingar i Turkiet, 33 000 i Jordanien, 30 000 i Libanon och 8 000 i Irak i juni, innan juli och augusti månads stora flyktingström från landet. 100.000 flydde från Syrien under augusti månad. Enbart i Turkiet kan det finnas upp emot 100.000 flyktingar från Syrien idag.

2010 var Pakistan var i särklass det största flyktingmottagarlandet följt av Demokratiska republiken Kongo och Kenya.

2010 ansökte ca 359 000 människor asyl i världens industrialiserade länder, alltså världens rikaste länder. Av dessa sökte ca 270 000 sökte sig till Europa. Av dessa sökte ca 32 000 asyl i Sverige vilket gör Sverige till ett stort mottagarland.

EUs medlemsländer biföll 84 100 asylansökningar 2011. Sverige godkände ca 10 000 ansökningar.

Alltså godkände Sverige 1/3 av alla ansökningar som kom till Sverige.

I år har Sverige, världens 13:e rikaste land, garanterat asyl till ca 6000 människor, barn och vuxna, som är på flykt från krig och konflikter. Så av de 15 miljoner människor som var på flykt under 2010/2011 fick 10 000 asyl i Sverige.

Alltså var det 0,067% av världens flyktingar som fick asyl i världens 13e rikaste land under 2011.

Av kanske upp emot 250.000 syriska flyktingar kommer Sverige, världens 13:e rikaste land, att ta emot 6000 under 2012

Problemet är inte att vi visar medmänsklighet och tar emot. Problemet är att andra i Europa inte gör det vi gör. När en människa i nöd ber om hjälp debatterar man inte om man ska hjälpa eller inte. Man bestämmer sig för att hjälpa, och tar diskussionen om hur man ska göra det.

/Michael Gajditza och Torbjörn Jerlerup

Bra att känna till om böneutrop i moskén i Fittja

Gästinlägg av Tanvir Mansur. Även publicerat på Ajour

Nu ska ansökningen från moskén i Fittja om böneutrop behandlas. Ärendet handlar om ett böneutrop som sker en gång i veckan under ca 2 minuter. Förhoppningsvis blir diskussionen kring böneutropet saklig, trots att jag redan nu vet med mig att medierapporteringen inte kommer bli det.

Foto Tanvir MansurLäs först om moskén på Stockholms länsmuseums hemsida.

Jag minns att när jag var liten (från 1998, då jag var 11) och storhandlade på OBS (som sedan blev Coop Forum och som nu har lagts ned) i Fittja med familjen, så stod moskébygget mittemot parkeringen där alltid orört, för föreningen hade inga pengar. De samlade ihop pengar till bygget genom privata donationer. Till slut när jag fyllde 20 stod alltså moskén färdig.

Lyssna gärna på diskussionen mellan Ardavan Khoshnood (KD) och Mohammed Kharraki (Islamiska förbundet) i P1 Morgon imorse.

Moskén som diskuteras står alltså i ett industriområde (Slagsta) där det är relativt långt till närmsta hushåll (kanske 5-10 min promenad till Fittja C). Hur högljudd böneutropen kommer vara vet ingen just nu, men inom det allra närmsta området (där ljudet skulle vara som högst) finns alltså inga privata bostäder. Den står dessutom precis där Coop Forum och dess stora parkering låg förut, motorvägen och även tunnelbanan (som är rätt så högljudd flera gånger per timme). Dock kan man tänka sig att ljudet färdas långt över vattnet (Albysjön) som ligger intill moskén, så det kan sannolikt vara så att ljudet hörs ända till Masmo och kanske till och med Flottsbro (skidbacken). Det är alltså en volymfråga och en bedömningsfråga för polisen när ansökan kommer in. Polisen kan nog ge en volymgräns och en gräns för hur långt böneutropet kan vara. Detta görs troligtvis i dialog med den aktuella församlingen.

Allt detta om saklig rapportering kan tyckas vara en petitess. Men research är otroligt viktigt och det kan bli helt fel ibland. I SvD:s rewrite av Dagens artikel stod det från början att moskén byggdes 1994. Jag påpekade detta för reportern som skrev texten igår och fick svar väldigt snabbt:

———- Forwarded message ———-
From: Erik Olsson
Date: 2012/9/27
Subject: Re: Research på SvD Näringsliv??
To: Tanvir Mansur

Hej, jag har skrivit artikeln utifrån det som rapporterats i tidningen Dagen. Det är vad vi kallar en rewrite och skrivs för att snabbt få ut nyheten på nätet. Har inte hunnit få tag i några berörda personer på egen hand än men kommer nu gå vidare och göra närmare research. Stämmer exempelvis inte byggår så ska det så klart rättas till.

Foto: Tanvir Mansur 2009

Det handlar också om ett utifrånperspektiv som ofta görs av storstadsjournalister när de reser ”ut” till en mindre ort utanför storstadens innerstad (t.ex. Bjästa, Forserum, Fittja, Rinkeby) och inte nyttjar den kompetens som finns bland journalister från området eller medborgare som bor där.

Det är viktigt att visa att det här fortfarande är enLOKAL fråga som påverkar MEDBORGARNA I KOMMUNEN och inte nödvändigtvis hela landet. Och den bör definitivt diskuteras av medborgarna i kommunen (vilket görs). Men det blåses upp som en nationell fråga eftersom det också blir ett prejudikat.

Vilka medier kommer i den här frågan att lyfta fram Botkyrkabor i debatten? Eller är det Islamiska förbundet och Kristdemokraterna som ska representera hela diskussionen i Fittja och Botkyrka? Har det funnits en diskussion bland kommunpolitiker om detta, behöver de också lyftas fram? Fundera på det.

Fundera också på varför debatten i frågan ska handla om att vara FÖR eller EMOT och varför det inte skulle finnas några andra dimensioner av frågan? Är det att antingen tillåta böneutrop eller förbjuda böneutrop? Är det inte snarare så att olika moskéer med böneutrop skulle ha olika typer av inverkan på den omgivande miljön beroende på var de ligger och hur högt ljudet är.

Varje ansökan för böneutrop bör vara en bedömningsfråga för varje ansökan och för medborgarna som bor där (i kommunen), inte nödvändigtvis en fråga om böneutropens vara eller icke-vara i hela landet. Nu inväntar vi bara raseriet och den religionsfientliga Facebook-gruppen NEJ till moskéer i Sverige! får ännu ett uppsving. Redan nu har riksdagsledamöter ropat att det handlar om islamisering – ett vanligt sluttande plan-argument när det gäller inkludering av muslimer i Sverige. För muslimer ska tydligen inte få utöva sin religion här utan att anklagas för att konspirera för att ta över landet?

Andra frågor som vi från området bör ställa oss är: Är det verkligen så störande, om man jämför med den övriga ljudbilden i området (bilväg och tunnelbana) att lyssna på ett böneutrop en gång i veckan? Är förutsättningen för att böneutrop ska tillåtas att ingen hör den? Vad är skillnaden mellan att se och att höra en religiös kallelse (jämför med kyrkor/moskéer/synagogor i ens synfält, eller Jehovas vittnen som står och delar ut tidningar i tunnelbanan)? Handlar inte religionsfriheten om att människor med olika livsåskådningar ska kunna leva i samexistens? Det verkar i alla fall vara något som Botkyrka kommun arbetar aktivt med.

Till Svenska Dagbladet säger Helena Benaouda, ordförande för Sveriges Muslimska Råd, att det enbart finns åtta specialbyggda moskéer i Sverige som har möjligheten att utföra ett böneutrop, övriga används som lokaler också för annat (såsom lägenhetsmoskéer, källarmoskeer m.m.).

– Det är inte så många, och jag tror en del kommer avstå att ansöka ändå, oavsett vad som händer i Fittja, säger Helena Benaouda.

För invånare i Botkyrka och i Fittja kan det här vara en viktig fråga att diskutera med varandra.
Men tydligen måste hela Sverige lägga sig i. Och medborgarna i kommunen själva lämnas utanför.

Uppdatering:
Botkyrka kommun sände idag ut ett pressmeddelande där de poängterar att de inte har tagit ställning för eller emot böneutrop.

– Innan kommunfullmäktige tar ställning i sakfrågan så kommer vi att ta den tid vi behöver för en dialog som vi vill föra med invånare och civilsamhället. Botkyrka är en interkulturell kommun där vi alla ska kunna leva tillsammans. Därför är detta en fråga där fler ska få chans att tycka till, säger Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande (S), Botkyrka kommun.

/Tanvir Mansur (som även tagit fotona)

Foto: Tanvir Mansur 2009

Milsten vid kommungränsen mellan Botkyrka och Huddinge. Foto: Tanvir Mansur 2009

 

Sverige måste göra mer mot antisemitismen

I förra veckan utsattes Malmös synagoga för attentat. Sverige måste göra mer för att bekämpa antisemitismen. Det konstaterar den Europeiska kommissionen mot rasism och inolerans, ECRI i en rapport som nyligen publicerades. Det rapporten säger bör läsas i ljuset av att rabbin i Malmö utsatts för många attentat, som polisanmälts.

ECRI skriver:

Malmö synagoga. (Foto: Jorchr)

Enligt siffror som publicerats av Brottsförebyggande rådet låg under åren 2004-2010 polisanmälda incidenter med ett identifierat antisemitiskt motiv mellan 111 och 161, med en topp på 250 under 2009, troligen kopplad till händelserna i Gaza.

Med variation mellan åren var mellan 37 % och 61 % av dessa brott riktade mot enskilda. I skrivande stund fanns inga siffror tillgängliga för 2011, men det är skäligt att anta att de visar ytterligare en markant ökning. De officiella siffrorna täcker enbart polisanmälda brott där motivet identifierats som antisemitiskt, men civilsamhället påpekar att det faktiska antalet incidenter troligen är långt större.

154. Antisemitiska fördomar och stereotyper verkar existera långt utanför högerextremistiska kretsar i Sverige. Enligt en undersökning från 2010 utförd av Forum för levande historia hade ca 20 % av elever på högstadiet och gymnasiet en negativ syn på judar, och en opinionsundersökning visade redan 2005 att mellan 15 % och 16 % av vuxna ansåg att judarna har för mycket makt i världen. På antisemitiska webbplatser insinueras också att judarna smider hemliga planer på världserövring.

155. ECRI noterar med synnerlig oro situationen för judarna i Malmö, och särskilt de upprepade attackerna på personer som bär synliga tecken på sin religion. Församlingens rabbi har varit offer för konstanta antisemitiska trakasserier i många år, glåpord kastas regelbundet mot judar som går till synagogan, och judiska barn utsätts för antisemitisk mobbning i skolan. Dessutom har många fall av materiella skador på judisk egendom rapporterats. Enligt företrädare för judarna har vissa judiska familjer lämnat Malmö på grund av antalet antisemitiska incidenter och för att de inte anser att de får tillräckligt stöd av kommunstyrelsen ordförande.

156. (…) I Malmö startade de lokala myndigheterna 2010 ett dialogforum för att sammanföra de judiska och muslimska invånarna och företrädare för kommunen för att främja ömsesidig förståelse och göra gemensam sak mot intolerans. ECRI välkomnar dessa åtgärder men betonar att de ännu inte har lyckats stävja antisemitismen i Sverige. ECRI rekommenderar att de svenska myndigheterna fortsätter och ytterligare stärker sina aktuella ansträngningar att bemöta alla uttryck för antisemitism, med särskilt uppmärksamhet på situationen i Malmö…

Journalisten Niklas Orrenius har påpekat att det finns skolor i Malmö med stora problem med antisemitismen, men som aldrig släpper in föreläsare mot antisemitism. I synnerhet nämns Pauliskolan, som ligger nära synagogan, som ett stort problem. Nu måste Malmö och skolverket ta i med hårdhandskarna för att lösa problemet. Kan de inte helt enkelt stänga, eller tvångsförvalta, de skolor som inte arbetar mot antisemitism och rasism?

Hur mycket ersättning får invandrare i etableringsreformen

Det cirkulerar en text på nätet om hur mycket ersättning invandrare får i etableringsreformen. Här nedan finns påståendena, och fakta i målet från Arbetsmarknadsdepartementet. (Uppdatering: SFI-bonus finns inte längre)

Påståendet lyder som följer:

-”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad.

6 510 kr i etableringsersättning
4 500 kr i etableringstillägg
4 500 kr i bostadsbidrag
3 754 kr i barnbidrag
2 546 kr i underhållsstöd

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Utöver detta har invandraren rätt till:

259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning

12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut. SFI-bonusen betalades ut efter avklarad kurs, men endast före hösten 2014.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb.”

Kort samlat svar

Beräkningen baseras på en icke-existerande familj som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag per person i familjen. Den innefattar bidrag som är omöjliga att kombinera med varandra, som är delvis beräknade på felaktigt sätt och i något fall bara osannolika. Några av bidragen är inga rättigheter, utan förutsätter en motprestation. För andra måste man ha verkliga kostnader som är högre än bidraget. För att få bidragen enligt exemplet måste den ensamstående mamman plugga svenska och delta i arbetsmarknadsinsatser på heltid. Den verkliga bidragsnivån för en nyanländ familj enligt exemplet är på samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd för en motsvarande svensk familj.

Detaljerad genomgång av delarna av svaret

”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad”

Svar: Nej, de flesta nyanlända mammor ”får” inte dessa bidrag. Runt 40 procent av alla invandrare till Sverige tillhör kategorier som ha jobb eller annan egen försörjning för att över huvud taget få uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i landet (arbetskraft och studenter). Därtill är huvudregeln för ytterligare 20 procent, EU-medborgarna, att de ska kunna försörja sig för att få uppehållsrätt (även om det kan vara komplicerat i praktiken). Flera av bidragen i räkningen gäller inte ”invandrare”, utan endast nyanlända flyktingar och vissa av deras anhöriga under de första två åren i landet. De utgör i runda slängar en femtedel av invandrarna.

För att ”få” etableringsersättning måste man plugga svenska, delta i samhällsorientering och vara med i andra utbildningar eller arbetsmarknadsinsatser på heltid. Man kan inte få föräldrapenning samtidigt. För att ”få” sfi-bonus måste man klara av den högsta nivån på sfi inom loppet av ett år från utbildningsstart. För att ”få” underhållsstöd krävs att den andra föräldern inte bidrar till försörjningen. För att ”få” bostadsbidrag krävs en boendekostnad som är betydligt högre än bidraget.

6 510 kr i etableringsersättning

Svar: Stämmer i stort. Ersättningen är 308 kronor per dag man deltar i aktiviteter på heltid. En månad består ungefär av 21 dagar vilket ger en månadsersättning på 6468 kronor. För att få full ersättning ska man plugga svenska och samhällsorientering samt delta i utbildningar eller arbetsmarknadsåtgärder fyrtio timmar i veckan. Ersättningen finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i etableringstillägg

Svar: Detta är maximalt belopp för etableringstillägg, oavsett hur många barn man har. Möjligt om alla tre barnen är minst 11 år gamla (bidraget är mindre för yngre barn), men bara om man av någon anledning inte får underhållsstöd för mer än två av dem. Om man får underhållsstöd för det tredje har man bara rätt till etableringstillägg för två barn. Det här bidraget finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i bostadsbidrag

Svar: Teoretiskt möjligt. Familjen kan få 4 500 i bostadsbidrag, om den har en hyra på över 5 700 kronor i månaden och det tredje barnet i familjen helt saknar försörjning. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget. Maximalt bostadsbidrag för en familj med 3 barn är 4900 kronor oavsett hyreskostnad. Alla bosatta i Sverige har rätt till bostadsbidrag om de uppfyller villkoren.

3 754 kr i barnbidrag

Svar: Stämmer, barnbidraget är lika för alla i Sverige

2 546 kr i underhållsstöd

Svar: Osannolikt, bygger på antagandet att kvinnan bara får underhåll för två av de tre barnen. Underhållsstöd betalas bara om barnens pappa inte bidrar till deras försörjning. Om pappan är med i bilden så försvinner underhållsstödet. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget.

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Mer korrekt beräkning för en ensamstående mamma som pluggar svenska och deltar i andra insatser på heltid, med tre barn över 11 år utan någon pappa som bidrar till försörjningen är:

6 468 kr i etableringsersättning

3 000 kr i etableringstillägg (om man får underhållsstöd för tre barn )

4 500 kr i bostadsbidrag (förutsatt en hyra på 5 700 kronor i månaden)

3 754 kr i barnbidrag

3 819kr i underhållsstöd (underhållsstöd för tre barn i stället för två)

=21 541 Detta har man rätt i under högst två år, och förutsätter att den ensamma mamman deltar på heltid i utbildningar och andra insatser.

Jämför detta med riksnormen för försörjningsstöd i motsvarande situation(ensamstående mamma, tre barn på 11, 12 och 15 år, ingen pappa som bidrar, hyra på 5 700 kronor i månaden, deltar i någon form av arbetsmarknadsinsatser:

4 500 kr i bostadsbidrag

3 754 kr i barnbidrag

3 819 kr i underhållsstöd

7 967 kr i kompletterande försörjningsstöd (antaget 1 100 kronor i månaden för hushållsel, hemförsäkring, fackföreningsavgifter och kollektivtrafikresor till arbetsmarknadsinsatser m.m.)

= 20 040. Därtill kan man få ersättning för bl.a. tandvård, hälso- och sjukvård, läkemedel, glasögon, underhåll, reparation och inköp av hemutrustning och möbler, flyttkostnader, barnomsorg m.m.

Etableringsersättningen är alltså 1040 kronor högre än försörjningsstödet, men ger inte rätt till ersättning för något av de sistnämnda kostnaderna. En nyanländ invandrare kan i stället få lån för att skaffa hemutrustning. Lånet ska återbetalas och har samma ränta som studielån.

Utöver detta har invandraren rätt till 259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning. Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut.

Svar: Nej. Beräkning ovanför utgår från att barnen är minst 11 år gamla. Då har rätten till föräldrapenning upphört. Nästa år ska också reglerna för föräldrapenning ändras så att 80 procent av dagarna måste tas ut innan barnet fyllt 4 år. Därmed blir det svårare att ta ut långa sammanhängande perioder med föräldrapenning för flera barn som är födda utomlands. I gengäld får de övriga 20 procenten av dagarna sparas tills barnet fyllt 12. Om man har yngre barn och tar ut mycket föräldrapenning under de första två åren så brinner etableringsersättningen och –tillägget inne. Dessutom kan föräldrapenning inte kombineras med full etableringsersättning och etableringstillägg.

Invandraren har rätt till 12 000 kr i skattefri SFI-bonus. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Svar: Nej, sfi-bonus var ett engångsbelopp, som inte längre existerar. ( 12 000 kronor var högsta bonus, som bara betalades ut till den som klarade den högsta nivån (kurs 3D) av sfi inom tolv månader från utbildningsstart och 15 månader från folkbokföring. Den nivån är ungefär jämförbar med svenska för sjätte klass i en svensk grundskola. Om man klarar sfi på lägre nivåer i samma tid kan man få ett lägre bonus.)

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb.

Svar: Etableringsersättningen kan dras in eller sättas ned om man inte medverkar i sin etableringsplan på heltid. Reglerna är på väg att ändras så att det framgår tydligt att det också betyder att man ska tacka ja till ett lämpligt arbete. Efter de första två åren är det precis samma regler som gäller oavsett om man är invandrare eller infödd.

Med tack till Fredrik Malm (Fp) för att vi får låna texten, som skrivits av Arbetsmarknadsdepartementet.  

Läs även artikeln ”invandrare får inte mer i bidrag än svenskfödda

Vad Avpixlat inte vet om mediakunskap

Mediekompass

Mediekompass är en bra sajt som vi rekommenderar till alla som vill förkovra sig i hur svenska medier egentligen bör fungera, med ”god publicistisk sed” osv. Det kan behövas i dessa dagar när sajter som kallar sig ”nyhetssajter” sprider hat (lite lätt förklätt) som ”nyheter”.

Tidningsbild

När du läser i en tidning eller på nätet, litar du då blint på att allt skrivet & tryckt är sant — eller sitter du hela tiden och tvivlar på om du fullt kan lita på det du läst. Hur källkritisk är du?

Hur ska du kunna veta att det som står i tidningar eller på hemsidor är sant? En del medieföretag och hemsidor är fantastiska på att leverera korrekt information och fakta, medan andra är helt oseriösa — eller till och med hittar på. Eftersom medier påverkar dig och dina åsikter är det förstås viktigt att det du läser faktiskt är sant, eller hur? Vem som helst kan till exempel lägga ut information på nätet — så var kritisk till det du ser och läser!

Och hur lär man sig mediekunskap och källkritik, ja, det kan man läsa på: Mediakompassen.

Mediekompassen finns mycket info om olika pressetiska regler, massor av fakta och historik kring svensk tryckfrihet, censur och även en hel del förklaringar från Pressombudsmannen och Pressens Opinionsnämnd. De som byggt upp sidan är branschorganisationen TU — Tidningsutgivarna

Sverigedemokraterna vill stoppa islamiskt centrum i Borlänge

Sverigedemokraterna arbetar för att stoppa ett planerat islamiskt centrum i Borlänge. Marie Edenhager, Sd:s starka person i Borlänge, anser att centret måste stoppas eftersom det kanske finansieras av det odemokratiska Saudiarabien och dessutom sägs idén med en muslimsk friskola inverka negativt på integrationen. Dessutom anser man att det strider mot den lokala detaljplanen.

Borlänge har ett Framtidsmuseum. Men har muslimerna en plats i Borlänges framtid? Fotokälla.

Sd överklagade förra veckan beslutet att bygga centret och debatten kring detta lär fortsätta ett tag till eftersom även Moderaterna visat tveksamhet inför byggprojektet.

Men lokala byggplaner och integration har inget med saken att göra. Det förstår man om man tittar på hur Marie Edenhager besvarade en intervju för några år sen då det islamiska centret var uppe på tapeten. Sd i Borlänge är mot moskén för att hon anser att det är osvenskt med moské.

Borlänge är nu en av de kommuner där Sverigedemokraterna har starkast stöd. Marie Edenhager, 49, leder partiet i Borlänge och Dalarna. Partiet säger också nej till en större moské i Borlänge- I alla fall som ett islamiskt centrum. Man kan diskutera en gudstjänstlokal, men inte en plats för skola och undervisning. Det skapar en enklav i samhället som hindrar integration. Vi är inte emot muslimer, men religion är en privat sak.

Men det finns ju en kristen friskola i Borlänge?

Men Sverige är byggt på kristna värderingar. Det måste de förstå som väljer att bo här.

Vid valet 2010 förklarade sverigedemokraterna i Borlänge att de såg på Islam som en totalitär ideologi.
 Ett Islamiskt center är mångt mycket mer än bara ett bönerum. Att praktisera sin religion kan man göra på annat sätt, för sig själv eller i mindre sammanhang. Detta Islamiska Center kommer enligt oss ytterligare skapa segregering och utanförskap i det Svenska samhället. Islam är mer än en religion, islam är även en politisk totalitär ideologi… Islam står även delvis för en kvinnosyn som förtrycker och man uttalar att kvinnan är mindre värd…
 Vi på Motargument.se anser att det är ett egendomligt sätt att ”inte vara mot muslimer”, att säga åt dem att de är totalitära, måste acceptera kristna värderingar och att de för övrigt borde stanna hemma i sitt hem och utöva sin religion så folk slipper se dem.
%d bloggare gillar detta: