När jag läser webbsidor som Vita Kränkta Män (facebooksida), Inte Rasist, Men (antirasistisk webbtidning) och andra sidor som gör sig lustiga över de galenskaper som våra vardagsrasister sysslar med så upptäcker jag en sak. Det är mycket fokus på att SD diskrimineras – än mer när jag läser SD-positiv media. Med partiets historia, är det så konstigt?
”Till skillnad från samtliga andra riksdagspartier som ger utförliga beskrivningar om ursprung, förankring, utveckling och historiska kopplingar ter sig Sverigedemokraterna tämligen ovilliga att diskutera sin historia. Detta borde föranleda andra aktörer i offentlig debatt att i större utsträckning göra det åt dem.”
SD är inget nytt parti. Partiet har funnits sedan 1988. Men enligt SD skall denna historia inte synas. Det vore inte riktigt bra.
Tydlig rasism
Vi kan i medierna se hur sverigedemokratiska politiker gör uttalanden som är direkt rasistiska. Exempel ett, i vilket namnet tagits bort då personen lämnat SD:
Två poliser som kom till platsen följde XXXXX (SD) in och blev vittne till hur hen enligt uppgift förolämpade vakten med anspelningar på dennes invandrarbakgrund, spottade i luften och gjorde grisljud. Det visade sig att XXXXX (SD) inte hade blivit rånad på sin ryggsäck, den återfanns sedan, kvarglömd på en restaurang.
Exempel två, även här har namnet strukits, då personen lämnat SD:
Hjärtat skriker: Jag vill totalförbjuda Islam, kriminalisera den muslimska tron och straffbelägga all muslimsk verksamhet i hela världen
Det finns människor som röstar på SD för att ”röra om i grytan” eller för att de är ”missnöjda” med regeringen. Att röra om i grytan genom att rösta på människor med denna etik är underligt. Att SD skulle stå emot etablissemanget stämmer inte heller, eftersom SD röstar som Alliansen i de flesta frågor:
BSS är SD:s ursprung. Inget att hymla om.
”I de 235 fall där SD har varit vågmästare har man enbart röstat emot regeringen 19 gånger. Alltså har man valt att rösta så att regeringens förslag vunnit 216 av 235 gånger.” – Länk till Alliansfritt Sverige
SD:s ursprung – Bevara Sverige Svenskt
Att det framkommer så många rasistiska tillmälen från SD-politiker är inte så konstigt. SD har sitt ursprung i Bevara Sverige Svenskt, BSS, som bl.a. ville att det endast skulle vara människor som var etniskt besläktade med nordbor som skulle få kallas flyktingar… Att rösta på SD är att rösta på de personer som jag ovan citerat. Svårare än så är det inte.
Vill man ha en fungerande välfärd så är det knappast SD som är rätt val. De anser sig bli diskriminerade för att de väljer att stå för åsikter som går emot de flestas värderingar. Det är klart att det finns människor som delar värderingarna, de ska ju få komma till tals de också — det är ett fritt land där åsiktsfrihet råder. Det kan dock vara bra att veta vilken åsikt som stöds i och med vilken lapp som läggs i valurnan.
Denna krönika är skriven av Andreas Meijer. Läs gärna fler texter av Andreas på hans blogg, Världen, politiken och miljön.
Avpixlat förkunnar på sin hemsida då de vill beskriva deras roll och syfte. De försöker spela på att skriva utifrån att man i själva verket är de enda “sanningsägarna” som försvarar yttrandefriheten. Men denna täckmantel är egentligen bara en förskräcklig manöver, en manöver som är byggd på en oerhört vag grund.
På Avpixlat får du den oretuscherade bilden – och texten.
Sverigedemokraterna har länge försökt föra debatten om att de som parti och grupp helt skulle vara diskriminerade i media. Detta inkluderar att de enträget försöker påstå, inför sina väljare, att de är de enda som vågar föra debatten kring vad som annars döljs och hålls tyst om. Detta gör de i hopp om att dölja sin politiska agenda. Men kan man verkligen hävda att ett parti, som i gallupundersökningarna ser ut som att de tävlar om att bli Sveriges tredje största, är diskriminerat och smutskastat? Och kan man verkligen formulera om yttrandefriheten, från en rättighet till en skyldighet?
PK – politiskt korrekt. Ett begrepp som ofta används i debatten om den så kallade ”censuren”.
Låt mig börja med att förklara och besvara den sistnämnda frågan. Sverigedemokraterna påstår att all media diskriminerar och tystar dem, men detta får de helt öppet yttra sig om i nästan all media och i alla mediakanaler. På så vis slipper de många gånger faktiskt ta striden om innehållet i deras frågor. Men yttrandefrihet handlar om att fritt få uttrycka sig och opinionsbilda, inte att tvinga medier att släppa fram alla åsikter. Det är en rättighet, inte en skyldighet.
Yttrandefrihet är en rättighet som handlar om att inte bli hindrad från att uttrycka sig fritt, oberoende av vilken åsikt man har och att medier fritt får välja vem som yttrar sig i deras tidning eller kanal. Har man koll på yttrandefrihet blir det uppenbart att Avpixlats och Sverigedemokraternas resonemang är svagt. Tittar man på lagen finns det inte heller någon juridisk censur, inte ens mot invandringskritiska åsikter. Detta skriver Malinka Persson om här och för att återigen citera yttrandefrihetsgrundlagen:
Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt denna grundlag att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.
Det finns ingen juridisk censur mot dessa typer av åsikter. Om privata medier, som tidningar eller tv-kanaler, skulle välja att inte publicera Sverigedemokraternas eller andras yttranden — är det inte mer än deras förbannade rättighet, i alla fall enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Kritik mot deras åsikter är på intet vis censur eller åsiktsförtryck. Men ett av fundamenten i en fungerande demokrati däremot är att bemöta riktig kritik, inte att skjuta den ifrån sig.
Vissa människor verkar ibland tro att de har monopol på antirasism. Det var precis vad som hände mig, när jag efter valet 2010 engagerade mig i många facebookgrupper i kampen mot SD. Välgörenhets- och kulturevenemang diskuterades, jag erbjöd mig som ideell musiker, men blev dissad för att jag hade röstat på ”fel” block.
Vi som håller på Alliansen i valet 2010 – och tar avstånd från SD!
— Så heter en grupp på facebook, som startades 9 månader innan valet 2010.
Samtidigt som jag blev lättad över att det fanns en grupp jag kunde gå med i (vilket jag gjorde) blev jag också lite arg för att alliansröstare ens ska behöva förklara, nästan ursäkta sig, att de är emot SD. Jag vet nog ingen partiledare som gått ut så hårt mot SD som Fredrik Reinfeldt – innan, under och efter valet 2010.
Vad gjorde jag åt mitt intresse för evenemang med syfte att främja jämlikhet och mångfald? Jag gjorde det enda jag kunde göra: skapa ett eget kulturevenemang. Detta var under en period i mitt liv när jag hade både stora ekonomiska och hälsorelaterade problem – men jag tog tag i det, för att jag tyckte det var så viktigt!
Det tog många dagar och nätter att planera och organisera, samtidigt som jag studerade på heltid och drogs med en grav rygginflammation. Jag hittade musiker och medhjälpare, som liksom jag tycker att ett samarbete över blockgränserna är viktigt, och evenemanget genomfördes.
Vad vill jag säga med detta? Skryta om hur duktig jag är? Nej, jag berättar det här för att det gör mig så förbannad när folk, trots mitt engagemang, påstår att jag inte skulle ha någon rätt att kalla mig antirasist.
Jag har inte bestämt mig för hur jag ska rösta i valet 2014. Jag är 27 år och i en fas där jag börjar ”hitta mig själv”. Jag är alltså inte en ”högerröstare”, bara en ”högerröstare i valet 2010”. Varför jag valde att rösta som jag gjorde för 3 år sedan berodde på olika faktorer, bland annat:
Jag tyckte att det fanns interna motsättningar hos de rödgröna och att detta inte alls var något märkbart problem hos Alliansen.
Som nämnts ovan hade jag rygginflammation under den perioden (augusti-november). Jag fick usel vård (läs: ingen alls) hos den allmänna vården, och excellent vård hos den privata, vilket jag var i desperat behov av!
Alliansen verkade vara det klokaste alternativet för att få majoritetsregering och för att hindra SD från att bli vågmästare.
Om jag tycker att privatägd vård ibland kan vara ett fördelaktigt komplement till den allmänna vården, gör det att jag inte längre har befogenhet att få kalla mig antirasist?
Att jag anser att Alliansens jobbpolitik är bättre, gör det mig till mindre av en antirasist?
Min klara ståndpunkt är att inget av detta ovanstående försämrar det jag vill, eller kan, eller bör göra emot rasism. De som verkar vara mest kategoriska inser kanske inte sina egna skygglappar, exempelvis de som försöker påstå att alliansväljare inte kan vara ”riktiga” antirasister.
Kan ni låta var och en — som vill engagera sig — få göra det? Kan ni ta alla på allvar? Alla bör stå upp emot rasism — oavsett politisk färg!
(Artikel från en kvinnlig gästskribent. Hon har tidigare förföljts av SD-politiker och vill därför vara anonym)
Sverigedemokraterna fick 2011 ett kvinnoförbund som kallar sig SD-Kvinnor. Kvinnoförbundet vill vara ett komplement till Sverigedemokraterna genom att förtydliga, fördjupa och vidareutveckla partiets politik ur ett kvinnligt perspektiv. Vidare vill de försöka ge stöd och uppmuntran till alla aktiva kvinnor så att de lättare ska kunna utvecklas och avancera inom partiet.
På onsdag debatteras kulturbudgeten i riksdagen och Mattias Karlsson (kulturutskottet) kommer att företräda partiets linje. Bland annat vill man avveckla stödet till Världskulturmuseet, till etniska föreningar och till partiernaskvinnoorganisationer (som varje år erhåller mångmiljonbelopp).
I en intervju under SD-kvinnors första Almedalsvecka, 2011, menar Hanna Wigh, styrelseledamot i SD-kvinnor och i Sverigedemokraternas partistyrelse, att den svenska jämställdhetspolitiken är ett ”skämt” där kvinnor ”ses som offer”. Wigh förkastar även tanken att det skulle råda någon form av patriarkal könsmaktsordning i Sverige. SD-kvinnor säger sig vilja ha ett sant jämställt samhälle.
På SD-kvinnors hemsida skriver man att de vill se åtgärder mot hot och trakasserier. De påpekar att de själva har blivit utsatta för bland annat våld, hot, sexuella trakasserier och skadegörelse på grund av deras politiska åsikt.
Detta är inte värdigt ett demokratiskt samhälle, och det är inte heller värdigt ett jämställt samhälle. Kvinnor ska på samma sätt som män ha tillträde till den demokratiska arenan utan att behöva utsättas för våld, hot, sexuella trakasserier, andra trakasserier eller skadegörelse.
Sexuella trakasserier
Vad händer när sexuella trakasserier och sexuellt våld förekommer inom det egna partiet? Vad händer när enskilda SD-kvinnor tycks bli offer för en partiintern patriarkal könsmaktsordning? Under juli har vi fått uppgifter om att ett ”toppnamn” inom SD har polisanmälts för misstänkt våldtäkt av en kvinnlig partikamrat, samt misstänks för flera sexuella trakasserier av flera SD-kvinnor. De sexuella trakasserierna uppges ha pågått under flera veckor. Polisen lade ner förundersökningen avseende våldtäkt med motiveringen att brott ej kan styrkas.
I samband med dessa uppgifter i medierna berättade tidigare nämnda styrelseledamot Hanna Wigh att även hon utsatts för sexuella trakasserier av samma påstått högt uppsatta partikamrat under ett års tid.
De är inte ensamma om sin erfarenhet inom partiet. Även SD-kvinnorna Elisabeth Nirholt, tidigare riksombudsman för SD, samt Therese Kanervainen, politisk sekreterare tillika styrelseledamot för SD Botkyrka och ledamot av Botkyrka kommunfullmäktige, berättar om samma sak.
Dessa fyra kvinnor har en sak gemensamt: de har alla som SD-kvinnor berättat om sexuella trakasserier från personer i sitt eget parti.
Partiet har varit förvånansvärt bra att ha att göra med. De berättade att de skulle stötta mig om jag ville gå ut och prata om det här. Linus Bylund och Björn Söder har varit väldigt stöttande.
Nu har Wigh gått ut och pratat om vad som hänt, men var är Linus Bylunds och Björn Söders offentliga stöd till Wigh? Var finns dessa mäns aktiva, offentliga avståndstagande från trakasserier och diskriminering av kvinnor? Wigh uttalar en förvåning om att partiet varit bra att ha att göra med. Wigh säger att:
Det är en trygghet att partiet lyssnar till kvinnor, det finns en sorts sexism bland många, men i partiet finns det en trygghet i att man som kvinna blir hörd.
Hörd av ”vem” kan man fråga sig? Hörd av män inom SD och i så fall är det däri tryggheten ligger? Och minst lika viktigt, vem blir man trodd av?
Misstro mot kvinnor förutsätts
När hon själv uppger sig ha utsatts för sexuella trakasserier av en högt uppsatt SD-man förutsätter hon att hon ska bli misstrodd, just därför att hon är kvinna.
Den 18 juli 2013 säger Wigh till Sveriges Radio
När det gäller sexuella trakasserier i arbetet är det något man förutsätter att man ska bli misstrodd som kvinna för.
Att Wigh är kvinna ses alltså som en försvårande omständighet. Vidare säger Wigh att rädslan att smutsa ner partiet är så stor att hon avstått att berätta om de sexuella trakasserier som pågått i ett års tid.
Besök i hemmet efter avslöjande
ThereseKanervainen är sjukskriven sedan hon anmält de sexuella trakasserierna och hennes upplevelse är att hon frusits ut från partiet. Efter att Kanervainen valt att tala med Expressen om det som hänt, fick hon hembesök av SD-politikerna Robert Stenkvist och Östen Granberg.
De stod utanför min dörr och plingade på. Östen stod utanför och höll utkik, de plingade på som fan och stod där väldigt länge medan jag satt på golvet och gömde mig.
Varför hembesöket skedde menar Kanervainen själv handlar om publiceringen i Expressen:
Jag tror att det antingen är att det vill tysta mig, eller så kommer de hit med en uppsägning som de vill att jag ska skriva under.
När Expressen senare talar med SD:s partisekreterare Martin Kinnunen kan besöket hos Kanervainen bekräftas. När Kinnunen inte tror att Expressen reporter hör, säger Kunninen till en person i bakgrunden:
”Sedan hade de väl en baktanke att be henne hålla käften.”
Kvinnoförbundet tysta om SD-mäns sexism
Samtidigt måste frågor ställas till Wigh, för var tog Wighs egna uttalanden vägen när Sverigedemokraternas Erik Almqvist vid den så kallade järnrörsskandalen kallade en tjej för ”lilla horan”? Varför fanns ingen markering från Wigh när Kenth Ekeroth knuffade en tjej emot en bil i samma skandal? När talade Wigh med styrka om det oacceptabla i att en SD-politiker tog en kvinna på brösten i en simhall?
Angående sexuellt våld och sexuella trakasserier så säger Wigh till Aftonbladet den 18 juli att ”Finns det alkohol och människor så händer sådant här. Vi dricker för mycket i det här landet.” I den svenska kulturen är kombinationen alkohol och människor vanlig. Skall man enligt Wighs logik utgå ifrån att flertalet av de miljontals män som ibland eller ofta blir berusade gör sig skyldiga till sexuella trakasserier?
Dessutom, vad anser då SD-kvinnor om den ”hederskultur” de så tydligt drar slutsatser kring, dricks det för lite eller för mycket? Eller lagom? Utsattes Hanna Wigh, Elisabeth Nirholt, Therese Kanervainen, samt den alltjämt anonyme polisanmälande kvinnan enbart för sexuella trakasserier av en eller flera män då det konsumerats mycket alkohol? Gäller detsamma för andra SD-kvinnor som upplever sig sexuellt trakasserade av män?
Att vara en blond flicka innebär att man blir tillskriven en identitet som är full av nedsättande fördomar om könshierarkier och kvinnlig sexualitet. Det innebär en plågsam synlighet; bilar som tutar, gubbar som stirrar och pojkar som kallar en för hora.
Anmärkningsvärt är att sverigedemokratiska män själva sysslar med det som de kallar för ”sverigefientliga trakasserier”. Dels exemplen ovan, med flertalet och upprepade fall av sexuella trakasserier och sexuellt våld. Därutöver mot bakgrund av den så kallade ”järnrörsskandalen” där SD:s dåvarande riksdagsman Erik Almqvist hänvisade till en kvinna med orden:
skit i den lilla horan!
Där Almqvist menade att Soran Ismail:
…argumenterar som en liten fitta!
Där SD:s sittande riksdagsman Kenth Ekeroth knuffade en kvinna mot en bil:
Vi har också ett exempel med Jimmie Åkessons tidigare sekreterare Alexandra Brunell.
Hon är numera tjänsteledig. När Brunell tillträder sin tjänst är det inte hennes kompetens som sekreterare som presenteras. Inte ett ord om den. För Aftonbladet beskriver Sverigedemokraternas kanslichef Mikael Valtersson Brunell som en;
modebloggerska och fotomodell som ofta syns runt krogarna på Stureplan.
Egentligen är inte det något fel. Vårt problem sen tidigare är att vi har en image av att vara väldigt mycket landsbygd och unga män med relativt låg utbildning. Vill vi växa i Stockholm är det ju bra att vi får personer med en lite annan bild, säger han.
Brunells utseende är alltså det viktiga.
Under SDU:s kongress 2012 förnedrades Jimmie Åkessons fästmö Louise Erixon ifrån talarstolen av Stefan Lundkvist då han skrek att hon skulle hålla sina och partiledningens ”slemmiga händer borta”.
SDU:s förbundssekreterare menade även att Erixon skulle ha tagit ”sängkammarvägen” till partitoppen. Här skall sägas att SD-kvinnors Wigh reagerade negativt på den incidenten, men faktum kvarstår att kvinnor utsätts för sexism inom partiet. Erixon sexualiserades och objektiviserades. Hennes egen kompetens förringades, ifrågasattes, ja, förnekades.
SD-kvinnors ord gäller inte dem själva
Kära SD-kvinnor, ingen man har rätt att nedvärdera er som kvinna genom trakasserier. I ett jämställt samhälle värderas män och kvinnor lika. Ni SD-kvinnor poängterar på er hemsida att jämställdhet nås genom aktiva värdediskussioner. Ni skriver om öppen dialog och ärliga chanser. Varför ger ni inte er själva era egna ord?
Ni skriver att ert jämställda samhälle är ett samhälle där ni får välja fritt. Therese Borg skriver i artikeln ”SD — ett parti för helt vanliga kvinnor” den 21 november 2012 att:
Sverigedemokraterna är ett parti som värnar kvinnors rättigheter i allra högsta grad. Både SD och SD-Kvinnor står för lika rättigheter och skyldigheter för män och kvinnor.
Men så är, uppenbarligen, inte fallet.
Ni menar att Sverigedemokraterna vill ge er styrka och förmåga att ta eget ansvar genom att säga nej till kränkande och särbehandling av kvinnor. Ändå står ni här idag, med ett medlemskap i ett parti som inte ger er styrka eller förmåga att säga nej. Ett parti som enligt er själva får er att förutsätta att ni inte kommer att bli trodda när ni berättar om sexuella trakasserier. Ett parti där ni upplever er skrämda, utfrysta och marginaliserade där ni talar öppet om upplevda sexuella trakasserier.
Ni säger nämligen inte nej, för ni är tysta som ett kollektiv. På SD-kvinnors hemsida finns inte en kommentar eller en artikel som beskriver, än mindre tar ställning i frågan om sexuella trakasserier och diskriminering av kvinnor inom ert parti.
SD och SD-Kvinnor jobbar för att både kvinnor som män ska uppleva förbättrad trygghet såväl i hemmet som i det offentliga rummet, och vill lägga extra fokus på att hjälpa de som idag är mest utsatta i samhället
I det sverigedemokratiska rummet är kvinnan inte trygg på det sättet som en kvinna har rätt till. Ni tillhör idag en grupp som är utsatta. Hur kan ni hjälpa er själva? Jo, genom att tala med SD-män om det som SD-kvinnor menar att de tror på. Tala högt om jämlikhet, trygghet och om ett Nej till kränkningar.
Kvinnor i andra politiska partier, organisationer, företag, arbetsplatser och församlingar, har fått föra denna kamp. När skall ni SD-kvinnor börja er?
Ni vet att allt fler SD-sympatisörer privat, på Facebook och i andra sociala medier, allt högre, allt oftare, under allt intensivare raseri, förnekar, förkastar, trivialiserar och försöker tysta ner den sexism som även existerar inom SD. När skall ni SD kvinnor som grupp höja era röster och visa ert raseri mot sexismen inom SD?
Det är dags för er att ge det kvinnliga perspektivet till er själva. Det är dags för er att inta era positioner i det som ni kallar för ett sant jämställt samhälle. I det som ni kallar för ett jämställt parti. Genom ett kraftigt ökat stöd från kvinnliga väljare, kan SD expandera ytterligare och på ett sätt som hittills inte skett. En sådan process kräver er medverkan och er ledning. Både genom era politiska förslag och aktiviteter, men även som levande exempel på hur kvinnor betraktas av SD och inom SD. På hur ni betraktar er själva och den plats ni tar er inom SD. På era egna villkor.
Ni SD-kvinnor måste utmana SD-männen i en öppen och sann dialog om huruvida ert parti är ett jämställt parti eller inte!
SD vill begränsa asyl- och anhöriginvandring med 90 procent. SD har uppgett i sin ”skuggbudget” att de kommer kunna spara mer än 100 miljarder kronor över fyra kalenderår på att begränsa invandringen.
Ingen i SD har riktigt definierat hur detta ska gå till. Eller vad det är som gör att deras ekonomer tror att man kan spara så enormt många kronor — på att begränsa asyl- och anhörig-invandringen till Sverige.
SD har om och om igen räknat på och framfört att många miljarder kronor per år kan sparas på minskad invandring. Se bilden till höger som är klippt ur deras ”Skuggbudget 2013”. (Klicka på bilden, för att ladda ner och läsa pdf)
Låt oss föreställa oss att SD har regeringsmakten i Sverige, eller får ett tillräckligt stöd för genomdrivandet av sitt förslag att minska antal asylansökningar från ALLA länder med 90%, och minska 90% av flyktingars anhöriginvandring från ALLA länder. Hypotetiskt sett skulle SD neka uppehållstillstånd för mellan 27 000-39 000 asylsökande per år och hindra ungefär 7 000 anhöriga från att kunna ta sig hit. Exemplet är räknat och avrundat med hjälp av 2012 års migrationsstatistik som enligt många SD-politiker är en ”rekordinvandring”.
SD säger sig även vilja slopa flera olika integrationsprojekt — som SD själva bedömer vara verkningslösa. SD säger ofta att ”vi vill kunna ta bättre hand om de som redan är här”? Och SD verkar anse att man gör det och förbättrar integrationen mellan olika grupper i Sverige genom att slopa många integrationsprojekt?
Frågan är hur SD rent praktiskt skall kunna skära ner kostnaderna för varje asylsökande så mycket? Vill SD minska på kost, logi, handläggning och tolkhjälp med 90%? De asylsökande som har flytt hit för att de vill stanna här för att kunna få en chans till att överleva. Kommer de att få det bättre av att fler av dom sänds tillbaka? Vad kommer hända med all uppsagd personal på Migrationsverket och SFI och i alla slopade integrationsprojekt? Hur tänker SD finansiera eller betala för alla hemresebiljetterna för de föräldrar och barn som SD anser är oönskade? Kommer budgetåtstramningar vid Migrationsverket och vid SFI-utbildningen, eller mycket striktare inreseregler på svenska flygplatser leda till att svältkatastrofer och inbördeskrig minskar med ungefär 90% eller att minska behovet att fly från tortyr- eller mordhot i mellanöstern och Afrika?
Personen som igår började sin flykt från sitt hemland, den kommer fortsätta fly för sitt liv och för ett någorlunda säkert uppehälle och en rimlig framtid — oavsett SD:s nuvarande eller framtida politik eller budgetproposition. Varje person som landar på svensk mark i syfte att söka sig en fristad, behöver mat, husrum, handläggare, tolkhjälp, ibland kanske akutsjukvård och kläder under den tid som de väntar på besked. Denna hjälp måste vi ge varje flykting och varje asylsökande människa oavsett om den tillhör de lyckliga 10% som SD vill låta stanna, eller om den tillhör den stora grupp av 90% som SD anser är oönskade.
Behöver vi återigen påminna Kent Ekeroth om att hans mormor flydde helt utfattig till Sverige och fick fristad här? Det finns SD-politiker och medlemmar i SD som har flytt eller invandrat till Sverige, eller vars familj har invandrat till Sverige.
Behöver vi kontinuerligt påminna SD om att antal asylansökningar per år inte är beroende av svenska regler eller vilket parti som sitter i riksdagen och bestämmer över våra skattepengar? Antalet asylansökningar som lämnas in sker beroende på helt andra faktorer och är alltid proportionerligt till andelen svältkatastrofer, naturkatastrofer, inbördeskrig, tortyr, åsiktsförföljelse och terrorism i andra länder. SD kan inte med hot eller ekonomiska kalkyler minska ned människors flyktbehov med 90%. Speciellt inte som SD också föreslår extremt reducerad budget för utlandsbiståndet.
Och till alla er som debatterar för SD: att SD har räknat fram ett förslag på hypotetisk besparing om 100 miljarder kronor över en mandatperiod om 4 kalenderår, betyder inte ATT invandringen ”kostar” svenska skattebetalarna 100 miljarder kronor PER ÅR. De flesta ekonomer och experter är överens om att med förbättrad integration, minskad diskriminering, så kan vi få fler nya svenskar i jobb lite fortare, för att de ska börja betala fler kronor i inkomstskatt lite fortare än vad de gör nu.
År 2012 inlämnades 43 887 asylansökningar till Migrationsverket. 34% av dom godkändes i första instans. Vissa avslag har överklagats.
Summan av samtliga asylsökande från samtliga länder i Mellanöstern och Afrika var ungefär 31 000 personer år 2012.
Av alla asylansökningar som avgjordes under år 2012, beviljades uppehållstillstånd till ungefär 12 150 personer från länderna i Mellanöstern och Afrika i första instans. Vissa avslag har överklagats.
Antal anhöriga som fick uppehållstillstånd år 2012 för att kunna återförenas med en familjemedlem som tidigare har anlänt som flykting till Sverige var 7 897 personer. 1994 var det störst flyktinganhöriginvandring till Sverige, med 13 508 personer. Vanligtvis är flyktinganknytningsfallen mellan 3 000 och 8 000 personer per år. Därför är myten om ”ankarbarn” just en myt.
Nyligen inleddes fastemånaden Ramadan. Det är en tid då samtliga muslimer i världen dels fastar och dels firar den koraniska uppenbarelsen. I upptakt till detta, piskar riksdagsledamoten (SD) Richard Jomshof upp antimuslimsk polemik på Twitter och jämställde i vanlig ordning alla muslimer med nazister och kommunister.
Nedan följer en replik till Richards utfall:
“Ramadan i Sverige – äldre än SD” — expert läxar upp Jomshof
SVERIGE. Ramadan — en svensk tradition. Under den muslimska fastemånaden, som inleddes den 9:e juli, äger en upphetsad debatt rum på nätet.
En intervju i Sydsvenskan med Raid Amin i Malmös muslimska studentförening Alhambra blev startskottet. När SD-toppen och riksdagsledamoten Richard Jomshof gav sig in i diskussionen om ramadan slutade det med att han jämförde islam med nazism och kommunism. Han kallar även islam “våldsförespråkande och antidemokratisk”.
“Helt vansinnigt”
Nu läxas riksdagsledamoten upp av Jenny Berglund, lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.
— Det är helt vansinnigt. Alla världsreligioner har genom historien använts för att förtrycka människor, men alla har givetvis också positiva inslag. Man kan inte dra alla över en kam så där. Vilken religion vi än talar om så är det viktigt att precisera vilken tolkning av religionen vi menar, säger hon till Nyheter24.
Faktum är att ramadan firats i Sverige sedan 1930- och 40-talet. 1949 skapades den första muslimska församlingen av tatarer som invandrat via Finland.
– Ja, ramadan har firats längre i Sverige än Sverigedemokraterna funnits, säger Berglund.
Försvenskad version av ramadan
Hon skrev boken “Ramadan – en svensk tradition” 2009. För Berglund råder det ingen tvekan om att högtiden ska beskrivas som just det.
– Alla de traditioner som praktiseras i Sverige betraktar jag som svenska när de praktiseras återkommande av människor som är en del av det svenska samhället. De påverkas av det svenska samhället precis som de påverkar samhället, säger hon.
Inga traditioner är konstanta eller oföränderliga. Som exempel ger Berglund bland annat att “små grodorna” knappast sjöngs för ett par hundra år sedan, att folkdräkten är en 1800-talsföreteelse och att tacos numera är den vanligaste fredagsmaten.
Ramadan har även påverkats av andra omständigheter i Sverige. Exempelvis vädret.
– Ja, solen är uppe längre här nu på sommaren vilket påverkar firandet. Men också mattraditioner spelar in. Vissa svenska muslimer talar om “ramadanbord” – som smörgåsbord.
Enligt Svensk Handel ökar omsättningen i matvaruhandeln med cirka en miljard varje år under ramadan.
Högtiden ramadan firas i år från den 9 juli till den 7 augusti. Allt avslutas med festen eid al-fitr, eller bayram som den heter på turkiska.
Alla känner nog till att du, Kent Ekeroth, har många olika åsikter om människor och omvärlden. Jag har lyssnat på mycket som du och dina närmsta kollegor i partiledningen har sagt och jag har läst mycket som ni skrivit, speciellt dina riksdagsmotioner och hela ert ideologiska partiprogram. Och vi kunde alla höra dig i en lång intervju i SVT-dokumentären ”100 dagar” — där du fick tala länge utan att bli avbruten:
”Jag pratar inte om norrmän eller finländare eller danskar eller tyskar eller engelsmän eller japaner eller kineser för den delen.
Det finns olika kulturella grupper på den här jorden.
Dom har format olika samhällen.
I Mellanöstern och i Afrika ser man vilka samhällen dom har format.
I västvärlden ser man vilka samhällen vi har format.
Dom skiljer sig väldigt mycket, dom skiljer sig för att vi har olika värderingar om hur samhället ska byggas upp.
Dom här värderingarna försvinner inte bara för att man passerar en landsgräns.
Dom nedvärderande värderingar om kvinnor försvinner inte bara för att man reser in genom Sveriges gränser, utan man bär med sig dom.
Dom försvinner heller inte om man får ett jobb.”
Ovanstående citat finns i dokumentären ”100 dagar”. För att bara höra den biten: spola fram till ungefär 26 minuter.
”Att dom här länderna och dom här kulturerna har en kvinnoförnedrande syn, det är inte främlingsfientligt, det är bara verklighet.”
— Kent Ekeroth, SD
— Kent, I min verklighet så har personer inte kvinnoförnedrande syn bara för att de är födda i en viss region, eller har en religiös trosuppfattning. I min verklighet har varje individ i varje nation bildat sina egna ”värderingar” och har format sin egen kvinnosyn beroende på väldigt många variabler.
I min verklighet försöker jag alltid göra mig själv medveten om och utmana mina egna fördomar. Jag är inte rädd för att kritiskt granska mina egna förutfattade meningar, och är alltid beredd att lära mig nya saker och komma till nya insikter då jag får höra rationella och logiska argument. Jag försöker alltid undvika att klumpa ihop många olika individer till att bära på exakt samma egenskaper eller identiska åsikter. Jag dömer aldrig personer på förhand baserat endast på grund av någon elak stereotyp eller nidbild.
Kent, jag har läst och lyssnat på många av dina åsikter och uttalanden. Jag lyssnade flera gånger, extremt noggrant, på alla dina ord i intervjun här ovan, där försöker du påstå det inte är främlingsfientligt att dra fler än 1,5 miljarder människor över en kam. Det du säger låter exakt som att du har en grovt fördomsfull åsikt. Du generaliserar extremt brett och verkar döma samtliga manliga invånare i en lång rad länder till att de alla skulle ha kvinnoförnedrande värderingar. (Kanske tycker du även att alla kvinnor i de länderna är kvinnoförnedrande?) Så, Kent, det du säger just där, det är skolboksdefinitionen av rasism — i min och i många andra ickerasisters verklighet.
Jag skulle gissa att det även finns flera tusentals män som har en kvinnoförnedrande syn, som är födda och uppväxta i något av de nordeuropeiska och östasiatiska länder som du räknade upp. Håller du med mig om min åsikt att varje individ formar sin egen kvinnosyn? Eller tycker du kanske att det är migrationen från mellanöstern som kan vara orsaken till att det finns t.ex. män i Japan som har en kvinnoförnedrande syn?
Kent Ekeroth, jag tror att du antingen är grovt fördomsfull, främlingsförnedrande eller har en främlingsfientlig syn. Men jag skulle aldrig påstå att t.ex. alla skånska män har likadan syn på främlingar som du. För jag vet att de allra flesta skånska män röstar INTE på SD. Jag känner mig också mycket säker på att en del av de som i protest röstade på SD år 2010 och 2014 inte delar dina eller dina kollegors åsikter, så jag tror inte att alla som röstar på SD har en främlingsförnedrande syn.
OBS: Vi vill varna känsliga tittare för att filmerna som länkats kan vara svåra att se!
Att gå i Srebrenicaoffrens fotspår är svårt för en människa med omtanke och medmänsklighet. Varje steg kan kännas som ett tungt ansvar då man till varje pris vill gå respektfullt och försiktigt med känsla att inte störa fridfulla mammors söner, män och pojkar som valdes ut till avrättning inför omvärldens TV-kameror.
Att gå i Srebrenicas fotspår är väldigt smärtsamt och ansvarsfullt men många har valt den tuffa vägen för att minnas och att uppmana andra att tänka på hatretorikens konsekvenser, som en rad mäniskorättsorganisationer världen över och naturligtvis i Bosnien.
På hemmaplan har vi Expo som utmärker sig med enorma kunskaper och förståelse för det som har hänt och tydliga varningar om hatretorikens konsekvenser. Högerextremism och nationalism som bakgrunden till genocid och den etniska rensningen i Bosnien.
Varje steg man tar i minnesstund för Srebrenicas offer är heligt och lämnar bakom sig bestämda spår som vittne till den tid då människor valdes ut till avrättningar, skyldiga för sina namn och ursprung, skyldiga för allt som deras förfäder var och varje promille av det onda och smutsiga som påstås har funnits i deras gener.
Som en del av ett folk som hotades med utrotning delar jag den känslan med många som upplever att vi började vakna ur ett kollektivt trauma för att berätta och vittna om ca 2 miljoner flyktingar. Att berätta om en kedja av koncentrationsläger, massavrättningar, våldtäkter, uppbrända hus och städer.
Innan dess, så var vi helt tysta.
I cirka 20 år har vi funnits världen över och jakten efter nya utbildningar, arbete, familjeplikter och nya språkkunskaper kändes ibland som en möjlighet att glömma bort, att övervinna rädsla, chansen att vända om, att kämpa och gå vidare. För inte så länge sedan har vi med Jasenko Selimovic i spetsen tackat Sverige för att vi fick stanna här.
Det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget började i Srebrenica den 11 juli 1995.
Det är cirka 10 000 personer som saknas efter avrättningarna.
8 327 personer har hittats i massgravar. 6 139 personer har hittills identifierats av internationell folkmordsbrottsutredning och kommission med hjälp av DNA-test.
Idag, 18 år efter folkmordet i Srebrenica, är det begravning av 409 män och bland dem 44 pojkar mellan 11 till 17 år gamla.
Srebrenicas yngsta offer är en liten flicka, ett spädbarn som ingen har hunnit ge ett namn.
Tragedin är inte över då man ständigt, under ca 20 år river upp såret, gräver upp nya massgravar i hela landet. Tragedin är inte över då många krigsförbrytare är på fri fot. Många av de största krigsförbrytarna har inte dömts i Haagtribunalen. Tragedin är inte över då extremnationalister i Forna Jugoslavien förnekar folkmordet i Bosnien.
Tragedin är inte över då man dagligen möter en hatfull retorik i Sverige som påminner om det vi en gång hörde innan man satte i gång med en rad folkmordsbrott i landet vi lämnade bakom oss. Man hör dagligen om muslimernas ondska, muslimer som fara för ett samhälle, muslimer som ett hot, muslimer som inte bör finnas i samhället, muslimer som man måste försvaras från, muslimer och deras religion som t.o.m. riskerar att erövra och utrota Europas länder.
Ironiskt nog att liknande saker skrevs till just mig:
Skrämmande och ironiskt nog är den rad av folkmordsbrott i Bosnien, varav det största skett i Srebrenica, enbart en del av hela den komplexa antimuslimska processen i Europa. Vi är alla pusselbitar av den här processen.
Gästinlägg av Anita Svensson-Vilegård från Slutpixlat
De Sverigedemokratiska ungrassarna i SDU förnekare sig inte. Som så många andra politiska ungdomsförbund så vill man vara lite radikalare än moderpartiet. Dock så går inte förvånande SDU ett steg längre.
Under rubriken ”Nationen Framför Allt”, vilket är de Sverigedemokratiska ungrasisternas förslag till idéprogram, så brer man på så att till och med den mest förhärdade nationalist blir grön av avund.
Att Sverigedemokratern vurmar för nationalstatens bevarande och gräver ned sig i historiska floskler från fornstora dagar är ingen nyhet. Men att de vill beröva individen dess frihet i statens namn för närmast tankarna till hur nazityskland ”värnade” om sin nations medborgares fri- och rättigheter.
”Att överlämna administrativt och politiskt ansvar till staten innebär att individen får avstå en del av sin personliga frihet. När så sker ska detta kompenseras till fullo av att folket får tillbaka grundläggande trygghet som är mer värdefull än den frihet som ges upp. På så sätt kan statens kärnuppgifter motiveras, vilka förbundet anser vara lag och ordning, upprätthållandet av nationens självständighet och värnandet av det kulturella arvet. Därutöver uppbär staten ansvar för att skapa förutsättningar för nationell välgång. Det huvudsakliga medlet för det är att staten tillhandahåller ett utbildningsväsende av hög kvalitet för att fostra och bilda folket.”
Läs första meningen noga en gång till:
”Att överlämna administrativt och politiskt ansvar till staten innebär att individen får avstå en del av sin personliga frihet. När så sker ska detta kompenseras till fullo av att folket får tillbaka grundläggande trygghet som är mer värdefull än den frihet som ges upp.”
Individen får avstå en del av sin personliga frihet!?
När så sker ska detta kompenseras till fullo av att folket får tillbaka grundläggande trygghet som är mer värdefull än den frihet som ges upp!?
Tror inte ens man behöver gissa vilka friheter det är Svenska folket behöver ge upp om SDU får som de vill.
Yttrandefriheten och pressfriheten är väl något av det första som ryker. Och den kompensation det talas om som Svenska folket skulle få istället och skulle vara mer värdefull än den frihet som gavs upp är väl ett totalitärt styre utan tvekan. Och vi vet ju hur grundläggande ”tryggt” det är när ungrassarna springer omkring med sina listor på politiskt obekväma personer de vill spärra in.
Den formen av lag och ordning SDU säger sig vilja eftersträva genom att beröva individen dess fri- och rättigheter är en enligt deras ideologi tillrättalagd lag och ordning för att enbart passa deras egna politiska syften.
Slutklämmen i SDU:s idéprogram för hur den svenska nationen skall se ut är väl ändå det här stycket:
”Därutöver uppbär staten ansvar för att skapa förutsättningar för nationell välgång. Det huvudsakliga medlet för det är att staten tillhandahåller ett utbildningsväsende av hög kvalitet för att fostra och bilda folket.”
Fostra och bilda folket!?
Vi förmodar att den fostran och bildning av folket som SDU eftersträvar inbegriper upprättande av så kallade politiska korrektionsläger i bästa Gulaganda, där man psykiskt men framför allt fysiskt vill banka in nationalstatens dogmer i huvudet på de som inte anammat nationalstaten och dess ”förträffliga” ideologi.
Nej det så kallade idéprogrammet som SDU nu kommer med är inget annat än ren nationalsocialistisk propaganda där man klart och tydligt utan omsvep verkligen visar sin vidriga ideologi och vilka konsekvenser detta kan få om de kommer till makten. Och inte kan vi heller kalla det ungdomligt oförstånd från SDU:s sida. De vet mycket väl hur de vill att ett framtida Sverige ska se ut.
Därför är det så viktigt att bedriva en antirasistisk kamp för att dessa mörkrets makter inte ska få ökat fotfäste i Sverige. Tror inte ens att alla de som säger sig sympatisera med SD vill leva i det samhälle Sverigedemokraterna och dess ungdomsförbund uppenbarligen vill skapa. För i det samhället försvinner snart den ena efter den andra av de rättigheter och friheter vi har idag. Något att verkligen tänka på innan man på valdagen 2014 lägger sin röst.
Vill vi ha demokrati med medborgerliga fri- och rättigheter, eller vill vi ha en envåldshärskares diktatur utan några som helst medborgerliga fri- och rättigheter.
Om vi tittar på det största renodlade nazistiska partiet näst efter light versionen, Sverigedemokraterna så finner vi Svenskarnas Parti.
Ett nynazistiskt politiskt parti som likt Sverigedemokraterna tillfälligt bara gömt undan de bruna uniformerna och de välpolerade stövlarna bakom kostymer och slipsar.
Och det SD hymlar om i sitt partipolitiska program, det säger Svenskarnas Parti rätt ut i sitt.
1, Sverige skall även i framtiden vara svenskt: Endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, skall kunna vara svenska medborgare.2, Sverige skall styras av svenskarna: Icke-svenskar skall ej tillåtas ha maktpositioner inom det svenska samhället. Enbart svenskar skall företräda, leda och styra Sverige. Detta i synnerhet i så viktiga sammanhang som de som har en betydande påverkan på vårt folks utveckling och samhällsbyggnad. Därför skall endast svenska medborgare tillåtas inneha positioner motsvarande dem i de tre statsmakterna riksdag, regering och massmedia. Inga icke-svenskar skall tillåtas att inifrån Sverige sitta på så betydande poster att de kan propagera utifrån en främmande etnisk lojalitet. Svenska massmedier skall ägas och drivas av svenskar så att inte svenska intressen får ge vika för etniskt främmande sådana.3, Sverige skall styras för svenskarna: Alla politiska beslut skall utgå från vad som är bäst för de etniska svenskarnas intressen.
Det räcker mer än väl att läsa de tre första punkterna i detta nazipartis politiska agenda för att inse vilket nationalistiskt rasistiskt dravel det rör sig om.
Så man förstår ju att de Sverigedemokrater som var i Almedalen inte tvekade att mingla med personer ur Svenskarnas parti då de i grunden har samma åsikter om hur svenskheten ska se ut och bevaras.
Ideologiskt så skiljer det egentligen inte så mycket på bägge dessa partier och dess politik. Och det är ju faktiskt så att ett antal Sverigedemokrater mer än gärna gick över till Svenskarnas parti då de ansågs icke önskvärda i SD på grund av den så kallade nolltoleransen mot rasism. Och vi ska väl heller inte förglömma de Sverigedemokrater som sitter på några av de kommunalpolitiska stolarna och som hoppat av SD och blivit politiska vildar. Flertalet av dem stöder ju öppet Svenskarnas parti.
Frågan är dock bara vem som åker snålskjuts på vem i dagsläget. Just nu verkar det dock som om Svenskarnas parti åker snålskjuts på SD:s framgångar. Men snart kan läget vara det omvända. För uppenbart är att många Sverigedemokrater är besvikna på hur SD:s nuvarande politik ser ut. Man är inte tydliga nog i sin rasistiska politik, och det här med nolltolerans mot rasism som Åkesson införde ses väl av många SD-sympatisörer som ett rent förräderi också.
Inte omöjligt att light versionen av rasism, Sverigedemokraterna, tappar många röster till fullblodsnazisterna och rasisterna i Svenskarnas parti i det kommande valet. För vid det här laget har det väl gått upp för de flesta att bästa fiskevattnen för Svenskarnas parti är i de Sverigedemokratiska leden. Och att härska genom att söndra behöver ju inte Svenskarnas parti göra för att locka över missnöjda Sverigedemokrater, för de söndras ju av sina egna inre skandaler och stridigheter hela tiden.
Kan det kanske bli så efter nästa val, att Svenskarnas parti lyckas med att sno åt sig hälften av de Sverigedemokratiska rösterna? Då har vi ett intressant scenario. Ja det vill säga om nu SD når upp över fyraprocentsspärren. Låt oss leka med tanken på att SD ligger på ungefär samma nivå i opinionen som idag vid valet, och att Svenskarnas parti snor år sig hälften av de Sverigedemokratiska väljarna. Då skulle ju både SvP OCH SD komma in i riksdagen. Kommer de då att inleda ett samarbete?
Tanken är tyvärr inte helt otrolig. För de högerextremistiska krafterna sprider sig tyvärr likt en pest över Europa just nu. Och ju mer extremistiska de blir, ju mer tycks de locka till sig individer som till exempel desillusionerade Sverigedemokrater som tycker att Åkesson och hans SD blivit alltför politiskt korrekta.
Och då får nog Åkesson och hans ”lättrassar” finna sig i att enbart vara åskådare åt SvP och dess ledare Stefan Jacobsson.
När Expressen senare talar med SD:s partisekreterare Martin Kinnunen kan besöket hos Kanervainen bekräftas. När Kinnunen inte tror att Expressen reporter hör, säger Kunninen till en person i bakgrunden:
Kent, jag har läst och lyssnat på många av dina åsikter och uttalanden. Jag lyssnade flera gånger, extremt noggrant, på alla dina ord i intervjun här ovan, där försöker du påstå det inte är främlingsfientligt att dra fler än 1,5 miljarder människor över en kam. Det du säger låter exakt som att du har en grovt fördomsfull åsikt. Du generaliserar extremt brett och verkar döma samtliga manliga invånare i en lång rad länder till att de alla skulle ha kvinnoförnedrande värderingar. (Kanske tycker du även att alla kvinnor i de länderna är kvinnoförnedrande?) Så, Kent, det du säger just där, det är skolboksdefinitionen av rasism — i min och i många andra ickerasisters verklighet.
Motargument 