Etikettarkiv: pedofili

Krönikor

Omar Makram, Hanif Bali, islamkritik och islamofobi

Att kritisera islam och anse att det är en värre religion än andra, har man naturligtvis rätt till i ett demokratiskt land. Men om man är ute efter att svartmåla islam och inte kan – eller vill – se att islam liksom andra religioner kan omtolkas, t ex om man påstår att islam egentligen är en ond religion och att kristendomen inte är det, då får man stå ut med att andra anser en vara islamofob.

På Motargument har åtskilliga texter om begreppet islamofobi publicerats tidigare, så jag behöver inte förklara varför islamofobi faktiskt ofta bör kallas för islamofobi i debatten. Denna text handlar om Omar Makram, som skriver om Hanif Bali  och om Balis rätt – enligt yttrandefriheten – att ha åsikten om islam att islam är den värsta av alla religioner. Makram håller inte med, men försvarar Balis åsiktsfrihet. Jag håller med om att alla har rätt att yttra sig om religion. Men andra har förstås också rätt att ha åsikter om ens yttranden, åtminstone i Sverige, vilket är en demokrati.

Makram kommenterar Balis uttalande om profeten Muhammeds påstådda pedofili – äktenskapet med Aisha, som var nio år – och menar att det faktiskt var pedofili. Visserligen kan man påstå detta om man inte är ute efter att peka ut just Muhammed: Torbjörn Jerlerup har tidigare skrivit om det anti-islamiska argumentet att profeten Muhammed skulle ha varit pedofil, och om hur det argumentet används för

”att smutskasta islam och kränka muslimer”

samt att denna smutskastning

”är lika rasistiskt som då nazisterna på 1930-talet påstod samma saker om judarna, med hänvisning till olika ledare i Gamla Testamentet.”

Att Muhammeds ena hustru eventuellt var nio år gammal, betyder inte att man bör försvara äktenskap med nioåriga flickor idag. 

När det gäller islam som ”ont” eller inte, är religioner enligt religionsvetenskapen är varken goda eller onda, utan studeras historiskt och i nutid utifrån olika tolkningar. Det lärde jag mig när jag läste islamologi, och jag anser det vara mycket viktigt. Att ha en svartvit syn på religion som ont och att inte vilja inse att religioner kan omtolkas, anser jag vara ungefär lika negativt som att arrogant och självrättfärdigt propagera för sin egna, extrema och intoleranta version av sin religion. Jag har sett båda argumenten i debatter på Facebook.

 

Artiklar

Det suddade ansiktet

Jag missar sällan ett avsnitt av Efterlyst, eftersom kriminologi är min stora passion och mitt främsta intresse. Efter programmet brukar jag gå in på facebook och läsa kommentarer. Ibland undrar jag om detta kan vara näthatarnas högborg. Ett populärt ämne är invandrarna (rasister försitter sällan ett tillfälle att spy galla), ett annat är de suddade ansiktsbilderna. De brukar kunna reta upp vissa personer ordentligt.

”Sluta blurra aset, häng ut honom”

När Efterlyst söker en misstänkt är det inte konstigt att de visar ansiktet (det är hela poängen). Då behöver man allmänhetens hjälp, men så fort man har en misstänkt tar rättsväsendet över stafettpinnen. Då suddas bilden, för nu avgör polisen hur man ska gå vidare med ärendet, inte gemene man.

”Dom är inte oskyldiga! Visa upp dom så alla vet vilka as dom ska passa sig för!”

En grundläggande straffprocessuell rättsprincip i Sverige är Oskuldspresumtion eller oskyldighetspresumtion. Man är oskyldig tills motsatsen bevisats, och domstolen avgör om en person är skyldig eller ej. Så måste spelreglerna se ut i en rättsstat. Även om det finns bevis som i praktiken inte kan leda till något annat än en fällande dom, så är ändå den misstänkte att anse som oskyldig och ska behandlas som det.

Åklagaren har åtalsplikt om han/hon bedömer att bevisen är tillräckligt starka för att kunna resultera i en fällande dom. Vad en hel del människor inte vet är att det kan vara ett brott att väcka åtal om situationen är den omvända, det kallas Obefogat åtal. I detta land gäller ”hellre fria än fälla”, och eftersom vi har väldigt höga beviskrav innebär det att en hel del skyldiga personer ibland kommer undan. Det är tyvärr priset vi tvingas betala för att leva i ett relativt rättssäkert rättssamhälle.

”Häng ut skatan här på FB!”

Sociala mediers effektivitet är inte enbart positiv. Även om det underlättar för att få fast en och annan brottsling, så finns det en risk att det går överstyr och resulterar i näthat eller ‘lynchmobbar’. Det kan leda till en omvänd bevisbörda, där den anklagade tvingas bevisa sin oskuld – trots att detta inte ska behövas. Det kan även resultera i hot, misshandel, och i värsta fall mord.

Om en misstänkt exponerats i media och det senare visar sig att bevisen inte håller, eller att personen är helt oskyldig — hur går man då vidare? Då har ‘allmänhetens rätt att få veta’ förvandlats till förtal. Ska den felaktigt misstänkte personen exponeras en gång till med texten ”Förlåt att vi pekade ut dig”?

”Borde vara prispengar på sådana!”

Service target_1

Nu har domen fallit i det uppmärksammade fallet där en 13-årig flicka tagit sitt liv efter att haft kontakt med en 45-årig man. Namn och bild är publicerad på diverse internetsidor (varav de flesta med högerextrem koppling).

Det är inte olagligt att publicera denna information, men vad är syftet? Att göra ”svinets” liv till ett helvete? Om du läst mina tidigare artiklar vet du att jag tenderar att agera djävulens advokat. Jag tycker inte om det. Det var på min gata en 3 år gammal flicka med pippilotter låstes in och blev ”tittad i stjärten” av en av våra grannar. Men vem hade fått ut något av att hänga ut honom? Var det inte illa nog att flickan och hennes familj fick sin trygga tillvaro förstörd? Hade de mått bättre om de tvingats återuppleva det gång på gång och inte kunnat lägga det bakom sig, för att någon vill utnyttja sin lagliga rätt att peta i varande och infekterade sår?

Att vilja göra ”svinets” liv till ett helvete kan även innebära att offrets liv blir ett ännu värre helvete — det liv som rättshaveristerna påstår sig värna om. Barnets bästa kommer alltid i första hand, det sista som behövs är ett sekundärt trauma som kan skapas i kölvattnet.

De som hänger ut pedofiler verkar tycka att det alltid är till offrens och samhällets fördel att de gör det. De tar sig rätten att försöka skipa egen rättvisa, eftersom de ser sin egen rättsuppfattning som en absolut sanning. Blir då exponeringen rättfärdigad — oavsett hur den drabbar offret?

Louise H. Kriminologstuderande

Artiklar

SD och pedofilerna

När Sverigedemokraterna vill ha ett offentligt register över dömda pedofiler dyker en mängd frågor upp. Helgar ändamålen medlen? Vad skulle det i förlängningen innebära rent praktiskt i samhället? Alla har olika åsikter i den här frågan, och vad man än tycker kommer man att reta upp någon. Ordentligt.

106/365: not for climbingOm du ska arbeta med barn idag vill arbetsgivaren ha ett utdrag ur belastningsregistret. Det är fullt rimligt att kräva tycker jag. Dömda sexbrottslingar bör inte arbeta med barn. Jag tycker också att det är fullt rimligt att det finns olika varianter av utdrag. Ett av dessa är till för personer vars arbetsuppgifter inkluderar kontakt med barn. Har jag en plump i protokollet för att jag har sexuellt ofredat någon är det i allra högsta grad relevant.

Jag tror att ett offentligt register över dömda pedofiler skulle vagga in oss i en falsk trygghet, eftersom de flesta offer är bekanta med gärningsmannen. Det är ofta någon i deras närhet, t.ex. en förälder eller styvförälder. Bilden av en fullständig främling rimmar illa med verkligheten, det är sällan en snuskhummer som står vid ett dagis och dreglar.

Ett offentligt register har andra nackdelar. Det försvårar rehabilitering och ökar det stigmata som omgärdar sexualbrott. Om invånarna på en ort informeras om att en tidigare dömd sexförbrytare flyttar till ett visst område i närheten kommer denne att få det mycket svårt att komma tillbaka till det normala samhället igen, brännmärkningen finns kvar. Även om denna avtjänat sitt utdömda straff. ”Där är pervot som bor i porten bredvid”. ”Den där äckliga jäveln!” Vem vill bo granne med en sådan?

Rättsväsendet

Old Sparky
NixBC / Foter / CC BY-NC-ND

Vårt rättssamhälle bygger på formella straff. Det innebär att det straff som en domstol dömer en person till är det enda som är giltigt i juridisk mening. Sverigedemokraterna vill genom ändrad lagstiftning och straffskärpningar försöka återupprätta deras väljares eventuellt förlorade förtroende för rättsstaten, men samtidigt vill de fritt kunna få hänga ut människor. Detta kan därmed riskera att några personer tar lagen i egna händer. Det är inte bara förkastligt, det är även direkt farligt och ett hot mot enskilda individer. Att informera grannskapet om att en tidigare dömd pedofil flyttat in är en bra början om man vill få personer att lösa, vad de kanske tycker är ett problem, på ett lite mer ‘handgripligt’ sätt.

Jag vet mycket väl att jag kan ses som djävulens advokat, men jag har inte för avsikt att försvara våldtäktsmän eller pedofiler. Skulle någon av mina nära och kära drabbas skulle jag bli ursinnig. Men är det ok att exponera personer i förebyggande syfte? Göra det svårt, för att inte säga omöjligt, att tvätta bort en stämpel för att kunna komma tillbaka till samhället? Att personer som förgripit sig på barn kan vilja ha behandling verkar inte Sverigedemokraterna ha tänkt på. Att ett offentligt register kan göra behandlingen totalt bortkastad verkar de inte heller ha tänkt på.

Sverigedemokraterna menar att registret skulle förebygga att tidigare dömda pedofiler från att riskera återfalla i brott, eftersom det skulle finnas en ‘kontrollfunktion’ som de ‘antar’ har en avskräckande effekt. Men om störningen är så allvarlig att det finns en reell risk för återfall hjälper inte straff om det inte kombineras med behandling. Vi kan jämföra det med någon som stjäl. Att bli dömd till bötesbelopp avskräcker kanske en snattare, men inte en kleptoman.

Vad som visat mycket positiva resultat är kognitivt baserade behandlingsmetoder som kombinerar individual- och gruppterapi. Det finns t.ex. medicin som sänker halten av testosteron i kroppen, och idag finns även en anonym hjälplinje. Det är inte bara brottsoffrets liv som förstörs, även brottsoffrets och gärningspersonens familjer påverkas. Alla drabbas på något sätt. Det finns inga vinnare.

Artiklar

Sverigedemokraterna vill ha register över sexualförbrytare, USA är förebild

Kent Ekeroth från Sverigedemokraterna föreslår i en motion att ett nationellt register över pedofiler och sexualförbrytare ska införas. Som ett exempel på en nation som har ett sådant register nämns USA.

Därför återpublicerar jag här på Motargument en artikel som jag skrev förra året på frihetssmedjan som varnar för en amerikansk situation. Kombinationen av ”hårdare tag”, offentliga register mot sexualförbrytare och populistiska politiker som har moralpanik är en dödlig cocktail som vi bör undvika här.

Varning för statlig sexualfascism

Sexåring åtalad för sexuella övergrepp efter doktorslek med femåring!

Reason.com rapporterade förra året om sexåringen som åtalats efter en doktorslek, med en femåring. Brottet är sexuella övergrepp av första graden, alltså pedofili, fast åklagaren inte säger det uttryckligen.

Det värsta är nog inte åtalet i sig, utan att pojken tvingats in i domstolen och stod som anklagad där, och utsatts för polisförhör. Den stackars pojken mår illa och drömmer mardrömmar om att han kommer att hamna i fängelse.

Fast fängelse är inte aktuellt om han döms. Istället vill man att han ska gå en kurs för att lära sig hantera sin sexualitet. Eventuellt kommer han att omhändertas och skiljas från sina föräldrar också.

Men USA har ett nationellt register där sexualförbrytare står registrerade hela livet. I det registret kommer sexåringen att stå, om han döms. Även då han är 30 år.

17 åring brännmärkt för livet för oralsex på 15 åring

”Perverted Justice” är rubriken på en artikel som reason.com skrev i juni om de amerikanska lagarna mot sex. Reason går igenom problemen som finns med listorna på sexuella förbrytare. Det anses nämligen viktigt i USA att sådana listor upprättas och görs offentliga. Problemet är bara att en hel del folk registreras som sexförbrytare för att de har helt vanligt sex. En del är inte ens att klassas som sex, mer barns oskyldiga lekar.

Där rapporteras om liknande fall som med sexåringen ovan. T.ex. tioåringen som rörde sin kusins kön och nu är registrerad som sexuell förbrytare. Det kommer han att förbli resten av sitt liv. (I delstaten Texas är 1000 barn under 14 registrerade som sexförbrytare. De flesta för sånt som doktorslekar!)

Även tonårssex registreras som sexualbrott. Reason skriver:

Meanwhile, the people on sex offender lists may pose little or no threat. A 2007 report by Human Rights Watch found that “at least 28 states require registration as a sex offender for someone convicted of having consensual sex with another teenager, if the offender was either age 17 or two years older than the other party.” Eleven states set no minimum age difference. “It’s one thing if you are a 40-year-old having sex with a 13-year-old,” says the report’s co-author and editor, Jamie Fellner, senior adviser to the U.S. Program of Human Rights Watch. “It’s another thing if you’re a 17-year-old boy having sex with your 16-year-old or 15-year-old girlfriend. Registration as a sex offender is just completely inappropriate there, does nothing to promote public safety, but ruins lives.”A man who was convicted of statutory rape when he was 16 for having consensual sex with his 14-year-old girlfriend told Human Rights Watch: “We were in love. And now we are married. So it’s like I am on the registry for having premarital sex. Does having premarital sex make me a danger to society? My wife doesn’t think so.”The Human Rights Watch report also found that at least five states required registration for offenses related to adult prostitution, at least 13 required registration for public urination, and at least 32 required registration for exposing one’s genitals in public. And from the information given in a registry, which typically is limited to a vague legal description of the offense, it is often hard to tell what someone did to end up there…

Consider the case of Tony Washington, a promising college football player whose professional career was derailed by a conversation-stopping offense he committed almost a decade ago: At the age of 16, he had consensual sex with his 15-year-old sister. A 2010 profile of Washington in ESPN magazine explained the context of this forbidden liaison: a troubled, dispiriting childhood in the rougher sections of New Orleans, where Washington was constantly threatened by violence and had few sources of emotional support. Although he overcame a deprived background to become a star player at Abilene Christian University in Texas, his taboo-breaking transgression has deterred professional teams from drafting him and will mark him until the day he dies.

För sin kärleks skull blir alltså barn brännmärkta för resten av livet som sexualförbrytare. Det står nämligen inte i registerutdragen exakt vad de dömts för utan bara ATT de dömts. Dvs framtida arbetsgivare kommer inte att veta om det är en våldtäktsman eller en person som när han var 15 hade sex med sin 14 åriga flickvän, allt de kommer att se är stämpeln: ”sexual offender”.

Samtidigt klubbar fler och fler amerikanska delstater igenom lagar som förbjuder sexförbrytare att bo, jobba eller vistas nära skola eller daghem.

Iowa’s unhappy experience with residence restrictions did not deter Georgia legislators from enacting an even more onerous set of rules in 2006. Their law, which extended existing residence restrictions, banned all registered sex offenders (not just those who had committed crimes against children) from living, working, or loitering within 1,000 feet of schools, churches, child care facilities, or other places where minors congregate, including parks, playgrounds, swimming pools, skating rinks, and school bus stops. Even a sex offender who did not currently live within one of these exclusion zones could be forced to move in the future, depending on how his neighbors decided to use their property. For the law’s sponsors, its indiscriminate breadth was a feature, not a bug. Georgia House Majority Leader Jerry Keen (R-St. Simons) said he hoped sex offenders “will want to move to another state.”Under the 2006 law, all 490 registered sex offenders in DeKalb County, most of them men who as teenagers had consensual sex with younger girls, were required to move because their residences were within 1,000 feet of a covered location. The law applied even to sex offenders dying in nursing homes.One Georgia woman, labeled a sex offender because she performed fellatio on a 15-year-old boy when she was 17, had to move in 2005 because she was too close to a day care center. When the legislature added school bus stops to the list of prohibited locations in 2006, her new home became illegal as well.

En hel del ungdomar för innehav av barnporr också numera. Det finns många exempel på att amerikanska 15, 16 eller 17 åriga flickor eller pojkar åtalats, dömts och stämplats som sexförbrytare för resten av sina liv för att de skickat en nakenbild på sig själv till sin pojk- eller flickvän.

Detta skriver också Reason om. I artikeln visar de att folk numera straffas hårdare för innehav av bilder på barnporr än för övergrepp på barn:

Between 1997 and 2007, the number of people sent to federal prison for possessing, receiving, or distributing (but not producing) child pornography quintupled, from 238 to 1,170, while the average sentence more than quadrupled, from 21 to 91 months. Among the baffling results of these policies: A defendant with no prior criminal record and no history of abusing children would qualify for a sentence of 15 to 20 years based on a small collection of child pornography and one photo swap, while a 50-year-old man who encountered a 13-year-old girl online and lured her into a sexual relationship would get no more than four years. The comparison, Stabenow writes, “demonstrates the absurdity of the system.”

Så som lagarna är så blir straffen. Med de lagar mot barnporr och pedofili som finns i USA kan bara resultatet bli ett: oerhörda rättsövergrepp. Skriver man lagarna otydligt blir konsekvenserna sådana. 17-åringen som dömdes för sexbrott för avsugningen av sin 15-åriga älskare har för övrigt kallat USA en fascistisk stat… Inte så konstigt kanske…

Att förespråka en ”amerikansk” modell för register på pedofiler är ganska avslöjande. Antingen tyder detta på stor okunnighet, eller på utstuderad illvilja. Vad det är i Kent Ekeroths fall får läsaren själv fundera över.