Etikettarkiv: SD

Sida vid sida

Jag behöver personligen inte skydd mot diskriminering tack vare hur mitt utseende gör mig privilegierad. Nästan alla andra uppfattar mig som svenskfödd, svensktalande, sekulär, medelålders, hetero-man.

Jag skulle därför rent principiellt kunna hålla tyst om diskriminering, hatbrott och främlingsfientlighet.

Oberoende från hur andra än må tro jag hör till deras ”normer” — och helt fristående från hur folk bedömer våra utseenden — identifierar vi inte alltid oss själva på de sätt som andra tror. Läs gärna om Intersektionalitetsanalys.

Alla vi har ett mer välfungerande samhälle och rättsväsende när vi har regering och en stor majoritet av förtroendevalda politiker som helhjärtat står upp för ALLA människors och ALLA invånares mänskliga rättigheter, friheter, skyldigheter och medborgerliga plikter.

Därför hävdar jag att vi behöver bli väldigt många fler som står upp mer aktivt, mer synligt och stöttar ALLA personers fri- och rättigheter.

Det behöver bli många, många fler som oftare säger och skriver att de står upp för och vill skydda svenska grundlagar och vår demokrati — där ett medborgarskap i Sverige är fullvärdigt och jämförbart med alla andra medborgares, utan åtskillnad. Vi behöver bli många, många fler som röstar på bara de politiska kandidater som faktiskt också kommer skydda alla våra fri- och rättigheter varenda dag.

Om SD tillåts försämra grundlagar och skydd för personer i olika minoritetsgrupper, då är jag tyvärr väldigt synlig för en eventuellt framtida SD-regering — som delaktig i gruppen SD-motståndare, åsiktsfiender och högljudda regimkritiker.

Framför allt vill jag hävda att inte en enda person ska behöva stå upp ensam. Demokratiska föreningar och demokratiska partier behöver många fler medlemmar. Låt ingen stå ensam.

SD vill genom politiska beslut försämra vår demokrati. Var ligger din solidaritet, och dina sympatier? Ställer du dig upp tillsammans med oss?

Johan Löfström, regimkritiker, Motargument.se

Krönikor och åsikter i krönikor står skribenten själv för.

Vård på olika villkor

Region Blekinge, som styrs av Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna inför en tolkavgift om 300 kronor för läkarbesök, och en avgift om 50 kronor för tolkning via telefon.

Detta innebär att vård inte längre kommer att ske på lika villkor i Blekinge. Utlänningar som inte känner sig trygga med svenska språket kommer att tvingas betala extra avgift för att erhålla en rättvis vård. Som en konsekvens av detta kommer patientsäkerheten att påverkas.

Debatten i regionfullmäktige var intensiv. Regionfullmäktiges ordförande Jan-Anders Palmqvist (S) försökte stryka punkten helt:

– Min uppfattning är att det inte finns något lagstöd för att göra detta. Är det så att fullmäktige ändock vill besluta detta, förutsätter jag att man i så fall hänvisar till den lagstiftning som innebär att man får ta ut avgifter för tolktjänster. Gör man inte det är det ett medvetet beslut mot kommunallagens paragrafer. (Källa: Läkartidningen)

Björn Tenland Nurhadi (SD) påstår att tolkavgift är en patientavgift som kan tas ut med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Christina Mattisson (S) framförde i debatten argumentet att patientavgiften kommer att skilja beroende på var i landet du bor. En person med tolkbehov som söker vård i Blekinge kommer att betala mer än en person som söker vård någon annanstans. SD:s Tenland Nurhadi kontrade med att det redan finns skillnader i vårdavgifter vid exempelvis olika specialistbesök:

– Så att säga att »oj, nu blir det olika taxor«… ja, det har vi ju redan i dag. (Källa: Läkartidningen)

Debatten i kommunfullmäktige fördes mestadels mellan SD och oppositonspartierna.

Den nya given med orättvis vård från Region Blekinge träder i kraft 28 mars 2024.


Källa:

Läkartidningen: Efter intensiv debatt – Blekinge första regionen med tolkavgifter

Tillbaka till DDR 2024: #visitationszoner

På en pressträff 8 februari förkunnade regeringen och SD att det kommer att införas visitationszoner i Sverige. Detta i kombination med Tidöregeringens nya giv om vistelseförbud, dubbla straff för vissa personer, preventiv avlyssning och att kunna låsa in personer utan brottsmisstanke på obestämd tid signalerar tydligt hur regeringen och SD ser på kriminalpolitiken. Åtgärderna för tankarna bakåt i tiden, till socialistdiktaturens Östtyskland (DDR) och fascistdiktaturer.


Lagen om säkerhetszoner sätts i skarpt läge 28 mars och innebär att polisen i vissa områden utan brottsmisstanke får visitera personer, även barn, samt genomsöka fordon. Regeringen och SD förklarar att avvikande beteende, underrättelser och klädstil kan ligga till grund för visitation. Martin Melin (L) uvecklar:

– Polisen har en väldigt bra bild av hur de gängkriminella klär sig och beter sig. Och det skiljer sig mot de skötsamma ungdomarna som bor i de här områdena. Alla som bär kopior av Gucci-kepsar är inte gängkriminella, men många gängkriminella bär dessa. Det är en viss klädstil som kommer med att vara i de här gängen, säger Melin, som i grunden är polis. (Källa: DN)

Äkta Gucci-keps

I höstas talade Åkesson i SVT:s 30 minuter om att kunna låsa in gängkriminella utan brottsmisstanke. Då fick han frågan om detta inte strider mot rättsstatens principer svarade Åkesson:

– Jag tycker att det är alldeles för snävt i dag när man får frihetsberöva någon eller inte. (Källa: SVT)

Under TV4:s partiledarsamtal 10 februari tar Åkesson upp den frågan igen:

– Är du gängkriminell och organiserad kriminell så är du det alldeles oavsett av vilka skäl du är det. Men jag tycker att det är rimligt. Man är otroligt frustrerad över att man saknar viktiga verktyg. Ett viktigt verktyg skulle kunna vara, i preventivt syfte, att kunna frihetsberöva någon för att förhindra brottslighet eller förhindra brottsplaner. (Källa: TV4)

Trots stark kritik drog regeringen och SD igenom lagändringen om säkerhetszoner. Kritikerna framför ett antal punkter som motargument:

Att införa vistelseförbud, visitationszoner, dubbla straff för vissa personer, preventiv avlyssning och att låsa in människor på obestämd tid, allt utan brottsmisstanke, är företeelser som vi förknippar med kalla krigets Östtyskland och fascistiska diktaturer. Regeringen och SD satsar massor av tid och resurser på kriminalpolitiken. Det finns stora risker med de förändringar som de vill göra och redan har gjort. Sverige närmar sig alltmer en polisstat.


Källor:

DN: Regeringen lägger fram förslag om visitationszoner

SR: Alla riskerar inte att visiteras i de nya zonerna

SVT: Åkesson: Ska kunna låsa in utan misstanke på obestämd tid

TV4: Lås in gängkriminella utan brottsmisstanke

Civil Rights Defenders: Visitationszoner

TV4: Kriminologen: Så effektiva är visitationszonerna

SR: Dansk expert: Visitationszoner ingen mirakelkur

GOV.uk: Stop and search

Jstor: The law and practice of police stops in France

SR: Vill ha visitationszoner trots risk för etnisk profilering

SVT: Polisens oro: ”Visitationszoner kommer bara att öka misstron”

Via TT: Risk för diskriminering och godtyckliga polisingripanden – kritik mot förslag om visitationszoner

JO: Kritik mot Polismyndigheten för att kroppsvisitationer genomfördes utan att det fanns grund för det och uttalanden om polisens bemötande av en person som filmade ingripandet

SvD: Visitationszoner bryter mot rättsstatens principer

SvD: Hård kritik mot tidsplan för visitationszoner

Enkla svar på svåra problem är nästan alltid fel

Ni vet det här med att allt kan bevisas med statistik? Det är återkommande i SD:s omvärldsbeskrivning. De kan plocka siffror som russin ur kakan för att sedan hävda att siffrorna säger något helt annat än vad de faktiskt säger.


I Sverige, med en befolkning på drygt 10,5 miljoner invånare (enligt statistik från SCB), sitter strax under 6 150 personer i fängelse (enligt statistik från Kriminalvården). I Israel sitter över 8 000 palestinier fängslade, från en befolkning på strax under 5 miljoner människor. Dessa siffror kan användas à la SD:s sätt att tolka siffror för att ”bevisa” hur farliga muslimer är. Likt argumentet jag sett många främlingsfientliga slänga sig med: Israel är grannar med palstinierna, vi borde lyssna på dem om hur farliga de är.

Siffrorna kan också tolkas som bevis på att förtryck, stor arbetslöshet, våld mot befolkningen och lågt hopp om framtiden driver på beteenden som makten inte gillar. Exempel på detta är stenkastning och upplopp, dvs att problemet handlar mer om de sociala förutsättningarna än om nån ”nedärvd essens” av brottslusta.

När SD pekar på att det skulle vara invandring av muslimer som ”förstört” Sverige gör de (as usual) saker lätt för sig… eller ljuger (också det standard förfarande). SD flyttar ständigt målstolparna för att kunna hävda att de har rätt. Under tidigt 90-tal var det främst svarta och judarna de hatade, men muslimerna från Bosnien nämndes också. De var ”för många”. Efter 2015 och flyktinginvandringen från framförallt Syrien har man plötsligt börjat hävda att de bosniska muslimerna är ”okej” muslimer som är sekulära och väl integrerade. Nu är det araberna och muslimerna från Afrika man är emot. Man pekar på sämre skola, sjukvård, sociala skyddsnät osv och säger ”det är muslimernas fel” för att symtomen på långtgående problem började bli allt mer uppenbara strax före pandemin.

Samma statistik som SD lutar sin rasism mot kan precis lika gärna användas för att luta en saftig kritik mot närmare 30 år av människofientlig politik på. En kritik SD absolut inte kommer föra, eftersom det skulle innebära att de inte kan sko sig själva eller fortsätta nedmonteringen av det svenska rättssamhället och demokratin…

Skärmdump från Sverigedemokraternas officiella sociala mediekanaler.

Följ Vardagsrasismen på Instagram: https://www.instagram.com/vardagsrasismen/

Krönikor är skribentens egna åsikter och tankar. Varje skribent ansvarar för innehållet i sina krönikor.

M bjuder in SD till de fina salongerna

I ett möte med riksdagsjournalisterna gör migrationsminister Maria Malmer Stenergard, Moderaterna, uttalanden om Sverigedemokraternas politik som ger sken av att ytterligare närmanden till SD är nödvändiga för M:s överlevnad:

– Det är bara ett parti som har trovärdighet i migrationsfrågan utifrån det perspektivet att man har stått fast länge i sin position. (Källa: Aftonbladet)

– Min analys är att de låg i takt med folket. Folket skrek efter förändringar i migrationspolitiken men övriga partier vägrade att ta i den frågan. (Källa: Aftonbladet)

– När SD vann mer mark så blev det ännu mindre bekvämt för partiet att ta i frågan, det är extremt olyckligt. (Källa: Aftonbladet)

2018 uttalade sig nuvarande statsminister Ulf Kristersson (M) om hur han då såg på SD:

– Mina värderingar är inte SD:s, jag kommer inte samarbeta, samtala, samverka, samregera med SD. (Källa: Aftonbladet)

Sedan dess har mycket hänt vad gäller M:s relation till SD. För varje år har M närmat sig det parti som de lovat att inte ens samtala med. Berömmet från Malmer Stenergard riktat mot SD är ytterligare ett bevis på att det med största säkerhet inte längre finns någon gräns för hur omfattande ett samarbete med SD kan vara. I enlighet med strategin att polera SD och deras politik har Kristersson med jämna mellanrum talat vackert om att SD har förändrats, och att de har blivit mer seriösa.

Moderaterna, samt övriga partier i regeringen (framför allt Kristdemokraterna), har förflyttat gränserna från att inte vilja ha något som helst att göra med Sverigedemokraterna till att ingå fullskaligt samarbete med dem. Om Tidöpartierna skulle vinna nästa val kommer vi med största sannolikhet få se SD i regeringen. Kanske kommer vi då också att få se en sverigedemokratisk statsminister.


Källor:

Aftonbladet: Bara SD har trovärdighet i migrationsfrågan

Aftonbladet: Kristerssons nya markering mot SD

Jomshof (SD) ljuger om muslimska länder

Richard Jomshof, sverigedemokratisk riksdagsledamot och ordförande i justitieutskottet, sa i en intervju med Aftonbladet:

‘– Det finns inte ett enda, vill jag påstå, fungerande muslimskt land idag.’ (Källa: Aftonbladet)

Likt många ”islamkritiker” har Jomshof en felaktig uppfattning om att islam är en religion som endast finns i MENA, dvs Mellanöstern och Nordafrika. Det stämmer inte. Det land med störst muslimsk befolkning i världen är Indonesien, som är en demokrati. Malaysia, Bosnien-Hercegovina, Kosovo och Albanien är andra demokratiska länder med islam som största religion. Även Marocko, Tunisien och Turkiet kan ses som fungerande länder, om än inte demokratier.

EDIT 240308: V-Dem Institute vid Göteborgs universitet släppte nyligen sin demokratirapport för 2024. Därav har vi ändrat status på Bosnien-Hercegovina och Kosovo.

Bilden är en modifierad version av SD:s reklambild, den ursprungliga versionen finns på SD:s officiella sociala mediekanaler.

Källa:

Aftonbladet: SD:s Richard Jomshof: Ännu inget paradigmskifte i migrationen

Our World in Data: Democracy Index 2023

V-Dem Institute: Democracy Report 2024

Allt eller inget

Richard Jomshof (SD) vill införa ett förbud mot att bära symboler för islam. T ex skall förbudet om han får som han vill inbegripa förbud mot minareter (dvs torn vid moskéer som ropar ut när det är dags för bön), halvmånar och hijabs i någon form. Detta går hand i hand med Åkessons utspel om att förbjuda moskéer från att se ut som moskéer. Syftet menar Jomshof är att undvika symboler i det offentliga rummet som av ”många” förknippas med islamism och förtryck. As usual är alltså SD:s lösning på förtryck mer förtryck…


Givetvis behöver vi också se detta utspel i ljuset av vad som sker i Gaza. I ljuset av den kollektiva skuld man gladeligen lägger på muslimer för Hamas terrorattack 7/10, och där muslimers närvaro i västvärlden utmålas som ett hot även av Israel. I argumentationen om varför Israel ska få hållas med sina bomber har återkommande varit att vi ska tacka dem, för att de står mellan oss (dvs väst) och islamistiskt våld. Budskapet har uttalat varit att om Israel faller, då faller hela västvärlden till extrema islamisters makt (och underförstått blodtörst).

Skärmdump från Vardagsrasismens Instagramkonto 240122.

Att vilja förbjuda symboler för islam är själva definitionen av kollektiv skuldbeläggning och avhumanisering. Vi ska inte se personerna bakom symbolen utan bara vad ”vi” väljer att läsa in i den. Om det handlar om att ex-muslimer skulle må dåligt av att påminnas om islam (som Jomshof menar) varför förbjuder vi då inte ALLA religiösa symboler i offentliga rum? Trots allt är det rätt många bara i Sverige som tagit sig loss ur kristna sekter där de farit illa, varför skulle deras trauma och ovilja att påminnas om det hemska vara mindre relevant än ex-muslimer?

Svaret ligger givetvis i att SD anser att kristendomen hör hemma i Sverige pga att ”vi är ett kristet land”, medan islam påstås inte höra hemma här pga att den är ”från Mellanöstern”. Att båda religionerna har exakt samma ursprung (dvs judendomens stamfader från Irak) spelar ingen roll. SD minns inte islam från sin barndom och fanns det inte när de var små är det ”onaturliga” inslag idag…

Jomshof (SD): ”Förbjud symboler för islam”

I en intervju med Aftonbladet talar SD-riksdagsledamot och ordförande i justitieutskottet Richard Jomshof återigen om islam, och de problem han knyter till religionen. Han upprepar att han ser islam som en ideologi och inte en religion. För snart tre år sedan fick han stark kritik då han i SVT:s ”Sverige möts” uttryckte att ‘islam är en avskyvärd religion’. Vidare talar Jomshof om att han vill se en lagstiftning om förbud mot symboler för islam som t ex minareter och halvmånar. Han motiverar ståndpunkten med att det finns ett förbud mot svastikan, som är nazismens mest ökända symbol.


Efter uttalandet i SVT:s ”Sverige möts” fick Jomshof och SD utstå massiv kritik. Jomshof gjorde då en halvpudel, genom att hävda att det var islamism han syftade på. Han sa i en intervju i SVT:s ”30 minuter” att han hade blandat samman begreppen ”islam” och ”islamism”. Samtidigt upprepade han i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon det han kritiserats för: ‘Ja, det är en avskyvärd religion’. Nu har Jomshof återigen anammat retoriken om islam som en ideologi:

– Islam är i grund och botten en väldigt främmande och imperialistisk ideologi. (Källa: Aftonbladet)

Jomshof utvecklar sitt resonemang om islam och muslimska länder:

– Vi har ju stundtals haft en ganska blodig historia om man tittar på Europa med religionskrig och liknande. Men vi har gått igenom en lång rad förändringsprocesser, kanske framförallt reformationen och upplysningen, som har gjort att religionen är en privatsak. Islam har en annan syn på det här. Islam omfamnar allt. Islam har inte gått igenom någon upplysning. Det finns inte ett enda, vill jag påstå, fungerande muslimskt land i dag. (Källa: Aftonbladet)

Så länge det råder religionsfrihet, som bl a innebär att vi har rätt att utöva religionen i det offentliga rummet, så är religion inte en privatsak. Jomshof säger att det inte finns ett enda fungerande muslimskt land idag. Likt många ”islamkritiker” har Jomshof en felaktig uppfattning om att islam är en religion som endast finns i MENA, dvs Mellanöstern och Nordafrika. Det stämmer inte. Det land med störst muslimsk befolkning i världen är Indonesien, som är en demokrati. Malaysia och Albanien är andra demokratiska länder med islam som största religion.

Jomshof vill se en lagstiftning om att förbjuda symboler för islam, likt förbudet mot svastikan, den mest ökända symbolen för nazismen. Exempel på symboler som Jomshof vill förbjuda är minareter och halvmånar, som han menar är saker som representerar det som islam står för. Han säger att dessa symboler symboliserar ‘någonting väldigt farligt’ och ‘någonting väldigt dåligt’. I samband med att Jomshof talar islam kontra nazism nämner han slöjan som ett ‘islamistiskt attribut’.

Jomshof tar i intervjun upp bollen från partiledare Jimmie Åkesson om att kunna riva moskéer. Han säger att det finns moskéer i Sverige som drivs av ‘muslimska skurkstater’. Jomshof utvecklar resonemanget:

– Jag säger inte att det inte ska finnas moskéer men det är ju vissa av de här uttrycksformerna som jag tycker är problematiska. Hade det varit en politisk rörelse som hade etablerat sig i Sverige på så kort tid, på det sättet vi ser i dag, då hade nog folk reagerat annorlunda. (Källa: Aftonbladet)

Jomshof är av åsikten att den ‘sekulära lagstiftningen’ står över religionsfriheten. Detta stämmer inte. Religionsfriheten regleras av grundlagen (regeringsformen 2 kap 1 §), Europakonventionen (artikel 9) och de mänskliga rättigheterna (artikel 18). Staten ska också säkerställa att människor inte ska utsättas för diskriminering av människor pga religiös tillhörighet. Jomshof uttrycker att det, trots lagstiftningen, är möjligt att begränsa uttryck för islam.

Vi som följer den politiska debatten, oavsett om vi håller med Sverigedemokraterna eller inte, är väl medvetna om SD:s övertygelse om, och avsky för, islam och muslimer. Så som den svenska demokratin ser ut idag, och de lagar som råder, är SD:s åsikter och önskemål vad gäller inskränkning av islam och muslimers rättigheter inte möjliga att genomföra. De kontroversiella åtgärder som SD vill genomföra stöttas ännu inte av något av de övriga riksdagspartierna.


Källor:

Aftonbladet: SD:s Richard Jomshof: Ännu inget paradigmskifte i migrationen

SVT: Hård kritik mot SD efter uttalande om islam

SVT: Efter kritiken: Jag menade islamism – inte islam

TV4: Jomshof står fast vid uttalandet: ”Ja, islam är en avskyvärd religion”

Utrikespolitiska institutet: Indonesien

Utrikespolitiska institutet: Malaysia

Utrikespolitiska institutet: Albanien

Riksdagen: Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Europakonventionen

OHCHR: Allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna

Aftonbladet var inte socialdemokratisk före och under kriget

Sverigedemokraterna, deras sympatisörer och flera nätbloggar gör allt de kan för att släta över SD:s ideologiska rötter. Bland många myter och anklagelser sprids Aftonbladets rubriker från 1930- och 1940-talet som ett exempel på Socialdemokraternas påstått nazistiska rötter. Det är en enkel myt att knäcka. Aftonbladet var inte ägd av Socialdemokraterna eller LO före och under andra världskriget.


Sedan Aftonbladets grundande 1830 var tidningen uttryckligen borgerligt liberal i sin politiska inriktning. Från August Sohlmans tid som ägare av tidningen 1851 och framåt antog tidningen en alltmer konservativ och tyskvänlig politisk inriktning.

Mellan 1932 och 1956 ägdes Aftonbladet av Torsten Kreuger. Inrikespolitiskt var den under denna tid borgerligt liberal, men utrikespolitiskt: pro-nazistisk och tyskvänlig.

LO (Arbetarrörelsen Landsorganisationen i Sverige) startade 1942 konkurrenten ”Aftontidningen” som en motvikt, drev den fram till 1956.

1956 köptes Aftonbladet av LO, och har sedan dess varit oberoende socialdemokratisk i sin politiska inriktning. Sedan början av 1960-talet har tidningens ledarsida varit oberoende socialdemokratisk.

SD drar sig inte för smutskastning. Strategin beror med stor sannolikhet på att de vill släta över det egna partiets ursprung och ideologiska rötter. Partiapparatens verktyg är historierevisionism. Många sympatisörer verkar köpa SD:s ständiga mantra om att S skulle ha nazistiska rötter. Motargument påminner om SD:s historierevisionistiska film om S i valkampanjen 2018. Här kan man inflika att partiledare Jimmie Åkesson varit tydlig med att SD inte kommer överge sina egna rötter.

Skärmdump från Jimmie Åkessons officiella Twitter-konto 210610.
Reklamkampanj för SD 2019. Skärmdump från Sverigedemokraternas officiella Twitter-konto 190514.
Skärmdump av Samnytts Mats Dagerlinds X-konto 240104.

Att Aftonbladets utrikespolitiska inriktning under andra världskriget var tyskvänlig och pro-nazistisk är inte bevis för att Socialdemokraterna skulle ha nazistiska rötter. Detta av den mycket enkla anledningen att Aftonbladet inte köptes av LO förrän elva år efter andra världskrigets slut.


Källor:

E.D. Hirsch: Vad varje svensk bör veta

Aftonbladet: Från Lars Johan Hierta till våra dagar

Enn Kokk: Aftontidningen

Mer läsning:

Polimasaren: Var Aftonbladet socialdemokratisk före och under kriget?

Motargument: Sverigedemokraterna ljuger om Socialdemokraterna och nazismen på 30- och 40-talet

Vilka medborgare menar Jimmie Åkesson?

I partiledardebatten 17 januari 2024 finns en intressant passus i Jimmie Åkessons (SD) anförande:

‘Sverige är nu landet som äntligen, efter en lång, onödig och väldigt destruktiv väntan, gör det som i stort sett alla andra jämförbara länder, åtminstone i vår del av världen, har gjort länge. Nu sätter vi våra egna medborgare först, vi slår vakt om tryggheten och vi reagerar och agerar resolut mot alla som hotar den. Det kommer att ta tid.’ (Källa: Riksdagen)

Reklam på Sverigedemokraternas officiella Facebook- och X-konton.

Åkesson talar alltså om ‘våra egna medborgare’. Vilka är det han menar? I första hand talar han om svenska medborgare, oavsett ursprung, och inte utländska medborgare. Men såväl regeringen som SD talar gärna om skillnaderna mellan medborgare som fötts in i sitt svenska medborgarskap och människor som ansökt om och förvärvat sitt svenska medborgarskap senare i livet. De gör skillnad mellan olika medborgare. De villkorar medborgarskapet för vissa. Det finns inga garantier för att vissa medborgare inte kan åtnjuta de rättigheter som ett medborgarskap ska innebära. Medborgare som förvärvat sitt svenska medborgarskap senare i livet förefaller vara medborgare på undantag.

Häromsistens uppmärksammade Motargument tre motioner skrivna av en sverigedemokrat, en kristdemokrat och en moderat. De tre motionerna illustrerar med emfas att medborgarskapet är villkorat, de implicerar att olika regler gäller för svenska medborgare (som fötts in i sitt svenska medborgarskap) och de som blivit medborgare senare i livet.

Det må låta vackert att Åkesson talar om ‘våra egna medborgare’. De av oss som följer politik och debatt vet vilka medborgare han talar om: ”Svenska” medborgare, svenskfödda barn till svenskfödda föräldrar. Inget blir tydligare än när Åkesson och Tidö-regeringen gör politisk skillnad mellan människor och människor.


Se partiledardebatten i sin helhet här.

Mer läsning:

Motargument: Medborgare på undantag

Motargument: Tidö – SD och medborgarskapet

Motargument: Regeringen och SD om medborgarskapet

Motargument: Regeringen vill kunna återkalla medborgarskap