Kategoriarkiv: Korta motargument

Korta motargument

Jimmie Åkesson (SD): ”Riv moskéer”

1 kommentar

Under landsdagarna 23-26 november 2023 förkunnade Jimmie Åkesson (SD) att de vill se över möjligheten att ändra i grundlagen så att vi kan börja riva moskéer och ta bort kupoler eller andra tecken på byggnader som symboliserar islam.

I Sverige råder religionsfrihet. Ihop med flera andra friheter t ex yttrandefrihet är detta inskrivet i vår grundlag. Dessa lagar är de svåraste lagarna att ändra just för att signalera hur viktiga de är.

Religionsfriheten ger bland annat även rätten att ha dedikerade utrymmen för sin religiösa utlevnad, t ex en kyrka, synagoga eller moské. Religionsfriheten gäller alla religioner, oavsett ens egen åsikt om religion i stort eller en religion specifikt.

Länder med totalitära styren brukar inte gilla religionsfrihet. I ett demokratiskt land däremot är religionsfrihet en av grundpelarna och ska därmed givetvis även gälla muslimer. Annars är vi inte längre en sann demokrati.

I regeringsformen 2 kap. 1 § läser vi:

”Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad (…) religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.” (Källa: Riksdagen)

Källor:

DN: Åkesson vill ändra grundlagen och riva moskéer

Riksdagen: Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Riksdagen: Yttrandefrihetslag (1991:1469)

Riksdagen: Grundlagarna

I fokus, Korta motargument

Korta Motargument: Salafist?

Myter och påståenden cirkulerar. Ibland skrivna av okunniga. Här citerar vi en expert, som beskriver salafist och salafism.

En av de främsta experterna på politisk islam och ideologier i Mellanöstern är Jan Hjärpe som beskriver:

”En term som används både av och om extremistgrupperna är salafiyyun (salafiter, salafister). Det är lite förvirrande eftersom termen också används om helt andra företeelser.
Beteckningen syftar på as-salaf, ’fäderna’, de två första generationerna muslimer, d.v.s. Muhammeds följeslagare (al-ashab, as-sahaba, ’sahiberna’) och efterföljarna till dem (at-tabi’un).
En ’salafist’ är en som åberopar sig på deras ’sunna’, ser dem som normerande föredömen, och tar deras ’sunna’ som argument för att förkasta senare utvecklad religiös sed.” citat från s.13 i Jan Hjärpes bok Islamismer.

Fortsättningen på sida 14:

”…en rad olika reformrörelser, med mycket olika program och målsättningar, har sett sig som anhängare av as-salaf och kallar sig själva för salafiyyun.
Men under 2000-talets början har termen knutits till vissa av extremistgrupperna som då benämns ’salafiyya-jihadister’. Poängen är att man markerar en olikhet i förhållande till ’vanliga muslimer’.”

För mer fördjupning, läs gärna om jihad, jihadism och andra av våra kortfattade lästips till Jan Hjärpes böcker.

Källor:

Hjärpe, Jan, Islamismer, 2010, Gleerups förlag

Hjärpe, Jan. Övriga utgivna böcker i Libris

Korta motargument

Regeringen och SD: Skärp kraven för medborgarskap

Regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med Sverigedemokraterna som stödparti har för avsikt att stärka och höja kraven för svenskt medborgarskap. Det ska införas tydliga krav på kunskaper i svenska, samhällskunskap samt de värderingar som anses ”svenska”. På sikt vill man också utreda förutsättningar för att kunna återkalla medborgarskap. Medborgarskapsprocessen kan komma att avslutas med en obligatorisk ceremoni där en lojalitetsförklaring ska avkunnas.

Regeringen arbetar med att ändra reglerna i medborgarskapslagen. I betänkandet ”Ändrade regler i medborgarskapslagen (SOU 2021:54)” står att läsa mer om visionerna om att uppvärdera och skärpa kraven för medborgarskap (Källa: Regeringen.se):

  • Krav på hederligt levnadssätt, vilket saknas i de flesta anmälningsärenden. Det behövs en mer enhetlig reglering för dessa olika fall.
  • Personer över 15 år som har begått brott ska kunna få avslag på sin ansökan om medborgarskap. (Idag är den gränsen satt till 18 år).
  • Utökade möjligheter att avslå en ansökan om befrielse från svenskt medborgarskap för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Finns misstankar om att ansökan om befrielse sker för att försvaga barnets skydd mot t ex att föras ur landet och giftas bort är det viktigt att det finns möjlighet att kunna stoppa detta.

Dessutom utreder regeringen om att skärpa kraven för medborgarskap (Källa: Regeringen.se):

  • längre hemvisttid, alltså tiden som man varit bosatt i Sverige,
  • krav på egenförsörjning,
  • skärpta krav på hederlig vandel och
  • en lojalitetsförklaring, medborgarskapssamtal eller liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär som ska utgöra slutpunkt i medborgarskapsprocessen.

Regeringen utreder om att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap. Bakgrunden till detta är att det ska ”stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle”. I betänkandet ”Krav på svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap (SOU 2021:2)” läser vi att godkänt resultat på särskilt framtagna prov föreslås träda i kraft 1 januari 2025. (Källa: Regeringen.se)

Notera att detta betänkande publicerades 2021, dvs under den förra regeringens mandatperiod.

Att kunna återkalla medborgarskap är en avgörande förändring. Idag finns inte den möjligheten, då medborgarskapet är grundlagsskyddat. Regeringen avser att utreda vilka omständigheter som ska ligga till grund för återkallande av medborgarskap. För att det ska bli verklighet krävs en grundlagsändring.

Nuvarande lagstiftning gällande medborgarskap för utlänningar finns i Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap 11 § och 12 §.

Källor:

https://www.regeringen.se/artiklar/2023/05/regeringens-atgarder-for-att-starka-det-svenska-medborgarskapet/

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/01/sou-20212/

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-200182-om-svenskt-medborgarskap_sfs-2001-82

Korta motargument, Myter

Myt: ”Jag kan inte vara rasist, min fru är invandrare”

Det finns människor som påstår att de inte kan vara rasister eftersom det finns personer i deras närhet som är invandrare. Genom detta argument tror de att de kan ge sig själva frikort från rasism. Att använda sig av argument som att ”min bästa vän”, ”många av mina vänner”, ”min fru”, ”min man”, ”mina adopterade barn” och ”min fina kusin” etc är invandrare är inte en garanti för att personen inte skulle kunna vara rasist.

Vi är snabba att ”acceptera” detta argument, då vi inte tänker efter vad det faktiskt innebär. Att någon, eller några, i ens närhet är invandrare spelar de facto ingen roll. Personen använder det för att skaffa sig ett frikort, och för att undkomma alla eventuella anklagelser om att denne uttryckt rasism. Oavsett vilka som befinner sig i en persons närhet kan personen hysa åsikter som är

  • rasistiska
  • antisemitiska
  • islamofobiska
  • homofobiska
  • funkofobiska
  • sexistiska

Dessutom är det värt att poängtera att

  • Personen i fråga fortsatt kan vara rasist mot just den folkgrupp som invandraren i familjen/vänkretsen tillhör, men att just den invandraren ses som ”en av de goda”.
  • Personen i fråga kan vara rasist mot en annan folkgrupp än den som invandraren i familjen/vänkretsen tillhör.
Korta motargument, Recensioner

Islamistisk mångfald?

Planeten har komplicerade, komplexa geopolitiska och sociala växelspel. Teologer och religionshistoriker analyserar och beskriver många olika rörelser, organisationer, ideologier och huvudfigurerna inom dessa. Jan Hjärpe är en av de som beskrivit flertalet olika och vitt skilda ”islamismer” — i pluralform.

Vanligen har vi i europa läst och hört generaliserande ihopklumpningar av vad som skulle vara en ”islamist” – som om de alla vilja exakt samma saker. Motargument har läst en bok av Jan Hjärpe, med titeln ”Islamismer”. Vi citerar ur inledningen:

”Den nutida islamismen är ingen enhetlig företeelse, […] framställningen visa på olikheterna, spännvidden mellan olika grupperingar. Inte heller är islamismerna något oföränderligt. Förändringar i synsätt och agerande, nya tendenser blir märkbara, generationsväxlingens roll är viktig. […] En sak här är den tydliga tendensen till polarisering mellan ’moderat’ islamism i olika former och extrem, jihadistisk islamism.” — s.7

Vi fortsätter citera, från sida 13:

”’politisk islam’ är ingen enhetlig företeelse, lika lite som ’kristen politik’ eller ’politisk kristendom’ är det. Vi finner en hel skala av olika tendenser.”

Hjärpe betonar den breda mångfalden av åsikter om alla detaljfrågorna, genom hela sin bok, och skriver att vid år 2010 hörde planetens allra flesta muslimer och islamister till en huvudinriktning han benämner som ”islamisk-demokratiska” och liknar den rörelsens syn på samhällsfrågor med olika europeiska kristdemokratiska partier i EU-parlamentet.

”Våldets väg används av mindre grupper som då ser sig som en sorts avantgarde med anspråk på att trots sin marginalisering representera hela den muslimska ’umma’, (”nationen”). En relevant jämförelse är att se extremgrupperna som en motsvarighet till de revolutionära grupperna i 1970-talets vänstervåg i Europa. […] Den rymde många schatteringar, från socialdemokrati till Baader-Meinhof.” — s.13

Källa:

Hjärpe, Jan, Islamismer, 2010, Gleerups förlag

tips på mer läsning för fördjupning:

Cesar, Casanova, Islam, Gender and Democracy in Comparative perspective, 2017.

Delshad, Sara, Muslimsk Feminist? Javisst!, 2013, Förlag Romanus&Selling

Gardell, Mattias, Bin Ladin i våra hjärtan, 2005, Leopard förlag.

Hjärpe, Jan, ett flertal olika titlar.

Otterberg, Jonas, Samtidsislam

Korta motargument

Knappt hälften av uppehållstillstånden under 2022 är asyl-/flyktinggrundade

Motargument har återigen granskat statistiken över beviljade uppehållstillstånd. Det visar sig att Sverige idag beviljar något fler uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Orsaken till att vi ser liknande siffror är att det pågår ett krig i Ukraina, vilket medför att miljontals flyr landet. Vid närmare efterforskning visar det sig att ungefär hälften av beviljade uppehållstillstånd under 2022 är asyl-/flyktinggrundade.

Totalt beviljades 142 179 uppehållstillstånd under 2022. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 20 990
  • Arbete 41 396
  • Skydd (inkusive massflyktsdirektivet) 56 622
  • EU/EES 7 883
  • Studier 14 537
  • Verkställighetshinder 751

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 2 604 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (25), anhörig till övriga (18 158), samt personer med synnerliga skäl anknytning (203), totalt 18 386. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

Knappt hälften av uppehållstillstånden är asyl- och flyktinggrundade

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd 56 622 + 2 604 personer = 59 226. (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), och den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder). Antalet beviljade uppehållstillstånd 2022 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, var 47 566. Medan den totala siffran på 2022 års beviljade uppehållstillstånd var 142 179. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 42 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca 2 av 5: 2/5 (knappt hälften av alla beviljade uppehållstillstånd).

Detta är en kortare version av den längre artikeln ”Uppehållstillstånd: Nästan samma nivåer idag (2022) som under förra flyktingvågen”.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Korta motargument

Opinionssvepet

Motargument observerar nedåtgående trenderna för de partier i våra grannländer som tidigare sades ha fört in ”starka högervindar” i nordiska partipolitiken. Har de medvind denna sommar?

Danmarks Folkeparti fick i senaste valet, 2019, 8,7% av räknade rösterna. De har sedan dess sjunkit i väljarstödet, till under 6% hittills under sommaren, men som allra lägst nu i en opinionsundersökning i juli på 1,7%.

Finlands Sannfinländarna hade en stark uppgång efter de klarade av den interna maktkampen och konkurrensen från avhopparna ”Blå Framtid”. Sannfinländarnas bästa valresultat var 2011 med 19%, de upplevde ett starkt uppsving fram till december 2019 då de låg i genomsnitt kring 23,5%. Sedan dess har de sakta glidit neråt, för att nu sväva kring 14,5-15,5%.

Norges Fremskrittspartiet ligger just nu denna sommar och bubblar kring ett ungefär genomsnitt som är i linje med deras senaste valresultat 12-13% i 2019.

Bästa valresultat någonsin för norska Fremskrittspartiet är 22,9%, år 2009.

Hur går då trenden för svenska Sverigedemokraterna? Den är faktiskt liknande som för våra nordiska grannars högerpopulister. De låg i december 2019 vid ett genomsnitt av alla opinionsundersökningar kring 25,4%. Under karantäntiden har de dalat svagt hela tiden ner till ett genomsnitt vid ungefär 17,5%.

Bästa valresultat någonsin fick SD i riksdagsvalet 17,53%, september 2018. Kommer de verkligen kunna slå det i september 2022?

I fokus, Korta motargument

#HMF-lagen: ”Muslimer är ingen folkgrupp”

1 kommentar

Lagen om hets mot folkgrupp, HMF, är ständigt föremål för debatt. Så som lagen står skriven idag omfattar lagen hot eller uttryck av missaktning gentemot muslimer.

I Brottsbalken 16 kap. 8 § läser vi följande:

Den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.

Om brottet är grovt döms för grov hets mot folkgrupp till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om meddelandet haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll och spritts till ett stort antal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka betydande uppmärksamhet.
Lag (2018:1744).

Religiös tillhörighet är alltså en av kategorierna som faller in under Lagen om hets mot folkgrupp.

Således kan hot eller uttryck av missaktning mot t ex muslimer och kristna utgöra hets mot folkgrupp.

Källa:

Riksdagen.se: Brottsbalken

Korta motargument

Är försvaret en ”politiserad genusmyndighet”?

I en längre krönika på Katerina Magasin radar Katerina Janouch upp 25 punkter med politiska förslag, blandade med konspirationsteorier om ”godhetssignalerande” människor i svensk statsförvaltning och svenska medier. Människor som hon anser står ideologiskt till vänster och enligt henne ”hjärntvättar” svenska barn och allmänhet, samt bortser från ”islamisering” av Sverige och slöseri med skattepengar.

En av hennes punkter är:

”Sverige behöver ett starkt försvar. Inte en politiserad genusmyndighet som skrämmer bort vanliga ungdomar.”

Svar: Det är oklart vad Katerina Janouch menar när hon beskriver Försvarsmakten som en ”politiserad genusmyndighet…”.

Exakt vad Katerina Janouch menar med att Försvarsmakten ”skrämmer bort ungdomar” är oklart.

Av en rapport publicerad år 2019 av Totalförsvarets forskningsinstitut, som mäter villighet att delta i krigsförband respektive icke-stridande förband med mera om vi hamnar i krig, framgår på sid. 33 att 82 % är villiga att försvara Sverige i stridande förband. (Källa: FOI)
⁠

Korta motargument

”Politisk aktivism” i skolan

I en längre krönika på Katerina Magasin radar Katerina Janouch upp 25 punkter med politiska förslag, blandade med konspirationsteorier om ”godhetssignalerande” människor i svensk statsförvaltning och svenska medier. Människor som hon anser står ideologiskt till vänster och enligt henne ”hjärntvättar” svenska barn och allmänhet, samt bortser från ”islamisering” av Sverige och slöseri med skattepengar.

En av hennes punkter är:

”Bort med alla politiska aktivister inom skolan. Vänsterliberala krafter hjärntvättar våra barn och unga. Kanske lättare sagt än gjort, men genom tydligare riktlinjer och en ny läroplan kan detta troligen åtgärdas. Skolan måste också bli en tryggare plats för barn och unga. Ge lärarna större befogenheter att stävja bråk och oro. En lärare ska inte behöva frukta repressalier från samhället när denne ser till att det blir tyst i klassen. Det är inte de stökiga eleverna som ska ange tonen. Här måste vuxenvärlden steppa in och ta kontrollen.”

Svar: Det är oklart vad Katerina Janouch menar med ”Vänsterliberala krafter hjärntvättar våra barn och unga.” Hennes förslag om ökad trygghet och studiero i svenska skolor är välkomna, även om såväl läroplan som skollagstiftning ger stort utrymme för att skapa trygghet och stoppa våld i skolor. Bristen ligger snarare i vilja, mod och organisation hos alla berörda myndigheter.