Etikettarkiv: myt

Artiklar

Muslimer tar avstånd från extremism

Gästinlägg av Politifon

Pew Research Center kunde nyligen presentera data över muslimska attityder gentemot extremism. Uppgifterna redovisar att en majoritet av världens muslimer bekymrar sig över religiös extremism – att många avfärdar Al-Qa’ida och talibaner – och våld i religionens namn. Undersökningsgruppen återfinns i åtskilliga muslimska länder. De kommer från Egypten, Jordanien, Indonesien, Malaysia, Libanon, Palestina, Pakistan, Senegal, Turkiet, Nigeria och Tunisien. 67 procent av de tillfrågade uppvisar en negativ inställning till extremism i sina hemländer. I nationer som Libanon och Tunisien finns sådana uppfattningar bland 70% av befolkningen. Turkiet däremot utmärker sig med de lägsta siffrorna i omröstningen.

Den negativa inställningen reflekteras också i det faktum att man inte sympatiserar med grupper som utför attacker och annat våld för att befrämja sina mål:

Al-Qa’ida som ansvarat för de mest kända och mest förödande terroristattackerna de senaste femton åren, erhåller de mest negativa bedömningarna bland samtliga extremistgrupper i undersökningen. Ett medelvärde om sextiosju procent i elva muslimska länder uppvisar i undersökningen en oförmånlig syn på gruppen. Detta inkluderar en majoritet av muslimerna i Libanon (96%), Jordanien (81%), Turkiet (73%) och Egypten (69%). Över hälften av muslimerna i Nigeria, Senegal, Tunisien, Indonesien och Palestina betraktar Al-Qa’ida negativt. I Pakistan och Malaysia balanseras uppfattningen, men då har många inte återgivit någon åsikt.

Detta kan således förklara Al-Qa’idas egen uppfattning om huvudströmsmuslimernas motarbetande. Politifonen har tidigare skrivit om det:

Den politiska desperation som ständigt gjort sig påmind i det låga antal deltagare som varit villiga att sluta sig till de få som redan fortfarande finns kvar, synliggörs i de meddelanden man förmedlar till omvärlden. Al-Qa’idas försteman, sedan bin Laden dog, föreläste i en video som släpptes 2007, hur “Vi ständigt förblir fångar, och motarbetas med byglar av [huvudströmmens islamiska] organisationer och rörelser, för att inskränka på möjligheterna för kamp. Vi måste slå oss fri från bojorna som står mellan oss och våra skyldigheter.”  [Fritt översatt]Inte bara vittnar detta om att al-Qa’ida är försvagade. Det påvisar även hur andra muslimska rörelser “förhindrar kampen” från att fortsätta på den inslagna våldsamma väg som al-Qa’ida vill att muslimer ska ta. Den amerikanska krigsmakten och dess aggression mot islamistiska terrorismen kan inte stoppa terrorism. Muslimer kan stoppa terrorism – så länge de inte motarbetas och nedtystas av oseriösa agitatörer som söker vinna politiska poänger genom att smäda en hel grupp människor och hävda att det inte finns något som heter moderation. Uppenbarligen finns det visst.

Pew-studien visar även på oförmånliga attityder gentemot talibanerna i Afghanistan, Boko haram i Nigeria och Hizbollah i Libanon.

Därtill kan man se att de positiva attityderna gentemot självmordsbombningar har rasat genomgående i den islamiska världen i jämförelse med tidigare resultat. Bara i Libanon, där man tidigare kunnat se höga siffror för acceptans (74%), och de tillfrågade ansåg att självmordsbombingar ibland eller ofta kan rättfärdigas, ligger i dag på 33%. Pakistanierna är den undersökningsgrupp som uppvisar lägst stöd för den specifika krigsstrategin. Hela 89% av de tillfrågade opponerade metoden under alla omständigheter.

Studien visade också data som begraver idén om att islam som religiös företeelse triggar igång sympatier för självmordsbombningar:

…Support för självmordsbombningar korrelerar inte med religiositet […]. Generellt är muslimer som ber fem gånger om dagen inte mer troliga att stödja civila måltavlor än människor som ber mindre/färre gånger.

För att jämföra siffrorna kan vi titta till en annan studie som visar på att muslimer är den grupp som i minst utsträckning ger stöd åt att attackera civila måltavlor:

och

Undersökningen visar på att en möjlig majoritet av amerikanerna opponerar sig att en marginaliserad grupp som Al-Qa’ida attackerar civila mål men att man samtidigt på industriell nivå, med hjälp av sofistikerad militär utrustning, sympatiserar med att den amerikanska militären dödar oskyldiga (i betydligt större skala).

Det visar också på att muslimska amerikaner i mindre utsträckning (21%) än sina kristna (58%) och judiska (52%) motsvarigheter, anser att det är rättrådigt att attackera civila. Mormoner (64%) och ateister/agnostiker (58%) uppvisade också högre siffror. Politifonen menar dock inte att dessa data på något vis går att sammanföra med någon grupps religiösa uppfattningar. Till skillnad från politiserande rasister, tillskriver vi inte grupperna som vidhåller dessa uppfattningar en religiös signifikans per se. Vi menar att religiösa övertygelser till och med skulle kunna användas som moralisk måttstock för att motarbeta terrorism (men vidhåller också att religiös retorik i politiska spörsmål kan framkalla destruering).

Relaterad läsning:

Islam och terror I

Islam och terror II

Islam och terror III

Islam och terror IIII

Artiklar, Myter

Myt: Folkmord på vita

Gästinlägg av politifonen
Det pågår inom vit-makt-miljön en propagandaspridning som tar formen av en folkmordsanklagelse. Påståendet är att ljushyade människor är en sammanhängande grupp, så kallade vita, och att dessa är utsatta för ett pågående folkmord. Relativt ofta anförs FN:s konvention om förebyggande och bestraffning av folkmord som beskrivning av vad som pågår, närmre bestämt artikel II.
Den lyder enligt följande:

CANADA TYPE »Social Gothic« ✾ Black & White (for widescreen displays)
arnoKath / Foter / CC BY-NC-SA

Artikel II

I denna konvention förstås med folkmord envar av följande gärningar förövad i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp såsom sådan nämligen,

a) att döda medlemmar av gruppen;

b) att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada;

c) att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor, som äro avsedda att medföra dess fysiska undergång helt eller delvis;

d) att genomföra åtgärder, som äro avsedda att förhindra födelser inom gruppen;

e) att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp.

Jag har hämtat översättningen ur Said Mahmoudis antologi Folkrättsliga texter, Norstedts Juridik 2006. Den engelska texten kan läsas här.

Vanligast är att c) används som gärningsbeskrivning  av vitmaktförespråkarna och att immigration av andra än ljushyade till länder som Sverige, USA och England påstås vara gärningen. Se exempelvis den presstödsberättigade tidningen Nationell Idag, nynazistiska SMR:s webbplats eller den här tråden på ‘ungdomsforumet’ Hamsterpaj.

Folkmordskonventionen ställer relativt höga krav på vad som utgör folkmord. För det första är folkmord en gärning, där vit-makt-aktivisterna menar att lagstiftning i linje med FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, flyktingkonventionen och andra traktater är själva gärningen. De kallar det för massinvandring och andra skrämselord. Problemet är givetvis att tillåtande av invandring under starkt reglerade former efter demokratiska beslut inte är en gärning av det slag som ändamålet med folkmordskonventionen omfattar. Migrationsrätten är till stor del en följd av FN-traktater och annan folkrätt, så påståendet blir indirekt att FN påbjuder folkmord samtidigt som FN förbjuder folkmord, vilket knappast kan vara avsikten med FN:s regelverk.

För det andra ska gärningen vara förövad i avsikt att förinta människor. Det framgår av preambler till traktaterna (ett slags vägledande förord) samt förarbeten till lagar som utlänningslagen, vilka reglerar rätten till migration, att avsikten med dem inte är att förinta någon människa utan att skydda individuell frihet och göra det möjligt för människor att fly förföljelse och omänsklig behandling.

Vidare påstås att c) är tillämplig på migrationsrättens tillåtande av invandring. Antagandet är alltså att lagstiftningen är påtvingad befolkningen inom dess jurisdiktion, något som är helt på tvärs med hur det demokratiska statsskicket faktiskt fungerar. Det är heller inte så att människor i Sverige tvingas bo på vissa platser eller tvingas att flytta hit, eller på annat sådant sätt tvingas, vilket är något som ordalydelsen i c) kräver för att vara tillämplig på en situation.

Vit-makt-aktivisternas idé är att om en grupp människor är i minoritetsställning gentemot en annan grupp så hotas dess överlevnad. Grupperna som ställs emot varandra är ljushyade gentemot alla andra. Föreställningen är fantastiskt banal och premissen säger i princip att om jag bjuder in tre mörkhyade personer att bo i mitt hem så försöker jag förinta mig själv. Bakom premissen finns en idé om att det pågår ett raskrig, där människor med olika hudfärg är inbegripna i att försöka utrota varandra, vilket alltså även skulle komma till uttryck i parlamentariska sammanhang. Idén tar sig flera olika uttryck, från utgångspunkten att hudfärg medför särskilda politiska intressen och därmed är determinerande för hur människor använder parlamentariska institut till att hudfärg bestämmer att människor vill utrota andra.

Att det är en löjlig förutsättning torde vara uppenbart för envar. Ett konkret exempel på att den inte stämmer är Sverige idag, där det finns många minoritetsgrupper med annan hudfärg eller etnicitet än den som emellanåt benämns som etniskt svensk, ett begrepp som i sig är kontroversiellt. Romerna och samerna är exempel på sådana grupper, men för att göra exemplet riktigt tydligt kan vi helt enkelt peka på gruppen somalier istället då de generellt är mörkhyade och är relativt få. Det är knappast så att somalier i Sverige är utsatta för folkmord här, trots att de är i minoritet i förhållande till många andra grupper.

Med gärningsbeskrivningen kraftigt ifrågasatt och påståendet om avsikt helt undanröjt samt resonemanget rörande minoritetsställning avfärdat återstår mycket lite av vit-makt-aktivisternas resonemang. Myten om folkmordet på ljushyade är ändå relativt livskraftig, så vi får antagligen anledning att återkomma till den flera gånger framöver.

/Elwa Ninpo

Läs också del två i vitmaktserien vi har skrivit.

Artiklar, Myter

Myter om våldtäkt

Sverigedemokraterna påstår att vi ser en dramatisk ökning av antalet polisanmälda våldtäkter. De menar att vi har flest antal polisanmälda våldtäkter i Europa och att de anser detta i sig är mycket skrämmande. Att merparten av polisanmälningarna inte leder till något åtal är än värre enligt dem. Dags för Motargument att knäcka några myter.

Polisanmälda våldtäkter

Påstående: Sverige har flest antal polisanmälda våldtäkter i Europa.
Sanning: Det stämmer, och tillgänglig statistik talar för att det faktiska antalet våldtäkter har ökat under senare år.

Motargument visar därmed att vi inte räds för att publicera sverigevänliga sanningar.

Sverige har en könsneutral, mycket bred definition av begreppet våldtäkt. Till skillnad från andra länder, t.ex. Finland, krävs inte ett heterosexuellt samlag med penetration, det räcker med en handling som är jämförbar. En målsägande kan inte heller dra tillbaka sin anmälan, eftersom brotten faller under allmänt åtal. Det spelar ingen roll om personen sover, är mycket berusad eller liknande. Sex med en person under 15 år är våldtäkt, oavsett samtycke.

Anmälningsbenägenheten har ökat kraftigt i Sverige de senaste 30 åren. Toleransnivån är dessutom mycket låg i dagens samhälle – de våldtagna går till polisen och gör anmälan, och istället för att förtränga händelsen åker de till sjukhuset för att bli undersökta.

I Sverige kriminaliserades våldtäkt inom äktenskapet år 1965. I vissa europeiska länder, så som Schweiz, Tyskland och Finland, dröjde detta ända till 1990-talet. I Frankrike kriminaliserades det först år 2006. Att våldtäkt inom äktenskapet faller under allmänt åtal är långt ifrån självklart, i vissa europeiska länder, t.ex. Schweiz,  har det gjort det i mindre än 10 år. Där ses våld och övergrepp i nära relationer som en privatsak, något som stannar bakom stängda dörrar. I vårt grannland Finland visade en undersökning att så mycket som 74 % av de tillfrågade ansåg att kvinnor fick ”skylla sig själva”.

En epidemi av sexualbrott?

Myt: En epidemi av sexualbrott sveper över Sverige.
Sanning: Det har varit en kontinuerlig ökning av antalet polisanmälda sexualbrott i flera decennier, men enligt NTU (Nationella trygghetsundersökningen) har andelen av alla tillfrågade personer som uppger att de har blivit utsatta för sexualbrott legat på en relativt låg och stabil nivå sedan mitten av 2000-talet.

Påstående: Endast 13 % av de polisanmälda våldtäkterna går till åtal.
Sanning: Antalet eller procentandelen faktiska åtal säger inget om antalet brott som klarades upp. Bevisläget vid sexualbrott är svårt, ofta står ord mot ord och ibland finns inga synliga skador. Rättsväsendet kan inte godtyckligt åtala personer, ett samhälle med hög rättssäkerhet måste ha höga beviskrav. År 2012 klarades 51 % av våldtäkterna upp, och när ett våldtäktsfall väl går till åtal har Sverige den högsta andelen fällande domar.

Numbers And Finance
kenteegardin / Foter / CC BY-SA

Att x antal våldtäkter polisanmäls är inte samma sak som att x antal våldtäkter inträffat. Dessutom kan en brottsrubricering komma att ändras under varje respektive utredning. Anmälningsregistret innehåller således statistik som måste tolkas med stor försiktighet. Jag menar inte att informationen är oanvändbar, men för att få en bättre bild av den faktiska situationen måste vi inhämta information från flera olika källor, det kan vara vanskligt att enbart använda anmälningsstatistiken som en indikation på brottsnivån i ett samhälle.

Det stora problemet med statistik är att man kan läsa den ‘som fan läser bibeln’. Kan man inte tolka statistiken så är den bara siffror. Sverigedemokraterna ‘plockar russin ur kakan’. Rent hypotetiskt kan till exempel 2000 personer polisanmäla att de blivit trakasserade för att de fått reklam i brevlådan trots att det står ”nej tack” på den. Det är inte brottsligt att stoppa reklam i någons brevlåda, även om några kan anse att det är förbannat irriterande. De 2000 anmälningarna kommer antagligen att åka i papperskorgen med motiveringen ”brott kan ej styrkas”, men oavsett vad som händer med dessa polisanmälningar kommer de att finnas i anmälningsregistret.

För att krångla till det ännu mer räknar alla länder statistik på olika sätt, vilket gör det ganska svårt att jämföra brottsligheten i olika länder. Sverige använder sig av metoder som gör att den polisanmälda brottsligheten i Sverige uppfattas som högre än i andra länder. Och något som vi alla alltid bör ha väldigt, väldigt klart för oss är att det är väldigt få människor som faktiskt begår brott. Oavsett hudfärg, kultur, religion eller nationalitet.

Jag trivialiserar inte sexualbrottsligheten på något sätt, det vore en skymf mot de utsatta. Men den ”sexualbrottsvåg som drabbat Sverige” är inte den veritabla katastrof som Jimmie Åkesson basunerar ut. Han tar en liten del av ett stort problem. Och förvränger den medvetet. Sedan dras den upp som kanin ur en hatt när det är dags att hålla tal. Simsalabim!

Artiklar, Myter

Myten om massbröllop i Gaza

Just nu sprids bilder och en video som sägs visa ett massbröllop mellan vuxna och småflickor i Gaza. Det sägs vara Hamas som ligger bakom detta. Videon och bilderna används för att i vanlig ordning sprida påståendet att ”islam” eller ”alla palestinier” är för pedofili.

Videon är äkta, det är bara det att myten är en bluff.

Hamas genomförde ett massbröllop. Så långt stämmer myten. Men sen tar det stopp. Om man granskar vad som egentligen skedde, vilket journalisten som var på plats då det skedde gjort, inser man att myten är en bluff:

MIDEAST ISRAEL PALESTINIANSThen the fireworks explode, the cheering begins, and in march the Hamas scouts, bashing drums, looking every inch the future Hamas fighters many will be. Then the grooms, aged about 18 to about 28. They are holding hands with their young nieces and cousins, little girls aged from about 3 to 8, made up to the nines, wearing white wedding dresses.Up they all go to the stage, the cheering and music grows ever louder. The girls were having the time of their lives, but, getting a little bored after a while, came down off the stage to dance with each other and play games…

It never struck me for a moment that the little girls might later be described in the bloggersphere as the brides! How naive I am.

It showed how much some people want to believe nonsense like this, as it re-inforces their prejudices, always a comfortably fun thing to do. But Hamas, and the jihadists do enough terrible things without having to make things up about them. Most of the stuff I read was outright, unthinking, gleeful, Islamophobia from people who clearly knew nothing about Arab popular culture. It’s as is they really believe that because there are examples of child brides, it means all weddings are with child brides.

Har ni hört talas om brudtärnor och brudnäbbar? Det var det de var. Det som på engelska kallas flowergirls och page boys.

Hamas är en galen terrororganisation som i sitt partiprogram öppet förespråkar judeutrotning. Deras galenskap talar för sig själv. Det finns ingen anledning att ta till lögner för att göra dem ännu galnare än de redan är.

Sen om myten i sig. hade man velat hade man kunnat svartmåla kristendomen grundat på bilderna man får fram i en googlesökning. Eller hur? Visst ser det ut som om småbarn gifter sig med varandra och vuxna med småbarn på bilderna.

 

Artiklar

SD och livstid

Sverigedemokraterna påstår att livstids fängelse i praktiken innebär 18 års fängelse enligt rättspraxis. Detta anser de innebär 12 år eftersom de tror att fångar friges efter att ha avtjänat 2/3-delar av sitt straff. Det stämmer inte.

"Two men looked out from prison bars, one saw the mud, the other saw the stars." Frederick Langbridge

År 1991 avtjänade 35 personer livstidsstraff, i september 2013 hade den siffran stigit till 147 personer enligt Kriminalvårdens statistik. Aftonbladet har gjort en granskning som visar ett annat antal bör tilläggas. År 2009 utvidgades straffskalan, och idag är det längsta tidsbestämda straffet 18 år istället för 10 år.

Sedan 2006 kan en livstidsdömd efter 10 års avtjänad tid, ansöka om att få sitt straff tidsbestämt. Ansökan görs vid Örebro tingsrätt som ligger nära Hall, Kumla och Tidaholm. Tingsrätten kan välja att omvandla straffet till minst 18 års fängelse, men att få sin livstidsdom omvandlad är långt ifrån självklart. Mellan 2008 och 2013 avgjordes 137 stycken ärenden. Av dessa fick endast 30 stycken bifall. Här finns mer information om statistiken, www.kvv.se

Det stora problemet med livstids fängelse är att det inte alls minskar brottsligheten i samhället. Det finns inga som helst belägg för det, data och forskning som visar andra resultat mottages tacksamt. Frihetsberövande straff är ineffektiva, men det är ju så tacksamt att se antisocialt beteende som en sjukdom och inte ett symptom. Genom att inkapacitera en enskild individ tror vissa att problemet blir löst. Det är bara att bura in busarna så är allt frid och fröjd. Ropen skalla, kåken för alla! Men livstid på riktigt är mer komplicerat än så.

I Sverige används i regel den nedre delen av straffskalan. Detta har varit praxis i många år. Det innebär inte att de förändringar som skett i rättssystemet de senaste 10-20 åren har varit till gärningsmännens fördel. Preskriptionstiden har tagits bort för vissa brott, straff har skärpts och nya lagar har stiftats.

Leif Axmyr har suttit i fängelse sedan 1982, och John Ausonius, mer känd som Lasermannen, fick sin tredje ansökan avslagen 2012. Jackie Arklöv kommer med stor sannolikhet att få skaka galler i många år till. Individer som utgör en extrem fara för samhället är mycket sällsynta, och det finns redan idag möjligheter att frihetsberöva dessa så länge det behövs. Sverigedemokraternas prat om livstidsstraff på riktigt är bara tomma ord, livstidsdömda släpps inte ut ”bara så där”.

Proportionalitetsprincipen är en rättssäkerhetsprincip som innebär att det bör råda balans mellan mål och medel. Om vi tror att den grova brottsligheten ökar så dramatiskt som Sverigedemokraterna vill få folk att tro, kan livstids fängelse ses som ett medel som rättsväsendet borde använda i högre utsträckning.

Att plocka ut enstaka skräckexempel och få dessa att framstå som vardagsmat är en politisk form av falsk marknadsföring, det är en lögn vars syfte är att få den allmänna opinionen på sin sida. När Sverigedemokraterna talar om ”samklang med den allmänna rättsuppfattningen” baseras den på ett rättspatos, som i sin tur baseras på en osann bild av verkligheten.

Sverige är inte dödsdömt, vårt system håller inte på att rasa ihop för att rättsväsendet använder livstidsdomar restriktivt. Det är du och jag som är den allmänna opinionen, och det är vi som kan visa att Sverigedemokraterna är tondöva och att deras melodi klingar falskt.

Artiklar

Vad Avpixlat vill tuta i oss…

Avpixlat och Exponerat försöker göra poänger av att en person ”åtalas för att ha tutat” utanför moskén i Fittja.

Det finns en liten sidoväg intill Fittjamoskén. En bil körde förbi under pågående fredagsbön som inleddes med böneutrop och föraren tutade ihållande. Bilisten identifierades och åtal väcktes. Enligt åklagaren tutade han i syfte att störa bönen och utropet.

Avpixlat skriver:

Big Brass Band!
peasap / Foter / CC BY

Den formella anklagelsen är “störande av förrättning”. Brottet kan ge böter eller i grova fall fängelse i upp till sex månader. Mannen nekar till brott. Kuriosa i sammanhanget är förstås att många svenskar anser att böneutropen i sig är störande och frågan är om man kan störa en störning. En annan aspekt är att det uppenbarligen är helt i sin ordning att störa Sverigedemokratiska torgmöten genom att tuta i platstrumpeter men straffbart att tuta i protest mot störande böneutrop.

För det första: Om samma personbil hade kört på en gata en annan kväll i vilken annan stad som helst och tutat kontinuerligt i några minuter hade föraren kunnat få böter för det. Hade föraren ställt sig utanför en kyrka och saboterat gudstjänsten hade också denne åtalats och dömts.

Jag vet en person i Helsingborg som åtalades för att han tutade i bilhornet konstant när hans före detta flickvän hade en dejt med sin nya pojkvän. Jag har hört om fotbollsentusiaster som tutat för att störa motståndarlaget vid spel i division fem och sex. Så brottet ”att tuta” är inte ovanligt!

För det andra: kan jag ge Avpixats skribent rätt i att det inte är ok att Sverigedemokratiska möten störs av tutor. Lagen betraktar störningar från tutor som allvarligare än störningar från vuvuzuelor och visselpipor. Det kan verka lite otidsenligt. Det finns dessutom förordningar om ordningen på gator och torg som polis verkar ta lite mindre allvarligt på när det gäller demonstrationer mot SD. Det ogillar jag.

Givetvis är det lika fel ur lagens strikta mening, att störa ett möte med SD som en gudstjänst eller fredagsbön.

Hur som helst medger både Avpixlat och Exponerat att syftet var att störa fredagsbönen, och de ser inget fel i det, vilket de däremot ser i att störa SD:s möten. Det är vad de försöker tuta i oss! Rasistisk dubbelmoral i ett nötskal.

Det är svenskfientligt att bryta mot svensk lag!

Nedan återges lagrummet 16 kap. 4 §, brottsbalken, utgörandes svensk lag, som definierar brottet ”störande av förrättning”.

Om någon genom våldshandling eller oljud eller på annat dylikt sätt stör eller söker hindra allmän gudstjänst, annan allmän andaktsövning, vigsel eller begravning eller dylik akt, domstols förhandling eller annan statlig eller kommunal förrättning eller allmän sammankomst för överläggning, undervisning eller åhörande av föredrag, döms för störande av förrättning eller av allmän sammankomst till böter eller fängelse i högst sex månader.   För störande av förrättning eller av allmän sammankomst döms också den som genom våldshandling eller oljud eller på annat dylikt sätt stör eller söker hindra förhandling vid Internationella brottmålsdomstolen. Lag (2009:1281).
Artiklar, Myter

Myten om resursfördelning

Måste vi välja mellan att ta emot invandrare eller att våra pensionärer och barn ska ha det bra?

Vegan Princess Cake
Björn Söderqvist / Foter / CC BY-SA

Ofta hör man prat om att ”jamen vi kan inte ta in fler invandrare. Vi har många fattiga och pensionärer. Varför ska vi ta pengar från dem och ge till folk som kommer från andra delar av världen?”.

Problemet med detta tänkande är att man tror att samhällsekonomin är som en kaka där man ger olika stora tårtbitar till olika sektorer. En del får mer och andra mindre. Tar man från sektorn ”vård” för att ge till sektorn ”invandrare” så tror dessa att man får mindre pengar i vårdsektorn.

Men så funkar inte samhällsekonomi. Hade samhällsekonomin fungerat så, då hade vi än idag fördelat flintabitar och bott i grottor som på stenåldern. Ekonomi handlar alltså inte bara om fördelning av resurser utan om hur man skapar NYA resurser.

Ibland ser man det här med resursfördelning illustrerat enligt det så kallade dilemmat med livbåten, eller Livbåtsetiken, som författaren Tom Regan kallar det.

Tom beskrev ett tänkt scenario med fem personer i en livbåt och bara resurser till fyra; där man alltså måste kasta en person överbord, annars tar maten slut. Vilka fyra räddar man, frågar Tom, och vem är det man väljer att kasta överbord? För enligt det hypotetiska scenariet MÅSTE man kasta en överbord för att kunna rädda fyra, menar Tom Regan. Han kommer till slutsatsen att vi människor har en tendens att bara vilja rädda de som står oss nära och att ingen bryr sig lika mycket om de som man inte har några nära band till. Detta skulle kunna förklara sådant som rasism, menar han.

Men Tom Regan har fel, och hela frågeställningen är fel.

Människor har stött på problem med resursbrist MÅNGA gånger i historien och har kommit över problemen. Men hur? Inte genom att anpassa sig till problemen (kasta någon överbord) utan genom att TÄNKA och hitta en lösning på problemet och hitta sätten att rädda alla, eller så många som möjligt! Och det finns inte bara några personer i ”livbåten” Sverige. Det är i nuläget 4,9 miljoner sysselsatta skattebetalare och sammanlagt fler än 9,5 miljoner konsumenter som skapar resurser i Sverige.

Det går som ett tema i hela mänsklighetens historia att faktiskt utveckla nya resurser och att effektivisera produktionen. Historien visar det. Vi har nått långt i mänsklighetens utveckling. Och det är en pågående evolution.

Krispsykologi visar att detta även gäller i situationer som liknar den som Regan beskriver om en livbåt. De personer som klarar sig bäst är inte de som skulle offra en minoritet av de i den nödställda gruppen. De som lättast räddar sig själva är den grupp som kämpar för att rädda så många som möjligt, utan att kasta någon överbord. För det frigör så mycket kreativ kraft att man helt enkelt kommer på nya ideer och kanske till och med hittar nya resurser.

Det inskränkta ”livbåts-sättet” att tänka om resursfördelning är fel. Vi behöver inte välja mellan att kasta pensionären eller invandraren överbord ur ett samhälle. Vi kan ge alla behövande grupper hjälp och skapa resurser för att göra ännu mer i samhället.

Krönikor

Bilarna brinner!

Om du ser ett foto av en bil som brinner — känner du något då? Vet du helt säkert om den bilen är parkerad i Husby, om någon påstår att fotot är av en bil som brinner i Husby? Kan bilen rent av vara fotograferad i någon förort till Paris eller kanske i ett fjärran land där det pågår ett inbördeskrig?

Burning
HeatherMG / Foter / CC BY-NC-ND

Känner du någon ilska över en bilbrand, om du äger en bil och kanske känner efter hur du skulle må om det var din egen bil som blev utsatt för skadegörelse? Behöver någon annan än ägaren till den aktuella bilen som brinner, och dennes försäkringsbolag, känna något?

Tror du att det brinner en bil i det området varje natt eller varje vecka? Tror du att alla bilar i det området alltid brinner? Tror du att ingen bil som parkerats i Husby undgår från att bli vandaliserad eller uppeldad?

Kan du minnas senaste gången som ett nyhetsteam har åkt till Rosengård i Malmö, eller till Gottsunda i Uppsala för att filma bilar som inte brinner?

Individer och kollektiv är två olika saker!

Vad krävs för att elda upp en bil? En gissning är att en person krossar ett fönster och lägger in något brinnande föremål på en stolsits. Alternativet är kanske att tillverka en molotovcocktail och kasta den in under motorhuven på en bil. En enda person och en enda handling är i princip det enda som behövs.

Om du ser en enda brinnande bil — varför direkt hoppa till felaktiga slutsatser om alla som bor i det området? Ytterst få personer som bor i Sverige eldar upp någon enda bil under hela sitt liv.

Argumentationsfelet har ett namn

Att en grupp människor betraktas skyldiga till handlingar som en enda individ — som anses höra in i den gruppen — utfört kallas kollektiv skuld eller kollektiv bestraffning. Denna ”teknik” är strängt förbjuden — brottslig världen över — eftersom den kan leda till diskriminering, förtryck eller andra obehagligheter.

Argumentation som görs för att försöka skuldbelägga ett kollektiv för enstaka individers gärningar kallas för Guilt By Association.

De personer som bor i samma område eller har liknande religiös tro som förövaren blir inte kollektivt skyldiga till gärningen.
Det är bara den personen som har eldat upp en bil som du ska lägga skulden på. Det är bara de personer som bevisligen har tänt på en bil som ska dömas av en domstol och bestraffas.

Det talas mer och mer om brinnande bilar och kyrkor, speciellt på Avpixlat. De sätter nästan uteslutande alla bilbränder och kyrkobränder i ett perspektiv som om att varje brand är bevis för ett mönster. En brinnande kyrka kan ha orsakats av mängder av olika anledningar. Här räknar jag upp några incidenter som orsakat kyrkobränder: åsknedslag, skogsbrand, elfel, linoljetrasor efter till exempel renovering av trägolv eller kyrkbänkar.

På nationalistfronten intet nytt

Jag har letat länge, har ännu inte funnit någon nationalist, patriot eller socialkonservativ som ens har börjat försöka nyansera sin bild. Ingen av dom verkar ha tänkt tanken att de skulle kunna prova analysera sina egna åsikter om bilderna som visas i media — som de anser visa på ett farligt mönster, som de anser är det största hotet mot mänskligheten sedan andra världskriget.

Ett foto på en bil som brinner — är det något att vara rädd för?
En brinnande bil på ett foto är i princip bara ett foto av en bil som brinner.

Krönikor

Mångkulturalism

När de flesta människor i vardagligt tal pratar om mångkultur, då talar de om valfrihet. De avser oftast kulturyttringar, öppenhet och mångfald i samhället. Alla kan väl vara överens om att varje individ själv ska få välja sin egen unika mix av traditioner, klädstil, maträtter och musik. Hur man väljer att inreda sin bostad, fira ceremonier, helger, födelsedagar, högtider och vad man har för fritidsintressen.

När man försöker ta debatt med personer som agiterar emot mångkulturalism uppstår ofta språkförbistringar. Ett exempel på sådana argument kan låta ungefär såhär:

Antirasist: —”Men vill du verkligen ha det som i Nordkorea?”

Sådana argument blir ofta verkningslösa, få inser vad du egentligen syftar på. Inte många känner till hur det är att tvingas leva i den extremt protektionistiska, fascistiska, socialkonservativa militärdiktaturen Nordkorea.

Många av de som säger sig vara mot mångkulturalism bryr sig inte alls om olika sorters mat, konst, musik eller kläder. Ibland inte ens om religion. För vissa verkar mångkultur bara vara kodord som enbart används som ‘alibi’ för att slippa bli anklagad för att vara rasist eller att bli polisanmäld för hets mot folkgrupp.

Vad handlar det om?

Klicka på bilden för att läsa texten
Klicka på bilden för att läsa texten

Efter många månader av chattande — med många dussintals personer som ”bara är lite kritisk till invandringspolitiken” — utkristalliseras två något åtskiljaktiga grupperingar av bakomliggande förklaringar. Den första gruppen som hävdar ”jag tycker inte om det misslyckade, mångkulturella experimentet” försöker faktiskt resonera med någorlunda städad retorik. Det finns ett tydligt exempel på det i Sverigedemokraternas partiprogram i bilden till höger (klicka på den för att förstora). De verkar vara övertygade om att olika grannar som har t.ex. olika religioner — kommer för all framtid att bråka pga deras sinsemellan olika grundläggande värderingar.

SD:s retorik må verka harmlös, om man bara läser vad de är emot och om man lyssnar på deras mantra om att ‘vem som helst, med vilken etnicitet som helst ska kunna bli svensk’. Men de beskriver aldrig hur de praktiskt och logistiskt sett ska gå till väga för att lösa de påstådda problemen.

På grund utav att de själva tar upp assimilationspolitik direkt i anslutning därefter, så tolkar jag det som att de kommer vilja ställa hårda villkor för att invånare ska få bo var de vill och för att de ska kunna ”förtjäna” ett svenskt medborgarskap. Det, i kombination med att de ständigt föreslår nedläggning av nästan alla befintliga integrationsprojekt, gör att man kan föreställa sig riktigt otäcka scenarier. SD säger alltså att de är emot segregation, och för att förebygga det vill de ställa villkor på att individer ska tvingas att byta kultur, religion, att sluta med sina egna seder och traditioner om de vill stanna kvar och leva i Sverige. SD agiterar i princip för Apartheid. Och deras missriktade ambition att försöka motverka segregation kan bara komma att leda till ett ännu mer segregerat samhälle.

Lauren + Jeremy | Standing Tall
Sean Molin Photography / Foter / CC BY-NC-ND

DNA-blandning

Om man har tålamod att ställa riktigt många motfrågor i debatterna, så kommer den andra grupperingen av argument fram. Det är påståenden och förslag som går tillbaks till en gammal irrlära — en rasbiologisk ideologi. Det finns personer (med påstått svenska värderingar) som är motståndare till att två vuxna människor ska kunna få bli förälskade i varandra, att få gifta sig eller skaffa barn tillsammans — om man kommer från två olika nationer eller tror på två olika religioner eller har varsin etnicitet. De försöker resonera om genetik, DNA och ärftlighet, i motiveringarna till sin ideologi.

Några av de mer extrema nationalsocialisterna föreslår att splittra upp familjer där det förekommer fler än en etnicitet, religion, nationalitet. Det existerar åsiktstexter hos nationalsocialisterna i Svenskarnas Parti om att bl.a. utvisa samtliga som har utländskt ursprung eller annan etnicitet än den svenska — om de har anlänt hit till Sverige efter 1975. Deras retorik inkluderar begrepp som ”homogent livsrum” osv.

Inte många av mångkultur-hatarna har särskilt rationell kunskap om vetenskap, biologi, evolutionen samt mänskliga rättigheter. Några brukar citera ur ett riksdagsbeslut från just 1975, som de påstår tvingar på svenska folket en s.k. ‘extrem rasblandningspolitik’. En stor andel av dom saknar nutidshistoria och kunskap om de ‘västerländska’ samhällen där det relativt nyligen förekom skyltar på bussar, offentliga toaletter, parkbänkar osv. som förkunnade ”Whites only!”

Jag tror att alla vi som inte är rasister kan försöka spara en del tid och energi. Vi lägger kanske allt för mycket vikt vid att argumentera för mångkultur — i vår betydelse: fritt vald kultur. Kan vi försöka lägga lite mer krut på att argumentera för att vem som helst ska kunna bosätta sig där den vill och att få bli förälskad i vem den vill? Kan vi försöka fokusera ännu mer på mänskliga värderingar som att vuxna ska få välja fritt att skaffa barn med valfri partner — för det är extremisternas kärnfråga.

———

Källor:
Sverigedemokraternas Åsiktsprogram
Läs även om ”Mångkultur” i Sverigedemokraternas ”Vår politik A till Ö”
Svenskarnas Partis åsiktsprogram

Artiklar, Myter

Nyanländ trebarnsmor: framtidens ledare!

Jag anser att nyanlända ensamstående kvinnor med barn bör bli anställda som företagsledare. Med tanke på vad de klarar av verkar de ha exakt den kompetens som krävs för att driva detta land framåt. Enligt denna lite tillspetsade logik så bör vi kanske försöka få hit så många som möjligt, om det är utveckling vi vill ha. De verkar nämligen ha krafter, möjligheter och förmågor som andra av oss inte besitter. Följ med på resan mot framtidens Sverige — ett Sverige där de mest kompetenta har ledande positioner.

111/365Det finns många exempel på hur några försöker förvränga verkligheten så att den ska passa in i deras främlingsfientliga agenda. Syftet verkar vara att de vill försöka visa de ”ovetande” svenskarna om hur ”verkligheten” eller ”sanningen” ser ut. Att bara påpeka att informationen inte stämmer verkar inte fungera, eller att ”sanningen” kan behöva mer än lite hjälp på traven av något som egentligen bara kan betraktas som lögner.

Främlingsfientliga syften sipprar tydligt fram då det gäller hur mycket pengar en nyanländ ensamstående kvinna med barn anses kunna få då hon kommer till Sverige. Det sprids en beräkning som ytligt sett kan verka ha god grund — eftersom den av vissa ses som sann och inte ifrågasätts eller granskas.

111/365En ensamstående kvinna, som har tre barn och ingen annan vårdnadshavare för barnen kommer till Sverige och skall ”integreras”. För att göra det får hon etableringsersättning, pengar som hon kan få när hon genomgår en handlingsplan hos Arbetsförmedlingen, den är alltså temporär och prestationsbaserad. Hon kan också, om barnen är över 11 år, få etableringstillägg. Har kvinnan egen bostad så kan hon få bostadsbidrag. Hon får då inte bo med någon annan än sina barn, gör hon det eller frångår Arbetsförmedlingens etableringsplan så minskar bostadsbidraget. Vi kan även lägga till barnbidraget, men det är ju något som nästan alla mammor har rätt till.

Inte illa för en nyanländ kvinna, ensamstående med tre barn, ingår i en etableringsplan och gör det hon ”ska”.

För att beräkningen ska stämma så kan hon bara få vissa av de uppräknade stöden. Men kvinnan har självfallet stenkoll på detta.

Eller så får hon ingenting eftersom hennes barn är i andra åldrar. Eller så kanske hon har kommit barnlös och får sina barn i Sverige, men jag tror att någon form av partner kan vara nödvändig för det, vilket gör att bostadsbidrag och underhåll minskas eller försvinner. Ska kvinnan få alla dessa ”teoretiska pengar” så måste hennes tre barn vara i exakt rätt ålder.

Det tillägg som gäller för SFI är en bonus för de som klarat SFI-utbildningen med godkända betyg inom 15 månader från folkbokföringsdagen, som en morot.

Fleeing KosovoFör att denna kvinna ska kunna få alla dessa ”hypotetiska” bidrag så måste hon:

  • Fly ensam från ett land, utan hjälp, med tre (små?) barn.
  • Ansöka om alla bidrag som passar in på henne.
  • Få rätt till alla bidrag som passar in på hennes familjsituation.
  • Uppfostra tre små barn samtidigt som hon är med i Arbetsförmedlingens etableringsplan.
  • Lära sig svenska på mindre än 15 månader (godkända betyg på SFI-utbildningen).
  • Skaffar sig eget omöblerat boende (för att få bostadsbidrag).
  • Klara sig helt utan annan hjälp med försörjning, bostad, möbler, kläder, mat…
  • Få pengarna att räcka till och spara till framtiden, då bidragen inte är permanenta…

Bara att uppfostra tre barn på egen hand är rätt tungt, oavsett din nationalitet. Att göra det i ett helt främmande land där du till en början inte kan språket, har ett boende eller någon trygghet verkar än svårare. Att få förskoleplats snabbt — för att kunna få fullt etableringsstöd och tillräcklig tid över till SFI — för att kunna fokusera på de uppsatta målen är något som verkligen skulle vara en tillgång för samhället.

Denna kvinna, som enligt vissa verkar vara normen för nyanlända kvinnor, verkar ju ha ett CV och kapacitet som skulle intressera vilket storföretag som helst. Antar någon att detta är den verkliga normen för flyktingar så förstår jag att folk är rädda, den drivenheten och kompetensen är svår att matcha.

Varför skriver folk om detta då? Om det inte finns någon verklighetsförankring och om uppgifterna har blivit dementerade från flera håll. Hur kan det vara så att det är dessa personer som sitter på ”sanningen” och vi andra som ”inte fattar vad som händer”? Det är vad som setts tidigare. Det är propaganda. Problemet för mig är att jag är så kritisk mot detta att jag får svårt att sålla (och då är jag medveten om att propagandan finns) propaganda från korrekt nyhetsrapportering. Jag kan inte påstå att jag står okritiskt till gammelmedia, de har sin agenda styrda av multinationella företag (bland annat annonsplatser) och liknande faktorer. Den media som till stor del publicerar rapporter om de negativa sidorna med invandring är jag dock mycket skeptisk till. Jag har läst en del av det som står på några av dessa sidor och en del stämmer till fullo, men långt ifrån allt. I vissa fall är det som med detta exempel, för svårt att sätta sig in i för att avgöra om det är en lögn eller inte (det var därför jag gjorde det). Söker du på Google efter ”nyanländ trebarnsmamma” så kommer du att mötas av flera s.k. sanningssägande ”nyhetssidor” som grundar sina påståenden på det jag just till punkt och pricka förklarat.

Min uppfattning är att det är många som anser sig ha kännedom om ”sanningen”, men vissa jobbar enbart med en elakartad agenda. Att så split och måla upp syndabockar. Ändamålen helgar medlen och fabricerade nyheter går bra, så länge de stärker deras främlingsfientliga propaganda.

Läs även min längre artikel om detta.

Källhänvisningar:

Motargument har tidigare granskat myten

FK, information till den som är ny i Sverige (pdf)

FK, Etableringsersättning (pdf)

Denna beräkning är på 21 810:- men enligt de flesta är uträkningen något felaktig.

Fredrik Malm granskar samma myt

www.DT.se insändare

Regeringens information, läs sida 77 (pdf).

Migrationsinfo har information om vad flyktingar har rätt till.