Etikettarkiv: invandring

Minskar kommunernas stöd till invandrarföretag?

IFS Rådgivningscentrum, som arbetar med företagande för personer med invandrarbakgrund, varnade tidigare i år att kommuners stöd till företagare med utrikes bakgrund verkar minska. Maroun Aoun, VD för IFS Rådgivningscentrum skrev om detta i somras:

Grafisk presentation av fakta ur artikelnUndersökningen har IFS Rådgivningscentrum genomfört i fyra år. Tidigare har trenden varit att fler och fler kommuner har satt igång satsningar på målgruppen utlandsfödda svenskar men den trenden har vänt. Skillnaden är markant…

Helhetsintrycket av årets studie är att kommunernas redovisade insatser under det gångna året 2011 går tillbaka betydligt jämfört med 2010 års näringsinsatser riktat mot målgruppen på lokal nivå…

Bland annat har andelen kommuner som inrättat särskilda resurspersoner eller arrangerat speciella företagsträffar minskat från 14 procent till 8 procent. Generellt sett genomförs färre aktiviteter riktade mot utlandsfödda personer som vill starta eget företag eller redan driver företag, än tidigare år.

I Sverige fanns 2010 ca 75 000 utrikesfödda företagare som är verksamma runt om i landet. Under 2011 tillkom 13 500 nya företag, startade av utrikes födda. Dessa företag sysselsätter ca 250 000 personer.

Att kommuner, som redan generellt sett anses göra ganska lite för invandrarföretagare, nu eventuellt börjat göra ännu mindre för utrikes födda företagare är oroade.

Detta är oroande eftersom vi sett en positiv trend i företagandet bland utrikes födda de senaste åren.

Utrikes födda är t.o.m överrepresenterade i statistiken över företagare ibland. 13 500 nystartade företag betyder att 20% av alla nystartade företag startas av utrikes födda som utgör 15% av befolkningen.

IFS har tidigare presenterat en del intressanta fakta om integration och invandring, som de hämtat från Tillväxtverkets studier 2009 och 2010. Dessa fakta visar hur situationen var runt 2010:

# Antalet företag som startas av utlandsfödda personer har ökat kraftigt under 2000-talet, från cirka 4 400 år 2001 till 7 700 år 2008 – en ökning med 75 procent.

# Mellan 13 och 15 procent av alla företagare, var sjunde till var åttonde företagare, uppskattas vara födda utomlands.

# Första kvartalet år 2010 uppskattades antalet företagare födda utomlands till 74 100.

# Cirka 24 600 småföretag med en omsättning på minst 200 000 kronor per år drevs av en person född utomlands (2008).

# Dessa utgjorde 11 procent, vart nionde av alla småföretag.

Adam Cwejman: "invandring är en samhällsvinst"

Gästinlägg av Adam Cwejman.

Adam Cwejman

Det talas mycket om huruvida invandring som fenomen är en samhällsekonomisk vinst eller förlust. 2009 skrev Jan Ekberg, nationalekonom på Växjö universitet, på DN Debatt (15/10) om att invandringen ökar befolkningen och därmed påfrestningen på den offentliga sektorn. Ekberg drar slutsatsen att: ”Det finns således inga särskilt starka offentligt finansiella argument för framtida invandring.”

Intresset för att diskutera migrationens ekonomiska effekter är uppenbarligen stort. Och trots att det ofta blir mycket uppståndelse kring debattinlägg som landar i att invandring endast är en marginell samhällsnytta – eller kanske till och med en kostnad – finns det goda belägg för att förflyttningar över gränserna i själva verket är en ren nettovinst.

Frågan är dock hur stor roll detta egentligen spelar. Är det inte bättre att vi fokuserar tid och resurser på att generera så positiva resultat som möjligt från migrationen, istället för att försöka räkna plus och minus, och sedermera hitta på någon godtycklig kvot för hur många människor som får röra sig över gränserna per år?

I en nyligen publicerad rapport av FN:s utvecklingsprogram (UNDP) presenterar man resultatet från en omfattande forskningsstudie av 14 OECD-medlemmar som tagit emot invandrare från 74 länder under perioden 1980-2005. Man konstaterar svart på vitt att invandring ökar sysselsättningen utan att tränga ut lokalbefolkningen från arbetsmarknaden, och att även antalet investeringar ökade som en direkt följd av immigrationen.

Att invandring under goda förhållanden är en samhällsvinst är knappast ett kontroversiellt resonemang. Tvärtom erkänns det även av uttalade immigrationsskeptiker som vill minska den internationella rörligheten över gränserna. Ett exempel är Demetrios G. Papademetriou, ordförande på Migration Policy Institute, som menar att migration, om den fungerar väl, utan tvekan ”kan ge stora ekonomiska vinster till mottagarsamhällen, invandrarna och deras familjer, både i ursprungslandet och i destinationslandet.”

Och det är just detta som är poängen. När nu även många av de som vill begränsa invandringen medger att migration under rätt förutsättningar kan leda till att alla blir vinnare bör debatten istället handla om hur vi skapar just dessa förutsättningar. En lyckad migration bygger på tre grunder: språk, lagar och sysselsättning. Alla som bor och lever i ett land måste kunna språket och följa lagarna. Och i ett land som Sverige där vi tror på att människor ska få möjlighet att försörja sig och få inflytande över sina egna liv är det en självklarhet att verka för full sysselsättning. För invandringen innebär detta att vi måste göra det mycket lättare för nyanlända att lära sig svenska, skaffa sig kunskaper om de lagar och regler som gäller i Sverige, samt snabbast möjligt komma ut på arbetsmarknaden eller börja studera.

På dessa områden har vi mycket kvar att göra. Språkundervisningen är trots regeringens insatser i stort behov av att förbättras. Samordningen mellan kommuner och frivilligorganisationer som arbetar med integrationsfrågor och stöd till invandrare måste öka. För att öka sysselsättningen krävs en satsning på företagande och entreprenörskap – framförallt måste det bli lättare för småföretag att anställa. Sverige är även i stort behov av en mindre stel arbetsmarknad.

Genom att säkerställa en god utbildning i språk och lagar för invandrare kombinerat med ett bättre företagsklimat och en flexiblare arbetsmarknad skapar vi en situation där migrationen kan ge mycket positiva effekter för den svenska samhällsutvecklingen. Hur vi bäst går tillväga för att åstadkomma detta – och inte vad invandringen tros ha haft för nettoresultat förra året – bör vara diskussionens kärna.

/Adam Cwejman, liberal skribent

Riksdagens Utredningstjänsts underkänner Sverigedemokraternas skuggbudget

Riksdagens Utredningstjänst underkänner de metoder Sverigedemokraterna
använder för att räkna ut sin så kallade ”skuggbudget”.

Sverigedemokraternas skuggbudget innehåller som vanligt en hel del ordande om alla miljoner man ska tjäna på att minska invandringen. Man ska minska kostnaderna för invandringen och slussa de pengarna till försvar, kriminalvård, pensionärer etc:

Vi skapar ett utrymme på 9 600 miljoner kronor 2013, 22 500 miljoner kronor 2014, 31 300 miljoner kronor 2015 och 38 300 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 101 700 miljoner kronor genom en mer ansvarsfull invandringspolitik.

Sverigedemokraterna kontaktade Riksdagens Utredningstjänst för att få hjälp att räkna på sin ”skuggbudget”. Men hur ska man tolka dessa ord från Utredningstjänsten i en av rapporterna.

Att som uppdragsgivaren önskar beräkna statens kostnader för de angivna invandrargrupperna är en komplex forskningsfråga vars resultat är mycket beroende av vilka antaganden som görs. Utredningstjänsten har försökt besvara den mer begränsade frågan om hur stor del av statens nettoutgifter som kan kopplas till berörda grupper av nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare.

Sådana beräknade nettoutgifter ett givet år är inte detsamma som vad en viss del av befolkningen kostar. Det är inte en bedömning av hur den aktuella invandringen påverkar hela samhällsekonomin, utan en statisk beräkning på kort sikt. Beräkningarna kan därmed inte utgöra underlag för att bedöma den statsfinansiella effekten av denna del av invandringen på längre sikt. Endast statens budget omfattas, och inte hela den offentliga sektorn. De beräknade nettoutgifterna kan inte heller rakt av tolkas som en potentiell besparing.

SD har alltså tagit en rapport av RUT som kom fram till att ”de beräknade nettoutgifterna kan inte heller rakt av tolkas som en potentiell besparing.” Av den rapporten gjorde de en skuggbudget som säger att Sverige kan spara pengar genom att skära ner just dessa nettoutgifter.

En rapport som säger att samhällsekonomin påverkas på så många fler sätt av invandringen att man inte bara kan ha ett snävt budgetperspektiv har SD tillämpat snäva budgetperspektiv på.

Sverigedemokratisk logik i ett litet nötskal.

 /Av Michael Gajditza och Torbjörn Jerlerup

Att betrakta människor som investeringar, inte kostnader

Flyktingmottagning och invandring till Sverige utgör inte en negativ kostnad för landet, anser Michael Gajditza (L). Hur kan man påstå någonting sådant? Läs vidare så kommer förklaringen!

Sveriges befolkningspyramid. SCB

Fråga ”vanligt folk” om de är beredda att investera i att vi har en bra sjukvård i Sverige, eller en bra skola och utbildning. De allra flesta skulle säga att det måste vi givetvis. Ställ samma fråga om investeringar i järnvägar och broar, som Öresundsbron, och de flesta håller med även om det. Det kostar pengar, men alla är överens om att det är positivt. Det är investeringar för framtiden, för våra barn och barnbarn.

Michael Gajditza från  Liberaldemokraterna (som även är medarbetare på Motargument) har utvecklat ett resonemang kring detta som går ut på att visa att invandring är en fråga om investeringar.

Jag frågade honom om hur hans idé ser ut.  Gajditzas idé är i korthet så här.

Vi behöver investera i människor som kan utföra de arbeten som denna vård nu och i framtiden kräver, som ska bygga framtidens järnvägar och bli framtidens forskare, menar han, och det vi gör nu, i goda tider, är att investera i humankapital för framtiden.

Sveriges befolkning åldras. För att skapa resurser för framtiden behövs människor.

När staten använder pengar till ett sjukhus, en bro eller en järnväg, köper maskiner eller flygplan så talar man om att vi investerar. Hur kan det komma sig att människor kostar när döda ting är investeringar?

Att satsa pengar på våra barn måste vara en riktigt god investering, liksom att satsa pengar på de flyktingar som kommer hit. Med en så bra och smidig integration som möjligt börjar investeringen generera pengar till statskassan inom en överskådlig framtid.

Det finns många som anser att rasisterna har fel när de ser invandrare som parasiter. Det är bra, men många försöker bemöta detta med att ”vi ska vara snälla”, idka välgörenhet, och ta emot flyktingarna, trots att det kostar mycket. Frågan är om inte det tänkandet, hur välmenande det än är, spelar rasisterna i händerna. Då gör vi också invandringen till en kostnad, som vi kan välja att skära ner på om vi vill, om vi inte har råd att vara ”snälla” längre.

Men tänk om det inte är så? Tänk om invandringen fungerar som investeringar på järnvägsnätet. Att om man inte nysatsar och tar in mer framtida arbetskraft, och om man inte satsar på dem när de kommit hit, då riskerar delar av ekonomin att förfalla.

Om vi ser på invandring och flyktingmottagning som en investering så försvinner mycket av denna fokusering på kostnader. Det är ett positivt och livsbejakande budskap som jag är övertygad om att det kan få positiva spin-offs och synergieffekter vad gäller såväl attityder som inställning till våra medmänniskor. Visst är man väl mer rädd om en investering än om en kostnad!?

Jamen, de som inte integreras då eller de som hamnar i fängelse, kanske du frågar. Tja, hört talas om reservfonder, är Gajditzas svar?

Jag är övertygad om att om man inte bara ger upp om om människor utan är övertygade om att ifall de bara ges rätt förutsättningar och betingelser, så kommer deras påverkan samhälleligt att bli ett stort plus över tid.

Om de inte gör det då? Då får vi väl göra en avskrivning på investeringen så småningom men så länge totalen är positiv så får man även acceptera att vi inte kommer att lyckas med exakt alla. Ju fler lyckade investeringar desto bättre avkastning, vilket även leder till att omgivningen ser ett starkt (egen)intresse i att se till att investeringen lyckas.

Gajditza avslutar:Jag skulle vilja att människor ser den glasklara och knivskarpa skillnaden mellan en Jimmie Åkesson som ser människor som en belastning och en kostnad och vi andra, som ser människor som en tillgång och en investering!

Kan världens 13:e rikaste land ta emot 0,067% av världens flyktingar?

Sverige är enligt Världsbanken världens 13:e rikaste land per capita. ‎15 miljoner människor på flykt i världen. Undrar om världens 13:e rikaste land kan klara att ta emot 0,067% av dessa?

Darfur i Tchad (Fotokälla)

2011 var ca 15,2 miljoner människor var enligt UNHCR på flykt. 2011 var dessutom ca 27 miljoner på flykt inom sitt eget land.

I år är siffran nog högre. Man räknar t.ex. med att nästan tre miljoner personer i Syrien har flytt från sina hem. 40 000 syrier hade registrerat sig som flyktingar i Turkiet, 33 000 i Jordanien, 30 000 i Libanon och 8 000 i Irak i juni, innan juli och augusti månads stora flyktingström från landet. 100.000 flydde från Syrien under augusti månad. Enbart i Turkiet kan det finnas upp emot 100.000 flyktingar från Syrien idag.

2010 var Pakistan var i särklass det största flyktingmottagarlandet följt av Demokratiska republiken Kongo och Kenya.

2010 ansökte ca 359 000 människor asyl i världens industrialiserade länder, alltså världens rikaste länder. Av dessa sökte ca 270 000 sökte sig till Europa. Av dessa sökte ca 32 000 asyl i Sverige vilket gör Sverige till ett stort mottagarland.

EUs medlemsländer biföll 84 100 asylansökningar 2011. Sverige godkände ca 10 000 ansökningar.

Alltså godkände Sverige 1/3 av alla ansökningar som kom till Sverige.

I år har Sverige, världens 13:e rikaste land, garanterat asyl till ca 6000 människor, barn och vuxna, som är på flykt från krig och konflikter. Så av de 15 miljoner människor som var på flykt under 2010/2011 fick 10 000 asyl i Sverige.

Alltså var det 0,067% av världens flyktingar som fick asyl i världens 13e rikaste land under 2011.

Av kanske upp emot 250.000 syriska flyktingar kommer Sverige, världens 13:e rikaste land, att ta emot 6000 under 2012

Problemet är inte att vi visar medmänsklighet och tar emot. Problemet är att andra i Europa inte gör det vi gör. När en människa i nöd ber om hjälp debatterar man inte om man ska hjälpa eller inte. Man bestämmer sig för att hjälpa, och tar diskussionen om hur man ska göra det.

/Michael Gajditza och Torbjörn Jerlerup

Hur mycket ersättning får invandrare i etableringsreformen

Det cirkulerar en text på nätet om hur mycket ersättning invandrare får i etableringsreformen. Här nedan finns påståendena, och fakta i målet från Arbetsmarknadsdepartementet. (Uppdatering: SFI-bonus finns inte längre)

Påståendet lyder som följer:

-”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad.

6 510 kr i etableringsersättning
4 500 kr i etableringstillägg
4 500 kr i bostadsbidrag
3 754 kr i barnbidrag
2 546 kr i underhållsstöd

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Utöver detta har invandraren rätt till:

259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning

12 000 kr i skattefri SFI-bonus.

Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut. SFI-bonusen betalades ut efter avklarad kurs, men endast före hösten 2014.

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb.”

Kort samlat svar

Beräkningen baseras på en icke-existerande familj som har konstruerats enkom för att maximera påstådda bidrag per person i familjen. Den innefattar bidrag som är omöjliga att kombinera med varandra, som är delvis beräknade på felaktigt sätt och i något fall bara osannolika. Några av bidragen är inga rättigheter, utan förutsätter en motprestation. För andra måste man ha verkliga kostnader som är högre än bidraget. För att få bidragen enligt exemplet måste den ensamstående mamman plugga svenska och delta i arbetsmarknadsinsatser på heltid. Den verkliga bidragsnivån för en nyanländ familj enligt exemplet är på samma nivå som riksnormen för försörjningsstöd för en motsvarande svensk familj.

Detaljerad genomgång av delarna av svaret

”Sedan etableringsreformen trädde i kraft får en nyanländ arbetslös invandrarmamma med tre barn följande bidrag varje månad”

Svar: Nej, de flesta nyanlända mammor ”får” inte dessa bidrag. Runt 40 procent av alla invandrare till Sverige tillhör kategorier som ha jobb eller annan egen försörjning för att över huvud taget få uppehållstillstånd eller uppehållsrätt i landet (arbetskraft och studenter). Därtill är huvudregeln för ytterligare 20 procent, EU-medborgarna, att de ska kunna försörja sig för att få uppehållsrätt (även om det kan vara komplicerat i praktiken). Flera av bidragen i räkningen gäller inte ”invandrare”, utan endast nyanlända flyktingar och vissa av deras anhöriga under de första två åren i landet. De utgör i runda slängar en femtedel av invandrarna.

För att ”få” etableringsersättning måste man plugga svenska, delta i samhällsorientering och vara med i andra utbildningar eller arbetsmarknadsinsatser på heltid. Man kan inte få föräldrapenning samtidigt. För att ”få” sfi-bonus måste man klara av den högsta nivån på sfi inom loppet av ett år från utbildningsstart. För att ”få” underhållsstöd krävs att den andra föräldern inte bidrar till försörjningen. För att ”få” bostadsbidrag krävs en boendekostnad som är betydligt högre än bidraget.

6 510 kr i etableringsersättning

Svar: Stämmer i stort. Ersättningen är 308 kronor per dag man deltar i aktiviteter på heltid. En månad består ungefär av 21 dagar vilket ger en månadsersättning på 6468 kronor. För att få full ersättning ska man plugga svenska och samhällsorientering samt delta i utbildningar eller arbetsmarknadsåtgärder fyrtio timmar i veckan. Ersättningen finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i etableringstillägg

Svar: Detta är maximalt belopp för etableringstillägg, oavsett hur många barn man har. Möjligt om alla tre barnen är minst 11 år gamla (bidraget är mindre för yngre barn), men bara om man av någon anledning inte får underhållsstöd för mer än två av dem. Om man får underhållsstöd för det tredje har man bara rätt till etableringstillägg för två barn. Det här bidraget finns bara för nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de första två åren i landet.

4 500 kr i bostadsbidrag

Svar: Teoretiskt möjligt. Familjen kan få 4 500 i bostadsbidrag, om den har en hyra på över 5 700 kronor i månaden och det tredje barnet i familjen helt saknar försörjning. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget. Maximalt bostadsbidrag för en familj med 3 barn är 4900 kronor oavsett hyreskostnad. Alla bosatta i Sverige har rätt till bostadsbidrag om de uppfyller villkoren.

3 754 kr i barnbidrag

Svar: Stämmer, barnbidraget är lika för alla i Sverige

2 546 kr i underhållsstöd

Svar: Osannolikt, bygger på antagandet att kvinnan bara får underhåll för två av de tre barnen. Underhållsstöd betalas bara om barnens pappa inte bidrar till deras försörjning. Om pappan är med i bilden så försvinner underhållsstödet. Om det tredje barnet har en pappa som bidrar till försörjningen så kan bostadsbidraget minska, om det i stället har underhållsstöd så minskar etableringstillägget.

= 21 810 kr i månaden skattefritt.

Mer korrekt beräkning för en ensamstående mamma som pluggar svenska och deltar i andra insatser på heltid, med tre barn över 11 år utan någon pappa som bidrar till försörjningen är:

6 468 kr i etableringsersättning

3 000 kr i etableringstillägg (om man får underhållsstöd för tre barn )

4 500 kr i bostadsbidrag (förutsatt en hyra på 5 700 kronor i månaden)

3 754 kr i barnbidrag

3 819kr i underhållsstöd (underhållsstöd för tre barn i stället för två)

=21 541 Detta har man rätt i under högst två år, och förutsätter att den ensamma mamman deltar på heltid i utbildningar och andra insatser.

Jämför detta med riksnormen för försörjningsstöd i motsvarande situation(ensamstående mamma, tre barn på 11, 12 och 15 år, ingen pappa som bidrar, hyra på 5 700 kronor i månaden, deltar i någon form av arbetsmarknadsinsatser:

4 500 kr i bostadsbidrag

3 754 kr i barnbidrag

3 819 kr i underhållsstöd

7 967 kr i kompletterande försörjningsstöd (antaget 1 100 kronor i månaden för hushållsel, hemförsäkring, fackföreningsavgifter och kollektivtrafikresor till arbetsmarknadsinsatser m.m.)

= 20 040. Därtill kan man få ersättning för bl.a. tandvård, hälso- och sjukvård, läkemedel, glasögon, underhåll, reparation och inköp av hemutrustning och möbler, flyttkostnader, barnomsorg m.m.

Etableringsersättningen är alltså 1040 kronor högre än försörjningsstödet, men ger inte rätt till ersättning för något av de sistnämnda kostnaderna. En nyanländ invandrare kan i stället få lån för att skaffa hemutrustning. Lånet ska återbetalas och har samma ränta som studielån.

Utöver detta har invandraren rätt till 259 200 kr i retroaktiv föräldrapenning. Invandraren kan själv välja i vilken takt föräldrapengen ska betalas ut.

Svar: Nej. Beräkning ovanför utgår från att barnen är minst 11 år gamla. Då har rätten till föräldrapenning upphört. Nästa år ska också reglerna för föräldrapenning ändras så att 80 procent av dagarna måste tas ut innan barnet fyllt 4 år. Därmed blir det svårare att ta ut långa sammanhängande perioder med föräldrapenning för flera barn som är födda utomlands. I gengäld får de övriga 20 procenten av dagarna sparas tills barnet fyllt 12. Om man har yngre barn och tar ut mycket föräldrapenning under de första två åren så brinner etableringsersättningen och –tillägget inne. Dessutom kan föräldrapenning inte kombineras med full etableringsersättning och etableringstillägg.

Invandraren har rätt till 12 000 kr i skattefri SFI-bonus. SFI-bonusen betalas ut vid avklarad kurs.

Svar: Nej, sfi-bonus var ett engångsbelopp, som inte längre existerar. ( 12 000 kronor var högsta bonus, som bara betalades ut till den som klarade den högsta nivån (kurs 3D) av sfi inom tolv månader från utbildningsstart och 15 månader från folkbokföring. Den nivån är ungefär jämförbar med svenska för sjätte klass i en svensk grundskola. Om man klarar sfi på lägre nivåer i samma tid kan man få ett lägre bonus.)

Inget av ovanstående bidrag kan dras in för att invandraren vägrar att ta ett erbjudet jobb.

Svar: Etableringsersättningen kan dras in eller sättas ned om man inte medverkar i sin etableringsplan på heltid. Reglerna är på väg att ändras så att det framgår tydligt att det också betyder att man ska tacka ja till ett lämpligt arbete. Efter de första två åren är det precis samma regler som gäller oavsett om man är invandrare eller infödd.

Med tack till Fredrik Malm (Fp) för att vi får låna texten, som skrivits av Arbetsmarknadsdepartementet.  

Läs även artikeln ”invandrare får inte mer i bidrag än svenskfödda

Vad är det som saknas – inte känsloargument i allafall

Gästinlägg från Tuva Lind. Även publicerat på hennes blogg.

När människor köper SD:s retorik och diskuterar flyktingpolitik med oss som tillhör så kallade PK-vänstern eller mångkulturälskarna brukar de anklaga oss för att använda känsloargument. De talar om gigantiska kostnader, klappar sig själva på axeln och framhåller att det minsann är de som står för hårda fakta i debatten, medan vi tillsammans med PK-Media vill dölja sanningen och sprida lögner. De menar ofta att vi vill sälja ut välfärden för att spela barmhärtiga samariter.

Vi anklagas för att vilja ta hand om människor från andra länder men att strunta i våra egna äldre. Vi utmålas som hotet för Sveriges och svenskarnas framtid. Jag hävdar att de som använder känsloargument i denna debatt till stor del är SD och deras mer eller mindre extrema anhängare. Se bara kommentarerna efter detta avpixlatinlägg! (se bild till höger)

Eftersom jag är ekonom och gillar så kallade hårda fakta skulle jag vilja be er som inte redan gjort det att läsa Magnus Betnérs text om vad invandringen till Sverige kostar – för det är faktiskt inte alls så mycket som det hävdas. Ett av de stora felen som görs i debatten är att man blandar ihop utgifter med kostnader. Det stämmer att det finns utgifter i det svenska samhället som kan härledas till invandrare och flyktingar. Jag har inte tid eller plats att ta upp alla, men vi tar asylsökande och två utgifter som exempel. Till att börja med finns det något som heter dagersättning för de asylsökande som kommer hit utan pengar och som inte har arbete. Dessutom får asylsökande tak över huvudet.

Vi kan börja med tak över huvudet. Som asylsökande har du rätt till en säng, är du ensamstående får du räkna med att dela rum med andra. Har du familj har ni rätt att få bo i ett eget rum. Befinner sig rummet i en lägenhet får du däremot vara beredd att dela lägenheten med andra.

Känslomässigt tycker jag att det är ett problem och vill poängtera att jag själv inte hade varit förtjust i att dela rum med okända människor. Men strunta i känsloargumentet – ta den rena kostnaden. Det är sant att lägenheten kostar pengar. Men vi bortser än en gång från känsloargumentet, även det som får SD m.fl. att vilja skrika: Kolla det kostar skitmycket, de får ju bo gratis!!! – Vi tar istället hänsyn till det faktum att boendet ofta ligger i en del av en kommun där man inte kunnat hyra ut lägenheter – betänk även att många kommuner idag faktiskt har rivit miljonprogram-hus för att de inte kunnat hyras ut. Denna lägenhet hyrs nu av migrationsverket. Migrationsverket betalar hyra till det kommunala bostadsbolaget. Det är alltså inte en kostnad eftersom pengarna hamnar hos kommunen, det vill säga oss.

Och så har vi den där dagersättningen. Först börjar vi med att fastställa hur hög den är. Min exempelfamilj består av sex personer. Två vuxna personer och deras fyra barn som är 1,5 år, 3 år, 6 år och 8 år gamla. De har rätt till en dagersättning som motsvarar 7440kr i månaden. Denna ersättning fastslogs 1994 och har därefter inte ändrats trots att KPI stigit med 26,6% under samma tidsperiod. Den ska räcka till mat, kläder, hygien, sjukvård mm. Betänk även att flyktingar ofta kommer till Sverige med minimalt med ägodelar. De har alltså ingenting och måste skaffa allt på nytt.

Om vi jämför med vad en svensk medborgare med samma familjesammansättning skulle få i försörjningsstöd (utan hyra) blir det 14480kr för sex personer. Det är inte heller högt och den känslomässiga delen av mig vill säga ”Men för i helvete!”. Fast det gör jag inte. Jag vill istället förklara att denna så kallade kostnad inte heller är en kostnad. 7440kr räcker inte till att lägga på hög. Det räcker inte ens till att täcka upp socialbidrags-/försörjningstödsnormen för livsmedel och hygien. Dessa pengar går alltså tillbaka till samhället i direkt form av moms, i indirekt form av bidrag till löner, material, vinst etc i de företag de handlar. Dessa företag betalar dessutom in skatt på lön och vinst. Pengarna går tillbaka till samhället, människor får jobb och samtidigt får andra människor skydd.

Se där! Hårda fakta och ett känslomässigt slut. Jag personligen är stolt över att vi tar ansvar. Är du?

/Tuva Lind

/Tuva

Magnus Betnér om Sverigedemokraterna

Magnus Betnér publicerade år 2010 en serie inlägg mot Sverigedemokraterna, som ännu är bland det bästa som producerats mot dem. Den numera avsomnade bloggen Sd-bluffen skrev ihop denna läsvärda artikel om Betnérs femte artikel (2010), med länkar till alla fem i serien. I den avslutande delen bemötte Magnus myterna om invandringens kostnader och så här skrev Sd-bluffen:

Magnus Betner. Foto: Mats Bäcker.

Magnus Betnér har under en tid producerat en artikelserie i fem delar, som var och en innehåller flera bra argument mot att Sverigedemokraterna ska finnas i våra parlament. Du hittar inläggen här: Magnus Betnérs websida

Nu har han publicerat den femte och avslutande delen i sin artikelserie, ett värdigt avslut på en bra artikelserie. Så först över dit och läs innan du fortsätter läsa här. Vi kommer citera delar av artikeln och göra lite egna kommentarer.

Mycket nöje!

Det vanligaste argumentet mot invandring är nog att det kostar pengar. Det är inte ovanligt att siffror upp emot 300 miljarder om året nämns, även om Sverigedemokraterna själva har skärpt sig ett snäpp (därför att de också fattar att de siffrorna inte stämmer) och oftast talar om “tiotals miljarder.

Alla som har pratat med någon sverigedemokrat har garanterat hört argumenten om invandringens kostnader, något vi också har berört i tidigare inlägg här på bloggen. Det är en utbredd känsla att invandringen kostar samhället stora pengar, vilket är en konstruerad truism som Betnér gör upp med på sitt eget sätt i inlägget.

Så vad kostar invandringen då? Ja… Det beror naturligtvis på hur man räknar. Sverigedemokrater och andra rasister vill gärna att man räknar in kostnader som i själva verket inte alls är kostnader för invandring, utan kostnaden för att ha medborgare i ett land. Typ polisiära insatser, sjukvård och allt annat som vi etniska svenskar förväntar oss att få utan att någon gnäller om att vi kostar.

Det är intressant att ifrågasätta vilka kostnader som är direkt kopplade till invandring. Är det verkligen ärligt att hävda att samtliga samhälleliga kostnader i samband med invandring endast är av ondo? Det går också att resonera som så att exempelvis kostnader för sjukvård är en investering för samhället, då man får friska och arbetsföra medborgare. Kostnader för förebyggande sjukvård är en ännu bättre investering, då människor kanske inte blir sjuka överhuvudtaget; vilket sparar in pengar för vården.

Totalt har vi nu alltså fått kostnader på 76 miljarder för gruppen “Utlands födda” alla dessa siffror är räknade till Sverigedemokraternas fördel och det ÄR ett helt absurt sätt att förhålla sig till kostnader för invandring. De verkliga, direkta kostnaderna för invandring är, som jag redan visat, mindre än 11 miljarder om året.

Magnus Betnér konstaterar att ett ärligare sätt att räkna är att de direkta kostnaderna för invadnring är mindre än 11 miljarder om året. Det är ganska stor skillnad gentemot hur sverigedemokraterna räknar.

Men vi är som sagt snälla mot SD och använder 76 miljarder som kostnad. Nu drar vi av skatten som gruppen “utlands födda” betalar och kommer enligt statistiken från SCB fram till att 942 502 utlands födda människor tillsammans betalar drygt 50 miljarder i skatt. Då har vi 26 miljarder kvar för oss andra att bära kan man tänka. Men då har man tänkt fel. De 1,4 miljoner utlands födda människorna betalar nämligen också mängder av andra skatter som arbetsgivaravgifter, punktskatter och framförallt moms. År 2005 uppgick statens intäkter för moms till 251 miljarder. Företag betalar inte moms, vilket innebär att 20% av den summan är pengar som staten får in från “utlands födda” alltså ca 50 miljarder till. Redan här betalar alltså gruppen “utlands födda” för sig själv. Och då har jag inte räknat med deras arbetsgivaravgifter, deras tobaksskatter eller det faktum att vi behöver invandrarna för att skapa nya jobb… Jodå, du läste rätt.

Invandringen genererar i själva verket pengar till Sverige. Ojojoj, vilken skräll. Intressant är bara förnamnet. Betalar invandrare skatt? Men de lever ju bara på bidrag? Nä, verkligheten är inte sådan. Det är svårt att hävda att de både tar våra jobb och går på bidrag, när det i själva verket är så att många jobbar och betalar skatt precis som alla andra invånare. Ingen större skillnad här alltså.

Kort sagt, ingenting Sverigedemokraterna säger om invandring stämmer. Inte heller deras siffror i den mån de ens presenterar några. Det är bara att läsa kommentarerna till de tidigare delarna i den här serien för att se att så fort någon “politiskt inkorrekt” blir motbevisad så kommer en ny fantasi-siffra. Om du befinner dig i en debatt med någon som klagar på invandring, kräv fakta! Riktiga fakta! Det finns att få tag på. Lita inte på bloggar, lita inte på forum, gå till offentliga handlingar och räkna själv.

Magnus Betnér levererar avslutningsvis lite common sense om hur man borde tackla den nationella propagandan och dess fantasisiffror. Vi på SD-Bluffen lovar att likt Betnér granska Sverigedemokraterna dag och natt för att hålla dem borta från våra parlament.

Övriga delar i Magnus Betnérs artikelserie om Sverigedemokraterna: del 1del 2del 3del 4. Del 5 hittar ni som sagt här!

Argument för Bengt

”Blott barbariet var en gång fosterländskt” heter det. Nja, så illa var det inte, men Sverige av idag har formats av kontakten med resten av världen. Det är tanken i denna artikel som cirkulerade på nätet för 15 år sen, då rasistiska skinheads fortfarande var det man förknippade med Sverigedemokraterna. (källa)

Länge nog har vi närt detta odjur nya tider stundar.
Stärk fronten, skydda vårt land, låt inte odjuret nå fram till vår sådd.  /Ultima Thule

Det är inte längre någon hemlighet att den rasistiska frågan i Sverige hotar att förvandlas till en malström. Enligt en opinionsundersökning publicerad av Eurobarómetro, är mer än 50 procent av svenskarna främlingsfientliga. Raderna ovan är hämtade ur en sång som är spridd bland vissa svenska ungdomar. De stoltserar med sin ideologi, uniformerar sej i korta jackor, militärkängor, och det mest karakteristiska, de rakade huvuden som gett dem namnet ”SKINHEADS”

Många gånger har jag sett dem vid stationerna, på bussar, i tunnelbanan, på restauranger; jag har velat närma mej dem men en viss försiktighet har hållit mej tillbaka. De talar mycket fort på sin ungdomliga jargong och min omisskännligt turkiska uppsyn kanske skulle göra dem ännu mer förbittrade.

Vad de vill?
Det är uppenbart; att få bort utlänningarna. Men vilka? I Sverige lever omkring 300.000 finländare. Dem också? Visst inte, men säkert de mörka, ”svartskallarna”, betraktade som fientliga invandrare med främmande religioner, ”ras” och annorlunda seder och bruk.

Nu skulle jag vilja berätta något som inträffade när jag gjorde min Invandrarpraktik i Västerhaninge. Där fanns också några svenskar, bland dem den råbarkade killen Bengt. Han förklarade sej vara en beundrare av grupper som Vitt ariskt motstånd (VAM), Vit aggression, Storm med flera; han framförde sina krigssånger med gutturala vargtjut samtidigt som han höjde högra armen och avslutade med ett klangfullt: Heil Hitler!

I grunden var han inte mycket mer än en enfaldig barnunge och hela hans medvetande kunde knappast förmås att växa. Han kunde slå med en gummiklubba mot en möbel, samtidigt som han sneglade på oss och sa: ”Så ska jag krossa svartskallarna”. Hans skryt gick så långt att vi kom överens om att låta honom smaka sin egen medicin. När han kom in i verkstaden flög vi upp i givakt, skrikande av våra lungors fulla kraft samtidigt som vi sträckte upp högra armen tilll hitlerhälsning: HEIL HITLER! Hans ansikte tycktes explodera av vrede över att se ett otal araber, turkar, jugoslaver, afrikaner, latinamerikaner, till synes fullständig hängivna, medan vi kämpade för att inte brista ut i skrattsalvor.

Med tiden och genom den dagliga kontakten blev han vår kamrat och han gick ut och festade med bosnierna, chilenarna och de andra, som kallade honom ”jävla rasist”. Men lördagarna var helgade åt hans nazistiska religion.

En eftermiddag efter lunchen sa jag till honom:
Bengt, om du förkastar allt som du tycker verkar utländskt ur din kultur, vad får du kvar?
Han verkade inte förstå min fråga.

Tycker du om utlänningarna?
-Nej! svarade han svepande.

Vet du att det finns ett minnesmärke i södra Sverige tillägnat dem som emigrerade? Men beräknar att bara till Amerika kom 100 miljoner européer och det är därför som många amerikaner har blod härifrån. Det var tre miljoner svenskar, norrmän och finländare som gjorde resan från vilken många aldrig återvände, efter att de slagit sej ner i Nordamerika, Brasilien, Argentina, etc. Av Sveriges fyra miljoner invånare utvandrade en miljon. Varför? För att ert land då var det fattigaste på denna sida Pyrenérna. Idag är det ett av de mest utvecklade genom ett bättre styrelseskick och tack vare allas ansträngningar, också deras som kommit hit av samma orsaker som nordborna utvandrade. I så fall förstår jag inte varför du motsätter dej att andra kommer hit. Det skulle helt säkert vara ett bra förslag att också resa ett minnesmärke över ”ersättarna”.
Bengt såg misstrogen ut. Jag fortsatte:

Har du inte reda på att Sverige lever på utlandet?
-Hur då?
-Till exempel genom att 80 procent av det ni producerar går på export.
-?

Tycker du om tobak, tuggummi, potatis, tomat, majs, papaya, ananas, chilipeppar, kakao, vanilj, spansk peppar?
-Ja, svarade han genast.

Och avocado, pumpa, bönor, jordnötter, passionsfrukt och paprika?
-Ja!

Och bomull, kautchuck, kinin, solros, kaktus, coca och curare (som bedövningsmedel)?
-Ja!
-Allt detta härstammar från Amerika och jag har ändå inte räknat upp allt. Framförallt potatisen är Europas basföda och den främsta orsaken till dess höga befolkningstillväxt. Växten var från början giftig men indianerna gjorde den ätlig för fyratusen år sedan.  Man kan utan tvekan slå fast att världens kokkonst kan indelas i före och efter potatisen. Den är nu så vanlig på matborden att en talare kan hänvisa till den apropå Strindberg, med frasen: ”Han är lika svensk som potatisen”.
Rasisten gjorde en gest som att detta var otroligt.

-Vi kan nämna mer än växterna. Vi kan tala om utvinningen av dyrbara metaller i Amerika. Om du just nu är stolt över att vara en del av den västerländska och kristna civilisationen, är det på grund av att man betalade ett mycket högt pris därför. Mängder av guld och silver kom från Amerika, från det El Dorado som gav en stor impuls åt kapitalismen. Denna väldiga flod av metall användes också för att hålla tillbaka Islams utbredning vid Lepanto, Wien, Malta och Tunis. Det kostade oerhört mycket pengar för Filip II:s Spanien och ledde till dess tillbakagång. Men utan denna rikedom,  vunnen på bekostnad av indianerna och de svarta, skulle du Bengt idag ha talat arabiska och bett på knä i riktning mot Mecka.
Tur att det inte blev så.
-Ja, men tänk också på arabernas stora civilisation och deras förbindelser mellan Väst och Öst. De återupplivade studierna av Aristoteles och Platon, som var nästan glömda. Tack vare detta fick filosofien en utveckling som fortsatt in i våra dagar. Och de var också själva framstående vetenskapsmän. På den tiden muslimer kunde bo i palats och använda rinnande vatten i Bagdad, Cordova, Alexandria, Damaskus, badade man ännu inte i resten av Europa.
-Men inget folk var bättre sjöfarare än vikingarna.
-Det är säkert att vikingarna hade en utmärkt nautisk teknik, men också fenicierna var stora sjöfarare som nådde Spanien, England och Afrika; kineserna utforskade Japan, Indien, och Afrikas horn; Inkaindianerna seglade till Påsköarna och kanske även till Galapagosöarna. Enligt Thor Heyerdahl och hans balsaflotte, Kon Tiki, seglade polynesierna över hela Stilla havet, världens största hav, utan annat att lita till än stjärnorna och sina katamaraner, ännu enklare än nordmännens vikingaskepp.

Bengt pekade på mej:

Men du är latino. (Han sa det som om det vore en skamfläck.)

-Ja, svarade jag honom, men du är också det på sätt och vis.

Det tyckte han inte om.

-Varför?

-Varför? Varifrån kommer juridiken i ditt land, dess monarki, dess religion, dess parlamentariska system och styrelseskick, anatomin, astrologin, tideräkningen, religionen, arkitekturen, jordbruket, militärväsendet, medicinen, geografin, botaniken, universiteten,  om inte direkt från den grekisk-romerska kulturen? Och alfabetet med latinska bokstäver som ni använder i svenska språket?
Och vad gäller Sveriges kungahus, så är din drottnings mor brasilianska och kungen härstammar från en fransman.

I själva verket bör vi akta oss för att nedvärdera andra kulturer. Alla har vetat att anpassa sej och att skapa nytt, var och en på sitt sätt, ända från de högsta ner till de minsta och mest isolerade.En stor civilisation som Kina har gett oss mer än 2000 uppfinningar. Australiens urinnevånare uppfann bumerangen, ett redskap med perfekt aerodynmaik; eskimåerna bygger en igloo på mindre än trettio minuter efter det att en snöstorm börjat och jibaro-indianerna förminskar en krigare huvud till en knytnäves storlek!

Bengt blev åter orolig när radion spelade jazz.
Ähhh! Negermusik! Det här är bättre…
Han hade bytt till en station som tog in rockmusik.
-Ja, svarade jag, men den afrikanska kulturen har haft större inflytande än du vet. Man kan inte förstå modern konst utan Afrika. Det gäller måleri och skulptur lika väl som jazz, som bara här i Europa har miljoner anhängare. Duke Ellington, ”Satchmo” Armstrong, Miles Davis, Ella Fitzgerald är berömda i alla sammanhang. Och tangon, Milongan, Congan, Rumban, Candomblen, Mambon och för övrigt också din älskade Rock and Roll, har alla  rötter i Afrika.
Nej! protesterade Bengt energiskt. Nej! Rock and roll har inget från negrerna. Det är en lögn.
-Men Bengt, var föddes rocken? Just det – i USA, i Södern. Elvis Presley är en vit sångare men hans röst är ”svart”. Och hans danser, som väckte sådan uppmärksamhet, var ”negroida”. Så det är bara att acceptera: din rasistmusik, som Ultima Thule, bygger på denna typ av musik, vare sej du tror det eller ej.

Var säker på att världen snabbt går mot en total integration och det är tid att förstå det som Selma Lagerlöf skrev: ”Den som förstår hatar inte.”
Tänk på hur nazisterna slutade. Rasismen är okunnighet, misstro mot andra, inget mer. Om vi i dag faktiskt lever bättre och rikare beror det på att vi kan tillämpa kunskaperna direkt. Tänk på att om ”Den ariska rasen” vore biologiskt överlägsen skulle den ha uppfunnit allt och vi har ju sett att det inte var så. Vi ska inte gripas av panik. Invandringen är på det hela taget inte ett hinder utan en möjlighet. Canada, Argentina, Brasilien, Förenta Staterna,  Australien, Nya Zeeland, skulle inte vara vad de är idag utan invandringen. Den skapar arbete istället för att minska det. Europas kris är inte invandrarnas fel, de utgör bara en liten del; krisen har andra orsaker och är tillfällig.

Bengt replikerade:
– Men vi är inte så stora som Canada och Australien. Ska vi låta Sverige bli ett INVANDRARLANDIA?
-I det ger jag dej rätt. Det är inte så lätt att ta emot invandrare i stor skala. Åtminstone för tillfället, i dagens svåra situation, behöver man reglera invandringen genom lämpliga kvoteringar.
Bengt, jag hoppas att du drar dina slutsatser av vår dialog. Hellre än att baktala främlingen, bör du tänka på möjligheterna: antingen leva i en civilisation som är resultatet av 5000 år av utveckling i världen eller så förbli i Ultima Thule, ett namn som den romerske historikern Tacitus gav åt dessa dimmiga regioner. Som en berömd svensk, Dag Hammarskjöld, har skrivit:

Du kan inte leka med odjuret i dej/ utan att bli odjur helt och hållet/ inte leka med lögnen utan att förlora rätten till sanningen/ inte leka med grymheten utan att dina känslor förgrovas/ Den som vill bevara sin trädgård, låter inte ogräset ta över.

ANTONIO PARODI

Gratis busskort till asylsökande?

Sweden Confidential gnäller över gratis busskort till asylsökande. Det är nämligen så att Hälsingland har tidigare delat ut gratis busskort till asylsökande, men det upphör nu.

De asylsökande som har långt till närmsta livsmedelsbutik eller hälsocentral får nu ett kort med tio enkelresor varje månad, som hela familjen ska dela på…

Enligt Migrationsverkets chef i Söderhamn kostade systemet med gratis busskort till asylsökande 1,4 miljoner kronor perioden januari till och med maj, 2012. Ungefär 950 asylsökande, lejonparten i Hälsingland, hade då tillgång till busskort.

Har man fördomar om invandrare och sitter på en blogg som Sweden Confidential skriver man gärna skräckhistorier om detta och antyder att “asylsökande får fördelar”.

Men om man tittar närmare på saken ser man att asylsökande i Hälsingland ofta hamnat på platser ganska långt från affärer, någonstans mitt ute i skogen.

Det lämpliga, ur integrationssynpunkt att placera asylsökande isolerade mitt ute i skogen, kan och bör givetvis diskuteras. Men OM man gör det är det, som i Hälsingland, kräver faktiskt anständighet och sunt förnuft att man ger dem busskort. Annars skapar man bara integrationsproblem.

Till sist bör det nämnas hur mycket asylsökande på sådana boenden får per dag.

Bor den sökande på en av Migrationsverkets anläggningar där fri mat ingår är dagersättningen:

  • 24 kr/dag för vuxna ensamstående
  • 19 kr/dag per person för vuxna som delar hushåll
  • 12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år (fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget) 

Lyx? Ja, vad tycker du? Hade du haft råd med busskort också?