Den polisanmälda brottsligheten minskar (bonus)

BONUS

På tio år har egendomsbrotten minskat med 9 procent

Som vi kan se av graferna så har egendomsbrotten minskat totalt sett med 9 % de senaste tio åren.

Samtidigt kan vi se att det är brotten enligt kapitel 8 som står för den största delen av minskningen. Från 5 572 per 100 000 inv till 3 616.

Vad det är som har minskat har jag tidigare beskrivit – bl a har jag visat att cykelstölderna inte har minskat lika mycket som övriga stölder och rån.

Sannolikt har minskningen av stölder liksom övergången till bedrägerier en relation till det ökade säkerhetstänkandet.

Tyvärr finns det ännu ingen sådan utredning gjord varken av BRÅ eller Näringslivet. Istället fortsätter näringslivet sprida lögner om att stölderna och rånen ökar.

Minskningen av egendomsbrotten är en del av den minskande brottsligheten.

Tål vi sanningen?

Att brottsligheten minskar?

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 5)

Sexualbrott

Brottsbalkens sjätte kapitel beskriver de brott som vi räknar som sexualbrott.

En dryg tredjedel av alla sexualbrott är våldtäkt och polisanmälningarna har ökat. Närmare hälften av alla sexualbrott är sexuellt ofredande och där har polisanmälningarna minskat.

Under de senaste tio åren har de polisanmälda sexualbrotten mot barn ökat markant.

År 2021 uppvisade de högsta siffrorna i alla kategorier. De två åren därefter har det minskat något.

Men hur mycket av dessa förändringar handlar om benägenhet att anmäla, det så kallade mörkertalet? Alldeles för litet forskning har gjorts kring detta men några saker vet vi.

När det gäller polisanmälningar om våldtäkt är mörkertalet större när förövaren är en bekant som våldtar inomhus. Den förutfattade meningen om den typiska våldtäkten – en obekant som våldtar utomhus – har knappt något mörkertal.

I nästa graf ska jag göra en djupdykning i siffrorna kring detta som vi numera vet ganska mycket om.

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 4)

Del fyra i serien ”Brottsligheten minskar”

Vi kan inte säga att det inte förekom några våldtäkter inom äktenskapet på 1950-talet. Det blev kriminellt när det lagstiftades 1965, men även innan dess blev kvinnor våldtagna av sina män.

Men detta spelar roll för frågan om den totala polisanmälda brottsligheten ökar.

Ett stort antal brott enligt fjärde kapitlet i Brottsbalken instiftades under de senaste tio åren. När vi tittar närmare på dessa brott så är den ökning i kapitlet som vi kan konstatera helt och hållet ett resultat av dessa nya brott.

Däribland olovlig ID-användning, ett brott som tillkom 2016.

De polisanmälda brotten har inte ökat jämfört med tidigare eftersom dessa ”nya” brott inte var lagstiftade om.

I nästa del kommer jag att beröra Brottsbalkens kapitel sex – Sexualbrott.

När jag har lagt ut alla delar hoppas jag kunna samla alla i ett inlägg eftersom jag vet att det kan vara svårt att hitta dem annars.

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 3)

Misshandel är ett brott som utgör 93 % av alla polisanmälningar enligt Brottsbalken kapitel 3 (Brott mot liv och hälsa). Här återfinns också brott som mordförsök och vållande till annans död, mord och dråp.

Varje år genomför BRÅ en särskild granskning av alla polisanmälningar om dödligt våld och kommer med sin rapport i slutet av mars.

Som jag tidigare har visat är statistiken tydlig – det dödliga våldet har ökat men är ändå långt ifrån den högsta nivå kring 1990.

Det siffrorna över polisanmäld misshandel visar är en nedåtgående trend. Den högsta nivån under de senaste tio åren var 2016 med 893 fall per 100 000 invånare.

Jag återkommer till två ämnen:

1. Varför de polisanmälda brotten enligt kapitel 4 har ökat.
2. Sexualbrott

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 2)

Som vi kunde se i förra grafen så har de polisanmälda egendomsbrotten i Brottsbalkens kap 8-12 minskat kraftigt de senaste tio åren. Men brott mot person (Brottsbalkens kap 3-7) har inte minskat lika mycket. 2017 – 2021 låg brottsligheten på en högre nivå än förra året.

Låt oss titta närmare på vad detta handlar om. Nästan nio av tio brott mot person (88 %) hittar vi i kap 3 (brott mot liv och hälsa) och kap 4 (brott mot frihet och frid).

Sexualbrotten i kap 6 återkommer jag till.

Om vi tittar på graferna ser vi att kapitel 3 har minskat medan brotten i kapitel 4 har ökat kraftigt.

Från 1375 år 2015 till 1669 år 2021. En ökning på 21 %. Men vilket brott har minskat och vilket brott är det som har ökat?

Det ska vi titta närmare med hjälp av nästa graf.

Min ambition är att bemöta alla argument som påstår att den polisanmälda brottsligheten ökar.

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 1)

Eftersom det finns somliga som vill tro att brottsligheten ökar när den inte gör det utan minskar, väljer jag att återkomma till detta. Någon gång ska väl poletten trilla ner.

De närmaste dagarna tänker jag lägga ut fem delar där jag uppmärksammar denna myt om den ökande brottsligheten. Jag tänker bemöta de särskilda argument som har lagts fram. Och jag tänker visa att de smulas sönder till ingenting.

Om vi tittar på siffrorna över den polisanmälda brottsligheten så kan vi se att brott som faller under Brottsbalken har minskat sedan 2014. Mellan 2015 och 2022 minskade den totala polisanmälda brottsligheten med 13 %. 2014 – 2015 och 2022 – 2023 ökade brottsligheten något men fortfarande är det en minskning 2014 – 2023 med 5 %.

… men vilken typ av brott har minskat?

Vi kan se att egendomsbrott (kap 8-12) totalt sett har minskat med närmare en femtedel. Den som vill sprida det falska narrativet om att brottsligheten har ökat väljer att fokusera på Brott mot person, kap 3-7.

I det följande tänker jag titta närmare på detta.

Faktum kvarstår:

Den polisanmälda brottsligheten har minskat de senaste tio åren…

Hanif Balis (M) funkofobi

Hanif Bali, Moderaternas egen bad boy, har genom åren gjort sig ökänd på X, tidigare Twitter, för sina minst sagt kontroversiella inlägg. Ofta är hans inlägg främlingsfientliga. Han har också en förkärlek för att hänga ut meningsmotståndare, t ex Fatemeh Khavari och Bachar Garar. Men denna gång handlar det om funkofobi.

Den f d moderate riksdagsledamoten petades 2022 och är nu istället invald i kommunfullmäktige i Österåker. I ett inlägg 22 april uttrycker Bali grov funkofobi riktad mot Mattias Irving, journalist och debattör. Länk till tweeten:

https://twitter.com/hanifbali/status/1782385795501850806

Skärmdump från Hanif Balis X-konto 240422.

Trots att många X-användare svarar Bali och påpekar olämpligheten i att uttrycka sig funkofobiskt svarar Bali på kritiken med ytterligare en funkofobisk tweet.

Skärmdump från Hanif Balis X-konto 240422.

Förutom att sitta i kommunfullmäktige för Moderaterna Österåker är Bali ständig kolumnist på Expressens ledarsida. Det återstår att se om Moderaterna och Expressen anser att Balis värdegrund stämmer överens med deras.