Korta motargument

Den polisanmälda brottsligheten minskar (del 1)

1 kommentar

Eftersom det finns somliga som vill tro att brottsligheten ökar när den inte gör det utan minskar, väljer jag att återkomma till detta. Någon gång ska väl poletten trilla ner.

De närmaste dagarna tänker jag lägga ut fem delar där jag uppmärksammar denna myt om den ökande brottsligheten. Jag tänker bemöta de särskilda argument som har lagts fram. Och jag tänker visa att de smulas sönder till ingenting.

Om vi tittar på siffrorna över den polisanmälda brottsligheten så kan vi se att brott som faller under Brottsbalken har minskat sedan 2014. Mellan 2015 och 2022 minskade den totala polisanmälda brottsligheten med 13 %. 2014 – 2015 och 2022 – 2023 ökade brottsligheten något men fortfarande är det en minskning 2014 – 2023 med 5 %.

… men vilken typ av brott har minskat?

Vi kan se att egendomsbrott (kap 8-12) totalt sett har minskat med närmare en femtedel. Den som vill sprida det falska narrativet om att brottsligheten har ökat väljer att fokusera på Brott mot person, kap 3-7.

I det följande tänker jag titta närmare på detta.

Faktum kvarstår:

Den polisanmälda brottsligheten har minskat de senaste tio åren…

Korta motargument

Hanif Balis (M) funkofobi

1 kommentar

Hanif Bali, Moderaternas egen bad boy, har genom åren gjort sig ökänd på X, tidigare Twitter, för sina minst sagt kontroversiella inlägg. Ofta är hans inlägg främlingsfientliga. Han har också en förkärlek för att hänga ut meningsmotståndare, t ex Fatemeh Khavari och Bachar Garar. Men denna gång handlar det om funkofobi.

Den f d moderate riksdagsledamoten petades 2022 och är nu istället invald i kommunfullmäktige i Österåker. I ett inlägg 22 april uttrycker Bali grov funkofobi riktad mot Mattias Irving, journalist och debattör. Länk till tweeten:

https://twitter.com/hanifbali/status/1782385795501850806

Skärmdump från Hanif Balis X-konto 240422.

Trots att många X-användare svarar Bali och påpekar olämpligheten i att uttrycka sig funkofobiskt svarar Bali på kritiken med ytterligare en funkofobisk tweet.

Skärmdump från Hanif Balis X-konto 240422.

Förutom att sitta i kommunfullmäktige för Moderaterna Österåker är Bali ständig kolumnist på Expressens ledarsida. Det återstår att se om Moderaterna och Expressen anser att Balis värdegrund stämmer överens med deras.

I fokus

Vad gäller med den nya könslagen?

Idag, onsdagen den 17:e april, röstade riksdagen i klar majoritet ja till en ny lag som bland annat reglerar juridisk könstillhörighet. Det florerar många missförstånd, fördomar och rena påhitt om denna lag, så låt oss reda ut vad det är lagen reglerar.

Lagen består av flera delar som reglerar olika saker. Den delen som fått mest uppmärksamhet är delen om hur juridiskt kön skall kunna ändras. Så som lagen sett ut blandas det fysiska medicinska ihop med det juridiska och det är uppenbart även i debatten att många tror att det är medicinska ingrepp som förändrats. Så är inte fallet. Den som idag vill ändra juridiskt kön måste gå genom vården och få en medicinsk diagnos. Därefter kan personen ansöka till socialstyrelsen där rättsliga rådet tittar på läkarens diagnos och journaler och gör en bedömning om de tror att personen kommer leva med sitt nya juridiska kön under en längre tid. Efter bedömning kan byte av juridiskt kön avslås eller beviljas.

Skillnaden med den nya lagen som börjar gälla i juli nästa år är att diagnoskravet tas bort. Den som nu vill byta juridiskt kön tar kontakt med vården för ett utlåtande och skickar in det till Socialstyrelsen ihop med ansökan om byte av kön. Sen är det rättsliga rådet precis som nu som godkänner eller avslår denna ansökan.

Vad gäller medicinska ingrepp gäller samma gränser som idag även fortsatt. Det vill säga att du måste vara minst 18 år gammal för alla kirurgiska ingrepp och när det gäller att t ex ta bort testiklar eller äggstockar är åldersgränsen 23. Det lagen förändrar är att du vid rätt ålder inte längre behöver särskilt tillstånd för att genomföra de operationer du vill.

Slutligen gör lagen det striktare vad gäller operationer av barn som fötts med någon intersexvariation. Operationer blir nu strikt medicinskt motiverade, t ex operationer nödvändiga för att slippa smärta eller för att kunna kissa utan hjälp. Operationer till för det rent estetiska för att barnet ska vara mer likt ”bara pojke” eller ”bara flicka” är inte längre tillåtet. Detta är en förändring som helt kommit i skuggan av debatten om juridiskt kön men som är ett efterlängtat skydd som personer med intersextillstånd lobbat för länge. (Not: Intersextillstånd innebär barn som föds utan att ha en tydligt maskulin eller tydligt feminint kodad kropp. Ibland syns det direkt t ex för att könsorganet är en blandning av snopp och snippa, ibland upptäcks det först i tonåren eller t om ännu senare när kroppen inte utvecklas som förväntat. Ungefär 2% av befolkningen har någon form av intersextillstånd).

Kort och gott: Lagen separerar viljan att byta juridiskt kön från viljan att eventuellt göra medicinska ingrepp på sin kropp. Medicinska ingrepp fortsätter vara för vuxna och 16 års gränsen gäller enbart för möjligheten att ändra bokstaven för kön i sitt pass/på sitt ID-kort.

Lästips:

RFSL: Ny lag om könstillhörighet: välkommet steg i rätt riktning

Transammans: Sverige har en ny könstillhörighetslag

Myter

1 av 20 uppehållstillstånd uppehållstillstånd beviljas utomeuropeiska flyktingar

1 kommentar

Motargument har under flera år fortlöpande redovisat statistik från Migrationsverket. Orsaken är att vi vill att människor ska ha tillgång till korrekt fakta i den migrationspolitiska debatten. Vi vill också att våra artiklar ska ge ammunition mot mytspridning och falska antaganden vad gäller migrationen till Sverige.

Totalt har 21 442 uppehållstillstånd hittills beviljats under 2024. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 6 465
  • Arbete 7 267
  • Skydd (inklusive massflyktsdirektivet) 4 280
  • EU/EES: 1 791
  • Studier 1 084
  • Verkställighetshinder 224

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 732 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (2), anhörig till övriga (5 654), samt personer med synnerliga skäl anknytning (77), totalt 5 733. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1 av 20 uppehållstillstånd går till utomeuropéer

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 4 280 + 732 + 224 personer = 5 236 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd hittills under 2024 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 3 287. Medan den totala siffran på 2024 års beviljade uppehållstillstånd är 21 442. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 24 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ett av fyra: 1/4.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 993. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 5 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 20: 1/20.

Vi påminner om att 2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.

För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.

Detta är en spinoff på artikeln Myten om alla uppehållstillstånden (2024). Där finns adekvata länkar till Migrationsverket.

Myter

1 av 4 uppehållstillstånd är asyl-/ flyktinggrundat

1 kommentar

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som erhåller uppehållstillstånd. Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete. Vi påminner om att 2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.

Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd visar att Sverige beviljar färre uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Motargument har ännu en gång granskat Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd. Vid närmare efterforskning visar det sig att endast 1 av 4 beviljade uppehållstillstånd hittills under 2024 var asyl-/flyktinggrundade.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt har 21 442 uppehållstillstånd hittills beviljats under 2024. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 6 465
  • Arbete 7 267
  • Skydd (inklusive massflyktsdirektivet) 4 280
  • EU/EES: 1 791
  • Studier 1 415
  • Verkställighetshinder 224

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 732 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (2), anhörig till övriga (5 654), samt personer med synnerliga skäl anknytning (77), totalt 5 733. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1/20 av uppehållstillstånden går till utomeuropeiska flyktingar

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 4 280 + 732 + 224 personer = 5 236 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd hittills under 2024 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 3 287. Medan den totala siffran på 2024 års beviljade uppehållstillstånd är 21 442. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 24 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ett av fyra: 1/4.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 993. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 5 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 20: 1/20.

För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2023

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2024

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Detta är en kortare version av den längre artikeln ”Myten om alla uppehållstillstånden (2024)”.

Myter

Myten om alla uppehållstillstånden (2024)

1 kommentar

I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som erhåller uppehållstillstånd. Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete. Vi påminner om att 2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.

Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd visar att Sverige beviljar färre uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Motargument har ännu en gång granskat Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd. Vid närmare efterforskning visar det sig att ungefär 1 av 4 beviljade uppehållstillstånd hittills under 2024 är asyl-/flyktinggrundade.

Motargument har granskat siffrorna för beviljade uppehållstillstånd under ”toppåren” 2016 och 2017. Vi har tidigare granskat siffrorna för 2019, siffrorna för 2020, siffrorna för 2021, siffrorna för 2022 och siffrorna för 2023 vad gäller beviljade uppehållstillstånd.

Migrationsverket släpper månadsvis uppdaterade siffror. Dessa aktuella siffror visar att procentandelen som beviljats uppehållstillstånd på grunder som av s k ”invandringskritiker” betraktas som ”dåliga” har sjunkit ännu mer. Röster i debatten gör gällande att personer som beviljats uppehållstillstånd på asyl- och flyktinggrunder samt på anknytning relaterat till asyl- och flyktinggrunder är uppehållstillstånd som är ”dåliga” för Sverige.

Så hur ser siffrorna ut?

Totalt har 21 442 uppehållstillstånd hittills beviljats under 2024. Dessa fördelar sig enligt följande:

  • Anknytning 6 465
  • Arbete 7 267
  • Skydd (inklusive massflyktsdirektivet) 4 280
  • EU/EES: 1 791
  • Studier 1 415
  • Verkställighetshinder 224

Om vi bryter ner siffran för ”anknytning” i de olika grupperna så finner vi att 732 personer beviljats uppehållstillstånd som anhörig till en person som har flykting-/asylgrunder. Övriga inom samma kategori som beviljats uppehållstillstånd är: Adoption (2), anhörig till övriga (5 654), samt personer med synnerliga skäl anknytning (77), totalt 5 733. I gruppen ”Anknytning – anhörig till övriga” ingår personer med anknytning till exempelvis svenska medborgare eller till personer som har uppehållstillstånd i Sverige på andra grunder än asyl, arbete eller gäststudier, t ex nyetablerade/etablerade förhållanden till person i Sverige som inte fått uppehållstillstånd av asylskäl tidigare. I gruppen ”personer med synnerliga skäl anknytning” ingår bl a personer som är make/sambo till någon som är bosatt/har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (Utlänningslagen 5 kap 3a § stycke 1 och 3).

1 av 4 uppehållstillstånd är asyl- och flyktinggrundat

Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 4 280 + 732 + 224 personer = 5 236 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd hittills under 2024 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 3 287. Medan den totala siffran på 2024 års beviljade uppehållstillstånd är 21 442. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 24 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ett av fyra: 1/4.

Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 993. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att 5 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 20: 1/20.

För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.

Som en jämförelse kan vi kika på siffrorna över beviljade uppehållstillstånd under 2016, dvs det år då Sverige historiskt sett hittills beviljat störst antal uppehållstillstånd*. Under 2016 beviljades totalt 150 535 uppehållstillstånd. Av dessa beviljades 71 671 personer uppehållstillstånd på asylskäl och 15 148 personer beviljades uppehållstillstånd på anknytning med asyl-flyktinggrund. Antalet så kallade ”dåliga” uppehållstillstånd under 2016 var alltså 71 671 + 15 148 = 86 819. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 58 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså  nästan tre av 5: 3/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2019 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid ungefär en av fem: 1/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2020 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2021 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid en av sex: 1/6.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2022 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid två av fem: 2/5.

I genomgången av beviljade uppehållstillstånd för 2023 låg andelen beviljade uppehållstillstånd för asyl och anknytning med asyl-/flyktinggrund vid ett av fem: 1/5.

Trenden de senaste åren är att andelen sjunkit år efter år. Siffrorna sjönk i såväl faktiska antal som i procentandel. Mellan 2016-2021 (en femårsperiod) hade andelen beviljade uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund långt mer än halverats. Under 2022 ökade andelen till ”rekordnivåer”. Detta har delvis sin orsak i att det pågår ett krig i Ukraina, vilket har medfört att miljontals flyr landet. Under 2023 och 2024 har andelen minskat igen. Det har också delvis sin orsak i att svensk asyl- och migrationspolitik har stramats åt under senare år.

Det finns ett flertal faktorer som påverkar siffrorna. Det har gjorts förändringar i det s k etableringsprogrammet, vi har den nya gymnasielagen som antogs 7 juli 2018, reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet och FN:s globala migrationsramverk.

Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.

* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.

Källor:

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2016

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2017

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2018

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2019

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2020

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2021

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2022

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2023

Migrationsverket: Beviljade uppehållstillstånd 2024

Migrationsverket: Frågor och svar om massflyktsdirektivet

Artiklar

SD-problemet i kommunerna

Mandaten som politiska partier SD erhållit i de senaste kommunvalen 2014, 2018, 2022 har inte det partiets kommungrupper lyckats behålla fullt ut under hela mandatperioderna. Kommer partiledare Jimmie våga utlova vallöfte en gång till om ”inga tomma stolar”?

2014 erhöll SD 1324 mandat i landets alla kommunfullmäktige.

81 tomma stolar hade SD i kommunernas KF i slutet av den mandatperioden. (Vi har ej hittat någon pålitlig summering av de partipolitiskt oberoende ’vildarna’ från slutet av sommaren 2018)

2018 erhöll SD 1806 mandat i kommunerna.

2022 erhöll SD 2091 mandat i landets kommuner. De har under blott de första 18 månaderna, redan tappat politisk kontroll över 4% av de mandaten i landets kommunfullmäktige. 31 tomma stolar och 53 vildar.

Källhänvisning:

http://www.val.se redovisar tomma stolar och avgående ledamöter.

Metodbeskrivning över partipolitiskt oberoende:
Motarguments frivilliga volontärer gick till alla landets kommuners offentliga web-register över förtroendevalda och summerade de som valts in på SD-stol, och som nu sitter kvar i KF utan att vara medlem i SD.