Etikettarkiv: argumentationstips

PK

Avslöjandena som Researchgruppen och Expressen gjorde i december 2013 om kommentarsfälten, visar att ett relativt litet antal skribenter står för en väldigt stor andel av kommentarerna på forum som Avpixlat, FriaTider men även på SVTdebatt. Retoriken och påståendena i många av kommentarsfälten verkar ofta bestå av liknande fraser som återupprepas av flera.

Det är i stort sett samma uttryck och begrepp som repeteras av många, likt papegojor. Ganska ofta med identiska ordföljder. Denna företeelse kanske kan bero på att dessa kommentatorer skulle kunna ha läst exakt samma skrämselpropaganda, framställd och formulerad efter strikta mallar. Det förefaller även som att den granskade gruppen personer automatiskt litar blint på de myter och vandringssägner som bygger på lögnaktigt framställd statistik om bl.a. de påstått gigantiska ‘kostnaderna med massinvandringen’.

Källa: http://www.top.freewallpaper-s.net/rwx/Blood_on_Keyboard.JPG
Källa: http://www.top.freewallpaper-s.net/rwx/Blood_on_Keyboard.JPG

Det kan vara en indikation på att individer i den gruppen riskerar att bli farligt likriktade och mest bara dunkar varandra i ryggen. Kanske riskerar de att hetsa fram varandra till än värre formuleringar.

Vilka är det egentligen som är PK?

När liknande fraser och uttryck används ofta och återupprepas av många i en grupp, blir de till deras interna jargong, vilket ger de orden en sammanhållande verkan. Argumentens utformning i sig kan bli till en sorts ”bevisning” för gruppens medlemmar att de delar ideologi och ‘hör hemma’ bland de andra i en samstämmig konsensus. Deras åsikter, begrepp och nedvärderande omdömen de skriver om alla andra utanför deras grupp, blir till deras form av Politiska Korrekthet i deras egen specifika umgängeskrets.

Det konstigaste av allt är kanske att det finns en grupp som rutinmässigt kallar traditionella nyhetskanaler nedsättande för ‘PK-media’ och vägrar lita på dem. Medan de omedelbart verkar ta till sig alla uppgifter och påståenden som står skrivet med uppenbart främlingsfientlig ‘PK-jargong’ på grovt vinklade ‘nyhetskanaler’ på Internet. Märkligt nog verkar en del lita blint på det som ‘sanningen’ – helt okritiskt.

Jag gissar att en hel del av dessa personer inte har fått tillräcklig träning av sin förmåga att tänka kritiskt, granska texter i massmedia med ett skeptiskt förhållningssätt. Beteendet verkar tyda på att få läser flera, fristående, oberoende källor och att de inte utvecklat förmågan att skapa helt egna argument och åsikter. Är det kanske en uppgift som grundskolan behöver jobba mycket mer med?

Logikfel: Halmdocka

Argumentationsgreppet som vanligtvis kallas för halmdocka eller halmgubbe är oftast felaktig logik. På engelska heter det ”straw man”.

Halmgubbeargumentation går till ungefär så här; en person använder ditt argument, eller en liten del av det, som utgångspunkt, men blåser upp det helt ur proportion, utvidgar det så att det blir extremt, överdrivet, hypotetiskt eller fånigt (för att de enklare ska kunna bemöta dig).

Ett klassiskt exempel på denna argumentation är då någon säger att den vill ha förbud mot t.ex. pornografiska foton i tidningar och böcker. Åsiktsmotståndare kan då till exempel ta till följande halmgubbe: ”Jaha, så du tycker vi ska börja bränna böcker eller bibliotek?”

Book burning
pcorreia / Foter.com / CC BY

En halmgubbe används alltså vanligtvis för att visa andra hur absurt ditt argument är, så man därigenom kan förlöjliga din logik och hur ologiskt du resonerar. Om du väljer att fortsätta den diskussionen, blir du så att säga tvungen att bemöta sådant som inte var ditt argument ifrån början, utan någon annans medvetet eller omedvetet felaktiga tolkning av ditt ursprungliga argument.

Avväpna argumentet

Det är lätt att falla i fällan och börja bena ut detaljerna och slösa bort tid på att försöka bemöta kritik mot sådant som du inte påstått. Men det går att avväpna om du svarar ungefär:

”Lägg inte andra personers ord i min mun.”

Försök alltid att påvisa att det du skrivit var din åsikt och att din åsikt inte förändras för att någon annan feltolkat det du skrivit. Du kan till och med välja att artigt avsluta hela diskussionen om du känner för det, det ingår i din yttrandefrihet.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna till motargument.se (t.ex. denna artikel) när du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Logikfel: Guilt By Association

Detta argumentationsfel kallas även för kollektiv skuldbeläggning. Det används för att försöka utmåla individer som hemska eller för att kasta skällsord mot någon. Detta enbart baserat på vilka vänner de har eller vilka grupper de är medlemmar i.

Det mest uppenbara med logikfelet är att två olika personer kan vara helt överens om vissa ämnen och samtidigt ha vitt skilda åsikter om väldigt många andra saker. Så är det även inom politiska partier och inom religiösa trosuppfattningar. Man har inte alltid exakt samma åsikter och uppfattningar i samtliga frågor som andra personer den grupp man själv tillhör. Dessutom ingår varje person i väldigt många olika grupptillhörigheter och grupperingar samtidigt, läs gärna mer om detta med ”Intersektionalitet

Friends can disagree — people that disagree can be friends

Ett mycket vanligt förekommande exempel på detta argumentationsfel är: ”Kommunistledare i Sovjet och Kina mördade många miljoner människor — därför är alla kommunister massmördare”.

Detta används faktiskt väldigt ofta i kommentarsfälten på internet och förekommer även hos Carl Hamilton på Aftonbladet. Här följer några extremt överdrivna exempel, enbart för att demonstrera hur absurt logikfelet är:

”Du vill ha ett utbyggt välfärdssystem — det ville kommunisterna också — alltså är du medskyldig till alla kommunistregimers massmord”. ”Nazisterna byggde mycket motorväg — därför är alla som bygger motorväg lika farliga som nazisterna”. ”Adolf Hitler var vegetarian och tyckte mycket om hundar — därför hatar jag alla vegetarianer som tycker om hundar”.

Det går att generalisera lite om personer som säger att de stödjer ett främlingskritiskt, rasistiskt parti. Anledningen är att de genom det stödet själva väljer att associeras med det partiets ideologi och därmed kan anses som att de har samma åsikter.

SDU bjuder in extremister till Almedalen
SDU bjuder in extremister till Almedalen (klicka på bilden för att förstora den)

Det finns tillfällen då det är högst relevant att anklaga två parter för att ha samma åsikt. Det är bland annat när de båda parterna uttryckligen uttalar att de har samma åsikt. Som när SDU sommaren 2013 bjöd in andra extremhögerpartier från Europa till Almedalsveckan. (Se bilden med pressklippet till höger, klicka på den för att förstora).

Citatet från SDU:S ordförande Gustav Kasselstrand visar att han och SDU delar åsikter med de grupper som de bjudit in. Linus Bylund uttalar sig sedan på ett sätt som dels motsäger SDU:s avsikt, och som kan tolkas som att det hos SD finns en rädsla att bli anklagade för GuiltByAssociation.

Då man anklagar en person för att ha en åsikt som ingår i ett partis ideologi är det inget personangrepp. Däremot skall man akta sig för att automatiskt klumpa ihop en person med alla andra personer som stöder samma parti eller alla andra frågor som ingår i det partiets ideologi.

Det går inte att göra samma typ av generalisering och ihopklumpning om personer som har liknande religiös trosuppfattning. Religion är väldigt personlig för alla religiösa. Det finns dessutom väldigt många olika individuella tolkningar om i princip alla ingående element i varje religion.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Logikfel: Personangrepp

Personangrepp är ett argumentationsfel som även är känt under det latinska uttrycket ”Ad hominem”.

Ad hominem - argumentation på ankdammsnivå
Ad hominem – argumentation på ankdammsnivåpasma / Foter.com / CC BY-NC

Detta argumentationsgrepp ser oftast ut så här; person A beskriver nedvärderande detaljer om person Bs utseende eller karaktärsdrag i argumentationen om något helt annat ämne än vad det är som person B försöker debattera om. På detta sätt svartmålas person B och på så vis försöker person A ”vinna” debatten.

Personangrepp är alltså bara ett påhopp på åsiktsmotståndarens person – helt utan att använda några argument om själva debattämnet.

Märk väl att man i princip alltid har rätt att skriva kritik mot en persons åsikter, texter och handlingar, så länge det rör sakfrågan och debattämnet och man inte går över gränsen till personangrepp.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Logikfel: Snöbollseffekt

Snöbollseffekten är ett argumentationsfel som även är känt som Slippery Slope

Detta argumentationsgrepp bygger ofta på felaktig logik. Det ser oftast ut så här; en person beskriver en incident, företeelse eller skeende, och försöker med det som grund påstå att något helt annat — som de anser är mycket värre — automatiskt kommer att inträffa. Trots att det kanske inte ens går att påvisa att någon sådan följd någonsin kommer att ske. Det kanske kan finnas en viss koppling (korrelation), men inte någon bevisbar kausalitet.

Namnet för argumentationsfelet kommer ifrån en tänkt snöboll som rullar nerför en backe och samlar på sig mer snö och momentum. Den växer automatiskt och kan inte stoppas — förrän en påstådd katastrof inträffat.

Addiction, Gluttony - Day 149 of Project 365
purplemattfish / Foter.com / CC BY-NC-ND

Ett vanligt förekommande typexempel på denna argumentation är när någon försöker beskriva att cigarettrökning leder till missbruk av allt tyngre och farligare droger. Personer som vill förbjuda pornografi kan ibland utmålas som att de vill fortsätta att förstöra och bränna alla böcker och tidningar.

Det är minst lika vanligt att någon försöker peka på en kurva i ett diagram och extrapolera ut det i framtiden, i exakt samma vinkel och trendriktning. Som att de tror att man kan göra en sådan ”prognos” och peka på att den automatiskt kommer ske exakt så.

Ett exempel är hur snöbollseffekt-argumentet används gällande med kriminalstatistik eller migrationsstatistik. I vissa situationer kan man göra sådana prognoser, men det finns oftast väldigt liten exakthet med att försöka göra sådana prognoser (som enbart utgår ifrån den tidigare trenden). Och då bör man vara väldigt tydlig med att man bara avser försöka göra en prognos, och att man inte försöker använda det som bevis för framtida händelser.

Det finns vissa som försöker göra politiska poänger med diagram över immigrationen. År 1999 immigrerade ungefär 50 000 personer till Sverige. Tio år senare, 2009, immigrerade cirka 102 000 personer, (bruttosiffror, emigrationen är ej avräknad). Och de kommer med hjälp av det försöka argumentera: ”immigrationen år 2019 kommer att ha dubblats, till minst cirka 200 000 personer per år”. Alltså är det ofta bara argumentationsfel och oförståelse för statistik när någon alarmist försöker ”skrämmas” på det viset.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Källa till migrationsstatistiken i exemplet: www.SCB.se

Logikfel: Falsk Dikotomi

Argumentationsgreppet falsk dikotomi bygger oftast på felaktig logik. Kallas ibland för ”Pest eller kolera” eller ”Svart-vitt tänkande”.

En falsk dikotomi ser ut så här; en person beskriver en valsituation, och påstår att det endast går att välja ett av två olika alternativ. Du kan då avväpna det hela genom att bevisa att det går att välja ett helt annat skeende eller att det existerar flera andra alternativ.

Ett vanligt förekommande typexempel på denna argumentation är när någon försöker beskriva att två olika grupper i samhället kostar pengar — du måste välja mellan att ge bidrag till pensionärer eller till invandrare och därmed sluta ge bidrag till den andra gruppen. Det är ganska uppenbart att man samtidigt kan ge bidrag till BÅDE pensionärer OCH invandrare, samt även till andra grupper och behövande i samhället.

Det finns ett fåtal situationer då endast två alternativ är tänkbara, t.ex. när man singlar slant. Då är endast krona eller klave möjliga.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna till motargument.se (t.ex. denna artikel) när du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

#artigdebatt

Vi har ett ansvar. Vi som skriver på nätet. Vi som deltar i den debatt som rör sig på olika plan och i olika sociala grupper överallt på internet. Vi har ett ansvar mot de som är yngre än oss, de som inte är vana att befinna sig i diskussioner och de som inte delar våra åsikter.

Ingen annanstans ser vi så hårda ord och så direkta kränkningar som på nätet — i bloggar, sociala medier och kommentarsfält. Bara för att tonen är hård och kränkande så ger det en inte mer rätt, mer klokskap eller en högre status. Det ger dock ett ännu hårdare samtalsklimat och fler otrevliga upplevelser i diskussionsforum etc.

artigdebattlitenDe som varit igång ett tag kopplar bort. Blir inte arga eller biter ifrån på samma sätt. Det är lätt hänt. Lättare än att säga ifrån. Vilka är vi när det gäller att klaga på att samhällsklimatet har hårdnat för våra yngre när vi inte är bättre själva? Hur var det med uppfostran och hyfs? Vi vuxna är inte bara förebilder i den riktiga världen och den faktiska sociala miljön. Vi är förebilder även i den virtuella världen.

Nu har jag en mycket liten blogg i en mycket liten del av internet men jag skulle ändock vilja försöka utlysa ett litet upprop:

#artigdebatt

Det hela går ut på att inte skriva saker som du inte skulle kunna säga till personen om denne stod framför dig. Att reagera då någon skriver på ett kränkande sätt. Att agera mot den virtuella (men samtidigt verkliga) våldstolerans som finns på internet. Vi ska inte behöva tåla dessa ”elddop” som de flesta har varit med om – första gången du blir riktigt ledsen eller arg när du diskuterat på internet. Vi som har fått rutin och distans måste agera. Oavsett vilken ståndpunkt vi har.

Vi måste visa att det är våra åsikter som skiljer sig. Att diskussioner inte vinns genom att kränka motståndaren. Vi ska inte ta lärdom av våra riksdagspolitiker och deras pajkastning. Vi ska höja oss över det. Vi ska föra hårda debatter om svåra ämnen. Men vi ska bete oss och föra en artig debatt, med alla. Alltid.

/ Andreas Meijer
Läs fler artiklar på Andreas egen blogg

Boan i toan

Min kompis kompis hade en faster som bodde i ett hyreshus i Falun. En dag upptäckte hon fuktfläckar i taket. Hyresvärden kallades dit och vid en närmare kontroll upptäcktes orsaken till fuktskadorna. En familj från Iran som bodde i våningen ovanför hade brutit upp parkettgolvet i vardagsrummet för att kunna odla potatis. Dessutom hade de höns i lägenheten. Jo, det är sant! Jag lovar!

Känner ni igen historien? Den finns i ett otal varianter. Bengt af Klintberg har samlat de vanligaste vandringssägnerna i fantastiskt roliga böcker. Vissa av dem är så bisarra att man viker sig dubbel av skratt. Män som fastnat med kronjuvelerna i dammsugarslangen. En familj som varit på marknad i Polen och där råkat köpa en pytteliten isbjörn i tron att det var en hund. Jösses.

Trodde jag på dessa skrönor när jag var liten? En del av dem i alla fall. Romska kvinnor med 20 frysta kycklingar under kjolen, råttkött i kinamaten och boaormar i toaletten. Jag var fullständigt livrädd att bli biten i rumpan när jag skulle kissa. Fast det är klart, jag var även övertygad om att kungen åt pannkakor varje dag och att en av de tre vise männen hade myrr med sig. Jag begrep inte särskilt mycket.

Många skrönor om utlänningar är just skrönor, och ingenting annat. Men vad ser vi som sanning idag? Vad kommer vi att skratta åt om 20 år?

Jag tror inte att alla muslimska 8-åriga flickor tvingas gifta sig med 80-åriga gubbar, eller sina kusiner (som givetvis är rabiata självmordsbombare). Alla människor från Afrika har inte lägre IQ. Judar är inte snåla. Romer stjäl ej alla saker som inte är fastspikade. Jag tror inte att flyktingar som kommer till Sverige inte vill ses och uppskattas som individer.

Om vi bara försöker tror jag att vi kan komma ganska långt om vi vill avliva myter. Jag skrattar åt komiken i böckerna, men skrattet fastnar i halsen när jag tänker på de främlings- och invandrarfientliga som baserat på myter vill skapa en vrickad bild av verkligenheten. Dessa myter baseras på okunskap, en vit fläck på kartan. Utforskas inte denna fläck kan det leda till fördomar, och i värsta fall rasism.

Plastkulor i margarin och folk som kräks i korvsmet är ganska roligt. När Ny Demokrati sjöng ”The lion sleeps tonight” var det allt annat än roligt. Nidbilder och karikatyrer av personer som kan uppfattas som annorlunda är inte humor för mig. Förhoppningsvis inte för dig som läser den här krönikan heller.

Böcker av Bengt af Klintberg på Bokus

Islamisterna skriker!

Om du ser ett foto av en person som skriker — känner du något då? Om du ser detaljer i personens klädsel eller hens övriga attribut som gör att du kan tro att hen kan vara muslim — vet du helt säkert om den personen har en religiös tro och om hen är muslim? Om någon påstår att fotot är av en muslimsk eller islamistisk demonstration — är det verkligen så? Vilken gren av islam tror du den personen känner sig hemma hos? Kan det rent av vara ett fotografi av en sekulär, ateist i ett land där de flesta människor enligt dig ser ut att vara muslimer eller islamister?

A man shouts 'God is great' as demonstrators in background
coolloud / Foter / CC BY-NC-ND

Tror du att den mannen du ser på bilden alltid skriker varje dag? Tror du att alla män som har liknande religiösa tro som den mannen också skriker exakt likadant för exakt samma saker som den är upprörd över? Tror du att mannen som skriker är mycket mer religiös eller djupare troende — om det ser ut som att han skriker mycket, ofta, länge och högljutt på fotot?

Är personen på bilden den enda representanten som du känner till för alla personer som har en viss religion? Kan det verkligen vara en representant för alla andra människor som har den religion som du enligt dina fördomar tycker att mannen på bilden har? Eller är han just på den bilden mer av en representant för en känsla av sorg, frustration eller hopplöshet? Om du ser en enda skrikande man på ett foto — varför direkt hoppa till felaktiga slutsatser om alla män som är religiösa eller bor i det området?

Skilj på kollektiv och individer

De personer som har liknande religiös tro eller bor i samma område som personen på bilden har inte automatiskt exakt samma åsikter som personen som du ser. Det är bara de personer som du ser skrika på bilden som är den enda som skriker. Men vet du varför de skriker? Kanske skriker mannen för att hans älskade har blivit skadad t.ex. i en bilolycka. Det kan kanske bero på att hans favoritfotbollslag just har vunnit eller förlorat en slutspelsmatch.

skrikandemanKan du minnas senaste gången som ett nyhetsteam har åkt till Mosul, Bagdad, Kabul eller till Casablanca, Tunis, Kairo för att filma alla de miljontals muslimer som inte skriker?

Det talas mer och mer bland de som ”bara är kritiska till invandringspolitiken” om skrikande islamister och muslimer. De sätts nästan uteslutande i samband med antivästliga åsikter och omänskliga värderingar i ett perspektiv som om att varje enstaka muslimsk person är ett bevis för ett mönster av systematisk ondska.

Jag har letat länge, har ännu inte funnit någon nationalist, patriot eller socialkonservativ som ens har börjat försöka nyansera sin egen bild av religiösa människor från andra länder. Ingen av dom verkar ha tänkt tanken att de skulle kunna prova analysera sina egna fördomar och sina egna åsikter om bilderna som visas i media.

Ett foto på en arg person som skriker i en demonstration i ett fjärran land — är det något att vara rädd för?
En skrikande person på ett foto är i princip bara ett foto av en skrikande person.

Se även mer om bildanalys i denna artikel eller läs andra artiklar som publicerats på Motargument.se om källkritik och mediagranskning.

Myt: Antirasist är ett kodord

De säger att de är antirasister – men egentligen är de anti-vita

Detta citat kommer från det numera ganska välkända uttrycket ”Antirasism är bara ett kodord för anti-vit”. Det som användarna av detta uttryck har fått för sig, är att antirasist betyder att man hatar vita och ser rasism som något som vita inte kan utsättas för.

Folkmord
Folkmord

Deras argument faller i bitar när man betänker att det finns individer och grupper som identifierar sig som antirasistiska och som motsätter sig anti-vit rasism. Här på Motargument har publicerats en mängd artiklar som argumenterar för att rasism existerar även mot vita.

Folkmord?
Folkmord?

Kan man säga att förespråkarna av begreppet ”Antirasist är bara ett kodord för anti-vit” är rasister? Om vi reder ut begreppet så påstår de som använder det att antirasister vill blanda ut all vit hudfärg. De är alltså emot att två olika människor med två olika hudfärger skaffar barn tillsammans, d.v.s. rasblandning. De kallar dessutom detta för ”avsiktligt folkmord på vita”. Så ja, de ska med all rätt kallas rasister om de lever med den irrläran.

Däremot hörs det väl så gott som aldrig argument om att vita inte bör skaffa barn med varandra. Ändå verkar förespråkarna av ”Antirasism är ett kodord för anti-vit” känna sig utsatta:

Vem kallar dig rasist enbart på grund av att du som vit vill gifta dig och skaffa barn med en annan vit? Inte vi antirasister i alla fall. Vi är nämligen för att alla själv ska få välja sin partner oavsett hudfärg.

/Andrea Daleflod