Alla inlägg av Johan Löfström

Medgrundare till www.Motargument.se 2012 - 2026

Sverigedemokraterna – invandrarnas parti?

När personer försöker påstå att Sverigedemokraterna inte är rasistiskt eller främlingsfientligt, brukar en hel del av dessa ‘försvara’ SD genom att hävda att 20% av SD:s medlemmar har invandrarbakgrund. Jag tolkar det som att de försöker använda det argumentet som ett ‘alibi’, men de verkar inte inse vilken tankevurpa de gör.

SD har vid ett par tillfällen gjort medlemsenkäter. Björn Söder refererade siffrorna ur den senaste inför partimedlemmar och media i gamla riksdagssalen i februari 2013.

(spola fram till 13 minuter in i videoklippet för att lyssna på enbart den mest relevanta delen)

– En sak som är intressant är ju det här med om man är utlandsfödd eller har föräldrar som är utlandsfödda, eftersom ni känner till att vi blir beskyllda för både det ena och det andra…

Björn Söder, partisekreterare, SD

Jag är kanske en av få personer som räknat ut de faktiska talen, ur SD:s underlag. 2.831 personer hade skickat in svar i den undersökningen vilket då motsvarade ungefär hälften av alla deras medlemmar.

medlemmar

FAKTA:

Cirka 51 personer (av de 2.831 personerna som svarat på medlemsenkäten) har uppgett att de är födda i ett land utanför Europa. Färre än 2%.
Cirka 28 personer svarade att de är födda i Sverige och har minst en förälder som är född i ett land utanför Europa. Ungefär 1%.
Cirka 74 var födda i Europa (utanför Norden). De är färre än 3%.
136 personer (ca 4,8% av de som svarade på enkäten) var födda i Sverige och har minst en förälder som är född i Europa (utanför Norden).

SD:s skryt om sitt ‘alibi’ krymper fort om man bara synar siffrorna!
Ungefär 357 personer av de 566 som SD säger har någon form av invandrarbakgrund – de personerna är födda i Sverige. Ytterligare cirka 85 personer var födda i Norden. (ungefär 192-193 personer var födda i Sverige och har minst en förälder som är född i Norden)

SD skriver i sitt princip-program att de anser att invandrare från kulturellt och geografiskt närliggande nationer integrerar sig väl in i en svenskhet. Och man kanske kan tänka sig att SD räknar medlemmar i partiet som relativt väl integrerade ‘svenskvänner’? Ungefär som de skriver i kapitlet ”Nationen” i principprogrammet: ”Som infödd svensk räknar vi den som är född eller i tidig ålder adopterad till Sverige av svensktalande föräldrar med svensk eller nordisk identitet.” Då framstår det som ett gigantiskt hyckleri, om de påstår att var femte medlem har någon form av invandrarbakgrund.

Det skulle kunna vara så att procentandelen medlemmar som har annan än så kallad ‘helsvensk’ bakgrund är större eller lägre i den grupp av SD-medlemmar som inte svarade på denna enkät. Men, med min ickerasistiska människosyn spelar etnicitet/nationalitet/hudfärg/födelsestad/religiös trosuppfattning ingen roll. För det finns vissa människor i många andra länder som kan vara fientliga & rasistiska mot andra människor som de uppfattar som främmande och annorlunda! Till exempel i Rwanda, Myanmar, USA, f.d. Jugoslavien…

Det är inte ett relevant försvarsalibi att försöka utnyttja sina medlemmars födelseland! Ett parti kan faktiskt ha en rasistisk/främlingsfientlig ideologi och agenda även om du tror blint på myten: ‘var femte medlem har invandrarbakgrund’. Det syns snarare i de riksdagsmotioner de lämnar in och i partiprogrammet, och inte i medlemsregistret.

fotnoter: Sverigedemokraternas medlemsenkät fylldes i av medlemmarna själva på ett webformulär.
Jag grävde i siffrorna i SD:s medlemsenkät enbart för att jag var nyfiken på att hitta fakta bakom retoriken, jag bryr mig inte om vilken födelseort som någon person har.

Hur påverkar media oss?

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, i denna text beskrivs hur medierna kan välja att framställa olika ämnen för att försöka påverka hur vi sedan tänker på dem.

Hur medierna påverkar vad vi tänker på

En av de viktigaste och mest utforskade teorier om massmediers makt är den så kallade dagordningsteorin (agenda-setting). Mer än 400 studier har publicerats kring teorin, och sambandet som den visar är närmast att betrakta som ett orsakssamband. I korta drag säger dagordningsteorin att massmedierna inte är särskilt framgångsrika med att styra vad människor har för åsikt, men däremot väldigt skickliga på att styra vad människor har åsikter om. Det kallas mediernas dagordningsmakt.

Om landets största dagstidning konsekvent väljer att uppmärksamma klimatförändringarna framför förtrycket mot kurder i Syrien, kommer vi med största sannolikhet att uppfatta klimatförändringarna som en viktigare fråga än kurderna. Ju mer medierna uppmärksammar frågan, desto tillgängligare blir den i minnet. Det beror bland annat på de kognitiva selektionsprocesserna som presenterades i ett tidigare kapitel, men också på att verkligheten är så pass obegränsad att vi inte själva kan undersöka den utan förlitar oss på att journalisterna fungerar som gatekeepers som filtrerar och tar fram det som är viktigt utifrån främst samhälls- och upplysningskriteriet.

Dagordningsteorin består av två delar som kallas första och andra nivån. Första nivån handlar om det som sagts ovan, att medierna påverkar vilka saker vi tänker på och har åsikter om. Andra nivån handlar om hur vi tänker på dessa sakers attribut och det är här priming och framing blir viktiga. Om vi tar arbetslöshet som exempel så kan massmedierna dels framhäva detta regelbundet på bästa sändningstid och på så vis försöka påverka oss att tänka på arbetslösheten oftare och därmed se det som en viktigare fråga (första nivån). Dels kan de rama in frågan så att de bara speglar ett visst perspektiv av debatten – som att arbetslösheten minskar, ökar, består av unga, invandrare, akademiker och så vidare (andra nivån). Det ena handlar alltså om vilket objekt vi tänker på, och det andra på vilka attribut av detta objekt vi tänker på.

Det finns en viktig faktor som styr människornas påverkan vad gäller dagordningsteorin. Det är hur stor erfarenhet människorna har av sakfrågan. De som inte har någon direkt erfarenhet av exempelvis Österrike är mer benägna att påverkas av mediernas gestaltning av landet, än de som har en direkt erfarenhet av det.

Motargument.se publicerar en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken.

Hur upptäcks manipulationsförsök?

I samarbete med författarna Håkan Järvå och Peter M. Dahlgren publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, i denna del beskrivs tumregler som kan hjälpa dig att upptäcka manipulationsförsök.

Försvarsheuristiker – tumregler för att upptäcka manipulationsförsök

Det gäller att känna igen situationerna då du kan vara utsatt för manipulation och påverkan. Det är viktigt att lära sig att känna igen påverkansmetoder. Vi människor är vana att använda heuristiker tumregler – även om vi inte är medvetna om att det är det vi gör. Det bästa försvaret mot manipulation och påverkan är nya heuristiker eller tumregler som upptäcker försöken och försvarar dig mot dem.

Första grundläggande tumregeln är att aldrig fatta några avgörande beslut när man är i affekt. Detta gäller både positiva och negativa affekter. När vi är i affekt har vi garden nere, vi är lätta offer för våra egna känslor och för någon som vill utnyttja oss. Nyckelordet här är avgörande beslut, det vill säga beslut som till exempel innefattar stora summor pengar eller beslut som kan få långsiktiga eller allvarliga konsekvenser både för dig och för andra.

Ett generellt försvar är att aldrig fatta beslut på stående fot, det vill säga fatta inga avgörande beslut utan att ha funderat på saken i några dagar och ta reda på mer. Ett av de vanligaste knepen när någon vill manipulera dig är att få dig att fatta beslutet nu. Han eller hon vill inte att du ska gå hem och fundera. Det bör alltid vara en varningsklocka om någon betonar att du måste bestämma dig nu.

Ett tredje försvar är att alltid försöka medvetandegöra vad det kan vara för typer av påverkan som du utsätts för. Denna bok innehåller mängder av exempel på påverkansmetoder. Det kan vara en bra idé att träna på att lära sig känna igen dem. En övning kan vara att i olika valsituationer du hamnar i, fundera över vad det är för olika typer av påverkan du är utsatt för i den stunden.

En generell tumregel är att om du får ett erbjudande som verkar för bra för att vara sant – eller får höra talas om någon revolutionerande metod som verkar helt otrolig – är det med största sannolikhet för bra för att vara sant. Man bör vara skeptisk mot alla överdrivna påståenden.

En varningsklocka är om du finner att du på relativt kort tid fattar starkt tycke för en person – speciellt om det är en försäljare – men även om det är en ny bekantskap. Bedragare och försäljare är mästare på att bli omtyckta snabbt – och kan alla knep för att uppnå detta. Smicker är alltid en varningsklocka. Det är inget fel i att tycka om en annan människa och du behöver egentligen inte agera förrän personen i fråga vill få dig att göra något. Var försiktig med att gå med på att göra något som han eller hon vill få dig att göra. Vi har en automatik i oss att vi gärna säger ja till personer som vi tycker om, och det är den impulsen vi måste motarbeta. Det som personen vill få dig att göra kan verka oskyldigt, men vid det här laget vet du att även små steg kan leda till att du tar ett mycket större, och egentligen oönskat, steg lite senare.

En tumregel som försvar mot detta är att aldrig ta det där första steget när du har med försäljare att göra, be att få tänka på saken. Det spelar ingen roll hur oskyldigt det lilla steget verkar vara. Tänk så här: om det är ett litet oskyldigt steg, gör det heller inget om du låter bli. Om det dessutom är en person som genuint tycker om dig kommer denne att förstå om du vill vänta med ett beslut. Om du ändå luras att ta det där första steget är nästa automatik att motarbeta känslan av att upplevas som inkonsekvent om du skulle vilja dra dig ur. Det kan du enbart göra genom att aktivt strunta i den. Tänk på att det troligtvis är bättre att uppleva en känsla av att du skämmer ut dig – än att du förlorar en massa pengar eller blir indragen i något du kommer att ångra. Om du känner dig lurad, är du troligtvis lurad, rationalisera inte dina handlingar genom att tänka att det kanske inte är så farligt.

Detta gäller även grupper och läror som du kommer i kontakt med. Om du upptäcker att du försvarar en person, en grupp eller en lära som du precis kommit i kontakt med, och du blir förbannad för att någon kritiserar eller ifrågasätter – då är du troligtvis utsatt för manipulation.

Motargument.se publicerar en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken

Sociala tumregler styr beteende

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. I följande text tas en typisk psykologisk princip upp, en princip som är med och styr människors handlande.

Sociala tumregler styr mycket av vårt beteende

Har du någonsin funderat över hur en fågelflock eller ett fiskstim kan verka vara så samspelt? Hela flocken eller stimmet kan ändra riktning på bråkdelen av en sekund. Hur går det till egentligen? Det kan knappast vara en ledare som skriker order till sina underordnade, det skulle ta alldeles förlång tid. Nej, det måste vara andra principer som styr, något som sker på bråkdelen av en sekund. Inom biologin pratar man om självorganisation med vilket menas att små enheter spontant ordnar sig i större komplex utifrån några enkla styrande principer. I fallet med fåglarna har man med hjälp av datorsimulationer kunnat konstatera att flockens beteende kan förklaras av endast två enkla regler vilket således utgör allt en fågel behöver hålla reda på för att kunna flyga i flock:

  1. Flyg i samma riktning som dina närmaste grannar
  2. Undvik kollisioner genom att anpassa hastighet och riktning

Dessa två enkla regler kan alltså förklara ett så pass anpassningsbart och komplicerat beteende. Man har funnit att många fenomen i naturen kan förklaras på ett likartat sätt, några få enkla regler styr till synes komplicerade fenomen och beteenden.

Även mänskligt beteende kan i mycket förklaras på ett likartat sätt. Hur mycket tror du att du egentligen låter dig påverkas av andra människor? Om du är som de flesta som fått svara på den frågan så svarar du troligtvis att andra inte påverkar dig i någon större utsträckning. Du fattar dina egna beslut och du anser dem välgrundade och kan ofta motivera dina val med till synes rationella förklaringar. Men som du kanske börjar förstå om du läst så här långt i boken så finns det starka skäl att betvivla den bilden.

Vi i västvärlden vill kanske gärna tro att vi är individualister och herrar över våra liv, men om du skulle ta ett kliv ut i rymden och betrakta jorden utifrån skulle du se stora myrstackar med ett myller av människor som strömmar fram och tillbaka till dessa myrstackar. Hur pass individualistiska tycker du att myror är? Fågelflockars beteende kan förklaras av några enkla regler, mänskligt beteende är inte lika lätt att förklara och det krävs fler sådana regler för att kunna förklara det. Vi har dessutom den unika förmågan att kunna ta ett steg tillbaka och analysera vårt beteende vilket gjort oss till det framgångsrikaste djuret på vår planet.

Det gör oss extremt anpassningsbara. Om en djurart bara låter sig styras av några enkla principer så är risken stor att djurarten hamnar i en evolutionär återvändsgränd förr eller senare. Att kunna analysera och förändra sitt beteende gör att människor kan anpassa sig till i princip alla miljöer, vilket också blir tydligt när man ser var vi bosätter oss. Vi kan bosätta oss i extrema miljöer som Grönland och Sahara och allt däremellan. Djur är i allmänhet beroende av ett specifikt ekosystem och när det ekosystemet förändras klarar många djurarter inte av att anpassa sig och dör ut.

Därmed inte sagt att vi inte styrs av regler vi också. Som dual process-forskningen och socialpsykologisk forskning tydligt visat så är vi ofta lika regelstyrda som andra djur. De regler som förekommer här i boken är de flesta av de man än så länge funnit styr vårt beteende.

Det här avsnittet handlar om de sociala reglerna som styr oss. Du tror kanske att det är rationella val som styr när du umgås med andra men det mesta av umgänget regleras av att principer som du oftast inte är medveten om. Låt oss kalla dem för tumregler då det beskriver ganska väl hur de fungerar. Det är enkla regler du tar till i sociala situationer, speciellt när du känner dig osäker på hur du ska bete dig. De hjälper dig oftast bra och gagnar ditt överlevande. Du är som sagt oftast inte medveten om att du använder dessa tumregler och det sker per automatik. Precis som med andra processer så kan de också utnyttjas för att påverka dig i dina beslut och du har garanterat själv utnyttjat någon av dessa tumregler för att få din vilja fram.

Motargument.se publicerar en artikelserie med kortare smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. Läs även en recension av boken.

Logikfel: Plocka russin

Ibland väljer och vrakar en del ur statistik och forskningsrapporter för att endast använda sig av ett begränsat urval som belägg och bevis för sitt påstående eller sin tes. Detta logiska felslut och argumentationsfel brukar kallas för ”att plocka russinen ur kakan”, ”cherry-picking” eller även ”Texas sharpshooter”.

COMPOSITION OO2
SNARF 1962 / Foter / CC BY

Om du misstänker att någon har gallrat grovt och kanske valt ut enbart vissa, och valt bort andra, data till sitt åsiktsunderlag, kan du begära att få länkar till deras beslutsunderlag, för att kunna kolla upp om den statistiken ursprungligen innehåller en mycket större mängd information. Det kan visa sig att de utvalda siffrorna endast är en mindre del av helhetsbilden – dessutom kan det finnas motsägelsefulla uppgifter utanför den utvalda statistiken, eller finnas andra, oberoende källor, som motsäger delar av eller hela slutsatserna. I vissa fall nämner även upphovspersoner bakom statistik eller forskning just sådant.

Försök att alltid läsa fotnoter till diagram, läs igenom det kapitel i forskningsrapporter som har rubriken ”Abstract”

Om helheten och översiktsbilden är en helt annan och man skulle kunna göra helt andra tolkningar – men inte den slutsats som din åsiktsmotståndare har gjort – så har hen antingen oavsiktligt glömt eller avsiktligt utelämnat delar. Hela hens argumentation tappar trovärdighet, blir svagare eller opålitliga.

Avväpna metoden

Det kan ibland bli mycket tydligt att de utvalda bevisen pekar mot en sak och att de ‘ignorerade’ databitarna runtom talar emot argumentationen. Du behöver inte vara expert på statistik, eller, för den delen, det aktuella forskningsområdet, för att upptäcka bristerna och på så sätt kunna knäcka hela argumentationskedjan. Du bör med lätthet kunna motbevisa och falsifiera din åsiktsmotståndares argumentation enkom genom att nämna detta och du bör tvivla på hens slutsatser som utgår ifrån den ”bevisningen”. Ett lämpligt motargument kan formuleras ungefär så här:

”Dina källor innehåller mycket mer information/data/statistik, vilket motbevisar din egen slutsats och argumentation.”

Dessa argumentationsfel kan också bero på ”Konfirmering/Confirmation Bias” – om en person valt ut enbart ett fåtal belägg som stödjer dennes egna förutfattade åsikter, istället för att se till helheten och inkludera även andra argument. Försök att visualisera en person som själv tar på sig skygglappar inför vissa fakta och som enbart accepterar de fakta som bekräftar och understryker hens världssyn och fördomar. Det du då kan begära är att personen inkluderar samtliga delar och också ser till helhetsbilden, alternativt letar upp mer likadan forskning och/eller statistik så att det blir en större mängd data som kompletterar bilden och gör det svårare att bara plocka russinen.

Det humoristiska ursprunget bakom namnet ”Texas sharpshooter” förklaras ungefär så här: ”Skjut ett flertal patroner med en hagelbössa mot en ladugårdsvägg. På den del av väggen som träffats av störst mängd hagel målar du måltavleringar. Om du ser till att placera centrum av ringarna runt den mest koncentrerade ”målbilden” kan du sedan skryta om hur pricksäker skytt du är”.

Denna artikelserie avser att förklara de vanligast förekommande argumentationsfelen som syns i debatter och i kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna till denna artikelserie när du, i debatter, upptäcker någon som försöker använda respektive argumentationsfel.

Logikfel: invandring och uppehållstillstånd

Tyvärr förekommer frekventa sammanblandningar av begrepp som migration, invandring, asylansökningar, flyktingar och uppehållstillstånd. Denna förvirring märks tydligast bland de som är ”kritiska mot invandringspolitiken”.

Denna specifika begreppsförvirring är besynnerlig och ständigt återkommande. En del insinuerar att statistiken från Migrationsverket och SCB inte skulle stämma, utan påstås vara ‘mörkad’. Vissa verkar tvivla på att en person som har varit svensk medborgare från födseln skulle kunna räknas som immigrant till Sverige. Många kanske gör detta av okunskap. Några kanske gör det avsiktligt?

Kent Ekeroth, Sverigedemokraterna, är en av de som sprider denna förvirring i stor omfattning:

Vi på Motargument.se kan här och nu lugna Kent, alla Sverigedemokrater och deras anhängare på ett par viktiga punkter:

  • Migrationsverket för statistik över asylansökningar och beviljade uppehållstillstånd – permanenta, så kallade PUT, samt tillfälliga, tidsbestämda, temporära.
  • Migrationsverket för INTE statistik över var några svenska medborgare bor, när de flyttar utomlands eller återvänder hem.
  • SCB för statistik över befolkningsmängden och migration – befolkningsökning samt invandring – utvandring, man kan även se antal migranter per år som har svenskt eller annat medborgarskap.
  • Svenska medborgare, som under minst ett kalenderår skriver sig utomlands för att till exempel arbeta, behöver inte söka uppehållstillstånd hos Migrationsverket den dagen de väljer att flytta hem och återigen skriva sig på en adress i Sverige. De registreras via folkbokföringen hos Skatteverket och syns i SCB:s befolkningsstatistik.
Home
E.T. Phone HomeLooking Glass / Foter / CC BY-SA

Om du inte har ork att läsa igenom enkel statistik kan Motargument förmedla, till dig och till Kent, att under år 2013 beviljade Migrationsverket ungefär 39.000 permanenta uppehållstillstånd till utländska medborgare. SCB:s prognos för hur många svenskfödda, svenska medborgare – som blev ‘hemvändare’/återinvandrare var 18% av all invandring; ungefär 20.800 personer. Det är för övrigt ungefär 150.000 svenskfödda, som har 2 svenskfödda föräldrar, som nu bor utomlands. Invandringsöverskottet var ungefär 65.000 personer, år 2013.

Att ringa Migrationsverket och fråga hur många svenska medborgare som finns i deras statistik över uppehållstillstånd är ungefär lika märkligt som att ringa Posten för att fråga hur mycket e-post som sänds. Om en riksdagsledamot inte har förstått detta, så kan väl åtminstone ni andra tänka till ordentligt om ni ser på några naiva ‘propagandafilmer’?

Fotnot:
Utländska medborgare behöver vara bosatta legalt i Sverige i 4-5 år innan de kan ansöka om medborgarskap.
När Motargument rapporterar om antal permanenta uppehållstillstånd, PUT, talar vi ENBART om permanenta uppehållstillstånd till utländska medborgare/flyktingar.

Påverkan & manipulation

Är du intresserad av hur personer kan bli manipulerade in i en religiös sekt eller påverkade av saker de ser på tv? Har du en nyfikenhet kring retorik och argumentation? Vill du lära dig mer om hur människohjärnor fungerar i interaktion med andra människor? Här är en helt nyutgiven bok med mycket intressant och underhållande läsning som täcker in dessa områden och en liten aning utöver det, i syfte att ta ett helhetsgrepp och bli en sorts kurslitteratur och läsning för lekmän i en och samma bok.

Bokens framsida:
Påverkan och Manipulation av Håkan Järvå & Peter M. Dahlgren

Boken ”Påverkan & manipulation” är skriven av Håkan Järvå & Peter M. Dahlgren. Dessa författare brukar blogga och skriva på twitter om bl.a. forskning, beteendevetenskap, debattteknik osv. Jag har en ambition att försöka lära mig så mycket som möjligt, utan att behöva plugga på högskola eller universitet. Denna bok är enormt lärorik och nyttig för mig som obildad lekman. Vid många tillfällen har jag högt läst upp ett par meningar och det har lett till mycket intressanta diskussioner här hemma, och bidrar till insikter och idéer som är angränsande till chattar som jag varit med i på twitter om intolerans, främlingsfientlighet, antirasistiskt arbete, religionskritik osv.

Författarnas ambitioner är stora, men jag anser att de lyckas enormt bra att ge mig mängder av nyttiga insikter och med att hålla sig kortfattat och lättläst. I slutet av varje kapitel finns en kort sammanfattning och lästips till 3-4 forskningsrapporter som man kan söka upp om man vill fördjupa sig i varje område. Jag har ännu inte googlat en enda gång efter någon av dessa vetenskapliga artiklar, men kommer att försöka göra det lite då och då – efter att jag har läst om denna bok ännu en gång, mycket noggrannare.

Jag såg mest av allt fram emot att läsa Del 3 som handlar om hur medier och språket kan användas för att påverka människors uppfattning. Kapitel 11 i Del 3 består av många olika uppräknade tumregler och logiska felslut som görs av olika debattörer. Det liknar en artikelserie som pågår här på Motargument.se som handlar om bl.a. argumentationsfel.

Hela tiden jag läste boken så insåg jag att i princip samtliga kapitel innehöll väldigt viktiga saker. Jag fick många nya intressanta lärdomar överallt, som jag tror att jag kommer ha stor nytta av. Detta är enligt mig alltså inte enbart intressant för studenter i psykologi, sociologi, utan skulle kunna bli en sorts basverk och perfekt nybörjarintroduktion att ha i bokhyllan för alla som är det minsta lilla intresserad av mänskligt beteende och gruppdynamik.
Författarna har sammanställt en rejält tilltagen litteraturlista som är på cirka 20 sidor längst bak i boken. Det finns även en websida med videoklipp som är fantastiskt underhållande att titta på om man är nyfiken på beteendevetenskap och hur manipulation kan gå till.

Motargument.se publicerar i samarbete med författarna en artikelserie med smakprov ur boken.
Länk till boken (köp den på Studentlitteratur, AdLibris, Bokus el.dyl)
Länk till Håkan Järvås sida
Länk till Peter M. Dahlgrens sida där han beskriver boken.

Myt: 116.000 flyktingar per år

Migrationsverket har publicerat sin sammanställning för hela kalenderår 2013. Genast har felaktiga rykten och falska mytbildningar börjat spridas i flera olika Facebookgrupper och i många kommentarfält.

FAKTA

39.000 fick PUT i Sverige, år 2013

MYTEN:

”Fler än 116.000 fick PUT i Sverige, år 2013”

Personer som citerar invandringsstatistik måste lära sig en viktig detalj, nämligen att det inte håller att bara bläddra längst ner till slutraden i tabellen för att titta på totalsumman över antal personer.

De måste även titta på alla de olika kategorierna som tabellen inkluderar och tänka efter om alla dessa är invandrare eller ej.

Alltså – hör man massinvandringsmyten om 116.000 PUT-invandrade år 2013, eller liknande siffra, och jämför med Migrationsverkets tabell, så kan man lätt se att ”de som är kritiska mot invandringspolitiken” medvetet eller omedvetet buntat ihop samtliga kategorier och försöker måla upp alla dessa som immigranter.

I vissa fall så benämner man även samtliga dessa 116.000 personerna som ”tärande bidragsfall” – vilket vi snabbt kan se är helt felaktigt. Myten är en grov överdrift – en rejält uppblåst skrämselpropaganda.

Myten bygger på sammanblandning av allting

De personer som redovisas i officiella statistiken inkluderar alla personer som har fått ett tillstånd att uppehålla sig i landet, både de som fått ett permanent, men även väldigt många som fått tillfälligt, tidsbegränsat uppehållstillstånd.

De flesta som redovisas i denna statistik har fått en EES-uppehållsrätt (20.712 personer) eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för jobb (19.292 personer) eller studier (7.559 personer). Eller så är det en person som har fått ett tillfälligt uppehållstillstånd som anhörig för att kunna bo tillsammans med sin partner som jobbar eller pluggar i Sverige. Statistiken inkluderar även alla adopterade barn samt så kallad ”Kärleksanknytning”. Och vi vill väl hjälpa till så att familjer ska kunna bo tillsammans i Sverige?

39.000 personer fick PUT 2013

Personer som har fått ett PUT – permanent uppehållstillstånd – i Sverige år 2013:

  1. 17.227 Asyl – skyddsbehövande
  2. 1.378 Asyl – synnerligen ömmande omständigheter
  3. 7.646 Konventionsflyktingar
  4. 2.187 Kvotflyktingar
  5. 10.673 Anhörig till person som tidigare fått uppehållstillstånd i Sverige som konventionsflykting/skyddsbehövande/synnerligen ömmande omständigheter/tidsbegränsat tillstånd.
  6. Totalt: c:a 39.000 personer – Inte 116.000!

Samtliga siffror hittar du i migrationsverkets dokument ”Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter, första och andra instans (beslut av Migrationsverket och Migrationsdomstolarna). Förstagångstillstånd. 2013”.

PUT 2013

Sprid gärna bilden!


Jämför och förstå mera

Antal asylansökningar som lämnades in var lite drygt 54.000 i Sverige. I Tyskland ansökte 85.000 personer om asyl och i Frankrike ansökte 55.000 personer (preliminära siffror till och med november 2013).

Antal asylansökningar som fick avslag var ungefär 51% i första instans under kalenderår 2013. Troligen så kan några av dessa avslag överklagas till andra instanser, men man kan inte ännu säga hur många av de som kan få omvandla beslutet till ett uppehållstillstånd i Sverige.

Största delen av alla gäststudenter lämnar Sverige efter deras tillstånd gått ut, eller efter sin examen. Vissa åker tillbaka till hemlandet, andra reser vidare till ett annat land. År 2011 fick 1097 studenter uppehållstillstånd för att arbeta i Sverige efter avslutade studier.

Mer än hälften av alla arbetstillstånd som beviljas är tidsbegränsade till 6 månader (källa Migrationsinfo.se, 2009). Det rör sig om bland annat bärplockare.


Källor
Migrationsverket
Beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter, första och andra instans (beslut av Migrationsverket och Migrationsdomstolarna). Förstagångstillstånd. 2013 (pdf)
Migrationsinfo.se

Fotnot
En stor andel av de invandrade till Sverige varje år är en svenskfödd person som redan tidigare haft ett svenskt medborgarskap och som har 2 svenskfödda föräldrar. Det är svenskar som flyttar hem från att ha bott och jobbat i utlandet. Kalenderår 2012 var den gruppen ungefär 20% av all invandring.

Ordningsföljden på argumenten

I samarbete med författaren Håkan Järvå publicerar Motargument.se en artikelserie med smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”. I denna text beskrivs hur t.ex. telefonförsäljare argumenterar för att försöka få dig dit dom vill.

Hur ordningsföljden på argumenten påverkar oss

Argument läggs sällan fram ett och ett, där varje enskilt argument bedöms för sig. I stället lägger man fram flera argument under en debatt, och beroende på hur dessa argument organiseras kan de tillsammans utgöra ännu starkare stöd för tesen. Man kan likna det vid att nysta ut ett garnnystan, det är först när man gjort det man kan se hur de olika delarna hänger ihop och var någonstans de är hoptrasslade. Det finns olika sätt att konstruera och strukturera argument tillsammans. Komplexa argument kan struktureras på huvudsakligen tre sätt: seriellt, konvergent eller parallellt.

Seriella argument. Flera argument som leder fram till tesen i en kedja av argument. Varje argument i kedjan är beroende av det föregående argumentet för att man ska kunna nå slutsatsen. Som exempel kan vi försvara tesen ”flygproblemen gjorde att jag förlorade jobbet”. Till detta har vi tre kedjeargument: För det första hade mitt bagage fått fel etikett. Eftersom bagaget hade fel etikett så hamnade det i fel stad, och eftersom bagaget hamnade i fel stad hade jag inte tillgång till värdefulla dokument som jag behövde under min företagspresentation. Och då företagspresentationen blev dålig så fick jag sparken från jobbet.

Här ser vi alltså hur det seriella argumentet fungerar, varje argument leder in i nästa. Om vi kan bryta av kedjan någonstans på vägen så leder den inte längre fram till tesen. Alla argument måste alltså vara ”uppfyllda” för att det ska leda fram till tesen. Man skulle därför kunna tro att det här är ett dåligt eller ineffektivt sätt att argumentera. Men varje steg ger så att säga en ökad kraft framåt till nästa steg, och skjuter på så vis argumentet framåt till en given slutsats.

Om du någon gång blivit uppringd av en telefonförsäljare så har du redan god erfarenhet av seriella argument. De har nämligen ofta manus de följer som är uppbyggt seriellt. De börjar med att fråga om du vill ha det billigaste mobilabonnemanget. När du sagt ”ja”, så följer det automatiskt flera argument som leder fram till att du ska välja deras abonnemang eftersom de, hör och häpna, råkar ha det billigaste abonnemanget. Och till slut har du bytt mobilabonnemang trots att du kanske inte ville det från början.

Motargument.se publicerar en artikelserie med kortare smakprov ur boken ”Påverkan och manipulation”, läs även en recension av boken.

Handbok i ‘debunking’

Debunking – ett engelskt begrepp som betyder ungefär: att granska myter, vandringssägner för att sedan avslöja och slå hål på de falska påståendena och peka ut exakt varför de inte stämmer.

Handbokens framsida
Handbokens framsida

Det finns en gratis, nedladdningsbar guide-handbok till hur du själv kan lära dig att granska påståenden som du känner tvivel inför. Oavsett om detta påstående sedan visar sig stämma, så kan det vara mycket lämpligt att förhålla sig lätt skeptiskt och kritiskt till alla utsagor som verkar för bra för att vara sanna. Om inte annat så har du under tiden tränat hjärnan lite i analytiskt tänkande, källkritik och skeptisk granskning.

Denna handbok finns gratis på ett flertal språk, och är en mycket kortfattad guide. Den svenska översättningen är gjord av Amanda Duregård, föreningen Vetenskap och Folkbildning och textinnehållet är på 6 lättlästa sidor (+framsida, försättsblad o källförteckning). Du skulle nästan kunna skriva ut den, i ett litet A5-format, för att kunna ha med dig i en ficka. Kanske kan handboken bli en perfekt present att ge bort?

Ladda ner handboken här.

Och försök att alltid komma ihåg att inte upprepa själva myten fler gånger än nödvändigt när du sedan berättar för andra varför den inte stämmer. För ett upprepande av myten kan faktiskt vara bidragande till att åhörarna lägger den på minnet istället för dina motargument mot den. Så, varje gång du återupprepar ord ur en myt så måste du vara övertydlig om att din åsikt är att detta inte stämmer. Specificera så tydligt som möjligt och exakt varför du anser det. Välj gärna ut huvudargumentet, eller ett av de starkaste delargumenten i påståendet. Fokusera din huvudsakliga kritik mot just den delen, med relevanta, rationella och precisa motargument – som du kan visa belägg för. Dina motargument får förstås inte vara lögner eller påhittade påståenden. Försök gärna vända på hela begrepp till en annan vinkel och perspektiv. Tar myten på något sätt upp ekonomi, statistik – då kan ett bra sätt vara att fokusera på människorna bakom, den humana vinkeln.

Klicka här om du vill läsa mer om den engelska originalutgåvan och om författarna till handboken.

Har du sedan lust att lära dig mer, så har föreningen Vetenskap & Folkbildning ett kortfattat ABC i skeptiskt tänkande här.