Etikettarkiv: kulturberikare

Jag är både etiopier och svensk

Frågan om identitet är komplex. Identiteten består av otaliga egenskaper som utgör hela den vi är – i varje givet ögonblick. Dessa inkluderar vår sexualitet, kön, känslan av att tillhöra en viss kultur, nation, religion, familj, eller någon annan grupp. Vår identitet inkluderar vårt utseende, personlighet, föreställningar, rädslor och så vidare. Alla länder skapar en identitet och kultur för sig själv genom sin pågående historia.

Mekeyu Ibrahim Hassen, journalist, utbildad på universitet i Etiopien
Mekeyu Ibrahim Hassen, journalist, utbildad på universitet i Etiopien

Det är uppenbart att när man flyttar till ett nytt land för att leva där måste man lära sig språket först. Det är dörren för allt. Man bör också veta mer om sitt nya samhälles kultur och seder. Men det behöver inte innebära att jag måste kasta bort någonting av min gamla identitet. Men man ska kanske ibland undvika aktiviteter från sin gamla tradition som kan uppfattas som väldigt konstiga i det nya samhället.

Men den värsta åtgärd du kan utföra på en annan skulle vara att beröva dem deras identitet, och förneka personens kultur. Kompromisser är lösningen för dessa typer av situationer.

För att vara mer specifik, låt mig ta min situation som exempel; Jag är etiopier, född och uppvuxen i det etiopiska samhället och kulturen. Nu bor jag i Sverige och försöker integrera mig till det svenska samhället. Jag är mycket nöjd med mitt liv här. De flesta svenskar som jag känner är mycket artiga och omtänksamma personer. Sverige är mest känt för sin frihet i varje aspekt. Jag njuter av detta allt sedan jag kom hit. När jag flyttade började ett nytt kapitel i mitt liv. I början höll jag mig för mig själv, en liten bit bort från andra.

Det var för att jag hade fått fel information om att europeiska människor har strikta gränser för sitt privatliv. Jag hörde ett rykte om att européer behöver mer privatliv än vad vi behöver i Afrika. De vill inte ha nära relationer med grannar och vänner. Därför var jag försiktig med att ta kontakt. Men de flesta rykten har visat sig vara felaktiga. Nu vet jag sanningen och har några svenska vänner. Rykten kan också påverka någons identitet. Länder som tar emot invandrare bör ha samma attityd i att låta dem behålla sin ursprungliga identitet. Mångfald har stor betydelse och fungerar uppfriskande i ett samhälle. Det är en fördel. Svenskar reser till andra länder och möter olika kulturer.

Men om det finns utlänningar med sina ursprungliga identiteter i Sverige, ger det möjlighet att lära känna olika kulturer utan att behöva resa långt.

Mångfald ger färg till livet.

Enligt min mening får jag inte förlora min ursprungliga identitet. Jag vill vara en god svensk, men med en etiopisk bakgrund. Medborgarskap och identitet är inte detsamma. Men vi kan ha vårt medborgarskap som en del av identiteten.

Min identitet är densamma som förut, och kommer att vara samma i framtiden också. Men jag kan byta mitt medborgarskap. Jag tror att vi måste hålla fast vid vår identitet som vi gör med våra namn. Att försöka anta en helt ny identitet kan nog orsaka en identitetskris. Detta skulle kunna leda till allvarlig psykisk sjukdom tror jag.
Jag är en människa, jag är en son, jag är en bror, jag är en man, jag är en far, jag är etiopier, jag är afrikan, jag kommer att vara svensk och europé.
Men jag är jag.

Gästkrönikör Mekeyu Ibrahim Hassen

Sverigedemokraterna – invandrarnas parti?

När personer försöker påstå att Sverigedemokraterna inte är rasistiskt eller främlingsfientligt, brukar en hel del av dessa ‘försvara’ SD genom att hävda att 20% av SD:s medlemmar har invandrarbakgrund. Jag tolkar det som att de försöker använda det argumentet som ett ‘alibi’, men de verkar inte inse vilken tankevurpa de gör.

SD har vid ett par tillfällen gjort medlemsenkäter. Björn Söder refererade siffrorna ur den senaste inför partimedlemmar och media i gamla riksdagssalen i februari 2013.

(spola fram till 13 minuter in i videoklippet för att lyssna på enbart den mest relevanta delen)

– En sak som är intressant är ju det här med om man är utlandsfödd eller har föräldrar som är utlandsfödda, eftersom ni känner till att vi blir beskyllda för både det ena och det andra…

Björn Söder, partisekreterare, SD

Jag är kanske en av få personer som räknat ut de faktiska talen, ur SD:s underlag. 2.831 personer hade skickat in svar i den undersökningen vilket då motsvarade ungefär hälften av alla deras medlemmar.

medlemmar

FAKTA:

Cirka 51 personer (av de 2.831 personerna som svarat på medlemsenkäten) har uppgett att de är födda i ett land utanför Europa. Färre än 2%.
Cirka 28 personer svarade att de är födda i Sverige och har minst en förälder som är född i ett land utanför Europa. Ungefär 1%.
Cirka 74 var födda i Europa (utanför Norden). De är färre än 3%.
136 personer (ca 4,8% av de som svarade på enkäten) var födda i Sverige och har minst en förälder som är född i Europa (utanför Norden).

SD:s skryt om sitt ‘alibi’ krymper fort om man bara synar siffrorna!
Ungefär 357 personer av de 566 som SD säger har någon form av invandrarbakgrund – de personerna är födda i Sverige. Ytterligare cirka 85 personer var födda i Norden. (ungefär 192-193 personer var födda i Sverige och har minst en förälder som är född i Norden)

SD skriver i sitt princip-program att de anser att invandrare från kulturellt och geografiskt närliggande nationer integrerar sig väl in i en svenskhet. Och man kanske kan tänka sig att SD räknar medlemmar i partiet som relativt väl integrerade ‘svenskvänner’? Ungefär som de skriver i kapitlet ”Nationen” i principprogrammet: ”Som infödd svensk räknar vi den som är född eller i tidig ålder adopterad till Sverige av svensktalande föräldrar med svensk eller nordisk identitet.” Då framstår det som ett gigantiskt hyckleri, om de påstår att var femte medlem har någon form av invandrarbakgrund.

Det skulle kunna vara så att procentandelen medlemmar som har annan än så kallad ‘helsvensk’ bakgrund är större eller lägre i den grupp av SD-medlemmar som inte svarade på denna enkät. Men, med min ickerasistiska människosyn spelar etnicitet/nationalitet/hudfärg/födelsestad/religiös trosuppfattning ingen roll. För det finns vissa människor i många andra länder som kan vara fientliga & rasistiska mot andra människor som de uppfattar som främmande och annorlunda! Till exempel i Rwanda, Myanmar, USA, f.d. Jugoslavien…

Det är inte ett relevant försvarsalibi att försöka utnyttja sina medlemmars födelseland! Ett parti kan faktiskt ha en rasistisk/främlingsfientlig ideologi och agenda även om du tror blint på myten: ‘var femte medlem har invandrarbakgrund’. Det syns snarare i de riksdagsmotioner de lämnar in och i partiprogrammet, och inte i medlemsregistret.

fotnoter: Sverigedemokraternas medlemsenkät fylldes i av medlemmarna själva på ett webformulär.
Jag grävde i siffrorna i SD:s medlemsenkät enbart för att jag var nyfiken på att hitta fakta bakom retoriken, jag bryr mig inte om vilken födelseort som någon person har.

En sverigedemokratisk ordbok 2: "kulturberikare"

I en tidigare artikel visade jag att ordet kulturmarxist, som används mycket i Sverigedemokraternas retorik idag, härrör från nazismen. Att Sd lånat begrepp från nazismen är inte så egendomligt eftersom Sd grundades av gamla nazister, som t.ex. Anders Klarström. Ett annat begrepp som för 20 år sen bara användes av nazister, men som Sd populariserat, är ordet ”kulturberikare”.

Riksdagsmannen Kent Ekeroth (Sd) är en av de sverigedemokrater som mest använder uttrycket.

Klicka för större bild. Kent Ekeroths blogg.
Gammelmedia inbillar sig ofta, och gärna även andra, att invandring och mångkultur ”berikar” Sverige på alla möjliga sätt och det är därmed bra med massiv invandring och mångkultur. Som reaktion på denna helt absurda inställning har det ironiserande begreppet ”kulturberikare” börjat användas flitigt i bloggosfären som ett förtjänstfullt hån mot svensk pk-media. Del i det roliga med begreppet är självfallet den enorma diskrepans mellan medias bild och verkligheten, vilket våldet från vissa invandrargrupper så tydligt visar.
Gammelmedia pratar floskler om hur mycket vi blir ”berikade” men när denna berikning sedan innebär rått och oprovocerat våld, rån, mord och gruppvåldtäkter m.m. sätts medias försök att skönmåla mångkulturen i ett löjets skimmer, milt sagt. Därför är detta begrepp klockrent att använda.

Nazisterna använde inte ordet berikare utan befordrare. ”Kulturträger” (ordagrant kulturdragare eller kulturbärare).

Nazisterna fick ordet direkt från Adolf Hitler som använde använde ordet redan i Mein Kampf:

”Vor allem aber die deutsche Kultur ist, wie schon ihr Name sagt, eine deutsche und keine jüdische… Denn wie mußte man uns dankbar sein, daß wir diese herrlichen Kulturträger freigeben und der anderen Welt zur Verfügung stellen. Sie kann nach ihren eigenen Erklärungen nicht einen Grund zur Entschuldigung anführen, weshalb sie diesen wertvollsten Menschen die Aufnahme in ihren Ländern verweigert.”

I samband med att Hitler beskriver det ”judiska hotet” mot ”tysk kultur” använder han alltså, i en bisats ordet. Han kallar judarna ”dessa härliga kulturbefordrare”. I övriga delar av talet hittar man ”detta präktiga folk” och liknande beskrivningar.  För övrigt avslutas talet med att Hitler skriver att målet för nazisterna var ”judarnas förintande i Europa”.

Om man läser nazitysk propaganda hittar man ofta liknande ironiska formuleringar som den om ”kulturbefordrare”. I partiorganer Völkischer Beobachter liksom i antisemitiska Der Sturmer.

Var fick då Hitler ordet från? Jo, han lånade ordet från första världskrigets tyska krigspropaganda.

Den numera avsomnade bloggaren Fenix skrev om det i en artikel för mer än tio år sen. Jag citerar hen här;

Frankrikes afrikanska befolkning beskrevs 1940 med det nedsättande ”kulturträger”.

KULTURARBETARE MUMBO 1916 tillfångatogs en grupp senegalnegrer vid Verdun. De beskrevs i de franska krigsdagböckerna som stora hjältar. De hade stått emot upprepade gasattacker, 50 timmars granatregn och slagit tillbaka tyska pionjäranfall med eldkastare.

Vatten, förnödenheter och ammunition hade tagit slut redan på ett tidigt stadium. Deras vita franska officerare var förstås de största hjältarna, men ententen var mycket nöjda med sina tvångsrekryterade kolonialnegrer. Tyskarna led en oerhörd chock dessa dagar. För första gången hade deras styrkor, preussiska elitsoldater dessutom, blivit tillbakaslaget av en hop numerärt underlägsna – negrer. Detta var allvarligt. Mycket allvarligt till och med. Tursamt nog hade man slutligen kunnat krossa denna föraktliga lilla hop ”svartingar”, men det hade kostat mycket blod.

Det tyska överkommandot lät avfotografera dem med titeln KULTURTRÄGER och publicerade bilden i sin officiella tidning. Några nummer senare fanns en ny bild. Ett porträttfotografi. Bildtexten är intressant.

Französische Kulturträger: In den Kämpfen bei Verdun gefangener Senegalneger (‘Mumbo’, der Schönste von allen). Källa: Illustrirte Zeitung Nr 3826 (Kriegsnummer 117) sid 558 (J J Weber, Leipzig, oktober 1916)

På bilden ser man en fransk soldat från Senegal. En neger. Av de miljontals bilder, teckningar, etsningar, målningar och fotografier som tyska högkvarteret lät publicera över sina fiendesoldater återfinns aldrig någonsin begreppet KULTURTRÄGER annat än på franska negrer. Ironin är kopplad till hudfärgen. Hade det varit en fransk konstnär, komplett med basker och flaska rödvin, hade ironin varit omöjlig. Hade det varit en fransk vinbonde hade ironin varit omöjlig. Hade det varit en fiskare, en gatsopare eller en sumprunkare hade ironin varit omöjlig. Ironin är enbart kopplad till uppfattningen att samtliga tyska läsare anser sig förmer än den franske soldaten – visserligen hade han utvisat utomordentligt hjältemod, vilket är mera än majoriteten av läsarna – de är förmer enbart p.g.a. en ljusare kulör i skinnet. Inget annat sägs. Däri ligger skämtet – han är en neger – en kulturarbetare – otroligt roligt 1916. Inte kan en neger vara kulturträger. *Hahaha* kluckades det i de Böhmiska och Bajerska drängstugorna.

— Begreppet är en ironi. — Ironin är enbart rasistisk. — Ironin tillkom vid en tid då Adolf Hitler var en gasskadad korpral i ett Bajerskt regemente.

 Läs mer om ordet ”kulturträger” här!