Etikettarkiv: Sverigedemokraterna

Artiklar

Avpixlat, eller konsten att inte få en enda siffra rätt

Mats Dagerlind från Avpixlat har svarat på Motarguments artikel i Newsmill, där vi sågade sverigedemokraternas budget.  Mats menar att vi ljuger då vi skriver att SD:s budgetförslag förutsätter att antalet giftermål mellan svenskar och utlänningar minskas dramatiskt, och att de flesta arbetskraftsinvandrare förbjuds ta hit sin familj.

Mats Dagerlind skriver att Sds förslag är att enbart antalet asylinvandrare ska dras ner. Men… Det är inte det som det står i budgeten SD presenterade. Där står det ”anhöriginvandrare”.

Klicka för en större bild.

Så här skriver Dagerlind:

Problemet är bara att Jerlerup adderar äpplen och päron. De exempel på anhöriginvandring som Jerlerup anför är samtliga att hänföra till reguljär invandring och arbetskraftsinvandring medan den 90-procentliga minskning av antalet anhöriginvandrare som Sverigedemokraterna talar om är den som är relaterad till asylinvandring. Det är vitt skilda saker omgärdade med lika vitt skilda regler.

Som vi skrev på Newsmill grundar SD sin ”skuggbudget” på att minska mängden anhöriginvandrare och asylinvandrare till 10% av idag.

2011 kom fick 32 000 anhöriginvandrare, plus 12000 asylsökande uppehållstillstånd. Det är dessa 32 000 som Dagerlind påstår på Avpixlat att de är anhöriga till asylsökande. Men antalet ”flyktinganhöriga” var 3 032 år 2011 (Källa: Migrationsverket ).

Min misstanke är att varken Sverigedemokraterna eller Dagerlind känner till att över 17 000 av anhöriginvandrarna 2011 bestod av folk som kommit hit för giftermål eller partnerskap och att över 8 000 var anhöriga till arbetskraftsinvandrare (utanför EU/EES).

Det är kanske därför de tror att de kan dra ner på den invandringen hur som helst och spara en massa pengar.

Om man öppnar Sverigedemokraternas budget, eller deras motion om en ansvarsfull invandringspolitik så tyder inget på att partiet vet vad anhöriginvandring är för något.

Man kan nämligen INTE minska antalet ahöriginvandrare till 10% av idag utan att begränsa anknytningsinvandringen, dvs giftemål och liknande med icke EU/EES medborgare, och inte heller utan att minska antalet uppehållstillstånd till icke EU medborgare som jobbar eller forskar i Sverige.

Hämtat från Sd:s presskonferens där budgeten presenterades. Som ni ser vill SD att all asyl- och anhöriginvandring minskas till 22 000 för de fyra åren 2013-2016. 22 000 är mindre än antalet anhöriga till utlänningar och anknytningsinvandrare på ett år.
Krönikor

Så motverkar vi Sverigedemokraterna

Gästskribent: Ulf Bjereld

Sverigedemokraterna har under de senaste veckorna kunnat glädja sig åt en svag uppgång i opinionen. Uppgången aktualiserar frågan om hur övriga partier bör agera för att bäst motverka Sverigedemokraterna. Debatten brände också till när SVT Agenda i sin partiledardebatt i söndags valde att ge stort utrymme åt Sverigedemokraternas favoritområde, det vill säga flykting- och invandringspolitiken.

Foto: Sverigedemokraterna

Svenska väljare anger sällan flykting- och invandringspolitiken som viktiga områden när de berättar vilka frågor som varit avgörande för deras partival. I stället är det sysselsättning, sjukvård, skola och utbildning, äldreomsorg och landets ekonomi som ligger i topp när väljarna bestämmer sig för vilket parti de skall rösta på. Sverigedemokraternas framgång grundar sig i deras skicklighet i att mobilisera den relativt lilla grupp som tycker att flykting- och invandringsfrågorna är så viktiga att det påverkar deras partival.

Jag har formulerat fyra tumregler att förhålla sig till om man vill motverka att Sverigedemokraterna eller andra högerpopulistiska partier vinner framgång i opinionen.

För det första bör de övriga partierna undvika att lyfta upp högerpopulisternas frågor på den politiska agendan, eller försöka vinna opinionsmässiga fördelar på att använda högerpopulisternas språkbruk. Flykting- och invandringspolitik bör behandlas som vilka andra politiska sakområden som helt, oavsett vad högerpopulisterna vill eller inte vill. Här tycker jag att de övriga svenska riksdagspartierna i huvudsak agerat klokt. De har undvikit att göra som i Danmark, där det högerpopulistiska Dansk Folkeparti lyckades utnyttja sin vågmästarställning i Folketinget till att få politiskt inflytande. Så har hittills inte skett i Sverige, utan Sverigedemokraterna befinner sig trots riksdagsmandaten fortfarande i den politiska kylan. De svenska partierna har heller inte efterhärmat Sverigedemokraternas ordval.

För det andra bör man inte göra det högerpopulistiska partiet till en partipolitisk stridsfråga mellan sig. I valrörelsen inför 2010 års val fanns tendenser från de rödgröna partierna att spela Sverigedemokraterna i händerna genom att anklaga alliansregeringen för att vara otydlig i frågan om samarbete med Sverigedemokraterna. Efter valet 2010 har alliansregeringen och de rödgröna partierna då och då anklagat varandra för att få igenom sin politik med Sverigedemokraternas stöd. En sådan polemik gynnar främst Sverigedemokraterna.

För det tredje bör man inte bjuda in högerpopulisterna till debatt i forum dit de själva inte vunnit tillträde av egen kraft. Här riskerar de övriga partierna att hamna fel genom att utan eftertanke följa mantrat ”vi måste våga ta debatten med Sverigedemokraterna”. Jag menar att man skall ta en sakargumentation med Sverigedemokraterna i de organ där de vunnit mandat, men inte söka upp dem i andra sammanhang. Det innebär egentligen inget annat än att man behandlar Sverigedemokraterna som vilket annat parti som helst.

För det fjärde bör man inte bemöta hotet från högerpopulisterna med blocköverskridande överenskommelser. Sådana överenskommelser understödjer högerpopulisternas verklighetsbeskrivning att de själva utgör den enda egentliga oppositionen mot ”etablissemanget”. Ju mer de övriga partierna tränger ihop sig i mitten, desto bättre blir möjligheterna för ett parti som Sverigedemokraterna att framställa sig som den enda eller den egentliga oppositionen.

Om dessa regler efterföljs tror jag det finns goda förutsättningar att Sverigedemokraternas förhoppningar om en växande valframgång 2014 kommer på skam. Låt oss komma ihåg att den svenska opinionen i dag är betydligt mer positiv till invandrare och till flyktingmottagning än vad den var för ett par decennier sedan. Internationella undersökningar visar att svenskarna är mer positiva till invandring och flyktingmottagning än egentligen något annat folk i hela världen. De högerpopulistiska partierna i Europa har slutat växa. Det är viktigt att i mörkret också förmå se ljuset. Motstånd mot främlingsfientlighet är inte bara en nödvändig moralisk livshållning, det är också en verksamhet som har goda möjligheter att nå framgång.

/ Ulf Bjereld

Professor i statsvetenskap,

Ledamot av förbundsstyrelsen Socialdemokrater för Tro och Solidaritet

Artiklar

Kärleksinvandring, det bästa argumentet mot Sverigedemokraterna

Skribenter på Motargument.se: I SD:s Sverige skulle du om du är medborgare i Sverige inte längre kunna bli kär i en person i Thailand, Tyskland eller USA och tro att du automatiskt kan få flytta med denne till Sverige. SD:s politik leder till ett kärlekslöst Sverige.

diagram
Så här ser kärleksinvandringen ut! Klicka för en större bild.

Den skuggbudget Sverigedemokraterna lagt fram är avslöjande på många sätt. Det skrämmande är att partiet ägnar så mycket tid åt att bekämpa invandring, men vet i realiteten inte ens vad anhöriginvandring är. Och den okunskapen vilar hela deras skuggbudget på. Det värsta är att om Sd skulle få bestämma skulle resultatet bli att svenskar förbjuds gifta sig med utländska medborgare och bilda familj och att utlänningar som jobbar i Sverige skulle förbjudas ta hit sina familjer.

Ska du få bli kär i vem du vill och kunna flytta ihop med den du älskar i Sverige? För de flesta är det en självklarhet. Sverigedemokraterna säger nej! Ska forskare och chefer som flyttar hit för att arbeta kunna ta med sig sin familj? Självklart? Sverigedemokraterna säger nej!

Sverigedemokraterna vill minska asyl-invandring och anhöriginvandring till 1/10 av vad den är idag. Som de skriver i sin höstbudget:
”Vår politik på invandrings- och integrationsområdet bedöms minska asyl- och anhöriginvandringen med totalt 90 %.” (SD:s höstbudget sid. 29)

Antalet anhöriginvandrare anger Sverigedemokraterna till 32 000.

Eftersom antalet flyktingar som fick asyl 2011 var 12 000 och antalet anhöriginvandrare som kom hit var runt 32 000 betyder detta att om SD hade fått bestämma det året hade antalet personer som fått komma till Sverige som anhöriga eller flyktingar begränsats till ca 4 400. SD har sagt att de vill att Sverige ska fortsätta att ta emot kvotflyktingarna, enligt de internationella konventionerna. Det gör att SD i praktiken hade begränsat antalet anhöriginvandrare till ca 2000.

De flesta anhöriginvandrare är vad Migrationsverket kallar ”nyetablerade anknytningar”. På ren svenska är det folk som blivit kära, gifter sig och vill bosätta sig i Sverige. Av de 34 000 anhöriginvandrarna 2011 var 17 906 en sådan invandring; en som har med kärlek, med familj och giftermål att göra. 17 906 mot de ca 2000 som SD vill tillåta.

I SD:s Sverige skulle du om du är medborgare i Sverige alltså inte längre kunna bli kär i en person i Thailand, Tyskland eller USA och tro att du automatiskt kan flytta med denne till Sverige.

SD:s politik leder till ett kärlekslöst Sverige.

Som om det inte var nog med det. I definitionen av anhöriginvandrare inkluderas anhöriga till arbetstagare, egna företagare och gästforskare. Det var 8 242 makar, sambos, döttrar och söner av de ca 34 000 (år 2011).

Det svenska näringslivet skulle kunna lamslås med SD:s politik. Det skulle inte vara attraktivt att jobba som forskare eller chef här om man inte fick ta med sin älskade eller sina barn då man planerar att flytta till Sverige för att arbeta.

Anhöriginvandringen hatas av sverigedemokrater liksom andra främlingsfientliga. Sverigedemokratiska bloggar kryllar av hatiska argumentationer mot “importen” av “kulturberikare” genom anhöriginvandringen. Låt oss prata klarspråk här!

Sverigedemokraterna vill stoppa kärleken mellan man och kvinna, mellan kvinna och kvinna och mellan man och man, mellan föräldrar och barn, en kärlek som är så stark att ena parten är beredd att lämna sin födelseort för att resa över halva jordklotet för att få bo tillsammans med den de älskar. De vill stoppa kärleken mellan moder och barn, fader och barn och barn och föräldrar.

De vill begränsa möjligheterna att kunna flytta till Sverige för att arbeta eller forska här.

Till syvende och sist är bristen på empati Sverigedemokraternas största problem. De vill förhindra kärlek från att blomstra och spira över gränserna. De vill begränsa möjligheten för utländska medborgare som arbetar eller forskar här att kunna bo tillsammans med sina anhöriga.

När folk förstår detta om SD faller deras partibygge ihop som ett korthus!

För övrigt är det ganska talande att partiet har så dålig kunskap om vilka personer som inryms i begreppet anhöriginvandring. Om de har så dålig kunskap i sitt ”paradämne” — invandringen — hur usel kunskap har de då inte om allt annat? T.ex i ekonomi. Hela deras skuggbudget bygger nämligen på att minska denna anhöriginvandring.

 Publicerat på Newsmill

/Malinka Persson, Lovisa Loan Sundman, Tommy Deogan, Michael Gajditza och Torbjörn Jerlerup 

Medarbetare i Motargument.se.

Artiklar

Sverigedemokraterna vill ha register över sexualförbrytare, USA är förebild

Kent Ekeroth från Sverigedemokraterna föreslår i en motion att ett nationellt register över pedofiler och sexualförbrytare ska införas. Som ett exempel på en nation som har ett sådant register nämns USA.

Därför återpublicerar jag här på Motargument en artikel som jag skrev förra året på frihetssmedjan som varnar för en amerikansk situation. Kombinationen av ”hårdare tag”, offentliga register mot sexualförbrytare och populistiska politiker som har moralpanik är en dödlig cocktail som vi bör undvika här.

Varning för statlig sexualfascism

Sexåring åtalad för sexuella övergrepp efter doktorslek med femåring!

Reason.com rapporterade förra året om sexåringen som åtalats efter en doktorslek, med en femåring. Brottet är sexuella övergrepp av första graden, alltså pedofili, fast åklagaren inte säger det uttryckligen.

Det värsta är nog inte åtalet i sig, utan att pojken tvingats in i domstolen och stod som anklagad där, och utsatts för polisförhör. Den stackars pojken mår illa och drömmer mardrömmar om att han kommer att hamna i fängelse.

Fast fängelse är inte aktuellt om han döms. Istället vill man att han ska gå en kurs för att lära sig hantera sin sexualitet. Eventuellt kommer han att omhändertas och skiljas från sina föräldrar också.

Men USA har ett nationellt register där sexualförbrytare står registrerade hela livet. I det registret kommer sexåringen att stå, om han döms. Även då han är 30 år.

17 åring brännmärkt för livet för oralsex på 15 åring

”Perverted Justice” är rubriken på en artikel som reason.com skrev i juni om de amerikanska lagarna mot sex. Reason går igenom problemen som finns med listorna på sexuella förbrytare. Det anses nämligen viktigt i USA att sådana listor upprättas och görs offentliga. Problemet är bara att en hel del folk registreras som sexförbrytare för att de har helt vanligt sex. En del är inte ens att klassas som sex, mer barns oskyldiga lekar.

Där rapporteras om liknande fall som med sexåringen ovan. T.ex. tioåringen som rörde sin kusins kön och nu är registrerad som sexuell förbrytare. Det kommer han att förbli resten av sitt liv. (I delstaten Texas är 1000 barn under 14 registrerade som sexförbrytare. De flesta för sånt som doktorslekar!)

Även tonårssex registreras som sexualbrott. Reason skriver:

Meanwhile, the people on sex offender lists may pose little or no threat. A 2007 report by Human Rights Watch found that “at least 28 states require registration as a sex offender for someone convicted of having consensual sex with another teenager, if the offender was either age 17 or two years older than the other party.” Eleven states set no minimum age difference. “It’s one thing if you are a 40-year-old having sex with a 13-year-old,” says the report’s co-author and editor, Jamie Fellner, senior adviser to the U.S. Program of Human Rights Watch. “It’s another thing if you’re a 17-year-old boy having sex with your 16-year-old or 15-year-old girlfriend. Registration as a sex offender is just completely inappropriate there, does nothing to promote public safety, but ruins lives.”A man who was convicted of statutory rape when he was 16 for having consensual sex with his 14-year-old girlfriend told Human Rights Watch: “We were in love. And now we are married. So it’s like I am on the registry for having premarital sex. Does having premarital sex make me a danger to society? My wife doesn’t think so.”The Human Rights Watch report also found that at least five states required registration for offenses related to adult prostitution, at least 13 required registration for public urination, and at least 32 required registration for exposing one’s genitals in public. And from the information given in a registry, which typically is limited to a vague legal description of the offense, it is often hard to tell what someone did to end up there…

Consider the case of Tony Washington, a promising college football player whose professional career was derailed by a conversation-stopping offense he committed almost a decade ago: At the age of 16, he had consensual sex with his 15-year-old sister. A 2010 profile of Washington in ESPN magazine explained the context of this forbidden liaison: a troubled, dispiriting childhood in the rougher sections of New Orleans, where Washington was constantly threatened by violence and had few sources of emotional support. Although he overcame a deprived background to become a star player at Abilene Christian University in Texas, his taboo-breaking transgression has deterred professional teams from drafting him and will mark him until the day he dies.

För sin kärleks skull blir alltså barn brännmärkta för resten av livet som sexualförbrytare. Det står nämligen inte i registerutdragen exakt vad de dömts för utan bara ATT de dömts. Dvs framtida arbetsgivare kommer inte att veta om det är en våldtäktsman eller en person som när han var 15 hade sex med sin 14 åriga flickvän, allt de kommer att se är stämpeln: ”sexual offender”.

Samtidigt klubbar fler och fler amerikanska delstater igenom lagar som förbjuder sexförbrytare att bo, jobba eller vistas nära skola eller daghem.

Iowa’s unhappy experience with residence restrictions did not deter Georgia legislators from enacting an even more onerous set of rules in 2006. Their law, which extended existing residence restrictions, banned all registered sex offenders (not just those who had committed crimes against children) from living, working, or loitering within 1,000 feet of schools, churches, child care facilities, or other places where minors congregate, including parks, playgrounds, swimming pools, skating rinks, and school bus stops. Even a sex offender who did not currently live within one of these exclusion zones could be forced to move in the future, depending on how his neighbors decided to use their property. For the law’s sponsors, its indiscriminate breadth was a feature, not a bug. Georgia House Majority Leader Jerry Keen (R-St. Simons) said he hoped sex offenders “will want to move to another state.”Under the 2006 law, all 490 registered sex offenders in DeKalb County, most of them men who as teenagers had consensual sex with younger girls, were required to move because their residences were within 1,000 feet of a covered location. The law applied even to sex offenders dying in nursing homes.One Georgia woman, labeled a sex offender because she performed fellatio on a 15-year-old boy when she was 17, had to move in 2005 because she was too close to a day care center. When the legislature added school bus stops to the list of prohibited locations in 2006, her new home became illegal as well.

En hel del ungdomar för innehav av barnporr också numera. Det finns många exempel på att amerikanska 15, 16 eller 17 åriga flickor eller pojkar åtalats, dömts och stämplats som sexförbrytare för resten av sina liv för att de skickat en nakenbild på sig själv till sin pojk- eller flickvän.

Detta skriver också Reason om. I artikeln visar de att folk numera straffas hårdare för innehav av bilder på barnporr än för övergrepp på barn:

Between 1997 and 2007, the number of people sent to federal prison for possessing, receiving, or distributing (but not producing) child pornography quintupled, from 238 to 1,170, while the average sentence more than quadrupled, from 21 to 91 months. Among the baffling results of these policies: A defendant with no prior criminal record and no history of abusing children would qualify for a sentence of 15 to 20 years based on a small collection of child pornography and one photo swap, while a 50-year-old man who encountered a 13-year-old girl online and lured her into a sexual relationship would get no more than four years. The comparison, Stabenow writes, “demonstrates the absurdity of the system.”

Så som lagarna är så blir straffen. Med de lagar mot barnporr och pedofili som finns i USA kan bara resultatet bli ett: oerhörda rättsövergrepp. Skriver man lagarna otydligt blir konsekvenserna sådana. 17-åringen som dömdes för sexbrott för avsugningen av sin 15-åriga älskare har för övrigt kallat USA en fascistisk stat… Inte så konstigt kanske…

Att förespråka en ”amerikansk” modell för register på pedofiler är ganska avslöjande. Antingen tyder detta på stor okunnighet, eller på utstuderad illvilja. Vad det är i Kent Ekeroths fall får läsaren själv fundera över.

Artiklar

Att inte acceptera Sverigedemokraternas spelregler…

Att visa hur man kan ta debatten mot Sverigedemokraterna är också att visa hur man INTE bör ta debatten. Ett exempel på detta är en dialog mellan Erik Almqvist (Sd) och finansminister Anders Borg i riksdagen i veckan (4 oktober) om invandringens kostnader.

Foto; regeringskansliet

Almqvist ställde en fråga till Borg om invandringens kostnader i riksdagen i veckan.

Han frågade om kostnaderna för invandringen och påstod att det kostar Sverige 100 miljarder per år. På det svarade Borg i princip att ”ja det kostar skjortan med invandring men vi måste ta emot folk eftersom vi ska a) vara snälla och b) för att vi måste eftersom vi slutit internationella avtal om det. Men vi vill se till att de arbetar mer.

Almqvist vann denna debatt på walkover och alla som ser den i efterhand genom Fria Tider eller Sverigedemokraternas bloggar, och är det minsta skeptisk till invandring, kommer att säga samma sak.

Varför vann Almqvist? Jo, för att Borg svarar Almqvist att ”ja, ni har rätt, invandringen är en stor kostnad”.

Borg är däremot inne på något viktigt när han pekar på att det viktiga är att få invandrare i arbete. Varför är det viktigt, jo för att de då genererar ett statsfinansiellt plus.

Borg hade kunnat visa att invandring främst är en investering, inte en kostnad. Ungefär som skolor. Varför har vi skolor i Sverige. Ur rent budgetteknisk synvinkel är ju skolor en kostnad bara. Men nationalekonomiskt sett är skolor inte bara en kostnad och belastning, det är en investering i framtiden.

Samma med invandringen. Vår befolkning blir bara äldre och äldre. Vi behöver arbetskraft även i framtiden! Att investera i invandring är lika mycket en nödvändighet för oss som att investera i skolor.

Allt beror på vilken politik vi har!

Utredningen som Sd helst vill dölja

Att ett strikt budgettänkande är fel, bekräftas för övrigt även genom Sd:s egna s.k. ”utredningar”. Almqvist hänvisade i debatten till Riksdagens utredningstjänst, och menade att Sverigedemokraterna skulle ha bevisat sin sak genom siffror de plockat fram genom RUT.

Min fråga var vad regeringen har för siffror på den invandringspolitik man bedriver, vad den har för nettokonsekvenser för svensk ekonomi… Vi har räknat på det här… De enda siffror som vi har att gå på är de som vi har plockat fram med hjälp av RUT.

Som vi visade i veckan säger RUT att de siffror de presenterat för Sd bara visar delar av verkligheten. Den utredning de gjorde för partiet kan INTE användas för att bedöma hur stora kostnader för invandringen är, och OM det ens ÄR kostnader i slutänden eller bara en ren vinst.

Beräkningarna kan därmed inte utgöra underlag för att bedöma den statsfinansiella effekten av denna del av invandringen på längre sikt. Endast statens budget omfattas, och inte hela den offentliga sektorn. De beräknade nettoutgifterna kan inte heller rakt av tolkas som en potentiell besparing.

För den som vill läsa debatten hänvisar jag till Riksdagens protokoll

Artiklar

Riksdagens Utredningstjänsts underkänner Sverigedemokraternas skuggbudget

Riksdagens Utredningstjänst underkänner de metoder Sverigedemokraterna
använder för att räkna ut sin så kallade ”skuggbudget”.

Sverigedemokraternas skuggbudget innehåller som vanligt en hel del ordande om alla miljoner man ska tjäna på att minska invandringen. Man ska minska kostnaderna för invandringen och slussa de pengarna till försvar, kriminalvård, pensionärer etc:

Vi skapar ett utrymme på 9 600 miljoner kronor 2013, 22 500 miljoner kronor 2014, 31 300 miljoner kronor 2015 och 38 300 miljoner kronor 2016. Totalt under budgetperioden skapar vi ett utrymme på 101 700 miljoner kronor genom en mer ansvarsfull invandringspolitik.

Sverigedemokraterna kontaktade Riksdagens Utredningstjänst för att få hjälp att räkna på sin ”skuggbudget”. Men hur ska man tolka dessa ord från Utredningstjänsten i en av rapporterna.

Att som uppdragsgivaren önskar beräkna statens kostnader för de angivna invandrargrupperna är en komplex forskningsfråga vars resultat är mycket beroende av vilka antaganden som görs. Utredningstjänsten har försökt besvara den mer begränsade frågan om hur stor del av statens nettoutgifter som kan kopplas till berörda grupper av nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare.

Sådana beräknade nettoutgifter ett givet år är inte detsamma som vad en viss del av befolkningen kostar. Det är inte en bedömning av hur den aktuella invandringen påverkar hela samhällsekonomin, utan en statisk beräkning på kort sikt. Beräkningarna kan därmed inte utgöra underlag för att bedöma den statsfinansiella effekten av denna del av invandringen på längre sikt. Endast statens budget omfattas, och inte hela den offentliga sektorn. De beräknade nettoutgifterna kan inte heller rakt av tolkas som en potentiell besparing.

SD har alltså tagit en rapport av RUT som kom fram till att ”de beräknade nettoutgifterna kan inte heller rakt av tolkas som en potentiell besparing.” Av den rapporten gjorde de en skuggbudget som säger att Sverige kan spara pengar genom att skära ner just dessa nettoutgifter.

En rapport som säger att samhällsekonomin påverkas på så många fler sätt av invandringen att man inte bara kan ha ett snävt budgetperspektiv har SD tillämpat snäva budgetperspektiv på.

Sverigedemokratisk logik i ett litet nötskal.

 /Av Michael Gajditza och Torbjörn Jerlerup

Krönikor

Tomma tunnor skramlar mest

I slutet av augusti 2010 hade Sverigedemokraterna 58 tomma stolar runtom i kommunfullmäktige i Sverige. 58 tomma platser av deras totalt 281 stycken platser, som de vann i valet 2006.

Jimmie Åkesson och Erik Almqvist lovade då i 2010 års valkampanj att SD skulle ha representanter för alla deras väljares röster efter valet. Vallöftet var att det inte skulle stå någon tom stol mellan 2010 och 2014. Dagarna efter rösträkningen i september 2010, firade SD 20 mandat i riksdagen och totalt 612 mandat runtom i 246 av landets 290 kommuner. Det stod dock snabbt klart att 7 av de mandaten i kommunerna inte kunde tillsättas, trots vallöftet.

Nu när innevarande mandatperiod närmar sig slutet, står det runtom i landet många tomma SD-stolar, där det skulle ha suttit en representant för deras väljares röster. (Uppdatering 16:e augusti 2014: 72 st tomma stolar)
Och det uppges att 76 stycken SD-stolar idag hör till olika avhoppade politiska vildar, som valts in på Sverigedemokraternas röstsedel — och sitter kvar utan partibeteckning, eller har valt att gå med i ett annat politiskt parti.

Björn Söder och flertalet press-sekreterare har försökt förklara vad detta problem beror på. Undanflykten är alltid samma mantra om att SD ”haft för snabb tillväxt, på för kort tid”. Uppenbarligen har partiet inte klarat av att bygga upp organisationen och samtidigt hitta tillräckligt kompetenta företrädare i de kommuner som de vann mandat i.

Sverigedemokraterna grundades i februari 1988 — men inte från scratch — genom sammanslagning av flera redan etablerade grupperingar. Partiet firade 26 år i februari 2014. Är det fortfarande att betrakta som ett ‘ungt parti’? Eller är det en rimlig tid dom redan har haft på sig? SD anmälde trots allt 2 028 kandidater på valsedlarna, sammanlagt räknat inför valet 2010. Vad säger ni, ska ni 339 610 väljare som lade er röst på SD ge era representanter mer betänketid? Eller ska ni ta och kräva att era stolar innehas och att er politik genomförs enligt era önskningar?

Läs även EXPO:s granskning i augusti 2014: Tomma löften om tomma stolar, EXPO; SD har tappat kontrollen över 148 av sina 612 stolar i kommunfullmäktige!

———

Valmyndigheten uppdaterar kontinuerligt: Antal tomma stolar i kommunfullmäktige

Och även: Totalt antal avgångna ledamöter

Artiklar

Sverigedemokraternas osmakliga kriminalvårdspopulism

Vår medarbetare i Motargument, Michael Gajditza, har gjort en undersökning av Sverigedemokraternas kriminalvårdspolitik som är intressant. Han bemöter argumentet att vi behöver ”hårdare tag” mot brottslingar. Dessutom går han igenom partiets olika förslag och redovisar kostnaderna för förslagen.

”Blåsippans väg”, är det att behöva ”gå direkt i fängelse utan att passera gå”?

Eftersom Sd inte räknat med att deras förslag kräver pengar för att finansieras är Gajditzas genomgång av deras politik intressant. Han kommer fram till att de förslag han tittat närmre på — och det är långt ifrån samtliga förslag Sd lagt fram — innebär en kostnadsökning med 10.098.251.111:- per år. Dvs tiomiljarder nittioåttamiljoner tvåhundrafemtioentusen etthundraelva kronor!

Gajditza skriver några exempel, som hämtats bland annat från de motioner Kent Ekeroth lagt fram de sista veckorna. T.ex detta:

Tar man bort regeln om 2/3-frigivning för vålds- och narkotikabrott på sätt SD vill, så betyder det en ökning av antalet fängelsemånader baserat på 2011 års siffror med 23258 månader. Lägger man till sexualbrotten blir det ytterligare 3202 månader till en sammanlagd kostnad av 2.278.459.575:- per år.

Vi pratar om stora kostnader. Om att bygga många nya fängelser i Sverige.

För att uppfylla sitt inriktningsprogram behöver SD bygga bokstavligen tusentals nya fängelseplatser under de kommande åren.

Sverigedemokrater utan full koll

Det verkar inte som om Sverigedemokraterna har full koll på vad deras förslag innebär, menar Gajditza som avslutar sin artikel så här:

Att Kent Ekeroth inte har riktig koll på det här med rättspolitik framgår också av en annan motion han föreslagit Sveriges riksdag att anta. I den begär han riksdagens stöd för att utlänningar som döms för brott och som har haft tolk i domstolen ska få betala kostnaden för tolken själva.

Det Ekeroth uppenbarligen inte har en aning om är att förslaget står i direkt strid med Europakonventionens artikel 6 punkten 3 e, där det uttryckligen sägs att tolk skall finnas tillgänglig utan kostnad för den tilltalade. Eftersom konventionen också utgör svensk lag så är alltså hans förslag direkt lagstridigt och utgör alltså en uppmaning till brott. Något som borde straffas hårt…

Artiklar

Sverigedemokraterna vill stoppa islamiskt centrum i Borlänge

Sverigedemokraterna arbetar för att stoppa ett planerat islamiskt centrum i Borlänge. Marie Edenhager, Sd:s starka person i Borlänge, anser att centret måste stoppas eftersom det kanske finansieras av det odemokratiska Saudiarabien och dessutom sägs idén med en muslimsk friskola inverka negativt på integrationen. Dessutom anser man att det strider mot den lokala detaljplanen.

Borlänge har ett Framtidsmuseum. Men har muslimerna en plats i Borlänges framtid? Fotokälla.

Sd överklagade förra veckan beslutet att bygga centret och debatten kring detta lär fortsätta ett tag till eftersom även Moderaterna visat tveksamhet inför byggprojektet.

Men lokala byggplaner och integration har inget med saken att göra. Det förstår man om man tittar på hur Marie Edenhager besvarade en intervju för några år sen då det islamiska centret var uppe på tapeten. Sd i Borlänge är mot moskén för att hon anser att det är osvenskt med moské.

Borlänge är nu en av de kommuner där Sverigedemokraterna har starkast stöd. Marie Edenhager, 49, leder partiet i Borlänge och Dalarna. Partiet säger också nej till en större moské i Borlänge- I alla fall som ett islamiskt centrum. Man kan diskutera en gudstjänstlokal, men inte en plats för skola och undervisning. Det skapar en enklav i samhället som hindrar integration. Vi är inte emot muslimer, men religion är en privat sak.

Men det finns ju en kristen friskola i Borlänge?
– Men Sverige är byggt på kristna värderingar. Det måste de förstå som väljer att bo här.

Vid valet 2010 förklarade sverigedemokraterna i Borlänge att de såg på Islam som en totalitär ideologi.
 Ett Islamiskt center är mångt mycket mer än bara ett bönerum. Att praktisera sin religion kan man göra på annat sätt, för sig själv eller i mindre sammanhang. Detta Islamiska Center kommer enligt oss ytterligare skapa segregering och utanförskap i det Svenska samhället. Islam är mer än en religion, islam är även en politisk totalitär ideologi… Islam står även delvis för en kvinnosyn som förtrycker och man uttalar att kvinnan är mindre värd…
 Vi på Motargument.se anser att det är ett egendomligt sätt att ”inte vara mot muslimer”, att säga åt dem att de är totalitära, måste acceptera kristna värderingar och att de för övrigt borde stanna hemma i sitt hem och utöva sin religion så folk slipper se dem.
Krönikor

Vad är det som saknas – inte känsloargument i allafall

Gästinlägg från Tuva Lind. Även publicerat på hennes blogg.

När människor köper SD:s retorik och diskuterar flyktingpolitik med oss som tillhör så kallade PK-vänstern eller mångkulturälskarna brukar de anklaga oss för att använda känsloargument. De talar om gigantiska kostnader, klappar sig själva på axeln och framhåller att det minsann är de som står för hårda fakta i debatten, medan vi tillsammans med PK-Media vill dölja sanningen och sprida lögner. De menar ofta att vi vill sälja ut välfärden för att spela barmhärtiga samariter.

Vi anklagas för att vilja ta hand om människor från andra länder men att strunta i våra egna äldre. Vi utmålas som hotet för Sveriges och svenskarnas framtid. Jag hävdar att de som använder känsloargument i denna debatt till stor del är SD och deras mer eller mindre extrema anhängare. Se bara kommentarerna efter detta avpixlatinlägg! (se bild till höger)

Eftersom jag är ekonom och gillar så kallade hårda fakta skulle jag vilja be er som inte redan gjort det att läsa Magnus Betnérs text om vad invandringen till Sverige kostar – för det är faktiskt inte alls så mycket som det hävdas. Ett av de stora felen som görs i debatten är att man blandar ihop utgifter med kostnader. Det stämmer att det finns utgifter i det svenska samhället som kan härledas till invandrare och flyktingar. Jag har inte tid eller plats att ta upp alla, men vi tar asylsökande och två utgifter som exempel. Till att börja med finns det något som heter dagersättning för de asylsökande som kommer hit utan pengar och som inte har arbete. Dessutom får asylsökande tak över huvudet.

Vi kan börja med tak över huvudet. Som asylsökande har du rätt till en säng, är du ensamstående får du räkna med att dela rum med andra. Har du familj har ni rätt att få bo i ett eget rum. Befinner sig rummet i en lägenhet får du däremot vara beredd att dela lägenheten med andra.

Känslomässigt tycker jag att det är ett problem och vill poängtera att jag själv inte hade varit förtjust i att dela rum med okända människor. Men strunta i känsloargumentet – ta den rena kostnaden. Det är sant att lägenheten kostar pengar. Men vi bortser än en gång från känsloargumentet, även det som får SD m.fl. att vilja skrika: Kolla det kostar skitmycket, de får ju bo gratis!!! – Vi tar istället hänsyn till det faktum att boendet ofta ligger i en del av en kommun där man inte kunnat hyra ut lägenheter – betänk även att många kommuner idag faktiskt har rivit miljonprogram-hus för att de inte kunnat hyras ut. Denna lägenhet hyrs nu av migrationsverket. Migrationsverket betalar hyra till det kommunala bostadsbolaget. Det är alltså inte en kostnad eftersom pengarna hamnar hos kommunen, det vill säga oss.

Och så har vi den där dagersättningen. Först börjar vi med att fastställa hur hög den är. Min exempelfamilj består av sex personer. Två vuxna personer och deras fyra barn som är 1,5 år, 3 år, 6 år och 8 år gamla. De har rätt till en dagersättning som motsvarar 7440kr i månaden. Denna ersättning fastslogs 1994 och har därefter inte ändrats trots att KPI stigit med 26,6% under samma tidsperiod. Den ska räcka till mat, kläder, hygien, sjukvård mm. Betänk även att flyktingar ofta kommer till Sverige med minimalt med ägodelar. De har alltså ingenting och måste skaffa allt på nytt.

Om vi jämför med vad en svensk medborgare med samma familjesammansättning skulle få i försörjningsstöd (utan hyra) blir det 14480kr för sex personer. Det är inte heller högt och den känslomässiga delen av mig vill säga ”Men för i helvete!”. Fast det gör jag inte. Jag vill istället förklara att denna så kallade kostnad inte heller är en kostnad. 7440kr räcker inte till att lägga på hög. Det räcker inte ens till att täcka upp socialbidrags-/försörjningstödsnormen för livsmedel och hygien. Dessa pengar går alltså tillbaka till samhället i direkt form av moms, i indirekt form av bidrag till löner, material, vinst etc i de företag de handlar. Dessa företag betalar dessutom in skatt på lön och vinst. Pengarna går tillbaka till samhället, människor får jobb och samtidigt får andra människor skydd.

Se där! Hårda fakta och ett känslomässigt slut. Jag personligen är stolt över att vi tar ansvar. Är du?

/Tuva Lind

/Tuva