Gästinlägg från Politifon

I Sverigedemokraternas valfilm från 2010 hörs en röst säga: ”All politik handlar om prioriteringar. Nu har du ett val. ”, samtidigt som man ser burkaklädda kvinnor tränga sig före en gammal kvinna med rullator. Inför valet 2014 är Sverigedemokraternas tal om muslimer och det som partiet kallar för smygislamisering betydligt mer nedtonad.

I deras principprogram kan man läsa att ” Islam och i synnerhet dess starka politiska och fundamentalistiska gren är enligt Sverigedemokraternas uppfattning den religiösa åskådning som visat sig ha svårast att harmoniskt samexistera med den svenska och västerländska kulturen. Islamismens inflytande på det svenska samhället bör därför i största möjliga utsträckning motverkas och invandringen från muslimska länder med starka inslag av fundamentalism bör vara mycket starkt begränsad.”

Med det sagt uppstår förstås frågan om vad som får sägas om islam och muslimer inom Sverigedemokraterna?  Bertil Malmberg är Sverigedemokrat i Trosa kommun och reser runt bland landets Sverigedemokrater och föreläser om islam. Malmberg har respekt med sig inom partiet och finns med på en intern lista över resurser som kan användas i partiets lokala föreningar som föreslagen föreläsare.

För P1:s program Människor och tro uppger Malmberg att syftet med föreläsningarna är att sprida kunskap om islam och” bemöta den delvis förljugna bild som ges i svenska medier om islam. Och av så kallade islamologer och religionsvetare.” Malmberg menar att islam är en totalitär ideologi och anser att islam är lika illa som nazism och fascism. Islam var något som Malmberg började studera efter terrordådet den 11 september 2001. Studierna bygger på litteratur som är kopplad till Counterjihadrörelsen.

Islamisering och veganisering

Under en föreläsning i Jönköping säger Malmberg att ”de vill ju att vi ska vika ner oss på alla de här punkterna. Halalkött i skolan, särskilda badtider, skaka hand eller inte skaka hand och allt detta. Annat passar inte dem, det är inte bekvämt för dem, för då kan de inte infiltrera med islam.”

Att religionsfriheten i vår liberala demokrati skulle ha en effekt på våra interaktioner med andra grupper i samhället är uppenbarligen inte en politisk analys som är relevant här. Hans utvärdering är ungefär lika rimlig som att skolans valbara vegankost skulle ha inarbetats i det svenska skolschemat av radikala djupekologiska grupper med avsikt att smygveganisera ungdomen.

Sharialag i svensk domstol

På en annan föreläsning, i Stockholm, säger Malmberg att sharialagar redan praktiseras i Sverige. Och på frågan om sharialagar även kommer gälla de som inte är muslimer så svarar Malmberg att ”Om vi inte sätter ner foten väldigt snabbt så kommer de göra det när de blir tillräckligt många.” Och syftar här på när muslimerna blir tillräckligt många i Sverige.

Politifonen har tidigare behandlat myten om shariadomstolar. Svensk lag vidhåller under vissa omständigheter att utländsk lag är rådande; det är ett rättsområde som går under namnet internationell privaträtt. Den har som syfte att bland annat effektivisera affärsliv över nationella gränser. Lagen är inte specifikt utformad för att vara tillämplig för sharia som rättsområde, men den kan betrakta civilrättsliga överenskommelser mellan två parter som vägledande inom ramen för utländsk lag (även för sharialag). Shariahysterin är därför ogrundad.

Muslimer ljuger bra

Malmberg gör många påståenden om muslimer i sina föreläsningar. Bland annat att muslimer har rätt att ljuga. ”Lögner har de använt sen Mohammeds tid. Så det är inget nytt. Det grundas i takia. Så man förstår inte här uppe att islam inte bara är en religion, islam är egentligen mera ideologi, totalitär ideologi.” Malmberg anser alltså att det är inrotat i den islamiska kulturen att ljuga.

Politifon har tidigare behandlat mytbildningen om muslimer som lögnare. Det kan ni läsa om här, här och här.

Det behövs inga religiösa paragrafer för att bedra. Förmodligen skulle de religiösa teknikaliteterna bara komplicera saken ytterligare. När Malmberg känner för att ljuga gör han det förmodligen bäst utan några religiösa influenser.

Eurabia är verklighet

Vidare säger Malmberg ”Jag är övertygad om att en del av den här invasionen av emigranter hit, speciellt från den muslimska världen, är en del av smygande jihad. Hur många tror att riktiga flyktingar kan hosta upp 100 000 kr? Jag kan inte göra det, trots att jag inte är flykting.” Vidare menar han att ”Jag är övertygad om att det ligger oljepengar bakom det här, som en del av jihad.” Malmberg konspirerar alltså att flyktingar stöds av islamistiska rörelser, att det handlar om en strategi för att få inflytande i västvärlden.

Det är här som Malmbergs politiska analyser blir “avancerade”. När muslimer flyr från förtryck och krig skall det tydligen ses som en ondskefull plan orkestrerad av typ den muslimska motsvarigheten till den populariserade konspirationsidén om Bilderberggruppen eller ZOG: muslimer med ekonomiskt och politiskt inflytande som använder sina gräsrötter lite som marionetter i kampen för det ideologiska övertagandet av Europa.

Hans antagande bottnar också i föreställningar som är närbesläktade med idén om att öppna gränser skulle medföra en tsunamivåg av fattiga människor. Enligt honom är emigration först möjlig när det finns ett visst mått av kapital med i bilden. Det kapitalet menar han är oljefinansierat av jihadister. I verkligheten är det förmodligen mycket enklare än så. Det är helt enkelt inte de fattigaste befolkningssegmenten som flyr. En ny studie visar på att fattiga länder med högre inkomstnivåer har högre utvandringsfrekvens än länder med lägre. Det är således inte från samhällets lägsta stratum som man finner den största migrationsaktiviteten.

Björn Söder håller med

Med anledning av Malmberg som rekommenderad föreläsare har P1:s program Människor och tro frågat Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder vad han anser om Malmbergs uttalanden om islam. Söder säger bland annat att ”Det är uppenbart att och bevisat att islamska företrädare från arabvärlden ser den muslimska invandringen till Europa som ett verktyg att islamifiera västvärlden”.

Visst. Det kan de få tro. Men att de delar sin migrationspolitiska analys med samma ideologiska utgångspunkt som ett antal radikala religionsinternationalister i fanatiska miljöer har förmodligen mer värde för den politiska utvärderingen än någonting annat.

Söder får frågan om man kan förena Sverigedemokraternas nolltolerans mot rasism och Malmbergs föreläsningar om muslimer och svarar att ”Utifrån det jag hört så ser jag inte att det skulle strida mot vår nolltolerans. Däremot så tycker jag att det är viktigt att man följer kommunikationsplanen som vi har antagit och att man också är noga med att man uttrycker sig nyanserat. Men det vi ser från vårt partis sida, som vi vill peka på, det är den pågående islamifieringen av det svenska samhället som vi ser som en fara. Där vi allt mer anpassar oss enligt islamiskt påbud. Och vi menar också på att islam i sin nuvarande form är oförenligt med demokrati.”

Söder säger till Sverige Radio att det inte handlar om en smygislamisering utan om en islamisering. Att den inte är osynlig utan att den är ganska synlig överallt i Sverige. Något som partiledaren Jimmie Åkesson håller med om då han anser att islam är vårt största utländska hot sedan andra världskriget.

Frågan är när kritik av en religion någonsin kan betraktas som rasism enligt Sverigedemokraterna. Trots nolltolerans verkar de ha betydligt högre i tak än någon annan. Är det etiskt försvarbart att tala om muslimer på det här sättet?  Låt oss titta i Sverigedemokraternas egna etiska riktlinjer.

Där framgår detta:

Helt central för oss är också FN:s deklaration om de mänskliga fri- och rättigheterna. Partiet tar starkt avstånd ifrån diskriminering av människor på grundval av kön, religiös och politisk tillhörighet eller etnisk bakgrund. 

De etiska riktlinjerna poängterar att det för företrädare för Sverigedemokraterna, som medlem, kandidat, förtroendevald eller anställd, medföljer ett ansvar mot partiet och mot väljarna. Därför skall alla medlemmar, kandidater, förtroendevalda och anställda i tillämpliga delar följa partiets etiska riktlinjer. Riktlinjerna skall ses som en vägledning vid etiska och moraliska avgöranden. Man menar inom partiet att ”Alla bör ha ingångsvärdena att vara ärliga och uppriktiga samt att tala sanning.”

Hur moraliskt försvarbart det är att beskriva muslimsk migration som en del av ett ideologiskt krig mot väst, det får ni som läsare bedöma. I vår mening är det inte det.

 Författare: Jeni Al och Bruce Stålnacke