Etikettarkiv: Debatt

Artiklar

Dåligt perspektiv från Nima Gholam Ali Pour

Nima Gholam Ali Pour, politisk samhällsdebattör, tidigare socialdemokrat och nuvarande sverigedemokrat, kritiserar i sitt blogginlägg ”Dåligt perspektiv från Östermalm” Borzoo Tavakolis öppna brev i Dagens Nyheter till Kent Ekeroth.

Ali Pour tycks resonera som så att Tavakoli är hycklande och brister i insikt om samhällsproblem, enligt Ali Pour särskilt kopplade till invandring. Allt på grund av att Tavakoli valt att flytta till Östermalm. Ali Pour tycker sig veta att Tavakoli flyttat till Östermalm för att han vill slippa en mångkultur som han älskar.

Ali Pour påpekar att Tavakoli inte representerar den sociala nivå som merparten invandrare befinner sig på. Hans slutsats är riktig men detsamma kan sägas om nästan alla som bor på Östermalm. Oavsett deras etniska ursprung.

Ali Pour skriver:

Han och hans åsikter representerar en liten minoritet av det här landets invandrare som har haft den ekonomiska möjligheten att flytta till områden där det knappt finns några invandrare.
Under my Umbrella
*Kicki* / Foter.com / CC BY-NC-ND

Om Tavakoli valt att flytta för att slippa se grannar omkring sig som ser ut som han själv får han sägas ha misslyckats. Över 13 000 personer med utländsk bakgrund bor på Östermalm. Det motsvarar mer än halva Rosengårds befolkning (sid. 6 i rapporten ”Rosengård! Strategier för hållbar utveckling i en stadsdel” utgiven 2008 av Malmö stadsbyggnadskontor).

Drygt  20%, eller en av fem av Östermalms invånare, är antingen utrikesfödda eller har två utrikesfödda föräldrar. Lägger man till dem som har minst en utrikesfödd förälder bland Östermalmsborna börjar andelen med utländsk bakgrund på Östermalm närma sig motsvarande andel i Malmö.

Invånare från Iran (Tavakolis & Ali Pours födelseland), Irak, Turkiet, Libanon, Syrien, samt kontinenterna Sydamerika och Afrika utgör sammantaget den näst största gruppen invandrare på Östermalm (cirka 2 500 personer). Den näst största gruppen utrikesfödda på Östermalm utgörs av personer från Marocko, Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien och statslösa (cirka 3 000 personer). Den största gruppen utrikesfödda på Östermalm utgörs av personer från Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien och ”övriga Europa” (cirka 5 600 personer). Invandrare från Norden utgör cirka 2 000 personer. (sid. 33 & 34 i rapporten ”Statistik om Stockholm”)

Mångkulturen har även invaderat stadsdelen på många andra sätt. Gymnasieskolor på Östermalm har lett till en påtaglig mångfald. Stadsdelen har restauranger som serverar mat från hela världen. Den har flera nattklubbar där andelen besökare med utländskt ursprung ligger skyhögt över riksgenomsnittet (en subjektiv bedömning av författaren till denna artikel i Motargument, som ofta besöker klubbarna och restaurangerna).

För att inte tala om att Östermalm ligger 5-10 minutes promenad från Norrmalm där utrikesfödda bor, jobbar, vistas och utgör ett påtagligt inslag i stadsbilden. Ali Pour rekommenderas att besöka centrala Stockholm om han vill granska saken själv.

Motargument vill slutligen gratulera Nima Gholam Ali Pour till hans nya engagemang inom Sverigedemokraterna.

Artiklar

SD och brottsoffren

Sverigedemokraterna påstår att kriminalpolitiken har gått åt fel håll de senaste decennierna. De menar att offret har hamnat i skymundan och gått från huvudrollsinnehavare till statist. Fokus har flyttats från brottsoffren och brottslingens vård och rehabilitering numera är det enda viktiga. Det stämmer inte.

När Sverigedemokraterna på sin hemsida skriver att ”Det brottsbekämpande arbetet har de senaste decennierna varit eftersatt och inte särskilt framgångsrikt”…finns det all anledning att höja på ögonbrynen. Menar de att inget har gjorts eller att inget har hänt överhuvudtaget? För det har det verkligen gjort.

”Gärningsmannen stjäl showen”

Viktimologi, dvs. läran om (brotts)offer, är sedan 1970-talet en etablerad gren inom kriminologin, och intresset för brottsofferfrågor fortsätter att öka. Under 1900-talets första hälft var offret, även kallad målsägande, den som behövde se till att åtal väcktes, samt blev tvungen att föra sin egen talan och driva sin sak (Nilsson, B. Brottsoffer, s. 26, ISBN 91-89140-27-3).

Idag ser situationen helt annorlunda ut. Fler brott faller under allmänt, och inte enskilt, åtal. Det är samhället och inte offret som ser till att rättvisan har sin gång, och straffen har skärpts ordentligt under de senaste decennierna. Brottsofferjouren (BOJ.se) har skrivit en utmärkt och lättläst text om utvecklingen de senaste 30 åren, något som jag dock vill tillägga är att de inte nämner den nya graden  ”synnerligen grovt” som ytterligare höjer straffvärdet gällande misshandel.

2010 Art Contest Winning Poster”Samhället bryr sig inte om brottsoffren”

Brottsoffrens roll har aldrig varit starkare än idag, oavsett vad Sverigedemokraterna påstår. Brottsoffermyndigheten (BrOM), som inrättades 1994, med syftet att ”främja brottsoffrens rättigheter, behov och intressen” är unik. Det finns ingen motsvarande myndighet i världen. Många länder har statlig brottsskadeersättning, men ofta inte lika välutvecklad.

Sedan 1988 kan offret få ett målsägandebiträde under vissa förutsättningar. De fungerar som en advokat (och är oftast det), och tar tillvara offrets intressen. Detta är helt kostnadsfritt för offret, staten betalar målsägandebiträdets lön. Lagen om målsägandebiträden var en milstolpe när den kom, och något som vi ska vara mycket stolta över.

Polisen är — när en anmälan upprättas — skyldig att fråga om du behöver brottsofferstöd och om du vill ansöka om kontaktförbud. Möjligheten att få kontaktförbud har utökats, och beroende av hotbilden finns fyra olika varianter. Offret har möjlighet att få bo kvar i sin egen bostad om kontaktförbudet gäller en hushållsmedlem. Olaga förföljelse (mer känt som stalking) är en brottsrubricering som är relativt ny. Tidigare klassades stalking ofta som ofredande, men olaga förföljelse är ett grövre brott med högre straffvärde.

Getting tough on domestic abuse in Norwich”Öga för öga?”

Att utsättas för brott är ett trauma som sätter spår, det vet jag av egen erfarenhet och jag skrev om det i en krönika. Blir man dessutom inte trodd, tagen på allvar och/eller illa behandlad skapar det ytterligare ett trauma, det som kallas för sekundär viktimisering. Det är av yttersta vikt att alla delar i rättsprocessen arbetar för att ”skadereduceringen” ska fungera så bra som möjligt. Då har vi kommit en bit på vägen.

Men hur får ett brottsoffer upprättelse? Sverigedemokraterna skriver i sitt kriminalpolitiska program att de är anhängare av den absoluta straffrätten, samt nämner tre av dess principer. Vad de inte skriver är att den även inkluderar bl.a. vedergällningsteorin, där straffet inte har något syfte att rehabilitera. Det handlar bara om att tillfoga brottslingen lidande för ett begånget brott. Öga för öga, tand för tand.

Straffet ska stå i proportion till det begångna brottet, men hur högt ska straffet vara för att ett offer ska kunna känna sig nöjt med det? Sverigedemokraterna skriver om skärpta straff, men hur stränga ska de vara? Jag upplever att Sverigedemokraterna vill att vi ska låta känslorna ta över. Och att vi ska känna att ett brottsoffer inte kan få upprättelse på något annat sätt än ett mycket hårt straff för gärningspersonen.

”Det laglydiga offret”

Sverigedemokraterna utger sig för att ‘värna om brottsoffren och de laglydiga medborgarna’. Men vilka är dessa? Vem blir ett brottsoffer? Och finns det offer som är lite ‘finare’ än andra? Det finns ett otal risk- och skyddsfaktorer som vi måste ta med i beräkningen, för det här är mycket komplicerade problem.

De laglydiga medborgarna, som Sverigedemokraterna säger sig värna om, är de som kan klassas som ”idealiska” offer. Den norska kriminologen Nils Christie har ställt upp sex kriterier för det idealiska offret:

  1. Offret är svagt
  2. Offret är involverat i en respektabel aktivitet
  3. Offret är på väg till eller från en plats som han eller hon inte kan förebrås för
  4. Gärningsmannen är i överläge och kan beskrivas i negativa termer
  5. Gärningsmannen är okänd för offret, utan relation till offret
  6. Offret har tillräckligt med inflytande för att kunna hävda sin ”offerstatus”

En majoritet av brotten begås av en liten del av befolkningen. De som är (eller kommer att bli) brottsoffer utgör av de en liten del av befolkningen. Enligt en studie från BRÅ utsattes ca 5 % av befolkningen för ungefär hälften av alla brott. Och har någon utsatts för ett brott ökar risken att det sker igen, s.k. upprepad utsatthet. Det är i regel inte slumpen som styr, även om man gärna vill tro det.

En riskgrupp är invandrare. Utländska medborgare har en högre risk att utsättas för våldsbrott. Andra generationens invandrare, med en eller båda föräldrarna födda utomlands, har en överrisk för att utsättas för våld. Naturaliserade medborgare — de som sökt och fått svenskt medborgarskap — har också en viss överrisk för att bli offer för våld eller hot om våld. För personer som har behållit sitt utländska medborgarskap (bosatta i Sverige) finns ingen skillnad jämfört med dem som har svenska föräldrar (Ekbom, Engström & Göransson. Människan, brottet, följderna. Kriminalitet och kriminalvård i Sverige. s. 330, ISBN 978-91-27-13244-3).

/a-day-in-the-life-of-a-cr-prostitute-isabella/15851”Ger man sig in i leken…”

Människor som inte är laglydiga medborgare löper en högre risk att utsättas för brott. Värnar Sverigedemokraterna om t.ex. den prostituerade kvinnan som blivit våldtagen? Hells Angels-medlemmen som skjutits när en narkotikaaffär gått snett? Den misshandlade narkomanen? Killen som ‘kaxar sig på fyllan’ och blir slagen i ansiktet? Eller gäller parollen ”den som ger sig in i leken, får leken tåla”? Det verkar som att SD:s partiprogram anser att det bara är vissa ‘idealiska’ brottsoffer som förtjänar hjälp, stöd och upprättelse. Om så är fallet uppstår en prekär situation, där en rättighet förvandlas till ett privilegium.

Brottsoffren har en roll som räknas idag, trots att Sverigedemokraterna påstår det motsatta. Som jag nämnt ovan så fortsätter intresset att växa. En ökad allmän debatt kring brottsofferfrågor, en minskad tolerans mot brottslighet och en högre anmälningsbenägenhet har hjälpt till att lyfta fram offrets rättigheter och behov. Det var inte bättre förr.

Louise H. — kriminologstuderande

Artiklar

Kristallnatten – Fascismen fortfarande ett aktuellt hot

Gästinlägg av Yasri Khan, Svenska muslimer för fred och rättvisa

Hatet finns alltid nära till hands. Det verkar vara den enklaste vägen att ta till väga när man är frustrerad. Istället för att ta ansvar så är det enklare att skylla ifrån sig på andra.

LouisaH2Politisk förföljelse mot “oönskade medborgare” var ett viktigt tecken på det som komma skulle. Under en viss period var det många som valde att titta bort och förneka hotet.

Idag, 75 år senare, verkar det som att historien åter kan komma att upprepa sig. Nationalistiska och högerextrema grupper organiserar sig runtom i Europa. De tar plats i folkvalda församlingar och sprider sitt förakt för människor som inte ser ut som dem.

Om Sverigedemokraterna inte är ett rasistiskt och antimuslimskt parti, vad är då bland annat anförandet i riksdagen av Sverigedemokraternas rättspolitiska talesperson Richard Jomshof den 16 oktober 2013?

Normaliseringsprocessen av Sverigedemokraterna går väldigt fort. Bara för att Sverigedemokratiska ledare är duktiga på att vinkla sanningar innebär det inte att man ska ta dem på orden. I veckans SVT debatt, debatterar t.ex en av SvDs ledarskribenter för att Sverigedemokraterna inte är främlingsfientligt.

Min fråga är då — vad sysslar Sverigedemokraterna med? Vad är då målet med just detta anförande och andra åsikter från SD?

Den version av Islam som Richard Jomshof målar fram är en aktiv avhumaniseringskampanj. Här sammanblandas en massa olika samhällsutmaningar och han försöker aktivt att koppla det till Islam. Brott är brott, oavsett vem som utför det och där ska inte etnicitet vara en avgörande faktor.

Hans förvrängning om den ‘förebild’ som han anser att många muslimer har är skrämmande propaganda.

Tänk om man skulle byta ordet islam mot judendom och muslim mot jude. Det skulle klinga väldigt illa. Av den anledningen så åminns kristallnatten, 75 år senare. En symbolisk dag för att påminna oss den politiska förföljelsen som åtföljdes av en av mänsklighetens värsta brott. Idag har den nått Sveriges riksdag.

Frågan är när den får terrorisera människor fritt på Sveriges gator?

Jag hoppas svaret på den frågan är aldrig. Men det svaret kräver förpliktelser. Det kräver mod, det kräver att vi står emot och gör en kraftansträngning för att mota tillbaka den mark vi förlorat. Det innebär att vi behöver gå samman oavsett religiös tillhörighet, etnicitet eller kön för att kämpa för det samhälle som vi tror på.

Förbundsordförande,

Yasri Khan, Svenska muslimer för fred och rättvisa

9 November 2013

Krönikor, Myter

Motargument mot motargumenten mot motargument!

Ibland hör man folk säga att det inte är någon idé att ”ta debatten” eller att lägga fram sina motargument mot rasismen. För rasism kan aldrig bekämpas med rationella argument, heter det, utan är en fråga om människovärde. Dessutom hörs det ofta att vi bör förbjuda rasismen. Använda mer lagar och polis mot rasister.

Fossil Sitting In Sun Light
A Guy Taking Pictures / Foter.com / CC BY

1) ”Då och då hörs starka röster om att ”våga ta debatten”, vilket riskerar att innebära att ställa upp på SD:s problemformulering. Detta är en livsfarlig väg.

Det är en oändlig skillnad mellan att debattera MOT och att ta debatten MED. Att diskutera muslimers eller judars eventuella ”farlighet” är galenskap. Det är att köpa rasister och nazisters problemformuleringar. Att ta debatten MOT är inte samma sak, det är till exempel att bemöta argument och vanföreställningar.

2) ”Fakta kommer aldrig hindra någon från att bli rasist. Vi som vill propagera mot rasism måste börja prata om värderingar.”

Korrekt, det måste man. Men de som säger detta, som Marcus Priftis till exempel, missar att värderingar är en del av motargumentationen och de missar ofta att det finns gråskalor. Rasism är inte svart eller vitt. Det är lätt att falla in i rasistiska mönster. De flesta som sprider vidare olika rasistiska idéer och myter är INTE hårdföra rasister.

3) ”Rasism och antirasism är en svart och vit fråga, gott mot ont, inga gråskalor finns.”

Det gäller även för personer som är antirasister.

Det finns en hel del hängivna, självutnämnda antirasister som återupprepar antimuslimska myter i sin tro att de minsann är goda antirasister och bara kritiserar islamism. Jag vet MÅNGA antirasister som i sin kritik av sionister och Israel går så långt över gränsen att de i praktiken låter exakt som antisemiter. Dessutom kan antirasister uttrycka sig stereotypt och generaliserande om vita eller europeer eller ”män” på ett sätt som hade fördömts som grovt rasistiskt om det uttalats om ”svarta” eller judar.

Fördomar och generaliserande metoder är nåt som tyvärr är ett mänskligt problem, som är ganska utspritt.

För att inte tala om personer som ursäktar rasistiskt beteende. Det finns flera framstående antirasister som har fallit i den fällan. Som ursäktar de personer som anser att det inte är rasism att skriva att ”judarna ligger bakom allt ont” eller att ”muslimerna är ett hot”. Det finns antirasister som ursäktar personer som sprider vidare vandringsmyter om världskonspirationer eller lögner om religioner eller religiösa.

En del av dem är antirasister som är väldigt framstående och vanligt förekommande i media.

Så, det är en fråga som är full av nyanser och gråskalor. Och det ska vi vara glada för.

De hårdföra, övertygade, ideologiska rasisterna är få. De flesta andra (som t.ex. många SD-väljare) luras in i rasistiska tankemönster på grund av sin privatekonomi, sin bakgrund, sin religion, sin kultur, sina vänner och sin oro för framtiden. De flesta av dessa skulle ta illa upp om man sa till dem att de ger uttryck för rasistiska åsikter, då de faktiskt gör det. Förmodligen sprider de dessa vidare i vissa fall utan att inse att det bygger på rasistisk ideologi.

Fördomar fördummar. Skulle jag räkna upp alla gånger jag sett olika antirasister skriva att ”rasisterna är CP” skulle det bli en lång lista. Ändå är användningen av begreppet CP ungefär lika grovt som om nån skulle skrivit judesvin eller nigger. Eller som alla gånger jag sett någon antirasist dra alla sadomasochister eller polyamorösa över en kam, på ett sätt som är så grovt generaliserande — på grund av deras sexuella preferenser — att det egentligan bara kan jämföras med hur rabiata nazister hetsar mot judar… Rädslorna för det okända och främmande kan göra att någon hetsar mot sadomasochister. Okunskap att de sprider ordet CP.

Eller då personer med andra hudfärger eller kulturer behandlas annorlunda, exotifieras av välvilja eller okunskap. Då man inte ser de som jämlika utan som en ”svag grupp” eller ”annorlunda”.

Gråskalor finns. På gott och ont.

Det är något vi faktiskt kan använda oss av. Om det inte är bara svart eller vitt kan man faktiskt få många av de som sprider vidare rasistiska ideer och agerar rasistiskt, att försöka tänka till och till slut tänka om. Därmed kan man faktiskt lyckas få flera att sluta agera rasistiskt. Det är en bred fråga om motargument och om värderingar. Att om och om igen visa att idévärlden och människossynen är fel. Få dem att se sig själva och människor på ett annat sätt.

Ett bra sätt är att utgå från den gamla klyschiga tanken att ”gör ej mot andra som du själv inte skulle vilja bli behandlad”. Jag har märkt att det alltid fungerar jättebra. De flesta vill inte att man drar alla som tillhör den egna grupp man är med i över en kam och generaliserar om den. På så sätt kan man få dem att förstå att de inte bör göra samma mot andra. Man kan få folk att inse att varje flykting är en människa, likt man själv är. Man kan få folk att förstå att vandringsmyter är myter eftersom de har förmåga att förstå att andra sorters myter bara är myter.

4) ”Rasism kan bara stoppas med lag och hårda tag. Grupper som är mot demokrati och är rasistiska bör förbjudas.”

Nja, vi lever i en demokrati och måste skydda demokratin som sådan. Det gör att vi måste låta även grupper som uttalar sig antidemokratiskt att existera. Eller ska vi förbjuda Livets Ord, muslimska sekter, EAP, extremkommunisterna, AFA Sverigedemokraterna och nazister, som alla på olika sätt vill begränsa folks demokratiska rättigheter om de kommer till makten?

Och rasister, ska vi förbjuda rasistiska organisationer? Betyder det att alla antirasistiska grupper som generaliserar om att ”alla vita är rasister” också ska förbjudas? För det är ett rasistiskt uttryckssätt! Och alla de som ofta går över gränsen i sin Israelkritik eller kritik av palestinier, ska de grupperna och partierna också förbjudas? Ska folk som säger att ”rasister är CP” bannlysas för att de uttrycker sig fördomsfullt?

Det fungerar inte att förbjuda bort rasismen, om vi vill vara konsekventa. Detta för att det finns gråskalor.

Sen är det också så att dilemmat är att man inte kan försvara demokratin genom antidemokratiska metoder.

Så om du anser att rasism är en svart och vit fråga, bör du kika på dig själv först. Den som är utan synd, kastar första stenen!

Artiklar

Logikfel: Personangrepp

Personangrepp är ett argumentationsfel som även är känt under det latinska uttrycket ”Ad hominem”.

Ad hominem - argumentation på ankdammsnivå
Ad hominem – argumentation på ankdammsnivåpasma / Foter.com / CC BY-NC

Detta argumentationsgrepp ser oftast ut så här; person A beskriver nedvärderande detaljer om person Bs utseende eller karaktärsdrag i argumentationen om något helt annat ämne än vad det är som person B försöker debattera om. På detta sätt svartmålas person B och på så vis försöker person A ”vinna” debatten.

Personangrepp är alltså bara ett påhopp på åsiktsmotståndarens person – helt utan att använda några argument om själva debattämnet.

Märk väl att man i princip alltid har rätt att skriva kritik mot en persons åsikter, texter och handlingar, så länge det rör sakfrågan och debattämnet och man inte går över gränsen till personangrepp.

Detta är en artikelserie, där vi avser förklara många förekommande argumentationsfel som syns i debatter och kommentarsfält. Följ taggen Argumentationstips eller Logik och länka gärna hit varje gång du inser att någon försöker använda respektive argumentationsfel.

Krönikor

Den elaka mäklaren

Är det ok att reta eller diskriminera någon för att de ser ut på ett visst sätt? Har slöja, turban eller kalott? Nej, det är det inte. Det spelar ingen roll om man själv valt det eller inte.

När jag gick i högstadiet hade jag en uppseendeväckande frisyr och klädstil. Jag stack ut ordentligt och det passerade inte obemärkt. Varje dag fick jag höra att jag såg ut som någon som sålde sexuella tjänster (för att uttrycka det snyggt), samt att jag såg ut som ett kvinnligt könsorgan (jag tror att ni förstår vad jag menar). Det var inte roligt.

Jag pratade med rektorn och studierektorn om det. De var rörande överens; du får skylla dig själv. Du har ju valt att se ut på ett visst sätt och då är det ok att de andra eleverna hackar på dig, det får du räkna med. Rätta in dig i ledet eller håll käften. Att du får höra kränkande saker varje dag är ditt problem, inte vårt.

Det var en kille i årskursen över mig som var värre än de andra. Varje gång vi gick förbi varandra i korridorerna fick jag höra könsord och hur ful och äcklig jag var. Till slut rann det över, jag skällde ut killen efter noter och använde majoriteten av de mindre smickrande orden i den svenska vokabulären. Han höll på att skita knäck, och efter den incidenten sade han aldrig något till mig igen.

Hade skolans personal sagt att ”du får räkna med att bli kallad fula saker för att du har slöja” så hade det antagligen tagit hus i helvete. Hoppas jag i alla fall. Diskriminering kan aldrig tolereras. När jag hör ordet tänker jag instinktivt på rasism, men det finns fler dimensioner. Det är mer än etnicitet, religion eller hudfärg.

for saleJag minns tydligt ett tillfälle då jag blev diskriminerad på grund av mitt utseende. Det här låter fullständigt vansinnigt, men jag kan försäkra dig om att det är sant. När jag var ett par år äldre och började se mig om efter en bostadsrätt gick jag in på ett mäklarkontor och satte mig med pärmen innehållande lämpliga objekt. Efter att ha bläddrat en stund kom en kvinna fram till mig. Jag trodde att hon skulle fråga om jag ville ha hjälp med något, men tji fick jag. Hon sade lite nedlåtande att de antagligen inte hade något i min prisklass. Jag bara gapade. Hur kan hon veta hur mycket pengar jag har? Dessutom är väl mina pengar lika bra som någon annans? När jag sade vilken prisklass jag kunde tänka mig blev hon plötsligt jättetrevlig, men då fick hon svaret att jag inte tänkte köpa en lägenhet från dem.

Efter detta gick jag till en annan mäklare, och då berättade jag vad som hänt. Han sade kallt att de som klär upp sig till tänderna inte har en spänn på fickan, men att de som ser lite halvskabbiga ut inte har något att bevisa för någon. Och jag såg väl lite halvskabbig ut. Jag köpte min lägenhet av den mäklaren.

Jag tillhörde en subkultur och valde att klä mig på ett visst sätt, men anledningen är inte relevant. Vad som är relevant är att det inte var jag som kallade någon fula saker på grund av deras yttre. Det var inte jag som sade ”vi har nog ingenting i din prisklass”. Problemet med diskriminering kan inte skyllas på den som diskrimineras, det är den som diskriminerar som bär skulden.

Krönikor

Hej Erik Almqvist!

Gästinlägg av anonym ungrare som även publicerats hos Politifon.

Hej Erik Almqvist!

Red - White - Green
450Davide / Foter / CC BY-NC-ND

Jag vet att du är en glad Sverigedemokrat som blivit politisk flykting till Ungern, som du själv uttryckt det. Du stödjer SD:s idéer och tankar, och även om jag inte håller med dig i sak (milt uttryckt) så respekterar jag din rätt att tycka och tänka vad du behagar.

Som varandes halvungrare, född ungrare och som ungersk medborgare, så är jag dock litet oroad över saker jag hört om dina förehavanden i Ungern. För, som du säkert förstår, så förväntar jag mig ju att du ska agera efter dina åsikter, och efter dina förväntningar på mig som ungrare boende i Sverige.

Jag vet att ni i Sverigedemokraterna är mycket måna om att invandrare ska assimilera sig till Sverige. Det är inte en åsikt jag håller med om, men jag vet att du tycker att det är väldigt viktigt att man som invandrare i ett land anpassar sig och tar efter lokala seder, kultur och språk. Det oroade mig därför att läsa att du firat Sveriges nationaldag i Ungern. Jag tror bestämt att du glömt vad ditt älskade parti och dina nära vänner i Sverigedemokraternas ledning förespråkar? Jag menar, om vi invandrare i ett nytt land ska svära trohet till nationen (och eventuellt knugen, i Sverige), är det då inte litet dumt om vi samtidigt firar vårt forna hemlands nationaldag? Det visar ju på dubbla lojaliteter? Nej, Erik, jag tror du måste gjort en tabbe helt enkelt, och glömt vad du själv står för där! Givetvis är det numer Ungerns nationaldag du ska fira, och inget annat, för du skulle väl aldrig vara en hycklare som kräver en sak och själv gör annorlunda, eller hur? (För övrigt rekommenderar jag att du förungrar ditt namn också, Szilág Érik heter du numer, inte sant?)

Så långt, så väl, du kommer givetvis att fira endast Ungerns nationaldag, med ungerska flaggan, Ungerns nationalsång och ungerska hyllningsvisor (”talpra magyar, hív a haza, itt az idö most vagt soha…” eller ”piros fehér zöld, ez a magyar föld!” föreslås). Med ungersk Pálinka förstås, den svenska nubben hör ju ditt forna hemland till; dricker du sådant visar du ju på att du inte är villig att assimilera dig till ditt nya hemland. Och det skulle du ju aldrig göra, du vän av assimilering! Men det räcker ju inte, du måste ju också göra ett prov på att du faktiskt lärt dig tillräckligt om landet, dess språk och kultur! Jag menar, inte skulle du väl kräva av andra något du inte kan tänka dig att göra själv?

Nästa gång jag är i Ungern (oroa dig inte, det sker inte så ofta) så kan jag sammanställa en rad frågor om det ungerska språket, ungerns kultur, ungerns historia och liknande som du kan svara på för att få fortsätta hänga i landet. För du vill väl bli medborgare, eller hur? Du skulle väl inte bara sitta i Ungern för att leva på mina landsmäns resurser? Vi har nämligen arbetslöshet nog, så är du inte beredd att bli helylleungrare så…

Det kan vara litet vad som helst förstås, det är så brett det där med kultur – som vem som är ungerns nationalskald, vad är så speciellt med den ungerska kungakronan (flera svar är rätt), varför var Mattias Corvinus så viktig, varför är Transsylvanien så viktig för många ungrare, hur lagar man pörkölt, när kommer mikulás (jultomten/Sankt Nikolaus) i Ungern, vilka var de historiska processerna bakom revolten 1956, vem var Puskás, hur många kasus har vi i ungerskan… sådana slags frågor som jag är säker på att du skulle kunna svara på om det handlade om svensk kultur (ja, du vet, när blev Sverige en monarki, vilken är vår nationalsång (obs, kuggfråga!), varför är många i Norge och Finland bittra på Sverige trots att vi tror att de är våra mysiga broderfolk, hur lagar man Janssons frestelse, hur länge har vi haft jultomten och vad hade vi innan… du vet, sådant).

Budapest Afternoon
szeke / Foter / CC BY-NC-SA

Det finns erkänt en sak till jag oroar mig för, Szilági úr (herr Almqvist, men det vet du förstås redan eftersom du så idogt studerat ditt nya modersmål, inte sant?), rykten säger att du kanske varit hemma i Sverige på besök? Jag hoppas att det inte är sant, ety många i ditt parti har menat att en flykting som kan besöka sitt forna hemland inte alls är en äkta flykting, och med fördel kan skickas hem! Om du inte blivit ungersk medborgare (och BARA ungersk medborgare, för vi vill ju inte ha delade lojaliteter!) så blir det ju litet pinsamt om jag måste föreslå för de ungerska myndigheterna att du faktiskt har det tryggt nog i Sverige för ett besök, och att du därför bara utnyttjar Ungern för dina egna syften, och därmed bör deporteras! Jag menar, inte skulle väl du vilja föregå med dåligt exempel för alla de invandrare i Sverige som ni föreslagit ska deporteras, ety de just gjort samma sak: besökt sina hemländer?

Ett sista tips dock, pajtás (min vän), de där Kent och Ted Ekeroth… de bör du nog inte synas med. För, du vet, i Ungern är det liksom inte tradition eller kultur att ogilla invandrare, nej i Ungern är det romer och judar som man ska hata och spotta på. Romerna vet jag ju att ni i Sverigedemokraterna redan visat ert ogillande mot, så det är inget nytt för dig, men om du ska anpassa dig till ditt nya hemland är det nog viktigt att du också som god ungersk nationalist visar lämplig avsky för de tu judiska bröderna du tidigare kallat vänner. För, du vet, man ska ju ta seden dit man kommer!

Med lyckönskningar om ditt nya liv som stolt ungrare (och inget annat än ungrare),

-din vän och ledsagare i ungerskheten

Krönikor

#artigdebatt

Vi har ett ansvar. Vi som skriver på nätet. Vi som deltar i den debatt som rör sig på olika plan och i olika sociala grupper överallt på internet. Vi har ett ansvar mot de som är yngre än oss, de som inte är vana att befinna sig i diskussioner och de som inte delar våra åsikter.

Ingen annanstans ser vi så hårda ord och så direkta kränkningar som på nätet — i bloggar, sociala medier och kommentarsfält. Bara för att tonen är hård och kränkande så ger det en inte mer rätt, mer klokskap eller en högre status. Det ger dock ett ännu hårdare samtalsklimat och fler otrevliga upplevelser i diskussionsforum etc.

artigdebattlitenDe som varit igång ett tag kopplar bort. Blir inte arga eller biter ifrån på samma sätt. Det är lätt hänt. Lättare än att säga ifrån. Vilka är vi när det gäller att klaga på att samhällsklimatet har hårdnat för våra yngre när vi inte är bättre själva? Hur var det med uppfostran och hyfs? Vi vuxna är inte bara förebilder i den riktiga världen och den faktiska sociala miljön. Vi är förebilder även i den virtuella världen.

Nu har jag en mycket liten blogg i en mycket liten del av internet men jag skulle ändock vilja försöka utlysa ett litet upprop:

#artigdebatt

Det hela går ut på att inte skriva saker som du inte skulle kunna säga till personen om denne stod framför dig. Att reagera då någon skriver på ett kränkande sätt. Att agera mot den virtuella (men samtidigt verkliga) våldstolerans som finns på internet. Vi ska inte behöva tåla dessa ”elddop” som de flesta har varit med om – första gången du blir riktigt ledsen eller arg när du diskuterat på internet. Vi som har fått rutin och distans måste agera. Oavsett vilken ståndpunkt vi har.

Vi måste visa att det är våra åsikter som skiljer sig. Att diskussioner inte vinns genom att kränka motståndaren. Vi ska inte ta lärdom av våra riksdagspolitiker och deras pajkastning. Vi ska höja oss över det. Vi ska föra hårda debatter om svåra ämnen. Men vi ska bete oss och föra en artig debatt, med alla. Alltid.

/ Andreas Meijer
Läs fler artiklar på Andreas egen blogg

Krönikor

Islamisterna skriker!

Om du ser ett foto av en person som skriker — känner du något då? Om du ser detaljer i personens klädsel eller hens övriga attribut som gör att du kan tro att hen kan vara muslim — vet du helt säkert om den personen har en religiös tro och om hen är muslim? Om någon påstår att fotot är av en muslimsk eller islamistisk demonstration — är det verkligen så? Vilken gren av islam tror du den personen känner sig hemma hos? Kan det rent av vara ett fotografi av en sekulär, ateist i ett land där de flesta människor enligt dig ser ut att vara muslimer eller islamister?

A man shouts 'God is great' as demonstrators in background
coolloud / Foter / CC BY-NC-ND

Tror du att den mannen du ser på bilden alltid skriker varje dag? Tror du att alla män som har liknande religiösa tro som den mannen också skriker exakt likadant för exakt samma saker som den är upprörd över? Tror du att mannen som skriker är mycket mer religiös eller djupare troende — om det ser ut som att han skriker mycket, ofta, länge och högljutt på fotot?

Är personen på bilden den enda representanten som du känner till för alla personer som har en viss religion? Kan det verkligen vara en representant för alla andra människor som har den religion som du enligt dina fördomar tycker att mannen på bilden har? Eller är han just på den bilden mer av en representant för en känsla av sorg, frustration eller hopplöshet? Om du ser en enda skrikande man på ett foto — varför direkt hoppa till felaktiga slutsatser om alla män som är religiösa eller bor i det området?

Skilj på kollektiv och individer

De personer som har liknande religiös tro eller bor i samma område som personen på bilden har inte automatiskt exakt samma åsikter som personen som du ser. Det är bara de personer som du ser skrika på bilden som är den enda som skriker. Men vet du varför de skriker? Kanske skriker mannen för att hans älskade har blivit skadad t.ex. i en bilolycka. Det kan kanske bero på att hans favoritfotbollslag just har vunnit eller förlorat en slutspelsmatch.

skrikandemanKan du minnas senaste gången som ett nyhetsteam har åkt till Mosul, Bagdad, Kabul eller till Casablanca, Tunis, Kairo för att filma alla de miljontals muslimer som inte skriker?

Det talas mer och mer bland de som ”bara är kritiska till invandringspolitiken” om skrikande islamister och muslimer. De sätts nästan uteslutande i samband med antivästliga åsikter och omänskliga värderingar i ett perspektiv som om att varje enstaka muslimsk person är ett bevis för ett mönster av systematisk ondska.

Jag har letat länge, har ännu inte funnit någon nationalist, patriot eller socialkonservativ som ens har börjat försöka nyansera sin egen bild av religiösa människor från andra länder. Ingen av dom verkar ha tänkt tanken att de skulle kunna prova analysera sina egna fördomar och sina egna åsikter om bilderna som visas i media.

Ett foto på en arg person som skriker i en demonstration i ett fjärran land — är det något att vara rädd för?
En skrikande person på ett foto är i princip bara ett foto av en skrikande person.

Se även mer om bildanalys i denna artikel eller läs andra artiklar som publicerats på Motargument.se om källkritik och mediagranskning.

Artiklar

SD och livstid

Sverigedemokraterna påstår att livstids fängelse i praktiken innebär 18 års fängelse enligt rättspraxis. Detta anser de innebär 12 år eftersom de tror att fångar friges efter att ha avtjänat 2/3-delar av sitt straff. Det stämmer inte.

"Two men looked out from prison bars, one saw the mud, the other saw the stars." Frederick Langbridge

År 1991 avtjänade 35 personer livstidsstraff, i september 2013 hade den siffran stigit till 147 personer enligt Kriminalvårdens statistik. Aftonbladet har gjort en granskning som visar ett annat antal bör tilläggas. År 2009 utvidgades straffskalan, och idag är det längsta tidsbestämda straffet 18 år istället för 10 år.

Sedan 2006 kan en livstidsdömd efter 10 års avtjänad tid, ansöka om att få sitt straff tidsbestämt. Ansökan görs vid Örebro tingsrätt som ligger nära Hall, Kumla och Tidaholm. Tingsrätten kan välja att omvandla straffet till minst 18 års fängelse, men att få sin livstidsdom omvandlad är långt ifrån självklart. Mellan 2008 och 2013 avgjordes 137 stycken ärenden. Av dessa fick endast 30 stycken bifall. Här finns mer information om statistiken, www.kvv.se

Det stora problemet med livstids fängelse är att det inte alls minskar brottsligheten i samhället. Det finns inga som helst belägg för det, data och forskning som visar andra resultat mottages tacksamt. Frihetsberövande straff är ineffektiva, men det är ju så tacksamt att se antisocialt beteende som en sjukdom och inte ett symptom. Genom att inkapacitera en enskild individ tror vissa att problemet blir löst. Det är bara att bura in busarna så är allt frid och fröjd. Ropen skalla, kåken för alla! Men livstid på riktigt är mer komplicerat än så.

I Sverige används i regel den nedre delen av straffskalan. Detta har varit praxis i många år. Det innebär inte att de förändringar som skett i rättssystemet de senaste 10-20 åren har varit till gärningsmännens fördel. Preskriptionstiden har tagits bort för vissa brott, straff har skärpts och nya lagar har stiftats.

Leif Axmyr har suttit i fängelse sedan 1982, och John Ausonius, mer känd som Lasermannen, fick sin tredje ansökan avslagen 2012. Jackie Arklöv kommer med stor sannolikhet att få skaka galler i många år till. Individer som utgör en extrem fara för samhället är mycket sällsynta, och det finns redan idag möjligheter att frihetsberöva dessa så länge det behövs. Sverigedemokraternas prat om livstidsstraff på riktigt är bara tomma ord, livstidsdömda släpps inte ut ”bara så där”.

Proportionalitetsprincipen är en rättssäkerhetsprincip som innebär att det bör råda balans mellan mål och medel. Om vi tror att den grova brottsligheten ökar så dramatiskt som Sverigedemokraterna vill få folk att tro, kan livstids fängelse ses som ett medel som rättsväsendet borde använda i högre utsträckning.

Att plocka ut enstaka skräckexempel och få dessa att framstå som vardagsmat är en politisk form av falsk marknadsföring, det är en lögn vars syfte är att få den allmänna opinionen på sin sida. När Sverigedemokraterna talar om ”samklang med den allmänna rättsuppfattningen” baseras den på ett rättspatos, som i sin tur baseras på en osann bild av verkligheten.

Sverige är inte dödsdömt, vårt system håller inte på att rasa ihop för att rättsväsendet använder livstidsdomar restriktivt. Det är du och jag som är den allmänna opinionen, och det är vi som kan visa att Sverigedemokraterna är tondöva och att deras melodi klingar falskt.