Etikettarkiv: Nativitet

TIDÖ 2.0 – Statlig familjeplanering

I det reviderade Tidöavtalet kommer vi att få se en ny skrivelse där staten undervisar om familjeplanering för familjer i svenska utanförskapsområden. Samtidigt förklarar jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) att det inte alls handlar om att ‘spä på fördomar mot vissa grupper’. Statistik och forskning vittnar om att födslotalen i Sverige, oavsett bakgrund, är sjunkande.


Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige presenterades 22 oktober 2022 av regeringsunderlaget, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna.

Familjeplanering och bristen på kunskap om sex och samlevnad är tydligen ett problem i svenska utanförskapsområden. Det är i alla fall vad Tidöpartierna anser, och de anser också att det är viktigt att svartmåla och stigmatisera människor som lever i dessa områden.

Det finns en utbredd myt som benämns ”den demografiska bomben”, ”livmoderbomben” eller ”muslimska folkutbytet”. Myten är rasistisk och går i korta drag ut på att det finns en genomtänkt plan som kan sammanfattas i ”massfödslar av muslimska barn”.

Barnafödandet generellt sjunker i Sverige, oavsett religionstillhörighet. Åren 2015-2020 föds i genomsnitt ungefär 2,8 barn bland muslimska kvinnor, medan motsvarande siffra för icke-muslimer är ungefär 1,8. Differensen är alltså liten, endast ungefär ett barn per kvinna. Det finns statistik på SCB om antal hushåll med fler än 4 hemmavarande barn under 18 år, endast cirka 4% av alla familjehushåll. 64 familjer i Sverige, bor i hushåll där det bor 10 eller fler barn under 18.

Sjunkande ökningstakt för muslimer till 2030, klicka på diagrammet för att förstora.

I diagrammet ser vi att födslotalen är sjunkande bland muslimer i världen. Det är inte troligt att en stor grupp i Sverige helt plötsligt skulle förändra sin syn på familjeplanering bara för att de invandrat till Sverige, och därför börjar föda fler barn. De muslimer som invandrat hit som unga, och deras svenskfödda barn och barnbarn kommer att leva i allt högre grad liknande övriga befolkningen, i värderingar och hur de tillbringar sin fritid och familjeliv i sitt nya hemland. Motargument har skrivit om denna myt, klicka här för att läsa om den.

Regeringen och SD kallar sin satsning på familjeplanering i landets utanförskapsområde för ”offensiv för sexuell och reproduktiv hälsa”. De påpekar att syftet är att öka kvinnors självbestämmande över sitt barnafödande och att fler kvinnor ska komma i arbete snabbare. Motargument påminner om att enstaka kvinnor vill ha fler barn, för att de själva vill det. En del kvinnor vill inte ha heltidsanställning.

Rent praktiskt ska riktade informations- och upplysningskampanjer införas. Man avser att göra hembesök i utanförskapsområden för att prata om kusinäktenskap, sex och samlevnad samt familjeplanering. Frågorna om hedersnormer och -förtryck samt attityd till homosexualitet kommer också att lyftas.

På frågan om hur regeringen och SD tänker att de ska få målgruppen att inte känna sig alienerade svarar Brandberg: ‘Det är precis den frågan vi behöver hantera. Det är den rädslan som har gjort att vi inte på riktigt har tagit tag i frågan tidigare. Vi behöver hitta sätt att vara tydliga med i vår kommunikation att det här inte handlar om att spä på fördomar mot vissa grupper. Tvärtom handlar det om att öka gruppens fri- och rättigheter’.

Frågan om hur detta ska ske kvarstår alltså.


Källor:

DN: Nya Tidöavtalet – Familjeplanering i utsatta områden

Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige

SCB: Sju av tio barnfamiljer är en kärnfamilj

Lästips:

Motargument – Myt: Livmoderbomben

Motargument – Myt: Svenskar snart i minoritet

Motargument: Ekeroths demografiska bomb är bara ett knallskott

Motargument – Myt: Demografisk bomb

Motargument – Myter om muslimer: Demografiska antaganden

Motargument: Eurabia, muslimhatarnas favoritkonspirationsteori

Myt: ”Svenskar” snart i minoritet

”Invandringskritiker” målar gärna upp bilden av att Sverige, inom en snar framtid, kommer att vara ett land där ”svenskarna är i minoritet. Konspirationsteorin om folkutbytet kan sammanfattas som den, av ”eliten” iscensatta, illvilliga och medvetna planen, att byta ut den svenska befolkningen mot icke-svenskar. Motargument synar siffror över Sveriges befolkningssammansättning utifrån olika kriterier vad gäller ursprung.


Siffrorna för slutet av 2022 ser ut på följande sätt:

  • Sveriges totala befolkning 10 548 336 personer
  • Utrikes födda 2 145 674 = 20,5 % av befolkningen
  • Svensk bakgrund 7 694 434 = 73 %
  • Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 6 878 225 = 65 %
  • Inrikes födda som har en inrikesfödd förälder och en utrikesfödd förälder 816 209 = 8 %
  • Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 681 448 = 6,5 %

Vissa svartmålar specifikt Malmö som ett ”skräckexempel”; siffrorna för slutet av 2021:

  • Malmö stad, antal invånare: 351 749 personer
  • Utrikes födda 123 290 = 35 % av invånarna
  • Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 151 926 = 43 %
  • Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 31 589 = 9 %
  • Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 44 944 = 13 %

Lägg märke till att Malmö ligger vid gränsen till Danmark, med stor arbetspendling och migration över sundet. Jämför gärna med Haparanda kommun, som ligger vid gränsen till Finland, med folkmängd på 9 496 personer och 3 852 utrikes födda invånare. Att välja ut Malmö stad som enda exempel, är ett bedrägligt argument som brukar kallas ”Cherry picking/Plocka russin ur kakan”.

Siffrorna som redovisar svenska medborgares ursprung används av ”invandringskritiska” pga en mix av olika fördomsfulla anledningar. Bland annat används siffrorna för att skrämmas med att ”de riktiga svenskarna” inom en snar framtid definitivt kommer att bli förtryckta, i minoritet – av någon hemsk, onämnbar, homogen massa av ”de där andra” som är i maskopi och vill ta över landet.

”Invandringskritikernas” logik haltar: det finns felaktiga fördomar om att alla utrikes födda personer enbart skaffar barn med andra utrikes födda – och väldigt många barn per kvinna (fördjupa er gärna i Nativitet). Vid tillfällen då dessa argument används faller det ju alltid, för redan vid tidpunkten då varje utrikes född person föder ett barn i Sverige är detta en person som kommer ”räknas” i kategorin inrikes född. Naturligtvis skaffar inte utrikes födda personer barn enbart med andra utrikes födda – liksom personer som föddes i Sverige (av svenskfödda föräldrar) inte enbart skaffar barn med endast partners som också är födda i landet.

Enligt SCB:s prognoser beräknas Sveriges befolkning år 2070 ha ökat med en tredjedel till 12,7 miljoner, varav ca 24 % av dessa beräknas vara utrikes födda. Idag ligger den andelen på ca 20 %.

I Svenska Akademiens ordlista definieras etnisk på följande sätt: ”som gäller eller utmärker folkstam”. Det är en, i mina ögon, både vag och svårtolkad definition. Om vi bortser från den luddiga definitionen, och försöker oss på att vara lite kreativa: Vad innefattar vi i begreppet etnisk? Pratar vi om nationalitet, språk och kultur? Eller pratar vi om den heta potatisen ras?

Det kan vara på sin plats att ställa sig frågan om vem som egentligen gynnas av att specificera – enligt en ytterst godtycklig och luddig definition – människor utifrån ”etnicitet”. Jag är av åsikten att det är farligt att dela upp människor i samhället utifrån egenskaper som den enskilde inte har möjlighet att påverka. Det skapar hierarki mellan oss människor, hierarki som ger dåliga vibbar om man betraktar det i ett historiskt, sociologiskt och kulturellt perspektiv.

Och hur många generationer, mellan tummen och pekfingret, dröjer det innan en människa som har föräldrar med utländskt ursprung, kan föräras med benämningen ”svensk”? Är det så att dessa människor aldrig kommer att bli betraktade som ”svenskar” av de som ”bara är lite kritiska mot förd invandringspolitik”?

Eller är det så att det inte finns någon logik eller saklighet bakom argumentationen, och att det inte heller finns någon rimlighet i myten och konspirationen om att de ”riktiga svenskarna” snart kommer att vara i minoritet?

Om vi, Gud förbjude, låter den ”invandringskritiska” logiken skapa spelreglerna och begreppsdefinitionerna så har vi redan idag väldigt många medmänniskor som av vissa inte anses som ”svenska”.

Jag är av den ”anmärkningsvärda” uppfattningen att det inte spelar någon som helst roll vilket land man är född i. Om man vill folkbokföra sig i Sverige så ska man få göra det, älskar man någon och vill skaffa barn med sin partner, ska man få göra det – oavsett hur många procentandelar utrikesfödda det är som redan bor i Sverige.

Så nej, svenskfödda kommer inte att vara i minoritet i Sverige snart, eftersom befolkningen förändras. Och det är inte farligt eller skadligt att ha t ex en morförälder eller en farförälder som är född utanför landets gränser.

Lästips:

Expo: Myten om det stora utbytet

Korta motargument: Födsloöverskottet

SCB:s Sveriges nuvarande befolkningsstatistik

SCB:s Sveriges framtida befolkning 2070

Bo Löfvendahl: Finns det etniska svenskar?

”Etnisk svensk”

”Ny DNA-teknik visar att det finns inga raser”

Barnafödande kommuner

Sveriges födelsetal av barn är lågt. Riksgenomsnittet är enligt Statistiska Centralbyrån, SCB på 1,70 för alla kvinnor i befolkningen. Motargument bemöter ännu en gång påståendena om att barnafödandet hos utrikes födda kvinnor i Sverige skulle vara ett problem.


Bland de svenska kommuner som ligger högst upp i listan för ”fruktsamhetstalet” för kvinnor är kommunerna Ydre 2,67, Aneby 2,53, Arjeplog 2,47, Gullspång 2,42 och Laxå 2,4.

Så, det är inte direkt i storstadsregioner där kvinnor föder flest antal barn, per familj. Malmö, Göteborg, Stockholm och Uppsala ligger lågt i jämförelse över rikets alla kommuner. Ekerö och Värmdö ligger högst i listan bland Storstockholms kommuners barnafödande. Kommunen Värmdö, med blott 3 202 utrikes födda kvinnor i en befolkning om ungefär 46 000, har varit kommunen med flest antal år där kvinnors fruktsamhetstal varit över 2, under tidsperioden 2000-2019.

Myter som lyder ungefär att familjer i så kallade ”förorter” skulle skaffa väldigt många barn per familj, går lätt att knäcka genom att titta på fruktsamhetstalen på kommun-nivå: Södertälje och Sollentuna kommuner 1,64, Botkyrka 1,71, Salem 1,79 och Haninge 1,83 (år 2019)

Det var många kommuner runtom huvudstaden som hade en fas med lite högre barnafödande, men den pågick ungefär mellan 2008 och 2013.

Tittar man lite närmre på kommunerna i Sverige som hade högst andel barnafödande under år 2019 så är det en väldigt liten befolkningsandel med kvinnor som är utrikes födda i de kommunerna år 2019:

Ydre kommun 180 utrikes födda kvinnor av en befolkning på cirka 3 750 personer. (kommunens kvinnors fruktsamhetstal 2,67)

Aneby kommun, 440 utrikes födda kvinnor utav ungefär 6 800 invånare (deras kvinnors fruktsamhetstal 2,53)

Arjeplog, 156 utrikes födda kvinnor av 2 800 invånare i kommunen (2,47 fruktsamhetstal för kvinnorna)

Riksgenomsnittet ligger kvar på 1,70, för alla kvinnor i Sveriges befolkning, under år 2019. Tyvärr är detta ämne uppenbart av stor vikt för de personer som försöker utmåla utrikes födda kvinnor som hot mot landet, och försöker göra hetskampanjer emot deras privata val att skaffa barn.

Lägg ner och lugna ner er alla politiker och opinionsbildare, det är nyfödda barn vi talar om!


Källor:

SCB.se
Fruktsamhetstal
Inrikes och utrikes födda, per kommun

Nativitet i världen

Födslotalet per kvinna sjunker i hela världen sedan 1970-talet. I fattiga stater i östra Europa gick det ner kraftigt, till lägre nivåer än det nu är i Sverige. Det sker nedgångar även i Asien mot ungefär 2 – 2,5 barn per kvinna. I Afrikas mellersta regioner, undantaget södra och norra delarna där nativiteten också gått ner mot ungefär 2,5, föds fortfarande ungefär 4,5 – 5 barn per kvinna, men prognoser visar på nedgångar även där.

Källor: