I partiledardebatten 17 januari 2024 finns en intressant passus i Jimmie Åkessons (SD) anförande:
‘Sverige är nu landet som äntligen, efter en lång, onödig och väldigt destruktiv väntan, gör det som i stort sett alla andra jämförbara länder, åtminstone i vår del av världen, har gjort länge. Nu sätter vi våra egna medborgare först, vi slår vakt om tryggheten och vi reagerar och agerar resolut mot alla som hotar den. Det kommer att ta tid.’ (Källa: Riksdagen)
Reklam på Sverigedemokraternas officiella Facebook- och X-konton.
Åkesson talar alltså om ‘våra egna medborgare’. Vilka är det han menar? I första hand talar han om svenska medborgare, oavsett ursprung, och inte utländska medborgare. Men såväl regeringen som SD talar gärna om skillnaderna mellan medborgare som fötts in i sitt svenska medborgarskap och människor som ansökt om och förvärvat sitt svenska medborgarskap senare i livet. De gör skillnad mellan olika medborgare. De villkorar medborgarskapet för vissa. Det finns inga garantier för att vissa medborgare inte kan åtnjuta de rättigheter som ett medborgarskap ska innebära. Medborgare som förvärvat sitt svenska medborgarskap senare i livet förefaller vara medborgare på undantag.
Häromsistens uppmärksammade Motargument tre motioner skrivna av en sverigedemokrat, en kristdemokrat och en moderat. De tre motionerna illustrerar med emfas att medborgarskapet är villkorat, de implicerar att olika regler gäller för svenska medborgare (som fötts in i sitt svenska medborgarskap) och de som blivit medborgare senare i livet.
Det må låta vackert att Åkesson talar om ‘våra egna medborgare’. De av oss som följer politik och debatt vet vilka medborgare han talar om: ”Svenska” medborgare, svenskfödda barn till svenskfödda föräldrar. Inget blir tydligare än när Åkesson och Tidö-regeringen gör politisk skillnad mellan människor och människor.
Minoriteter delas in i urfolk (ursprungsfolk), nationella minoriteter och invandrare.
Samerna fick status som svenskt urfolk 1977. Definitionen av urfolk:
Härstammar från folkgrupper som bodde i landet när nuvarande statsgränser fastställdes
Har helt eller delvis behållit sina sociala, kulturella, ekonomiska och politiska institutioner
Samerna är det enda urfolk i Europa som finns i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Samerna har en särskild nyttjanderätt till mark och vatten kopplad till renskötseln.
Samer är alltså både urfolk och nationell minoritet i Sverige. Övriga nationella minoriteter i Sverige är judar, romer, tornedalingar och sverigefinnar. Definitionen av nationell minoritet:
Har en särpräglad språk- och kulturgemenskap
Har en lång historia inom en stat
Vilja att behålla sin kulturella identitet
Samer, tornedalingar och sverigefinnar är s k territoriella nationella minoriteter, då de lever i avgränsade territoriella regioner. Judar och romer är icke-territoriella nationella minoriteter.
Samer, tornedalingar och sverigefinnar har särskilda förvaltningsområden där de har rätt till förskola och äldreomsorg på sitt minoritetsspråk. De har rätt att använda sina språk vid myndighetskontakter.
Minoritetsspråken meänkieli (tornedalingar), finska (sverigefinnar), samiska (samer), jiddisch (judar) och romani chib (romer) är rättsligt erkända. Det betyder att de har rätt att lära sig sina språk i skolan.
Samers och judars religioner var länge förbjudna i Sverige.
I ett tal vid Folk och Försvars Rikskonferens 8 januari 2024 uttalade sig statsminister Ulf Kristersson (M) om svenskars försvarsvilja, och insinuerade att svenskfödda skulle ha större försvarsvilja än utlandsfödda:
‘Ukraina lär oss att ett lands viktigaste resurs i krig är den gemensamma försvarsviljan. Även vi måste börja tala högt om de förväntningar som följer av ett svenskt medborgarskap. Ytterst handlar det om att med vapen i hand – och med livet som insats – försvara Sverige, våra värderingar och vårt sätt att leva. Medborgarskap är inte en resehandling’. (Källa: Regeringen.se)
I en kommentar till Aftonbladet svarar Kristersson på kritiken. Men han målar in sig än mer i hörnet när han skriftligt svarar:
‘Är man inte beredd att försvara svensk demokrati och vårt sätt att leva ska man naturligtvis inte heller bli svensk medborgare’. (Källa: Aftonbladet)
Statistik från FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) gör gällande att statsministern sprider en myt om att utlandsfödda skulle ha en lägre försvarsvilja än svenskfödda. Statsministerns retorik om medborgarskap och försvarsvilja splittrar istället för att ena.
I en intervju med Aftonbladet publicerad 13 januari 2024 utvecklar Kristersson resonemanget:
‘[…] det är helt uppenbart att det finns människor som i första hand vill ha skydd av Sverige, snarare än att fullgöra sina skyldigheter mot Sverige’. (Källa: Aftonbladet)
Kristersson fortsätter sedan på det inslagna spåret om försvarsviljan. Han upprepar att det finns skillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda därvidlag. Han repeterar påståendet att utlandsfödda skulle ha en lägre försvarsvilja. Kristersson ”belägger” påståendet med:
‘Dagens regler gör det alldeles för lätt att bli svensk medborgare utan att på allvar ta ställning till om man vill vara svensk medborgare, inklusive värderingar och skyldigheter’.
‘Det var ett bredare sätt att säga att medborgarskapet inte handlar om att få ett pass i handen. Medborgarskapet handlar om att du står upp för Sverige, att du vill vara en del av den svenska samhällsgemenskapen’. (Källa: Aftonbladet)
Kristersson säger att man inte ska bli medborgare om man inte är beredd att anpassa sig till grundläggande svenska värderingar, svensk liberal demokrati och svensk lagstiftning.
Statsministern baserar alltså inte påståendet på fakta. Tvärtom så spekulerar han utifrån fördomar och vad han ”tror” stämmer. Problemet med statsministerns ihärdiga mytspridning om utlandsföddas påstådda lägre försvarsvilja är att han splittrar i en tid då vi ska stå enade.
Den första länken leder till en artikel som beskriver en föreställning om en påstådd ”massinvandring”. Denna föreställning bygger på en främlingsfientlig myt baserad på siffror plockade ur sitt sammanhang och inte ställs i jämförelse med siffror för andra länder. Den andra länken leder till en artikel om hur regeringen och SD har drivit en internationell informationskampanj om att Sverige inte är intresserat av att ta emot asylsökande.
Enligt färska siffror från UNHCR befinner sig 19% av världens flyktingar i Europa, och knappt 0,3% av världens flyktingar finns i Sverige. Små, fattiga och tätbefolkade länder i närheten av, eller i, katastrofområdena tar in mångdubbelt fler flyktingar än vi gör i Sverige.
Så hur ser statistiken vad gäller flyktingar i världen ut, och var befinner de sig?
Vi kan konstatera att Libanon är det land per capita som har flest flyktingar i världen. 15 % av invånarna i landet är flyktingar. I Turkiet och Iran är knappt 4 % av invånarna flyktingar.
I Sverige är 0,2% av invånarna flyktingar.
Kuriosa: Polen och Tjeckien är traditionellt länder som inte tar emot särskilt många asylsökande. Kriget i Ukraina har medfört att dessa länder har tvingats ta emot många ukrainska flyktinar. Övriga europeiska länder på listan som tagit emot stor andel ukrainska flyktingar Frankrike, Spanien, Italien och Storbritannien.
I migrationsdebatter påvisas återkommande siffror som gör gällande att Sveriges flyktinginvandring fortsatt befinner sig på så kallat ”alarmerande höga nivåer”. Det som inte framgår är vilka det egentligen är som erhåller uppehållstillstånd. Motargument har kikat på siffrorna som visar på att antalet asyl- och flyktinggrundade uppehållstillstånd – inklusive anknytning – är långt mindre än andra grunder, som t ex studier och arbete.2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.
Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd visar att Sverige beviljar färre uppehållstillstånd på asyl-/flyktinggrund idag jämfört med under flyktingvågen relaterad till kriget i Syrien för ett antal år sedan. Motargument har ännu en gång granskat Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd. Vid närmare efterforskning visar det sig att endast 1 av 5 beviljade uppehållstillstånd under 2023 var asyl-/flyktinggrundade.
Så hur ser siffrorna ut?
Totalt beviljades 102 139 uppehållstillstånd under 2023. Dessa fördelar sig enligt följande:
1/18 av uppehållstillstånden går till utomeuropeiska flyktingar
Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 16 810 + 2 114 + 1 149 personer = 20 073 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd 2023 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 11 000. Medan den totala siffran på 2023 års beviljade uppehållstillstånd är 102 139. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 20 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca ett av fem: 1/5.
Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 5 810. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 6 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 18: 1/18.
För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.
Motargument välkomnar debatter i frågor som rör migration och flyktingpolitik. Däremot vill vi varna för att det tyvärr förekommer ohederligheter i debatterna.
* 2017 är ”toppåret” vad gäller beviljade uppehållstillstånd på anknytning med asyl-/flyktinggrund: 19 129 personer.
Motargument har under flera år fortlöpande redovisat statistik från Migrationsverket. Orsaken är att vi vill att människor ska ha tillgång till korrekt fakta i den migrationspolitiska debatten. Vi vill också att våra artiklar ska ge ammunition mot mytspridning och falska antaganden vad gäller migrationen till Sverige.
Totalt beviljades 102 139 uppehållstillstånd under 2023. Dessa fördelar sig enligt följande:
Om vi slår ihop de, enligt ”invandringskritikerna”, så kallade ”dåliga” grunderna för uppehållstillstånd blir siffrorna 16 810 + 2 114 + 1 149 personer = 20 073 (Den första siffran är siffran för asyl (skydd), den andra siffran är siffran för uppehållstillstånd som anhörig till en person som har asyl-/flyktinggrunder, och den tredje siffran är verkställighetshinder. Antalet beviljade uppehållstillstånd 2023 enligt massflyktsdirektivet, dvs flyktingar från Ukraina, är 11 000. Medan den totala siffran på 2023 års beviljade uppehållstillstånd är 102 139. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 20 % av alla beviljade uppehållstillstånd grundar sig på asyl och anhöriganknytning relaterat till asyl-/flyktinggrunder. Alltså ca ett av fem: 1/5.
Det finns de som anser att uppehållstillstånd för utomeuropeiska flyktingar är ”sämre” än uppehållstillstånd för flyktingar från Ukraina. Motargument är av uppfattningen att en flykting är en flykting, oavsett ursprung. Antal beviljade uppehållstillstånd för personer med utomeuropeisk bakgrund är 5 810. Om vi räknar ut procentandelen ser vi att knappt 6 % av alla beviljade uppehållstillstånd är för personer med utomeuropeisk bakgrund. Alltså knappt ett av 18: 1/18.
2023 är året med lägst antal beviljade uppehållstillstånd av asylskäl under 2000-talet.
För den som vill läsa mer om t ex fördelningen mellan tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd, persontyp (ensamstående, familj eller ensamkommande) samt kön kan hitta det på Migrationsverket.se.
Mats Dagerlind, känd som Mr Samnytt, skrev igår kväll ett inlägg på X där han anklagar Aftonbladet för att vara antisemitisk. Vad grundar Dagerlind sin grova anklagelse i? Jo, han är en person som är av den förenklade uppfattningen att kritik mot staten Israel är lika med antisemitism.
Dagerlind anklagar Aftonbladet mot bakgrund av en krönika skriven av Anders Lindberg som uppmanar utrikesminister Tobias Billström att markera mot Israel. Lindberg tar stöd i ett öppet brev riktat till Billström, signerat professorer, doktorer och andra akademiker med specialiteter inom internationell rätt, mänskliga rättigheter och folkrätt.
Skärmdump från Twitter 240104
Bakgrunden till det öppna brevet är att regeringen tidigare uttryckt att Israel har ’rätt till självförsvar inom folkrätten’. Brevförfattarna menar att detta argument inte längre är hållbart:
’Israels självförsvar bedrivs inte längre inom folkrätten. Det finns tydliga indikationer på att krigsförbrytelser nu begås i Gaza. Till dessa specifika kränkningar av folkrätten ska också läggas strukturella olagligheter som undergräver den svenska långsiktiga tvåstatslösningen. Om folkrätten inte längre är utgångspunkt för svensk utrikespolitik bör regeringen sluta använda uttrycket ”inom folkrätten”. Frågan är vilka principer som den svenska utrikespolitiken ska formas efter då?’ (Källa: Dagens juridik)
Dagerlind anklagar alltså Aftonbladet för att vara antisemitisk. Den grova anklagelsen har ingen bäring, utan är bara uttryck för en förenklad uppfattning om kriget mellan Israel och Hamas samt hur retoriken på den SD-kopplade nätbluffen ser ut.
Fredrik Kärrholm är sedan 2022 moderat riksdagsledamot, invald för Stockholms kommuns valkrets. Han är också författare, debattör och f d polis. Häromdagen postade han ett anmärkningsvärt inlägg på X.
Inlägget avhumaniserar människor som söker sig till Sverige för att arbeta. Kärrholm kategoriserar människor utifrån det märkliga ordvalet ‘humankapital’. Han anser att människor med ‘lågt humankapital’ inte har någon plats i Sverige.
Skärmdump från X 231229
För att få arbetstillstånd gäller sedan 1 november 2023 att anställda arbetskraftsinvandrare ska ha minst 80 % av medianlönen som SCB presenterar för Sverige. Denna siffra motsvarar idag 28 480 kronor. Kärrholm vill på sikt höja den redan höga miniminivån.
Humankapital är ursprungligen en nationalekonomisk term, och innebär vad en individ kan bidra med i en ekonomi, eller organisation, utifrån utbildning, färdigheter, talang, erfarenhet och kompetens. Ibland ingår även hälsa.
Vad innebär då en människa med ‘lågt humankapital’, enligt Kärrholm? Han svarar inte tydligt på denna fråga, utan hänvisar till Wikipedia. Troligen syftar han på människor med lägre utbildning, erfarenhet och kunskap. Problemet med retoriken är att det uppfattas som att han kategoriserar människor i ”bra” och ”dåliga” människor. Motargument är av uppfattningen att alla människor är ”bra”, och att alla arbetskraftsinvandrare kan bidra till samhället.
För den som vill följa Kärrholms resonemang finns inlägget att läsa på X.
För ett par dagar sedan skrev Gunnar Axén, som suttit i Riksdagen för Moderaterna mellan 1998 och 2014, ett minst sagt uppmärksammat inlägg på X. Inlägget är mer att betrakta som något en partiföreträdare för AfS, partiet Alternativ för Sverige som startades av uteslutna sverigedemokrater, eller NMR, nazistiska Nordiska Motståndsrörelsen, skulle uttrycka.
Axén tycker att människor inte ska kunna söka asyl eller invandra mot bakgrund av vilken religion de bekänner sig till. Föga överraskande är det muslimer han explicit uttrycker som inte ska kunna söka asyl eller invandra. Asylrätten är en del av de mänskliga rättigheterna.
Det har stormat kring Axén tidigare. 2014 valde han att lämna sina politiska uppdrag i M då han misstänktes för sexuellt ofredande mot en yngre partikamrat. Axén har också gjort sig känd för ett antal uppseendeväckande skandaler genom åren.
Ändringen i tonen. Chefen på Uppsala tingsrätt, Catarina Barketorp, tyckte att det var synd om domaren Ulla Gustavsson som hamnat i blåsväder.
Nu anser Barketorp att hon saknar förtroende för Gustavsson och att hon hade sparkat henne om hon var en nämndeman. Detta visar att den fortsatta kritiken haft effekt.
Att vi avslöjade såväl Ulla som hennes chef kring rasismen och islamofobin och hur detta tydligt visar hur rasism frodas och ursäktas inom rättsväsendets alla nivåer.
Även om det nu förändrats i ton till att även chefen tappat förtroendet för Ulla så är det en sak som fortsätter att skava och visa på problem: Rasismen omnämns inte som rasism av chefen, som väljer att kalla Gustavssons rasism ‘omdömeslös’, samt att det skadar förtroendet.
Detta är inget nytt. Så här ser det ut gång på gång när det gäller rasism. Även när det får konsekvenser vill man liksom inte riktigt ta i det. Inte riktigt förklara sig, för det kräver att ta avstånd från de rasistiska åsikterna i sig. Det är man sällan beredd att göra, inte minst för att det upplevs som att man måste ta avstånd även från personen som agerade rasistiskt. Personen kan vara någon man faktiskt tyckt om. Då är det lättare att sopa rasismen under mattan, linda in i andra ord osv istället för att behöva skapa ”dålig stämning” med att tala klarspråk om att rasistiska åsikter inte är okej.
Nåväl. Vi får helt enkelt fortsätta! Nu vet vi att det är Statens ansvarsnämnd vi skall kontakta istället för Uppsala tingsrätt. Kampen går vidare, rasistiska domare skall bort ur rättsväsendet!
Motargument 