Det finns många SD-politiker och SD-anhängare som gnäller över att Sverige betalar en för hög medlemsavgift till EU – och att den ökar katastrofalt mycket och fort. De kritiserar det mesta med vårt EU-medlemskap i första hand med detta argument: det kostar för mycket.
(se första 2 minuterna av detta långa tal)
FAKTA: när Sverige förhandlade om alla detaljer i sitt EU-medlemsskap så blev överenskommelsen så att avgiften till en början skulle vara rabatterad, men att den rabatten långsamt fasas ut, till att en dag betala en full medlemsavgift, efter år 2013.
Sveriges, och alla andra medlemsländers, EU-avgift står i proportion till respektive lands ekonomi, den så kallade Bruttonationalinkomsten, BNI. Sveriges statskassa har varit en av EU:s, relativt sett, sundaste och solidaste under de senaste årens finanskris. Hos EU-upplysningen kan vi utläsa hur mycket Sverige betalar och hur mycket Sverige får tillbaka.
—
MYTEN har sett ut så här:
Det som EU-kritiker klagar över – att vår medlemsavgift ökar katastrofalt mycket och fort – det är en grov missuppfattning. Att Sverige är ett av de länder som betalar högst avgift är också en överdrift – som bland annat riksdagsledamot Kent Ekeroth har missförstått. De korrekta siffrorna, som Ekeroth dribblar med, över Sveriges del i EU:s budget kan hittas här.
Det är inte enbart privatpersoners skatter som betalar Sveriges EU-medlemsavgift. Inte heller är det bara de som betalar inkomstskatt på sin lön som betalar Sveriges EU-medlemsavgift. Kent Ekeroth räknar i videon här ovan ut att varje sysselsatt svensk betalar 700 kronor per månad per invånare.
Man bör INTE slå ut en sådan kollektiv avgift till ett genomsnitt per capita, det vill säga per invånare eller per inkomstskattebetalare. För det är så att statens totala intäkter och tillgångar och vår gemensamma statsbudget har intäkter som kommer från så många fler håll än från bara privatpersonerna. Andra som är med och delar på kostnaden är landets alla företagare som gör vinster, som har exportinkomster, banker, naturtillgångarna från gruvindustrin, elindustrin och så vidare.
Om man nu måste gnälla över något med EU, så kan man väl även gnälla på alla svenska organisationer och föreningar som inte riktigt utnyttjar alla möjligheter att söka massor av olika bidrag från EU – vilka vi faktiskt har rätt till, och något vi faktiskt har oändligt många olika möjligheter till – just tack vare vårt medlemskap i EU.
Slutpixlat rankar Sverigedemokraternas tio populäraste ord eller uttryck som de frekvent använder sig av.
1. Massinvandring: Detta torde vara ett av Sverigedemokraternas mest populära uttryck av idag. Inte har man bara förvrängt begreppet ”massinvandring”, man har till och med lyckats göra det till en myt. En osann då naturligtvis. De är ju inte Sverigedemokrater och invandringsfientliga/rasister för inte.
2. Svenskfientlig: Ett uttryck som Sverigedemokrater gärna använder mot den eller de som inte delar deras rasistiska åsikter. Det vill säga drygt 90 procent av svenska folket.
3. Absurdistan: Enligt den gängse myten inom SD så skulle alltså Sverige vara att likna vid en bananrepublik. Vilket feltänk! Vi odlar ju varken bananer eller har en republik.
4. PK-maffia: Ett sammanfattande ord för samtliga partier och media som SD använder sig av som ett slags skällsord så att fradgan rinner. Ungefär som en galen rabiessmittad hund.
5. Invandringskritisk: Ett annat ord för att vara rasist.
6. Mångkulturvurmare: Ett uttryck som SD använder på alla de som värnar om mångfalden i samhället. Ett motsatsord till detta som perfekt skulle passa in på Sverigedemokraterna vore då naturligtvis nollkulturvurmare. De vill ju inte se någon annan kultur än den förvridna uppfattningen om kultur de själva propagerar och vurmar för. Stenålderskulturen.
7. Batikhäxor: Ett nedsättande uttryck om politiskt aktiva kvinnor och feminister som Sverigedemokratiska män i sin inskränkthet gärna använder sig av. Främst då för att de känner sin egen integritet hotad av mycket intelligentare kvinnor.
8. Nolltolerans: Ett ord som när Sverigedemokraterna använder det inte betyder ett jävla dugg då det enbart är rent hyckleri så fort en Sverigedemokrat häver ur sig det.
9. Vänsterfascister: I Sverigedemokraternas värld är det inte alltid så lätt med att hålla reda på begreppen då den historiska kunskapen inte tycks vara den bästa. Fascismen har aldrig varit vänster. Fascism är en radikal nationalistisk och auktoritär politisk ideologi som har sitt ursprung i Benito Mussolinis fascistiska parti (från 1921 Partito Nazionale Fascista). Att som Sverigedemokrat kalla någon för vänsterfascist är då att kasta sten i glashus. Speciellt då det kommer från ett partis företrädare som är en äkta fascist.
10. Avpixlat: Inte bara ett ord utan också namnet på en hat- och rasistsajt som Sverigedemokrater inte enbart flitigt länkar till, utan även skriver rasistiska inlägg i. Om än under pseudonym då de inte vågar utrycka sina vidrigheter offentligt alla gånger. Det har ju faktiskt hänt att Sverigedemokrater blivit uteslutna ur sitt eget parti. Dock inte kanske alltid på grund av vad de säger. Snarare att de blivit uteslutna för att de utgjort ett politiskt hot mot partiledningens trojka som i sann fascistisk anda värnar sina egna arslen. SD börjar därmed mer och mer likna ett parti där personkulten kommer i första hand.
Om vi på Slutpixlat missat något populärt ord eller uttryck som SD använder sig av så var inte rädda för att påtala detta. Eller rättare sagt, Mumbo Jumbo.
När personer försöker påstå att Sverigedemokraterna inte är rasistiskt eller främlingsfientligt, brukar en hel del av dessa ‘försvara’ SD genom att hävda att 20% av SD:s medlemmar har invandrarbakgrund. Jag tolkar det som att de försöker använda det argumentet som ett ‘alibi’, men de verkar inte inse vilken tankevurpa de gör.
SD har vid ett par tillfällen gjort medlemsenkäter. Björn Söder refererade siffrorna ur den senaste inför partimedlemmar och media i gamla riksdagssalen i februari 2013.
(spola fram till 13 minuter in i videoklippet för att lyssna på enbart den mest relevanta delen)
– En sak som är intressant är ju det här med om man är utlandsfödd eller har föräldrar som är utlandsfödda, eftersom ni känner till att vi blir beskyllda för både det ena och det andra…
Björn Söder, partisekreterare, SD
Jag är kanske en av få personer som räknat ut de faktiska talen, ur SD:s underlag. 2.831 personer hade skickat in svar i den undersökningen vilket då motsvarade ungefär hälften av alla deras medlemmar.
FAKTA:
Cirka 51 personer (av de 2.831 personerna som svarat på medlemsenkäten) har uppgett att de är födda i ett land utanför Europa. Färre än 2%.
Cirka 28 personer svarade att de är födda i Sverige och har minst en förälder som är född i ett land utanför Europa. Ungefär 1%.
Cirka 74 var födda i Europa (utanför Norden). De är färre än 3%.
136 personer (ca 4,8% av de som svarade på enkäten) var födda i Sverige och har minst en förälder som är född i Europa (utanför Norden).
SD:s skryt om sitt ‘alibi’ krymper fort om man bara synar siffrorna! Ungefär 357 personer av de 566 som SD säger har någon form av invandrarbakgrund – de personerna är födda i Sverige. Ytterligare cirka 85 personer var födda i Norden. (ungefär 192-193 personer var födda i Sverige och har minst en förälder som är född i Norden)
SD skriver i sitt princip-program att de anser att invandrare från kulturellt och geografiskt närliggande nationer integrerar sig väl in i en svenskhet. Och man kanske kan tänka sig att SD räknar medlemmar i partiet som relativt väl integrerade ‘svenskvänner’? Ungefär som de skriver i kapitlet ”Nationen” i principprogrammet: ”Som infödd svensk räknar vi den som är född eller i tidig ålder adopterad till Sverige av svensktalande föräldrar med svensk eller nordisk identitet.” Då framstår det som ett gigantiskt hyckleri, om de påstår att var femte medlem har någon form av invandrarbakgrund.
Det skulle kunna vara så att procentandelen medlemmar som har annan än så kallad ‘helsvensk’ bakgrund är större eller lägre i den grupp av SD-medlemmar som inte svarade på denna enkät. Men, med min ickerasistiska människosyn spelar etnicitet/nationalitet/hudfärg/födelsestad/religiös trosuppfattning ingen roll. För det finns vissa människor i många andra länder som kan vara fientliga & rasistiska mot andra människor som de uppfattar som främmande och annorlunda! Till exempel i Rwanda, Myanmar, USA, f.d. Jugoslavien…
Det är inte ett relevant försvarsalibi att försöka utnyttja sina medlemmars födelseland! Ett parti kan faktiskt ha en rasistisk/främlingsfientlig ideologi och agenda även om du tror blint på myten: ‘var femte medlem har invandrarbakgrund’. Det syns snarare i de riksdagsmotioner de lämnar in och i partiprogrammet, och inte i medlemsregistret.
fotnoter: Sverigedemokraternas medlemsenkät fylldes i av medlemmarna själva på ett webformulär.
Jag grävde i siffrorna i SD:s medlemsenkät enbart för att jag var nyfiken på att hitta fakta bakom retoriken, jag bryr mig inte om vilken födelseort som någon person har.
Stora delar av massmedia väljer att inte kalla Svenskarnas Parti för nazister, det är inget annat än skandal. Jag har samlat bevismaterial till en artikelserie om fem delar, för varför man måste kalla dem nazistiska. Alla delar tillsammans är mycket lång och full av länkar till deras egna sidor, men kan fungera som bra referensmaterial till vem som helst som undrar om man verkligen kan kalla dem nazister.
2) Svenskarnas parti bildades som Nationalsocialistisk Front, ombildades till Folkfronten och bytte namn till Svenskarnas Parti
Enligt deras myter och argument kan man inte kalla dem nazistiska eftersom de lämnat sin bakgrund i Nationalsocialistisk Front. Svenskarnas Parti är inte samma parti som NSF, brukar det heta. Det är fel! Det syns både i deras nutida ideologi och på att samma personer var med i ledningen i alla konstellationer.
Expo har skrivit en bra redogörelse om partiets tid som NSF. Om man vill så kan man titta på deras förra hemsida. Den är bevarad på Web.Archive.org. De hade en tidning som hette ”den svenske nationalsocialisten”. Här är ett provexemplar (pdf).
Ibland hör man personer hävda att Folkfronten och NSF inte alls var samma parti. Då kan det vara bra att läsa vad Realisten, Svenskarnas Partis ‘nyhetsforum’, skriver om saken.
Denna vecka meddelade partiet Nationalsocialistisk front att man med omedelbar verkan avvecklar sin tidigare organisation, samtidigt etableras partiet Folkfronten.
Partiet Nationalsocialistisk front meddelade att dess ledning beslutat att lägga ner partiet med omedelbar verkan. Istället kommer dess tidigare riksledning att arbeta inom partiet Folkfronten såsom partiledare respektive vice partiledare. NSF:s manifestation som var tänkt att hållas i Stockholm den 30 november kommer istället att arrangeras av Folkfronten.
Ärleskog berättade om hur man efter moget övervägande kommit fram till att ett nytt parti måste startas för att kunna göra verklighet av strävandena för ett svenskt Sverige. Det som Höglund varit inne på om vikten av att vinna sympatier i de breda massorna måste stå i centrum för en organisation med framgångssträvanden. Ärleskog berättade om hur han hade varit involverad i planeringen för ett nytt parti. Ärleskog berättade vidare om det nya konceptet, och förklarade att den nya organisationen ska gå under namnet Folkfronten. Ärleskog presenterade också att Folkfrontens ordförande kommer att bli Daniel Höglund….Det var en på många sätt magisk kväll. Ett nytt parti har fötts. Kampen för det svenska folket har alltid pågått, men först nu finns ett redskap för att vinna den kampen. Det är långt kvar till målet, ingen tvekan om den saken, men genom Folkfrontens födelse kan man ana den kommande segern.
Så det är helt offentligt att NSF bildade Folkfronten. Det erkänner SvP öppet. Folkfronten i sin tur bytte lite senare namn. Om det skriver också Realisten:
Partiet Folkfronten har efter en tids arbete kunnat byta namn till ett permanent och skyddat partinamn. Det nya namnet blir Svenskarnas parti.När partiet Folkfronten startades var inte partibeteckningen registrerad. Detta öppnade upp för sabotage från antagonister. Efter att dessa registrerat det nya partiets namn lokalt valde man därför att starta en insamling med de underskrifter och personnummer som behövs för att registrera ett nytt partinamn rikstäckande.
Målet har nu uppnåtts och under en intern julmiddag lanserade man det nya partinamnet – Svenskarnas parti.
Man kommer att använda sig av samma partisymbol, men i övrigt går namnet Folkfronten i graven.
Äntligen är det klart! Efter hårt arbete under åtta månaders tid efter att insamlingen startade så är nu partinamnet registrerat. Under sju månader har aktivister över hela Sverige arbetat med att samla in de 1500 underskrifter som behövts för registreringen och efter närmare en månads arbete med vad som känts som oändliga turer hos Notarius Publicus och valmyndighet så registrerades vårt partinamn den 23 november, nästan på dagen ett år efter partibildandet…Under hela den här tiden har vi använt namnet Folkfronten med slogan Svenskarnas parti och vad skulle vara mer rätt än att fortsätta genom att slå fast att vi som tar svenskarnas parti också är Svenskarnas parti.
Svenskarnas Parti hade en partiledare vid namn Daniel Höglund från 2008 till 2013. Som synes av denna artikel var även han aktiv i Nationalsocialistisk Front. Bland annat i att arrangera middagar till Adolf Hitlers ära.
Motargument publicerar en artikelserie där vi reder ut brännande föreställningar och termer. Förra gången tittade vi på islamofobi. Vi fortsätter med islamism.
islamism betecknar vanligtvis rörelser och ideologier som handlar om att islam borde genomsyra hela samhället, även politiken. Enligt forskning utgör islamisterna en marginell grupp bland troende muslimer.
Det pågår en ständig debatt om hur man ska definiera islamism. Forskare har dock kommit överens om att islamism, förutom den politiska faktorn, även innefattar sociala, juridiska och kulturella faktorer. Till att börja med verkade islamismen på nationell nivå, men har under senare tid kommit att verka över de nationella gränserna – även om den fortfarande har störst genomslagskraft på nationell nivå. Den sociala grenen av islamism fungerar i en del länder genom att driva sjukhus och sociala projekt i syfte att stötta och hjälpa de svaga i samhället. Den juridiska grenen verkar främst för införande av sharialagar, medan den kulturella grenen syftar till att finna en gemensam islamistisk identitet. Islamismen genomsyrar en stor del av livet eftersom den grundar sig i både religion och ideologi.
Att skilja på islam, islamism och radikal islamism
Då man talar om islamism är det nödvändigt att reda ut begreppen islam, islamism och radikal islamism.
Islam
Islam är en monoteistisk och abrahamitisk religion. Enligt islam är Muhammed den siste i en lång rad profeter. Koranen är enligt islam den heliga skriften förkunnad av Gud. Islams anhängare kallas muslimer och är världens näst största religion efter kristendomen. De två stora grenarna av islam är sunni, som utgör majoriteten, och shia. Liksom andra religioner yrkar även islam på att regler ska följas och plikter ska utföras.
Islamism
Som vi nu vet innebär islamism en strävan att förena religion med politik. Därför kan uttrycket politisk islam användas istället. Islam ska, enligt islamisterna, gå som en röd tråd genom samhället och vara, också i juridisk mening, ständigt närvarande.
Radikal islamism
Radikal islamism innebär att islamismen ska uppnå sina föresatser om total makt över samhället med hjälp av våld och terrorism. Denna form av islamism ska betraktas som extremism och ska bemötas därefter. Även i Sverige finns rekryter och våldsbejakande islamister, dock ses de inte som ett stort samhällsproblem. Inte desto mindre har det föranlett en nationell handlingsplan. Enligt denna handlingsplan skall den nationella islamismen kartläggas och sammanställas. Detta för att radikal islamism anses vara ett hot mot demokratin.
Radikal islamism förespråkar våld
Islamism existerar både bland shia- och sunnimuslimer. Det finns en skarp rivalitet mellan dessa grupperingar, eftersom de har olika politiska och religiösa agendor. Generellt kan man skilja på islamister som förespråkar våld och de som inte förespråkar våld. De som förespråkar våld använder sig av terrorism medan de fredliga grupperingarna till exempel ägnar sig åt valdeltagande. Revolutionen i Iran 1979 genomfördes med hjälp av folkligt uppror, medan islamister i Algeriet, Palestina och Libanon har ställt upp i nationella val. Islamister i Palestina och Libanon har även använt sig av terrorism. Så kallad ”neo-islamism”, eller ”internationell islamism”, syftar till att skapa en islamsk världsordning och ser sig som västvärldens fiende. Framför allt USA och Israels fiende. Neo-islamismen började ta form i samband med dåvarande Sovjetunionens intåg i Afghanistan (1979) och längre fram då Afghanistan på nytt (2001) invaderades samt också genom invasionen av Irak (2003). Läs mer här.
Islamistisk lagstiftning – sharia
Sharia är ingen lagbok utan en generell idé om gudomlig lagstiftning. Länder som använder sig av sharia i lagstiftningen är Iran, Saudiarabien, Sudan och Afghanistan. Andra länder använder sharia i familjelagstiftningen. Då det inte finns en enhetlig sharialag, samt att tolkningen av sharia skiljer sig åt, ser styrelseskicket och lagstiftningen i dessa länder olika ut.
Martin Kramer, politisk kommentator, förtydligade i samband med de uppmärksammade terrorattackerna mot USA 11 september 2001:
”Islam is no more inclined to terrorism than any other monotheistic faith. Like its sisters, Christianity and Judaism, it can be both merciful and stern in practice; like them, it also teaches the love of God and the humanity of all mankind, believers and unbelievers alike. In times past, Islam has served as the bedrock of flourishing, tolerant, and peaceful orders. But sociologists will say that a religion, at any point in time, is whatever its adherents understand it to be. If that is so, then Islam, as understood by too many Muslims, is in danger of deteriorating into a manifesto for terror. The reason: Too many Muslims have been silent in the face of horrific deeds committed by an extremist minority”.
Sammanblandning av muslimer och radikal islamism i Sverige
Som du förstår är det en grov förenkling att klumpa samman alla muslimer med den radikala islamismen. Trots det görs det i hela världen. I Sverige är det Sverigedemokraterna som står för det, och vissa väljare sluter upp bakom denna föreställning om att islam skulle vara det största hotet mot Sverige sedan andra världskriget. En muslim är en människa som alla andra människor. Muslimer har sin fulla rätt att få utöva sin religion, tradition och kultur utan att ständigt pekas ut och ifrågasättas för vad de egentligen är ute efter. Däremot är religiös fundamentalism en förlängning av religionen med en annan agenda och med andra föresatser. All extremism skall tas på största allvar. All extremism i religionens namn skall också tas på största allvar. Fundamentalisterna som kämpar i islams namn är inget undantag från denna regel.
Artikeln ”Invandrare får inte mer bidrag än svenskfödda” var den första artikel som Motargument publicerade, i september 2012. Den har visats fler än 92.000 gånger av besökare på Motargument under de senaste 330 dygnen. Det är i genomsnitt ungefär 280 gånger per dygn.
Dessa två är de två mest visade artiklarna på Motargument.se och de står tillsammans för lite mer än 22% av samtliga sidvisningar på hela Motargument.se, som till dags dato har publicerat lite fler än 700 olika artiklar, som handlar om väldigt många olika ämnen, från ungefär 100 olika skribenter. Dessa två, de mest lästa artiklarna, har en sak gemensamt; ekonomi – nämligen bidrag till invandrare.
Jag kan tycka att det borde vara relativt jämnt fördelad statistik mellan alla olika aspekter kring invandringspolitiken och rasismen. Den ekonomiska biten verkar dock vara vad som är det enda intressanta för många av våra läsare. Eftersom jag har snokat i statistiken så kan jag se ett mönster, det finns några andra bloggare som har länkat till våra artiklar om bidrag och ersättningar. Det går snabbt att inse att dessa två artiklarna på Motargument förmodligen läses av två vitt skilda grupper, med helt olika syften; de som är kritiska till att ge pengar till invandrare och de personer som har tröttnat på myterna och lögnerna kring ”invandrare får så mycket pengar”. De sistnämnda kanske vill slippa att själva behöva gräva upp siffror, och således länkar de istället till Motarguments artiklar, då de vill motbevisa andra personers utsagor och försök till lögner.
Vi på Motargument blir väldigt glada när våra läsare tar egna initiativ och länkar till våra artiklar och mytknäckare i sina diskussioner och argumentationer, både på nätet och i sin vardag. Fortsätt gärna med det, och försök också att länka de artiklar som handlar om till exempel människors rättigheter så att även de sprids och kan ligga till grund för era diskussioner. Om ni händelsevis snubblar över en myt, som ni sedan inte hittar någon ”mytknäckningsartikel” att hänvisa till, då får ni mer än gärna tipsa oss om denna brist. Vi skriver gärna artiklar som knäcker vandringssägner och skrönor här på Motargument.se
Totalt antal sidvisningar under de senaste 330 dygnen på Motargument.se är nu, i slutet av februari 2014, ungefär 488.000, och besökarna har surfat in från fler än 200.000 olika, unika IP-nummer.
Tack till alla för att ni läser och för att ni hjälper till att skicka runt våra artiklar! Gå gärna in i vår facebook-grupp där vi har alla kommentarsfält till våra artiklar och ‘gilla’ gruppen och dela den gärna på era sociala medier. Tack till alla 5.000 personer som har klickat ‘gilla’ på vår facebook-grupp. Tack till alla 2.300 följare av vårt Twitter-konto @Motargument
Fotnot:Motargument.se grundades under sensommaren 2012. Websajten attackerades upprepade gånger under december 2012 och januari 2013, ett flertal ihärdiga försök att blockera och stänga ner hela sajten gjordes. På grund av de säkerhetsuppgraderingar som krävdes, är sidvisningsstatistiken före april 2013 helt raderad.
Ganska ofta hör man talas om en myt om khazarer och judar, den som går ut på att de flesta judar inte har sitt genetiska ursprung i Mellanöstern utan i en östeuropeisk stam, de så kallade khazarerna, vilka sägs ha konverterat till judendom på 700-talet. Dessa brukar benämnas ashkenazijudar.
And the second assumption is that the Palestinian people and part of the Jewish people are the continuation of the peoples of the land. It’s not Israel, according to what I am going to present to you. You will see why.
Actually, Israel represents Rome of the Bible, not the people of the land. And this is not only because I’m a Palestinian.
I’m sure if we were to do a DNA test between David, who was a Bethlehemite, and Jesus, born in Bethlehem, and Mitri, born just across the street from where Jesus was born, I’m sure the DNA will show that there is a trace. While, if you put King David, Jesus and Netanyahu, you will get nothing, because Netanyahu comes from an East European tribe who converted to Judaism in the Middle Ages.
Den olyckliga användningen av myten i försvaret för Palestina beror på att man vill hävda att palestinier har mer rätt till att vara i Mellanöstern än vad judarna har, eftersom palestinierna, som de ser det, är ättlingar till judarna som bodde i Israel för 2000 år sen. Judarna är ”bara” östeuropéer. Eftersom en judemyt sällan kommer ensam brukar de som drar fram denna myt dra fram ytterligare demoniserande myter, exempelvis om judiska bankirer eller sionister som styr världen.
Vad ska man då svara någon som drar fram denna myten?
Först och främst svarar man att man struntar högtidligt i om judar blandats upp med eskimåer, indianer, svenskar, khazarer, kineser eller gröna gubbar från Mars. Det är, oavsett vilket, lika fel att demonisera och generalisera rasistiskt om ett folk. Dessutom har också blandade folk rättigheter, eller hur? Sen när blev rasblandning ett giltigt argument?
Myten skapades innan DNA-undersökningar uppfanns, men inte heller idag finns några DNA-undersökningar som bekräftar myten. De bekräftar bara att judar har blandats upp med andra folk, bland annat från Östeuropa. Detta är inte någon nyhet, många individer och många folk har konverterat till judendomen under åren, bland annat afrikanska folk. Ja, kanske konverterade också en del khazarer till judendomen, mycket möjligt (källorna är oklara, det rör sig trots allt om 700-talet).
Och so what, kan man fråga?!
Jag brukar fråga de som drar fram denna myt VARFÖR de ens nämner den. Svaren jag får är ofta väldigt avslöjande. Jag brukar också fråga dem om de är emot så kallade rasblandningar! Man kan ställa sig frågan varför de ifrågasätter att judar är judar, om de inte har något emot judar?
Visst är det jobbigt när man har fel? Ni vet när man har en fast övertygelse som man resonerat sig fram till och som man i sin tur använder för att driva en mängd argument och bygger en viktig del av sin världsbild på? Och när man inser att man har haft fel så tappar man, åtminstone tillfälligt, en bit av sin egen självkänsla. En insikt som leder till tystnad och ofta förträngning.
Författaren till denna artikel har drabbats av sina egna felaktigheter flera gånger i livet. Som när insikten om att jultomten inte finns ledde till känslan av bedrägeri.
Eller när vuxna i min barndom slutligen övertygade mig om att jag, till skillnad från pojkarna i Astrid Lindgrens bok Nils Karlsson Pyssling flyttar in, inte kunde växla mellan att bli liten som en tumme genom att vidröra en spik och säga ”tjillevippen”.
Och de jobbiga insikterna om att ha fel har fortsatt. Från min förmåga att leverera domedagsprofetior om svenskt medlemskap i EU, till att idag vara en passionerad EU-förespråkare. Från att ha förutspått Sveriges kommande ekonomiska ruin om vi avstod från att ansluta oss till den Europeiska Monetära Unionen, till att med lättnad se Sverige behålla sin egen valuta.
Jag gjorde antaganden och påståenden som passade min världsbild. Och jag hade fel.
De romska tiggarna sitter vid bankomater, i nedgången till tunnelbanan, längs väggarna på Kungsgatan, de går på trottoarerna och skramlar med pappmuggar.De sätter upp en kåkstad i Högdalen. Kronofogden kör bort dem. De bygger en ny i Flemingsberg. Hur kommer det sig att ingen företrädare för romerna uttalar sig om denna misär? Varför har romerna inte organiserat sig i hemlandet Rumänien?Ja, de är bottenlöst fattiga. Ja, de är diskriminerade. Men det kan inte vara hela bilden. Det finns många andra som är bottenlöst fattiga.
I artikeln berättar han därefter om just en romsk ledare i Sverige för vilken Peter Kadhammar försöker förklara varför romer förtrycks och hur romer tänker och brister i sitt tänkande. Den romske ledare som Kadhammar träffat heter Marian Wydow, en enligt honom ”klok och sansad karl”. Peter Kadhammar kanske också vanligtvis är klok och sansad, men han tycks ha drabbats av blindhet i sin logik och slutledningsförmåga.
Han anser sig veta att ingen företrädare för romerna uttalar sig om misären som många romer lever i. Han efterlyser romska ledare samtidigt som han just talar om en romsk ledare han träffat i Sverige.
Han anser sig veta att romer ”inte kan vara förtryckta hela tiden”. Hur vet han att romer som förtrycks i så fall förtrycks på deltid istället för heltid?
Han konstaterar att det finns många andra än tiggare som samtidigt är romer som är bottenlöst fattiga. Har Kadhammar frågat sig om icke-romer som är hemlösa, bottenfattiga, dragits in i missbruk och annat elände bara drabbats av detta på deltid?
Och Kadhammar levererar mer av sin kunskap och sina insikter:
De svarta i USA hade ledare. Judarna, och många av dem levde före andra världskriget lika eländigt som romerna i Östeuropa, hade ledare. Bara romer kan befria romerna. Varför har de inga politiska anförare?
Ja, svarta i USA hade och har ledare. Även under slaveriet. Många mördades, misshandlades, torterades och fördrevs. Innan de slutligen befriade sig själva genom att få majoriteten av rösterna i den amerikanska kongressen, de amerikanska delstaterna och genom att rösta bort diskrimineringen. Eller fick de kanske en viss hjälp från den vita majoritetsbefolkningen i USA? Kom den hjälpen i så fall över en natt? Krävdes det ett inbördeskrig och en mer än hundraårig medborgarrättskamp för att få bort den värsta diskrimineringen och förföljelsen? En kamp som kanske också krävde deltagande från det vita majoritetssamhället? Har Kadhammar tänkt på det? Det borde han göra om han är klok och sansad.
Judarna i Europa hade och har mycket riktigt ledare. ”Trots” dessa ledare och trots perioder av minskat förtryck av Europas judiska befolkning drabbades den av Förintelsen. De allierade bombade sönder Tyskland till ruiner under andra världskriget, men bombade inte koncentrationslägren eller järnvägarna som transporterade miljoner människor till gaskamrarna.
Skall Europas judar klandras för att ha bedrivit för dålig lobbyism eller för att så få av dem lyckades rymma från sina egna mördare?
Och Förenta Nationernas deklaration av de mänskliga rättigheterna, Nürnbergrättegången, likväl som skapandet och erkännandet av staten Israel, krävde medverkan från merparten av världens övriga nationer och folk. Har Kadhammar tänkt på det? Det borde han göra om han är klok och sansad.
Således, faktumet att utsatta människor har starka ledare och organisationer skyddar dem inte nödvändigtvis från diskriminering och förföljelse. Det var inte bara svarta i USA som kunde befria svarta amerikaner. Det var inte bara judar som kunde befria sig själva. Det är inte bara romer som kan befria romer.
Framförallt bör inte förtryckaren förutsättas förtrycka. Upphör förtryckaren med sitt förtryck så upphör behovet att befria sig från ett förtryck. Har Kadhammar tänkt på det? De borde han göra om han är klok och sansad.
Men hur ligger det till nu egentligen? Saknar romer ledare och organisationer, vid sidan av den ledare i Sverige som Kadhammar omnämner och besökt?
Om Kadhammar är klok och sansad borde han ha sökt på www.google.se och www.youtube.com. Då hade han upptäckt att verkligheten och hans antaganden är två diametralt motsatta företeelser.
De romska kungarna
Till skillnad från i Kadhammars föreställningsvärld har romer haft politiska ledare genom Europas historia.
Främst i äldre tider men även idag verkade traditionella romska ledare utifrån europeiska kungar och adel som modell. De kallas och kallades för kungar och ärver sin makt. Inte sällan lever denna politiska och ekonomiska elit i stor rikedom. De hade och har en uppdelning i klaner till viss del motsvarande nationer.
Men existensen av detta romska ledarskikt under flera sekler har inte förhindrat romer att förföljas i sekler. En förföljelse som kulminerade i Förintelsen då hundratusentals romer mördades.
Den romska medborgarrättsrörelsen
I modern tid organiserar sig romer allt mer och kämpar allt mer i Europas länder och på EU-nivå och kampen omformas till en medborgarrättsrörelse ofta dominerad av yngre, välutbildade, romska män och kvinnor. Ett exempel på den utvecklingen är hur en romsk organisation år 2011 höll en demonstration utanför EU-parlamentet i Strasbourg för att uppmärksamma förföljelserna, diskrimineringen och pogromer gentemot romer i Bulgarien.
I Rumänien rivs byar och kvarter bebodda av romer – med bulldozrar. Romer tvångsförflyttas till områden utanför rumänska städer som tidigare använts som dumpningsplatser för kemiskt avfall. Där saknas fungerande bilvägar, rent dricksvatten, uppvärmt vatten, men det finns gott om råttor och vilda djur.
Har de drabbade romerna en åsikt om saken? Protesterar de? Är det romernas fel att de inte lyckats stoppa sin egen tvångsdeportering till områden fyllda av gift, vilket Kadhammar tycks implicera?
Är det romers fel att de utbildas för dåligt?
Romer anklagas för att inte vilja att deras barn skall få en utbildning. Studier av en rapport, som är utförd av en romsk organisation i Polen, visar att liksom liknande rapporter tar romska föräldrar sina barn ur skolor på grund av andra skäl. Som att romer ofta mobbas, beskylls för att de hamnar i bråk och för att de placeras i specialskolor mot sin vilja.
Rapporten visar även att romer ofta har svårt att få anställning även när EU eller organisationer betalar 100% av deras löner. Något som kanske i vissa fall förklarar varför en del romer inte i första hand överväger att söka jobb istället för att tigga?
Inser romer att de kan vända sig till nationella och överstatliga rättsväsenden om de anser sig utsatta för diskriminering? Ja åtminstone i vissa fall.
En romsk student i Tjeckiska republiken lyckades driva sin egen placering i en ”specialskola”, med övervägande romska elever med en undervisning kraftigt undermålig det nationella genomsnittet, till Europadomstolen. Han vann sitt mål.
Observera att denne student inte vägrade gå i en skola för att han ville slippa gå i skolan, utan för att skolan var för dålig och att han placerats där på grund av sin etnicitet.
Men skall romer anklagas för att många av dem har för dåliga juridiska kunskaper, om mänskliga rättigheter och om hur det lagliga skyddet mot diskriminering fungerar?
Tjuvaktigheten mot romer
Till skillnad från den kloke och sansade Kadhammars föreställningsvärld, finns det allt fler rättsutbildade romer i Europa:
Inte minst organisationen European Roma Rights Centre, bland annat bestående av romska advokater specialiserade på mänskliga rättigheter. Vid sidan av att de driver enskilda diskrimineringsärenden och andra mål som berör romer i Europa, bedriver de lobbyism bland Europeiska Unionens institutioner.
Romer har i ett halvt årtusende anklagats för att vara tjuvaktiga. I själva verket är det romer som utsatts för systematisk tjuvaktighet. Såväl tjuvandet av deras bostäder, utbildning, framtid, men även pengar. European Roma Rights Centre påpekar att Bulgarien, men även andra länder skär ner på romers utbildning och boende, varpå EU ger samma länder pengar ämnade för att försöka förbättra romers situation. European Roma Rights Centre påpekar att även anslagen från EU stjäls av mottagarländerna.
Romer för dåliga på att stoppa beskjutning
I Ungern har privata ‘stormtrupper’ börjat angripa romer med piskor, pistoler och gevär. Vuxna män angrips. Kvinnor angrips. Barn angrips. Som tur är har romer insett att det finns polis och de har tillkallat polis. Polisen har antingen sett sig oförmögen att stoppa våldet eller så har de arresterat romer.
Hur skulle romerna ha agerat? Enligt Kadhammar kan ju bara romer befria romer. Fanns det romska ledare på plats i den ungerska by som filmklippet ovan gör en dokumentär om? Ja, romska ledare fanns och de bad byns romska befolkning att inte försvara sig på grund av risk för en förvärrad förföljelse.
Till synes verkar romerna misslyckas med sin egen befrielse oavsett om de försvarar sig eller inte. Eller skjuter de för lite och för sällan och för dåligt på de som beskjuter dem?
Och det är kanske möjligt att en del av dem istället väljer att bege sig till ställen som Högdalen i Stockholm? Medan Peter Kadhammar och andra sitter i sina uppvärmda lägenheter, med rinnande vatten och funderar på varför en del romer kommer till Sverige, för att leva med sina barn, i tält, utan rinnande vatten, mitt i vintern.
Varpå de drar slutsatsen att romer saknar ledare och bara kan befria sig själva från förtrycket.
Hur klok och sansad är man då? Är man ens intresserad av att ta reda på och hålla sig till sanningen? Eller nöjer man sig med de myter och lögner som kletats på romer i femhundra år? Blir inte lögnerna en del av det förtryck som Kadhammar vill att romer själva skall befria sig ifrån?
Motargument publicerar en artikelserie där vi reder ut brännande föreställningar och termer. Vi inleder med islamofobi.
Enligt Nationalencyklopedin benämns islamofobi på följande sätt;
islamofobi´
(av islam och fobi), rädsla för islam, överdrivna föreställningar om att islam är en religion som leder till negativa beteenden och att muslimers närvaro i ett samhälle utgör en fara. Islamofobin kombineras ofta med idéer om en stor muslimsk konspiration som avser att störta det västerländska samhället. Jämför antisemitism.
Islamofobi är ett begrepp som inte riktigt korrelerar med vad det egentligen handlar om. Islamofobi är en ideologi, likt nazism, som riktar in sitt hat mot en specifik grupp människor och en specifik religion, i detta fall muslimer och islam. Begreppet har förekommit i lite drygt 10 års tid och kanske är det därför ideologin ännu inte fått ett namn den förtjänar. Hatet mot, och rädslan för ett påstått hot från, muslimer och islam har emellertid funnits sedan 600-talet.
Den svenske religionshistorikern Mattias Gardell väljer att definiera islamofobi så här;
”socialt reproducerade fördomar om och aversion mot islam och muslimer, samt handlingar och praktiker som angriper, exkluderar eller diskriminerar människor på basis av att de är eller antas vara muslimer och associeras till islam”
Det svenska Integrationsverket definierar islamofobi som:
”rasistiska och diskriminerande uttryck gentemot muslimer. Dessa uttryck kan resultera i våld och hot eller genom exkludering av muslimer.”
Ett problem beträffande islamofobin och all främlingsfientlighet är att människor gärna generaliserar och klumpar ihop många personer till grupper, rädsla och hat riktas mot både praktiserande muslimer och mot sådana som enbart till utseendet liknar muslimer. Rasismen av idag är, hos högerextrema grupper men också hos gemene man, i stor grad ett muslimhat.
Då man resonerar kring begreppet islamofobi är det svårt att inte halka in på Sverigedemokraterna. Sverigedemokraternas ideologi har växlat. I början av partiets historia, då de 1988 bildades ur bland annat rörelsen ”Bevara Sverige Svenskt”, fokuserade de på att hata judar. Förutom att man har förklätt sitt ideologiska hat genom att byta ut uniformer & bomberjackor mot kostym, så har de dessutom ändrat sin ideologi. Idag är det istället hatet mot muslimer och islam som står för lejonparten av partiets ideologi. Hatet syns som en röd tråd. Retoriken, om än något dold av diverse ‘kodord’, är densamma.
Det målas upp skrämselpropaganda, som gör att man får med sig andra, som visar på att alla muslimer är fundamentala islamister och delaktiga i det man brukar beteckna konspirationsteorin, det vill säga en tanke om att muslimer planerar att ta över hela världen, likt Hitler och Nazityskland planerade att göra. Konspirationsteorin, som bland annat stöds och uttrycks av Sverigedemokraterna, kallas Eurabia och grundades 2005 med boken Eurabia – The Euro-Arab Axis, skriven av amatörhistorikern Bat Ye´or. Teorin går i korthet ut på att muslimer vill förvandla Europa till Eurabia. Detta är en av anledningarna till att personer generaliserar och illvilligt pekar ut muslimer som de nya nazisterna.
Grundtankarna som konspirationsentusiasterna har om den förmodade fundamentalistiska ideologin är att alla muslimer aktivt kommer att bekämpa kristendom och västlig kultur, samt att de är antisemitiska. De som stöttar och sprider irrläran menar att konspirationen planerades och startades redan på 600-talet, i islams vagga, och har sedan dess haft en ondsint, dold agenda som innefattar en ockupation av Europa. Ockupationen möjliggörs genom tillgång på oljepengar, sammansvärjningar på högsta nivå, samt invandring och omfattande barnafödande. Sanningshalten i konspirationsteorin är ytterst ifrågasatt, många forskare förkastar den helt och hållet. Sverigedemokraterna gör det inte.
Begreppet islamofobi är, i mina ögon, inte ett tillräckligt starkt begrepp för att beskriva ideologin. Att det finns människor som idag anser att islam och muslimer är det största hotet mot västvärlden, borde leda till att begreppet för den irrläran bör vara lika starkt som ordet nazism.
Det finns en hel del fördomar och märkliga uttryck man kan stöta på i samhället. Det kan handla om grannar, vänner, gubben på bussen eller någon i snabbköpet. Det finns fördomar om muslimer som kan uppfattas som kränkande, som är grova generaliseringar och förnedrande uttryck. Med lätthet finner man mängder av exempel på dessa fördomar på de olika omtalade hat- och rasistsajterna, bland folk i din närhet samt, till och med, i Sverigedemokraternas retorik. Tvångskonvertering till islam omtalas flitigt. Att tvingas bli muslim genom hot eller påtryckning är inte godkänt enligt islam.
Vi bör vara på det klara med att islam, liksom andra religioner, har baksidor: bland annat en minoritet av fundamentalister som bidrar till negativ syn på islam, på ett olyckligt sätt. Fundamentalister är ofta övertygade om att de sitter på den enda sanningen och väljer att göra politik av sin tolkning av religionen. Såväl fundamentalister som är troende muslimer samt fundamentalister inom ett svenskt politiskt parti.
Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, utmålar muslimer som det största hotet sedan andra världskriget. Det som är skrämmande är att han och Sverigedemokraterna potentiellt själva – på grund av just detta – utgör ett stort hot. Problemet är att Sverigedemokraternas ideologi grundar sig på precis lika illasinnade och ondskefulla grunder som ”Counter-Jihad” påstår att islam står för. Islamofobi är ytterligare en irrlära som gör skillnad mellan olika människor. Tyvärr är vårt samhälle fyllt av dessa krafter och åsikter. Vi stöter på dem dagligen, och eftersom islamofobin spridits på många nivåer är den, i mina ögon, det största hotet i Sverige idag. Det är vår gemensamma skyldighet att uppmärksamma, ifrågasätta, kritisera, debattera och informera om detta hot.
Tyvärr förekommer frekventa sammanblandningar av begrepp som migration, invandring, asylansökningar, flyktingar och uppehållstillstånd. Denna förvirring märks tydligast bland de som är ”kritiska mot invandringspolitiken”.
Denna specifika begreppsförvirring är besynnerlig och ständigt återkommande. En del insinuerar att statistiken från Migrationsverket och SCB inte skulle stämma, utan påstås vara ‘mörkad’. Vissa verkar tvivla på att en person som har varit svensk medborgare från födseln skulle kunna räknas som immigrant till Sverige. Många kanske gör detta av okunskap. Några kanske gör det avsiktligt?
Kent Ekeroth, Sverigedemokraterna, är en av de som sprider denna förvirring i stor omfattning:
Vi på Motargument.se kan här och nu lugna Kent, alla Sverigedemokrater och deras anhängare på ett par viktiga punkter:
Migrationsverket för statistik över asylansökningar och beviljade uppehållstillstånd – permanenta, så kallade PUT, samt tillfälliga, tidsbestämda, temporära.
Migrationsverket för INTE statistik över var några svenska medborgare bor, när de flyttar utomlands eller återvänder hem.
SCB för statistik över befolkningsmängden och migration – befolkningsökning samt invandring – utvandring, man kan även se antal migranter per år som har svenskt eller annat medborgarskap.
Svenska medborgare, som under minst ett kalenderår skriver sig utomlands för att till exempel arbeta, behöver inte söka uppehållstillstånd hos Migrationsverket den dagen de väljer att flytta hem och återigen skriva sig på en adress i Sverige. De registreras via folkbokföringen hos Skatteverket och syns i SCB:s befolkningsstatistik.
Om du inte har ork att läsa igenom enkel statistik kan Motargument förmedla, till dig och till Kent, att under år 2013 beviljade Migrationsverket ungefär 39.000 permanenta uppehållstillstånd till utländska medborgare. SCB:s prognos för hur många svenskfödda, svenska medborgare – som blev ‘hemvändare’/återinvandrare var 18% av all invandring; ungefär 20.800 personer. Det är för övrigt ungefär 150.000 svenskfödda, som har 2 svenskfödda föräldrar, som nu bor utomlands. Invandringsöverskottet var ungefär 65.000 personer, år 2013.
Att ringa Migrationsverket och fråga hur många svenska medborgare som finns i deras statistik över uppehållstillstånd är ungefär lika märkligt som att ringa Posten för att fråga hur mycket e-post som sänds. Om en riksdagsledamot inte har förstått detta, så kan väl åtminstone ni andra tänka till ordentligt om ni ser på några naiva ‘propagandafilmer’?
Fotnot:
Utländska medborgare behöver vara bosatta legalt i Sverige i 4-5 år innan de kan ansöka om medborgarskap.
När Motargument rapporterar om antal permanenta uppehållstillstånd, PUT, talar vi ENBART om permanenta uppehållstillstånd till utländska medborgare/flyktingar.