Etikettarkiv: Sverigedemokraterna

Krönikor

Sverigedemokraternas hederskultur

Gästartikel av Pontus Näslund

Följande är exempel på hur kulturrasism, dubbla måttstockar och nationalistisk blodsmystik kan uppdagas i sverigedemokraternas politiska material. Det kan vara ett effektivt sätt att argumentera i förhållande till sverigedemokrater och personer som sympatiserar med deras mer tvivelaktiga politiska drag.

Grandpa

I en motion anför en samling sverigedemokratiska riksdagsledamöter dels en definition av vad som är hederskultur, och dessutom vad de uppfattar som viktigt att lagstifta om på den grunden.

Kollektivet framför individen

Motionen innehåller påståenden som ”inom hederskulturer sätts alltid kollektivet främst” och avgränsar det hederskulturella kollektivet med hänvisning till blodsband. Om man ser till sverigedemokraternas principprogram kan man lägga följande till pusslet: ”Sverigedemokraterna ser nationen som den viktigaste, äldsta och mest naturliga mänskliga gemenskapen efter familjen” (förf. fetstil).

För att understryka den här saken ytterligare kan ännu ett par exempel konkretiseras. Förtydligande markeringar av mig:

”Den enskilt största och grundläggande skillnaden mellan hederskultur och det vi avser när vi talar om västerländsk kultur är synen och värderingen av kollektivet kontra individen.” (ur motionen)

”Familjen med sin omhändertagande, kulturförmedlande och fostrande roll är samhällets viktigaste och mest grundläggande gemenskap.” (ur principprogrammet)

”Hedern måste försvaras, även om det innebär att förskjuta, skada eller mörda en familjemedlem.” (ur motionen)

”Brottsoffers och potentiella brottsoffers intressen måste i alla lägen sättas framför brottslingars intressen” (ur principprogrammet)

Blodsband inskrivet i lagen?

Detta kan tas än längre. Sverigedemokraterna sätter blodsband över funktionell betydelse i familjebegreppet, till skillnad från befintlig svensk lagstiftning. Principprogrammet menar att ”det minst komplicerade, och därmed bästa för de flesta barn, är enligt vår bedömning att få växa upp med sina biologiska föräldrar som moders- och fadersgestalter”. Istället för att en person som är i relation med en kvinna i första hand ska träda in som fadersgestalt är det enligt sverigedemokraterna lämpligare att den biologiska fadern kategoriskt ges den rollen av samhället.

Det påstås alltså att det är viktigare att skydda blodsband än tillgång till en trygg och stabil familjebildning som inte belastas av försörjningssvårigheter. I svensk rätt fungerar det i dagsläget inte så, utan den registreras som fader, och därmed vårdnadspliktig med mera, vilken sammanlever i äktenskap (eller motsvarande) med modern.

Det verkar alltså finnas en ideologisk gemenskap mellan vad sverigedemokraterna kallar för hederskultur och den grundval som Sverigedemokraternas politik vilar på.

Den sverigedemokratiska staten

Hur ligger det då till med tvång, våld och förtryck i den sverigedemokratiska hederskulturen? Med tanke på att den i praktiken är ett politiskt program faller det sig naturligt att betrakta den våldsapparat som den sverigedemokratiska staten skulle vara som jämförelseobjekt.

Här kan det alltså passa att återvända till den motion som nämndes tidigare. I den föreslås instiftande av obligatorisk utbildning av personer som genom sin yrkesutövning kommer i kontakt med individer som lever i en icke-svensk (icke-västerländsk) hederskultur, vilken karakteriseras enligt följande: ”Det kan inte nog understrykas att den utbildning som sker måste gå djupare än att beskriva vad som sker eftersom handlingar bara är symptom på en bakomliggande värderingsgrund och verklighet skiljd från den svenska.”

Enligt Sverigedemokraterna är det alltså inte en mänsklig rättighet att ha vilka åsikter och värderingar som helst, de vill tvinga bort värderingsgrunder genom indoktrinering av såväl yrkespersoner som barn och andra de kommer i kontakt med.

Hur det avviker från något annat hederskulturellt försvar av ideologins egna utgångspunkter framkommer inte i motionen.

/Pontus Näslund

Krönikor

Med kommunikationsproblem – på svenska!

Sverigedemokraterna – ett parti med självinsikt? Det är med en egendomlig känsla av tragik och komik jag noterar att Sverigedemokraterna finner det nödvändigt att publicera en kommunikationsplan för sina medlemmar. I alla fall av den typ som kan laddas hem nedan.

Klipp från Sverigedemokraternas kommunikationsplan.
Notera stavfelet (understruket).
Klicka på bilden för att läsa hela SD’s kommunikationsplan.
(öppnas i samma fönster)

 Man kan tycka och tänka precis vad man vill om Sverigedemokraterna, men ibland uppvisar de faktiskt en viss självinsikt och önskan om åtminstone intern utveckling. Jämte Jimmie Åkessons brev till alla förtroendevalda om att alla extrema och rasistiska element ska rensas ut ur leden, har nu en kommunikationsplan presenterats vid kommun- och landstingskonferensen som hölls i Västerås i oktober. Det visar på ett visst mått av självinsikt när kommunikationsplanen uteslutande handlar om att partiet som sådant måste omvärdera sin självbild, men också den bild andra har och får av dem genom det sätt de kommunicerar utåt. Det som dock är mest underhållande av allt är felstavningen av ordet kommunikationsplan (kommunikatikationsplan) på baksidan av foldern. Om det är medvetet eller ej kan jag inte svara på. Men jag hoppas för deras skull att de inte betalat en korrekturläsare för felsteget.

Det finns tvivelsutan visst fog för nidbilden av oss sverigedemokrater som ”unga arga män”, vi gör oss själva en stor björntjänst om vi inte tillstår det.

Sverigedemokraternas kommunikationsplan 2014, s. 11

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag läser kommunikationsplanen. Innehållet är oerhört grundläggande, och det förvånar mig oerhört att partiledningen inte nått större insikt om mer avancerade sätt att kommunicera. Men å andra sidan; med tanke på hur åtminstone delar av deras engagerade medlemmar både i riksdagen samt ute i kommunerna beter sig, samt många av deras väljare och andra anhängare kommunicerar, finns det kanske grund för att göra en sån här intern kupp.

Unspeakable #2
madamepsychosis / Foter / CC BY-NC-ND

Och visst behövs det. Många Sverigedemokrater har kläckt ur sig grodor i varierande negativ grad, och partiledningen har givetvis helt rätt när de menar att det inte räcker med att man själv vet att man för en bra politik (hur man nu kan ha den åsikten om just Sverigedemokraternas politik, men det är en annan femma), utan man måste också se till att anpassa sig gällande språk, kläder, kroppsspråk med mera, för att faktiskt nå ut med sitt budskap. Och vill de nå ut med sitt budskap och ta över som ledande parti i Sverige – ja, då lär de hålla tungan rätt i munnen, både inom partiet och helst på sina anhängare också. För det är det många av oss som vet; det är oerhört svårt att diskutera och debattera med just anhängare av Sverigedemokraterna. De talar ofta i affekt (frustration över att vi inte förstår deras rädsla för det okända), har ofta ett fattigt språk och en tendens att inte vilja förstå att människor tycker olika.

Hur ska man då tolka det här med att Sd publicerar en kommunikationsplan offentligt och lättillgängligt på sin hemsida, för alla att se och läsa?

Jag har inget bra svar på den frågan. Såsom jag tolkar det, finns det både för- och nackdelar med det. Fördelarna för Sverigedemokraterna själva är att om de har tur, kan de få någon enstaka partimedlem att tänka efter. Färre anhängare, misstänker jag. Nackdelen för dem är betydligt större; ju fler icke-anhängare som läser det här dokumentet kommer att inse att den bildning och utbildning partimedlemmarna har inte är så hög, och risken finns att partiet i det långa loppet förlorar väljare på det. Att ett parti har en välutbildad och bildad ledning är gott nog, men det räcker inte i längden. Även de som sitter i kommuner och landsting bör ha någon form av utbildnings- och bildningsnivå för att klara av att föra partiets politik på ett sätt som lyfter och hjälper i stället för stjälper.

Artiklar, Myter

Myt: Invandring skadar ekonomin

Ni har alla hört myten att invandringen är något negativt ekonomiskt. Att vi idag befinner oss i en sådan kris att vi måste välja mellan invandring och/eller skola, sjukvård etc. Detta är en falsk myt.

Det finns idag inget absolut säkert sätt att göra beräkningar som entydigt visar på om invandringen utgör en kostnad.

De nationalekonomiska studier som gjorts av invandring har tittat på effekter på till exempel tillväxt, handel, företagande, löner och offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman dessa olika perspektiv till ett svar.

Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som pekar på svagt negativa effekter. Studier av den fria rörligheten inom EU pekar på vissa positiva effekter på tillväxten. Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer. Andelen företagare är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda och utrikes födda har fler anställda per företag. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella index över innovationsklimat.

Det är inte helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga saker som påverkar beräkningarna är hur gamla människor är när de kommer till Sverige och hur stor andel som arbetar. En förbättrad integration kan ge stora positiva effekter. Det bör också noteras att beräkningarna handlar om offentliga intäkter och utgifter på individnivå.

De positiva effekterna som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt, handel och företagande ingår inte.

Sammantaget kan vi se att Sverige, i likhet med till exempel Kanada och Australien, har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling. Vi står oss väl såväl när det gäller mått på ekonomisk produktion som bredare välfärdsmått.

OECD "välståndsligan"
Klicka på bilden för att förstora den

Se även denna nyligen publicerade debattartikel av docenten i nationalekonomi, Andreas Bergh.

Sett över tid vet man dock att invandring haft och har positiva effekter på samhällsekonomin vilket leder till att Motargument.se valt att anlägga ett sådant perspektiv i vår syn på detta där vi numera väljer att se invandringen som en investering och inte en kostnad. Synsättet baseras också på den vanliga missuppfattningen att en utgift alltid är detsamma som en kostnad, något som helt enkelt inte är sant.

Vad gäller de siffror som SD nu anger och som har räknats fram av Riksdagens utredningstjänst, RUT, så behöver man inte göra mer än att läsa vad RUT själva anför kring dessa siffror för att förstå att de överhuvudtaget inte kan användas på det sätt som SD nu gör. RUT skriver följande:

”Att som uppdragsgivaren (Sverigedemokraterna /red.anm.) önskar beräkna statens kostnader för de angivna invandrargrupperna är en komplex forskningsfråga vars resultat är mycket beroende av vilka antaganden som görs.Utredningstjänsten har försökt besvara den mer begränsade frågan om hur stor del av statens nettoutgifter som kan kopplas till berörda grupper av nyanlända flyktingar och anhöriginvandrare.Sådana beräknade nettoutgifter ett givet år är inte detsamma som vad en viss del av befolkningen kostar. Det är inte en bedömning av hur den aktuella invandringen påverkar hela samhällsekonomin, utan en statisk beräkning på kort sikt.

Beräkningarna kan därmed inte utgöra underlag för att bedöma den statsfinansiella effekten av denna del av invandringen på längre sikt. Endast statens budget omfattas, och inte hela den offentliga sektorn. De beräknade nettoutgifterna kan inte heller rakt av tolkas som en potentiell besparing.”

Observera att Sverigedemokraterna nu använder dessa siffror på exakt det sätt RUT förklarat att man inte kan göra!

Danmark

I debatten hänvisas ofta och gärna till att vi nu bara ska genomföra det som t.ex. Danmark redan har genomfört – d.v.s. begränsa invandringen.

Med det som bakgrund borde alltså Danmark logiskt sett de senaste åren ha genomgått ett ekonomiskt lyft och ligga långt över Sverige i OECD:s välståndsliga. Så har inte skett:

Från 1970-talet till början av 1990-talet hade Sverige en sämre BNP-tillväxt än flertalet andra industriländer. Detta gällde särskilt den djupa konjunkturnedgången 1991-1993. Därför har Sveriges köpkraftsjusterade BNP per capita sjunkit i förhållande till övriga industriländer under de senaste decennierna, från en fjärdeplats under 1970-talet till en 14:e plats som sämst. Sverige har efter det klättrat uppåt igen och ligger 2011 på en niondeplats.

Under de år som av SD anges som de värsta ur invandrings- och kostnadssynpunkt har Sverige alltså inte sjunkit i förhållande till andra länder utan istället förbättrat position och konkurrenskraft.

Detta blir ännu tydligare om vi jämför med Finland som under alla de år som Sverige tagit emot såväl invandrare som flyktingar varit ett närmast slutet och homogent land, trots detta inte på något område haft en ekonomisk utveckling som varit bättre än Sveriges.

I avsaknad av annat kan man alltså med hjälp av vanlig enkel logik konstatera att vad SD anför om gigantiska kostnader årligen under en lång följd av år omöjligen kan stämma. Dessa påstådda kostnader skulle i så fall ha kunnat utläsas i ekonomiska nyckeltal vid en jämförelse med länder med för övrigt likartade förutsättningar som Sverige.

Michael Gajditza

Krönikor

Neutralitet öppnar för rasism

Gästkrönika av Henry Bronett

Sverigedemokraterna är nu vårt tredje största parti och antisemiter hotar sedan en tid svenska medborgare i Malmö. Det man accepterar att säga högt om romer och muslimer blir allt grövre. Och när en käck schlagerfarbror (f.d. ledare för Ny Demokrati) startar flyktingförläggning (!), undrar jag om något skört och känsligt i den svenska identiteten blivit blottat, något som förut varit dolt.

Sverige har inte känt av något krig sedan 1814, då Norge tvingades in i union med Sverige. I drygt 200 år har vi undvikit väpnade konflikter, det är sällsynt i Europa. Under första världskriget förklarade Sverige sig neutralt. Likaså 1939, då Tyskland gick in i Polen — Storbritannien och Frankrike kort därpå förklarade Tyskland krig. Sveriges statsminister Per Albin Hansson var tydlig med att Sveriges hållning skulle vara neutral. Tyskland dominerade visserligen Sverige under flera år, tyska soldater och tyskt materiel transporterades på våra järnvägar till tyskarnas krig och invasion av Norge. Tyskland blev vår största handelspartner, 80 procent av vår export gick dit. Till finska vinterkriget förhöll vi oss ”icke krigförande” och bistod Finland med pengar och vapen mot Sovjet. Neutraliteten har hållit Sverige utanför krig och låtit människor leva ett någorlunda normalt liv. Samtidigt har allt ett pris. Vi har lärt oss tystnaden, förmågan och möjligheten att se till ”båda sidor” i en konflikt. Men den neutrala hållningen samtidigt som världen stod i lågor, måste också ha satt andra spår i oss.

Min mamma och pappa är inte födda i Sverige, jag är det. Jag är svensk, känner mig i hög grad svensk och jag vill leva och jag vill dö i Norden. Men när jag råkar på människor som pekar finger åt och skuldbelägger andra bara för att de är annorlunda, då reagerar jag på ett helt annat sätt än mina vänner, vars föräldrar är födda här och vars familjer levt i vårt land sedan generationer. För jag upplever ofta då invandrare och religion kommer på tal att det blir otydligt i Sverige. Det är lite som med politik, det talar vi inte gärna om. Vi blir blyga och mumlar artigt något generellt, sedan talar vi hellre om vädret eller fotboll. Den något glasartade men vänliga blicken då till synes obehagliga samtalsämnen kommer på tal och den därpå följande tystnaden, är något jag aldrig riktigt förstått mig på. Det var något jag inte fick med mig hemifrån. Har alltid ställt mig undrande till den där tystnaden. Men nu tycker jag mig se spår av vad den handlar om, denna böjelse till luddighet då invandrare och politik förs på tal. Kan det vara spåren av 200 års neutralitet som nu blivit synlig? Den svenska konsten att inte lägga sig i, att ta det lilla lugna och att förstå båda parter. Blir den tydligare nu då extrema vindar blåser över hela Europa och skapar oro också här? Har den svenska identiteten som neutral och balanserad blivit störd av EU-medlemskap och invandring? Hur ska vi svenskar förhålla oss neutrala och balanserade, när vi plötsligt står mitt i och inte längre kan hålla oss utanför?

Det blir allt svårare att vara svensk på det viset. Att förhålla sig neutral kanske inte längre är möjligt? Europa är en allt tydligare del av vårt Sverige, vi är inte utanför längre, vi är mitt i det. Går det ens att låtsas vara neutral då? När främlingshat och rasism blir tydligare, hur kan vi stå neutrala i det?

Min mamma kommer ihåg Rikskristallnatten. Den 7-13 november 1938, då Nazisterna brände 1400 synagogor och bönehus, krossade omkring 7500 skyltfönster och misshandlade judar, kvinnor, barn. Omkring 1500 judar dog under det som kom att kallas Kristallnatten. Hon berättar hur hon kommer ut från skolan och såg män med påkar, såg slagsmålen, blodet och krossat glas överallt. ”Snälla Gud låt pappa vara i livet!”, var det enda hon tänkte. Hon sprang hem genom vansinnet, sprang för allt hon var värd genom slag, förstörelse och skrik. Hon berättar att hennes pappa kommit hem på kvällen, oskadd. Hela natten hade de legat i hennes säng och han hade hållit om henne hårt. Han hade tröstat henne, lugnat henne. Hela natten hade han gjort det för hon var utom sig. Min mamma berättar om det och om när himlen blev svart om dagen, för alla bombplan som kom med döden. Om sådant berättar min mamma. Min far smugglades över sundet av en vänlig svensk skeppare då nazister marscherade in i Danmark. Det var den 9e april 1940. Det är ekon från deras erfarenheter, den tiden av förföljelser och övergrepp jag hör då människor nu blir utpekade av inget annat skäl än sin etniska härkomst eller sin religiösa tillhörighet. När människor blir misshandlade och bespottade för att de inte är som ”vi”, då hör jag mina föräldrars erfarenheter.

Och därför, när romer nu blir betraktade som tjuvar, muslimer som terrorister och svarta som lata utsugare av vårt system, förstår jag inte varför statsminister Fredrik Reinfeldt är så anonym och inte heller varför partiledare Löfvén intar en så neutral position. Nu längtar jag efter tydlighet, inte svensk neutralitet. Fast jag vet att både statsminister Reinfeldt och partiordförande Löfvén är för vår demokrati. Fast jag vet att de anser gränslöshet i vilken form det vara må, är motbjudande så önskar jag att de sa det lite oftare. Att de sa det lite högre, att de visade det lite tydligare och att de gjorde det just nu. Jag önskar mig det.

Min känsla är att vi behöver kliva fram ur vår invanda historiska identitet, och titta på hur vi ska vara Svenskar nu i vår tid. Vi är inte skyldiga historien något alls, förutom att känna till något om våra förfäders del i den. Historien sätter osynliga spår i oss, den gör saker med generationerna och vi har en skyldighet att veta något om det. Då har vi en möjlighet, en chans att undvika att i slentrian och okunskap göra om samma misstag. För vår egen och våra barns skull — låt bli att säga ”jag visste inte”. Det håller inte.

När någon pekar finger och beskyller en människa, behöver vi visa vilka vi är, var vi står och vi bör göra det innan neutraliteten ställer oss där vi inte vill vara.

Gästkrönikör Henry Bronett © 2012

Artiklar

Jimmie Åkesson far med osanning

Man bör fråga sig om Jimmie Åkesson är okunnig eller bara far med osanning då han skriver om Sverigedemokraternas egen paradfråga – invandring.

SD-trash orange
Nikke Lindqvist / Foter / CC BY-SA

Jimmie Åkesson skriver i en debattartikel på DN Debatt på måndagen att ”de andra politiska partierna inte tar hänsyn till att man under 2012–2013 tänker ta emot fler än 200.000 asyl- och anhöriginvandrare från avlägsna länder — sannolikt närmare 200.000 fler än vad samhället i dag klarar av”.

För det första: Sverige ”tänker” inte ta emot några flyktingar i förväg än de drygt 2.000 kvotflyktingar som får komma hit varje år. Antalet flyktingar och deras anhöriga avgörs av hur många som kommer hit och bedöms ha rätt att få stanna i varje enskilt fall.

För det andra: Migrationsverkets offentliga statistik skiljer sig avsevärt från Jimmie Åkessons påstående om att Sverige 2012–13 tänker ta emot fler än 200.000 asyl- och anhöriginvandrare.

År 2011 godkände Sverige 11.381 asylansökningar, exklusive de 1.345 som fick stanna av synnerligen ömmande skäl. Till dessa lägger vi de 3.037 flyktinganhöriga som fick stanna och får då i gruppen asyl-och anhöriginvandrare, totalt 14.418.

Hittills under 2012 har 9.243 asylärenden bifallits. Under 2012 beräknas cirka 12.000 flyktingar få uppehållstillstånd. Antalet anhöriginvandrare kommer att bli större i år. Det finns indikationer som tyder på att asyl- och anhöriginvandringen kan bli sammanlagt 20.000 under hela år 2012.

Olika omständigheter i vår omvärld har gjort att Migrationsverket skrivit upp prognosen för 2013. Verket räknar med att antalet asyl- och anhöriginvandrare nästa år kan bli 45.000. Det skulle i så fall totalt för åren 2012–13 bli c:a 65.000 asyl- och anhöriginvandrare.

Denna ökning 2012–13 beror på kriget i Syrien och förändrade regler för anhöriginvandring och är temporär, inte permanent.

Alltså: c:a 65.000 och inte 200.000!

Jimmie Åkessons siffra framstår med andra ord som närmast groteskt överdriven. Den ger tveklöst ett intryck av att vara tillkommen utifrån en önskan att piska upp en oro och rädsla hos befolkningen över det han brukar kalla ”massinvandring”.

Den fråga som nu måste besvaras av Åkesson är följande;

Är den överdrift du gör dig skyldig till i artikeln medveten eller är du bara djupt okunnig om hur det ser ut i verkligheten?

Thabo ‘Muso
Michael Gajditza
Torbjörn Jerlerup
Johan Löfström
Anna Siekas

Lovisa Loan Sundman
 

Medarbetare i Motargument.se

Även publicerat på Newsmill

Krönikor, Myter

Och likväl är sverigedemokraterna rasister…

Alldeles för många har accepterat den mycket enkla lösningen att om vi bara stoppar invandringen så löser det problemen. Enkla lösningar på svåra problem existerar synnerligen sällan och politiskt har metoden historiskt använts främst av totalitära ickedemokratiska ideologier och makthavare. Hitler är väl främst i den kategorin men har många själsfränder med olika bakgrund och olika ideologisk och även religiös förankring.

Det enda som är passande med Mugabe är mustaschen.

Robert Mugabe skyllde allt på vita jordägare, på Nordirland skyllde katoliker allt på protestanter och tvärtom, shiamuslimer o sunnimuslimer, Pol Pot i Kambodja, i många länder har folkmord skett på etniska minoriteter som t.ex serbernas etniska rensningar på 90-talet, kurder har mördats i olika länder och på medeltiden hade vi häxor som brändes på bål. Så sent som häromdagen förklarade en religiös dåre i USA att orkanen Sandy var de homosexuellas fel etc.

Det är spår som förskräcker och gemensamt för alla dessa har varit deras supportrars övertygelse om att de haft rätt. På ett otäckt närliggande sätt beskrivs idag främst muslimska invandrare från mellanöstern och Somalia av ledande SD-företrädare på ett motsvarande sätt. Vissa, som Kent Ekeroth, påstår dessutom att invandringen som helhet varit skadlig för Sverige i en tweet till undertecknad:

Den som vill hittar mängder av exempel här.

Det finns en myt som cirkulerar. Myten att rasism bara har med det gamla sättet att sätta en ras framför en annan. En del menar att Sverigedemokraterna inte är rasister eftersom de inte pratar om raser på det sättet i partiprogram etc.

Det är dock lika sant att det i partiet fortfarande finns ett relativt stort antal företrädare som med jämna mellanrum uttrycker tankar, åsikter och värderingar som, om inte rasistiska i klassisk mening, får betraktas som antingen kulturrasistiska eller med ett möjligen nytt ord, religionsrasistiska. Det finns gott om exempel på detta på den sida jag tidigare länkat till.

Bland anhängare och sympatisörer är detta ännu vanligare och ännu mer förekommande.

Sedan är det också så att all rasism oavsett tolkning inte heller alltid behöver vara uttalad. Om man däremot föreslår lagar, som de facto omfattar hela befolkningen och därmed per definition inte kan sägas vara rasistiska, men vars effekter entydigt bara riktas mot och drabbar specifika grupper, så utgör de likt förbannat ett i vidare mening rasistiskt uttryck.

/Michael Gajditza

Artiklar, Myter

Folkhatets myter 2: Eurabiamyten

Om man studerar hat och rasism i sina renaste former ser man att det finns fler likheter än skillnader. Vi kommer att fokusera på hur myterna använts och används inom antisemitismen och islamofobin.

MYT:

”De” planerar att ta över världen. ”De” infiltrerar regeringar. ”De” föder en massa barn för att erövra oss…

Eurabiamyten, muslimhatarnas “vises protokoll”

I förra artikeln studerade vi Sions Vises protokoll. Eurabiamyten är uppbyggd på liknande sätt.

I korthet går myten ut på detta; Den har två beståndsdelar — dels en myt om att muslimer konspirerar för att ta över världen och en om att muslimer föder så många barn att Europas ”urbefolkningar” hotas av utrotning.

Författarinnan Bat Ye’or är den som populariserat myterna. Enligt henne slöts en överenskommelse mellan arabländerna och väst under den stora oljekrisen på 70-talet. I utbyte mot olja skulle västländerna ta emot muslimska invandrare och acceptera muslimers kultur.

Som Expo skriver:

Bat Ye’or menar att detta hemliga samarbete genomförts av något som kallas den Euroarabiska Dialogen, EAD. EAD fungerar enligt konspirationsteorin som den verkliga och hemliga regeringen i dagens Europa. “Dialogen” finns i alla viktiga samhällsinstanser. Exempelvis inom skol- och universitetsvärlden, i media, i de stora företagen och i de europeiska ländernas regeringar.

Enligt myten är baktanken från muslimernas ledare att de på detta sätt ska ta över Europa genom invandrare som föder muslimska barn.

skärmdump Avpixlat
En typisk rubrik på nättidningen Avpixlat. Klicka för en större bild.

Ofta liknas muslimer vid nazister. En ny ”nazism”, islam, håller på att ta över Europa, hävdar man. Dessa nazister kan ta över Europa genom att de samarbetar med förrädare eller ”quislingar”, även kallade kulturmarxister, i Europas ledarskap som accepterar invandring och muslimsk kultur och moral.

De som sprider myten, som det s.k. counterjihad och massmördaren Breivik, ser sig ofta som ”motståndskämpar” mot denna nya nazism. Breivik ser sig själv som Max Manus, den norska motståndskämpen under andra världskriget.

Enligt myten kommer muslimer snart att vara en majoritet i Europa på grund av att de föder så många barn.

Ni ser. En konspiration sedan 1970-talet. Hemlig rörelse. Ta över Europa genom att knulla och skaffa barn och genom kulturell infiltration.

I korthet kan man säga att Eurabiamyten är uppbyggd av samma grundstenar som myten om Sions vises protokoll, som vi kikade på i förra artikeln.

  • ”Muslimerna konspirerar för att styra världen och styr redan Europa. Konspirationen är hemlig och styrs av hemliga organ.”
  • ”Muslimerna styr Europa direkt, men också indirekt, genom ‘medlöpare’, det Breivik, Bruce Bawer och counterjihad kallar “kulturmarxister” eller “quislingar”.
  • ”Parallellt med att de styr och vill “islamifiera” Europa pågår ett sexuellt krig för att blanda det europeiska blodet med muslimskt blod. På samma sätt infiltreras den europeiska kulturen med muslimsk kultur, så kallad ‘kulturberikning’.”
  • ”Demografiskt sett är tillväxten av antalet muslimer ett problem. Den dramatiska tillväxten av antalet muslimer i Europa gör att muslimerna tar över.”
  • ”Islam är ingen religion, utan ett politiskt system, en politisk konspiration. Islam är nazistiskt.”

Breiviks förebild, Fjordman, har skrivit mycket om Eurabia. Även om det är vidrig läsning rekommenderas ett utdrag ur Breiviks manifest, med en artikel av Fjordman, som det översatts av Percy Rosengren, mannen bakom Demokratbloggen, den blogg som tydligast tagit ställning för Breiviks tankar i Sverige.

Eurabiamyten sprids idag av många Sverigedemokrater. Här är en samling citat som jag hämtat ifrån Expo:

“Islam är det största hotet mot västerlandet”
— Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder under Almedalsveckan 2011“Tidningen rapporterar om en mörk framtid där den europeiska kontinenten hyser en allt större andel muslimer, vilket — om ingenting görs — oundvikligen kommer att leda till en omfattande islamisering och en framtid där det sekulära och demokratiska Europa står inför det värsta hotet någonsin — långt värre än tidigare hot från nazism och kommunism.”

“Den låga nativiteten bland Europas folk kombinerat med en ökande massinvandring och en betydligt högre nativitet bland vissa invandrargrupper, kommer att “fundamentalt” förändra vad vi i dag kallar Europeisk kultur och samhälle, om ingenting drastiskt görs.”
— Blogginlägg av Sverigedemokraternas riksdagsledamot Richard Jomshof 2009.

“Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget och jag lovar att göra allt som står i min makt för att vända trenden när vi går till val nästa år.”
— Jimmie Åkesson på Aftonbladets debattsida 19/10 2009.

“Eurabia” – Europas omvandling till en muslimsk sfär. Det är inget nytt, i alla fall om man hållt ögon och öron öppna de senaste 25 åren. Vad däremot många troligen inte känner till är att det hela började med ett politiskt beslut på 70-talet som vi i dag ser effekterna av.
— Blogginlägg av SD-politikern Ted Ekeroth 2007 “EAD – då Europa sålde ut sig själva”.

Ibland ser de som sprider Eurabiamyten islam som VÄRRE än nazismen, som Erik Almqvist gör:

Jag tror inte att Jimmie Åkesson hade så fel trots allt. I en sak är jag dock inte överens med min partiordförande: Jag ser inte bara undfallenheten för islam som det största hotet sedan andra världskriget. Jag ser islam som det största hotet. Sedan Hedenhös.

 

Artiklar

Vart går gränsen för nolltolerans?

Stellan Bojerud är överstelöjtnant, militärhistoriker, författare, debattör och nu riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Jag såg Stellan Bojeruds namn första gången i min personliga blogg då jag skrev om att Sverigedemokraterna utan tvekan är ett parti med rasistiska åsikter och värderingar.

Super alla som bor i Hälsingland? Är alla ryssar fyllerister? (Bild från sovjettiden. Grisarna säger: ”och de kallar oss svin”)

Nästa gång jag såg namnet blev när det nyligen skrevs om honom på hemsidan InteRasistMen (IRM). Artikeln handlar om att Stellan har kommenterat på den nazistiska bloggen ”Realisten” i samband med att en man fått sitt öga utstucket med en skruvmejsel av sin thailändska flickvän.

Stellan kommenterade inlägget med att thailändare blir snabbt berusade när de dricker och att de ofta blir våldsamma av alkohol. När IRM sedan intervjuar honom säger han att Asiater tillhör muslimer ”light” och är ganska så fredliga människor (såvida de inte dricker).

Angående huruvida de tål alkoholexponering eller inte svarar Stellan följande:

Det är ju känt att indianer, eskimåer, samer och asiater har en avsevärt lägre tolerans för alkohol än vad vi här i brännvinsbältet har. Det är bara att konstatera att det är ett fysiologiskt faktum.

IRM fortsätter sin intervju med Bojerud.

Du skriver även att de blir våldsbenägna?-Ja.De blir våldsamma?-Ja vi har ju ett fall här med en thailändsk flicka som körde in en skruvmejsel i ögat på sin karl.

Men betyder det att alla thailändare blir våldsbenägna när de dricker?

-Jag kan inte uttala mig generellt.

Jag har samiskt påbrå och kan inte låta bli att fundera över om Stellan kanske har rätt. Kanske tål jag inte alkohol lika väl som de i ”Brännvinsbältet”? Konstigt! Jag har fått för mig att alkoholtolerans är något dynamiskt och har sett väldigt få (dvs inga) studier som visar på att den skulle bero på vår etniska tillhörighet.

Min morfar var en mycket våldsam man. Han tog livet av sig långt innan jag föddes. Han slog min mormor ganska så frekvent och blev mer våldsam då han drack. Han hade mörkt hår och hette Arne. Han var född och uppvuxen i Hälsingland.

Jag skulle vilja påstå att ALLA män som är uppvuxna i Hälsingland dricker mer än män uppvuxna i andra delar av landet. Utan att generalisera för mycket skulle jag också vilja påstå att de som heter Arne och har mörkt hår är mer våldsbenägna än de som heter Lars och har ljust hår.

Vad jag precis gjorde är att jag använder erfarenheter ur min vardag eller omgivning, och drar hela grupper över en och samma kam. Precis som Stellan Bojerud gör.

Något mycket lustigt är ju att Stellan först säger sig veta att asiater tål mindre alkohol än vi i väst och att de blir våldsbenägna när de dricker och sen säger han ”Jag kan inte uttala mig generellt” . Men det var ju precis det du gjorde Stellan, GENERALISERADE!

Efter att ha surfat omkring en stund på Stellan Bojeruds namn så får jag en känsla av att han är en mycket trångsynt man med rasistiska åsikter. Han är dessutom riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Han är ett typexempel på en sådan som Jimmie Åkesson borde sparka ut med sin nya ”nolltolerans-metod”. Nolltoleransen är ett försök till att vinna fler väljare och inte alls ett försök till att hålla partiet fritt från rasistiska värderingar.

Om det vore det senare så skulle inte Kent Ekeroth, Björn Söder och Stellan Bojerud få vara kvar i SD. Inte ens Jimmie själv skulle kunna stanna om de fullföljde sin nolltolerans.

Stellan Bojerud må vara väldigt kunnig inom den svenska militärhistorien men är han förstående och tolerant?
Jag skulle vilja påstå att Stellan i allra högsta grad sysslar med rasistiska uttalanden.

Ta bara detta citat direkt taget i från Stellans egen blogg:

Nuvarande politik är ett svek mot de nödlidande i tredje världen. Enskilda unga eller medelålders “flyktingbarn” som är klädda i senaste märkeskläder och har guldhaldsband, mobiltelefon och dyr klocka prioriteras och omhuldas som “barn” i Sverige, medan de verkliga flyktingbarnen går under i främmande land.”

Exakt vilka menar du Stellan? Vilka är det som går runt med guldhalsband och märkeskläder som i sin tur bidrar till att flyktingbarnen i tredje världen inte får den hjälp de behöver? Vad kostar dina kostymer?

Det är väl ändå inte så att staten försörjer invandrare med dyra märkeskläder istället för att bistå med hjälp till andra länder? Hör du inte själv hur det låter?

Trots rasistiska uttalanden så är det ändå inte de som fascinerar mig mest när det kommer till Stellan Bojerud.

Min privata blogg existerar inte längre. Jag valde att radera den för ett tag sedan då jag kände att tiden inte riktigt räcker till. Däremot sparade jag ”intressanta” kommentarer och printade ut dem. En av dem var från Stellan Bojerud. Bilden kan ni se i slutet av min artikel.

Den där SD-skrivningen om svenskhet tycker jag inte är så lyckad. Men så är det med alla politiska program. Man gillar inte allt, men får det s a s på köpet om man väljer partiet av andra skäl. Man kan ogilla Jimmie Åkesson, men han är ingen idiot. Tvärt om är han mycket intelligent. Min hustru är med i SD och hon är kommunrevisor i Sundbyberg. Hon är från Laos, uppvuxen i Thailand samt utbildad i Schweiz och Sverige.Inom SD Sundbyberg är 40% av medlemmarna själva invandrare (Danmark, Chile, Finland, Frankrike, Kina, Laos, Rumänien, Serbien, Tyskland, Ungern och Österriket). Detta med svenskhet kan ju inte vara så viktigt. Det räcker med ömsesidig respekt. Vår lokala pub frekventerades av amerikanen Mike, som tyvärr flyttade till Tyskland. Han var Mike. Han var en av oss! Min adoptivdotter är från Indien och gift med en man från Gambia. De har 3 barn. Dessa är mina barnbarn.De är födda i Sverige och uppväxta här och de har svenska som modersmål. De är alltså svenskar, men tillhör etniskt sett inte den kaukasiska rasen, men det kan man leva utan.

Slutligen: Du skriver VÅR demokrati. Får inte jag och min familj vara med i er demokrati? Stellan Bojerud Fd riksdagsledamot SD

Då kan jag inte låta bli att ställa en nyfiken fråga här. Det där med att Thailändare lättare blir berusade och är våldsbenägna när de dricker, är det något Stellan har egen erfarenhet av månne?

Detta med svenskhet kan ju inte vara så viktigt. Det räcker med ömsesidig respekt.

Om det nu inte är så viktigt med ”svenskhet” så funderar jag på varför Sverigedemokraterna envisas med att gräva ner sig i just precis DET begreppet? Tycker Stellan själv att han visar ömsesidig respekt i sina uttalanden om Thailändare och ”medelålders flyktingbarn” ?

Min adoptivdotter är från Indien och gift med en man från Gambia. De har 3 barn. Dessa är mina barnbarn. De är födda i Sverige och uppväxta här och de har svenska som modersmål. De är alltså svenskar, men tillhör etniskt sett inte den kaukasiska rasen, men det kan man leva utan.

När någon börjar att prata i ”rastermer” om människor så går det kalla kårar i min ryggrad.

Stellan skriver att hans barnbarn betraktas som ”svenskar” trots att de inte tillhör den ”kaukasiska rasen” för det kan man tydligen leva utan.

Det är mycket luddigt det Stellan skriver lite varstans på nätet. Han verkar vara en man som tycker väldigt mycket men saknar belägg för det han skriver. Dessutom fascinerar det mig att en man med en sådan mångkulturell familj gör de rasistiska uttalanden som han gör. För att svara på din fråga Stellan, jo din familj får väldigt gärna tillhöra demokratin här i Sverige. Ditt parti däremot är det enda partiet i riksdagen som vill stänga ute människor på grund av etnisk tillhörighet och ursprung.

/Anna Siekas

Krönikor

Tro mig, vi vill inte ha ett sådant Sverige

Gästkrönika av Henry Bronett (goldkette.se och bronett.se).

Sverigedemokraterna är nu riksdagens tredje största parti, enligt en ny mätning.
Henry BronettSD med en enda egentlig fråga, invandringen. Invandringen som det stora problemet och samtidigt, skulle den kraftigt reduceras, blir den också lösningen på det mesta som är fel i vårt land. Men tro mig, vi vill inte ha ett land där vi koncentrerar oss på människors härkomst som värdemätare för möjligheter och rättigheter. Inte ett där vi stänger våra gränser för människor i nöd. Vi vill inte ha ett Sverige med två sorters människor: Vi svenskar och de där invandrarna.

Ändå går SD framåt. Läs deras programförklaring. Det som står där kan väl ingen säga något om? Det finns faktiskt inte en enda formulering som inte är bra, som inte vi alla kunde skriva under på. Men yta är inte allt. För var landar vi med Sverigedemokratiska visioner? Vad blir vi för ett land? Vad blir vi för människor? Se under ytan och du vill inte leva i ett Sverigedemokraternas Sverige, tro mig.

Sebastian Haffner (1907-1999) skriver i sin bok ”Anmerkungen zur Hitler” några begynnande rader jag aldrig glömmer. De tog tag med sin klara enkelhet. Han sa ungefär så här: ”Hade Hitler bara nöjt sig med att bygga vägar och skapa arbete åt alla och hade han inte brytt sig om judar och krig, hade han säkert blivit en av Historiens mest ansedda statsmän.” I ”En tysk mans historia” berättar Haffner vidare om den enkle, ärlige tysken på randen till Nazisternas maktövertagande. Det finns likheter mellan nu och då, och tro mig, ett sådant land vill vi inte vakna i. Ett sådant Sverige vill vi inte ha.

Ska man då verkligen likna SD vid nazister? Absolut inte. Inte vad det gäller judefrågan, eller Romerna. SD pekar inte ut något särskilt folkslag (eller?). De pekar inte just ut någon alls, inte än, och inte direkt. Felet ligger hos invandrare bara generellt, inte hos ett särskilt folkslag (eller?). Och det är egentligen inte heller invandrarnas fel, utan det är vårt eget som släpper in dem. Visst finns likheter med nazister i 30-talets Tyskland. I de opportuna lögnerna, de hårt vinklade sanningarna. I de förenklade lösningarna. I retoriken avsedd att skapa oro och peka finger åt ett enda håll. De upprepade pinsamma och primitiva uttalanden som bräker ur deras led avslöjar dem. Jimmy Åkesson har kapacitet och hans tillmötesgående öppenhet – och fräckhet – minner också om den framväxande rörelsen i Tyskland. SD har blivit rumsrena och har inte något med rasism att göra? Dumheter!

”Företrädare ska inte längre signalera negativa känslor, som ilska och bitterhet. Svordomar och stötande begrepp ska undvikas helt, liksom sarkasm, ironi och kompisjargong vilket lätt leder till missuppfattningar i sociala medier.” (ur SD’s nya vokabulär)

Den aptitligt, parfymerade fronten, döljer ett stinkande monster som lockar oss att släppa det fritt. Det vore olyckligt om vi kom det till mötes för tro mig, vi vill inte ha ett sådant Sverige.

Experter fortsätter uttala sig om varför SD går framåt. Få talar tydligt om konsekvenserna av vad som sker då demokratiska och kulturella värden får stå åt sidan, som vore de för självklara för att behöva värnas. Knappt nämns ökad arbetslöshet, den atmosfär av osäker ekonomisk framtid som sprider sig över hela Europa. Den framväxande nationalismen, rasismen (starkast i Ungern och Rumänien) och de andra svenska partiernas ointresse (eller oförmåga?) att förmedla självklara demokratiska och humanistiska värden, just då de behövs som mest. Det lämnas för mycket plats åt SDs retorik.

Sanningen är att vi behöver invandring och att vi har råd med den. Vi har råd att hjälpa flyktingar. Vi har råd med en stark och bra skola och vi har råd att ta hand om utsatta och äldre. Oavsett hur länge vi har levt i Sverige och var vi kommer ifrån från början, så har vi råd och rätt till en grundläggande trygghet i vårt land. Det är en illusion att det inte skulle fungera. Men vi behöver göra det som krävs, för att få det. Ett är säkert, att angripa invandringen, är något som inte hjälper oss. Vi behöver välja den svårare vägen, den där vi hjälper varandra. Den där vi ställer upp och skyddar våra demokratiska värden mot grovt förenklade floskler. För tro mig, det land som inte gör det, vill ingen av oss leva i. De människor som väljer den lösningen vill ingen av oss bli, tro mig.

Henry Bronett © 2012

läs gärna:
Sakine Madon & Anja Fridholms uppsats: ”Vad Kostar Invandringen”

Artiklar

En konsekvent antirasist undviker negativa generaliseringar

“Synen är noll på de långa distanserna! På nära håll finns de många nyanserna!” Som Tage skaldade… Rätt, så. Att generalisera, att förenkla och dela in världen i gott och ont, gör livet inte bara tråkigt, det är farligt också.

Solid StandingAtt inte se skogen för alla träd kan vara ett problem. Men också att inte se individuella träd pga skog.
@notnixon / Foter / CC BY-NC-SA

Sverigedemokrater är ofta duktiga på att generalisera.

De har satt det i system inom partiet. “Islam är det största hotet sen andra världskriget”, säger de. Om man vill kan man titta på debatten på deras bloggar och på Avpixlat, som stöder Sverigedemokraterna. Där florerar de negativa generaliseringarna fritt. Invandrare är brottsliga, muslimer förtrycker kvinnor, ”zigenare” är smutsiga och kan inte svenska…

Liknande generaliseringar finns det gott om på andra håll.

Tyvärr generaliserar även en del antirasister ibland, men då om ”vita”, om ”europeer” eller ”män”. Man hör en del feminister säga att “män våldtar” och att “männen är problemet” och det hörs till och med antydningar om att “vita är rasister“. Denna sorts generalisering motiveras med att de som är i överläge får man generalisera om, men inte de som är i underläge.

Därför anser dessa att det är ok att generalisera om ”vita” men inte om ”svarta”.

Det de glömmer är att ALLA som generaliserar negativt om någon grupp motiverar detta med att DE är i underläge och de anser att gruppen som de generaliserar negativt om är i nån form av överläge, eller risk att de HAMNAR i överläge.. Antisemiter anser att judar är i överläge och styr och att DE själva är i underläge. Muslimhatare anser att muslimerna hotar världen. Etc, etc…

Om vi rättfärdigar negativa generaliseringar mot t.ex. vita med ”underläge” och ”överläge” ger vi även grönt ljus för sverigedemokraterna att generalisera mot muslimer.

Onyanserat

Vare sig man generaliserar mot eller för rasismen, eller någon annan grupp, är problemet detsamma: det blir en onyanserad beskrivning.

Efter andra världskriget generaliserade många om tyskar och sa att “tyskarna har svårt med demokrati och gillar drill och raka led”. En del debattörer föreslog att tyskarna inte skulle få ha industrier, modern teknik och universitet. Allt för att “tyskarna är benägna att gilla nazism”. Så drog dessa personer alla över en kam, unga, gamla, antinazister, nazister, ofödda, nyfödda…

I Norge gick det så långt så att alla (!) barn med en tysk pappa och en norsk mamma mobbades och förtalades systematiskt efter andra världskriget. De var sämre människor, de var ju ”tyskebarn”.

Har ni hört talats om begreppet “den tyska kollektivskulden”?

Inte alla tyskar var nazister. Det fanns tyska antinazister, tyskar som försökte kämpa mot den nazistiska regimen. Genom att generalisera osynliggjorde man dessa personer. Men, vad värre är, man visade inget alternativ till ”att vara nazist och tycka om drill”… Genom att synliggöra tyska antinazister, hur få de än var, kunde man visa att “inte alla tyskar är sådana” och visa alternativ. “Man kan vara tysk och liberal antinazist eller socialdemokratisk antinazist, det går bra, se till exempel på X”…

Även i mindre extrema fall blir det lätt så galet. Man missar nyanserna.

Som då man hetsade mot hårdrockarna på 80-talet. Minns ni det? “Alla” visste att om man tyckte om hårdrock tvättade man sig inte, var i riskzonen för att bli satanister som välte gravstenar, var våldsamma, hade lägre IQ, var sämre i skolorna och troligen hade taskig uppväxt. Eller hur? Så löd generaliseringarna på 80-talet då jag var ung…

Vad gör/gjorde de fel?

Generaliseringar, förmåga att endast se en enhet i en mångfald, kan vara det som skiljer oss från djuren, sa tänkaren Friedrich Schiller för 240 år sen. Men det är inte bara vår största välsignelse, det som genomsyrar vetenskaplig metod, religion och samhällsliv, det kan också vara vår största förbannelse. Om vi inte ser att skogen inte bara är skog, utan även innehåller enskilda träd, buskar och annat, riskerar vi att gå fel i livet, ansåg Schiller.

Så rätt, så rätt…

De flesta som har fördomar är inte “onda” och vill utrota dem de har fördomar mot, homosexuella eller muslimer, eller socialdemokrater, eller vad det nu är de har fördomar mot. Det är oftast så enkelt att okunskap och rädsla gör att man drar alla över en kam, man generaliserar.

Många människor som varit rasistiska och rädda för t.ex. afrikaner eller judar har övergett sin rasism/antisemitism, när de lärt känna en, eller flera, färgade, eller judar. Varför, jo, för att de upptäcker att eftersom en, eller flera av den grupp de hatar är bra människor, kan de börja släppa sin rädsla.

De kan inte längre generalisera om alla. De vet nu att inte “alla” färgade eller judar motsvarar den vrångbild de skapat sig genom sina förebilder. Det är första steget till att bli av med sin rasism.

Det är därför det är så viktigt att inte antirasister heller drar den egna eller andra gruppen över en kam.

Föredöme

Vi antirasister måste undvika att dra folk över en kam.

Antirasister som kan påstå att “männen våldtar”, “vita är rasister”, “feminister är onda”, “religiösa har egoproblem”, eller som i extremfall drar till med generaliserande tillmälen av typen, “rasism är cp” eller ”vita förtjänar en kula”, bör ta time out, se sig i spegeln och ställa frågan vad de pysslar med egentligen.

De flesta som har fördomar mot muslimer hatar inte muslimer, de är bara rädda och därför fördomsfulla.

Att prata om män och vita är bara att prata om strukturer, kanske de som använder dessa liknelser skulle svara. Jo, jo, det är exakt vad många sverigedemokrater också säger. De har inget alls mot muslimer, säger de, de bara kritiserar “strukturproblem” i den “muslimska kulturen”.

Antirasism kan bara bekämpas genom att försöka undvika alla generaliseringar, i synnerhet de negativa mot grupper av människor. Genom att vägra dra folk över en kam, är du en förebild, och genom att hålla fram exemplen som motbevisar tesen att “alla är…”, kan du visa en väg ut ur fördomar, rädsla och rasism för den som lätt hänfaller åt generaliserande omdömen om andra.

Eller som Tage Danielsson skaldade…

Om man tittar grovt och slarvigt så ser man bara något gult i största allmänhet där det ligger en guldklimp.Om man lyssnar grovt och slarvigt så hör man bara att folkpensionerna ska höjas även när någon säger i TV att vi ska slå ihjäl er i morgon.

Om man doftar grovt och slarvigt så doftar en pudel precis som en tax. Men fråga pudeln så får ni höra att så är det inte.

Det är så grovt och nyanslöst runtomkring oss. Alla högermän är ju inte fullt utbildade fascister, och alla vänsterradikaler är ju inte fosterlandsförrädare, och om man nu ska se allting från den negativa sidan och betrakta alla människor som skurkar och banditer så måste man i alla fall erkänna att även i knölarnas värld finns det knölar av olika form och storlek, som i ett vanligt potatisland. Leve nyanserna!

Allting går inte att få in i allmänna storformuleringar. För den rene är allting rent, säger man till exempel, men då står allt den rene en bra bit bort och tittar. Går han närmare så finner han säkert att det är lite småskitigt här och där i alla fall. Leve nyanserna!

Se, hör och känn där du går omkring! Life is a many-splendoured thing! Flickor är vackra både fram och bak. Livet är en mångfasetterad sak!

Synen är noll på de långa distanserna! På nära håll finns de många nyanserna!