Etikettarkiv: nationalism

Artiklar

Nutida ideologi?

Vilket politiskt partis ideologiska program är detta:

  1. Tyskland skall även i framtiden vara tyskt: Endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska tyskarna ingår, skall kunna vara tysk medborgare.
  2. Tyskland skall styras av tyskarna: Icke-tyskar skall ej tillåtas ha maktpositioner inom det tyska samhället.
  3. Tyskland skall styras för tyskarna: Alla politiska beslut skall utgå från vad som är bäst för de etniska tyskarnas intressen.
  4. Tyskland skall styras på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt: Statsapparaten skall ledas av ett modernt statsskick som så effektivt som möjligt gagnar tyskarna. Statsskicket måste bygga på kompetens och ansvar, och dess uppgift skall alltid vara att tjäna befolkningen, aldrig tvärtom. Det styrande systemets ledord skall vara förbättring, utveckling och hela folkets väl.
  5. Tyskland skall ha ett faktiskt självstyre: Gärna samarbeten med andra länder men inga avtal som innebär att överstatlighet accepteras.
  6. Tyskland skall vara ett tryggt land att bo i: Trygghet, såväl individuell som ekonomisk, skall vara ett av samhällets fundament.SverigeTyskland
  7. Åsikts- och yttrandefrihet: Alla frågor skall vara fria att diskutera i Tyskland, forskningen skall vara fri och inskränkning av den personliga integriteten genom statlig övervakning av icke-kriminella medborgare skall ej tillåtas.
  8. Tyskarna skall äga de tyska resurserna: Betydande tyska naturresurser och allmännyttig verksamhet skall ägas av det tyska folket, vilket innebär att all vinst från sådan näring återgår till befolkningen och inte till utländska eller enskilda intressen.
  9. Folkgemenskap och social rättvisa skall genomsyra samhället: Klassplittring skall ersättas med klassgemenskap där hela folkets kreativa och produktiva insatser värderas högt och ingen samhällsgrupp tillåts avancera på bekostnad av någon annan.
  10. Tyskland skall ha ett starkt miljö- och djurskydd. Tyskland har en unik natur som är värd att skydda och bevara. Livsmedelsindustri och annan verksamhet där djurhållning ingår måste vara etiskt hållbar.

OBSERVERA! Detta är alltså 2013 års partiprogram för ett svenskt parti som kommer ställa upp i olika kommunalval i september 2014. Det enda som ändrats i de tio punkterna ovan är att jag har bytt ut orden ‘Sverige’ och ‘svenskar’ till ‘Tyskland’ och ‘tyskar’ i syfte att försöka få er att tänka till lite extra.

Punkterna är från Svenskarnas Partis nutida, nationellt socialistiska 10-punktsprogram.

Diskutera!

Artiklar

Nationella visar sin nazism

Gästinlägg av Slutpixlat. Den nynazistiska hat- och rasistsajten Nationell.nu ställer några, enligt vad de anser är aktuella frågor till sina läsare. Detta borde för övrigt utgöra det slutgiltiga beviset för att nationalister och nationalsocialister i nutid och deras sajt Nationell.nu är nazistiska.

Vad borde hända med makthavarna ansvariga för det multietniska tortyrmordet på svenska folket?

Svarsalternativen i den webenkät som de nu haft ute är lika vidriga som de individer som ligger bakom denna skitsajt:
Aktuell_fr_ga

Enda rätta ordet man kan komma på i sammanhanget när det gäller denna så kallade enkät är: vidrigt och högst osmakligt.

Dessa hat- och rasistsajter såsom Avpixlat, Exponerat, Fria Tider, Realisten, Framåt, Nordfront, Nationaldemokraterna, m.fl. har naturligtvis inget berättigande i ett demokratiskt samhälle då deras enda mål är att sprida hat och rasism som är byggda på grumliga ideologier från förr. Och det är något som vi definitivt kan vara förutan.

Curt Latinosson för Slutpixlat

Artiklar

I Srebrenicas fotspår

I Srebrenicas fotspår…

OBS: Vi vill varna känsliga tittare för att filmerna som länkats kan vara svåra att se! 

Att gå i Srebrenicaoffrens fotspår är svårt för en människa med omtanke och medmänsklighet. Varje steg kan kännas som ett tungt ansvar då man till varje pris vill gå respektfullt och försiktigt med känsla att inte störa fridfulla mammors söner, män och pojkar som valdes ut till avrättning inför omvärldens TV-kameror.

Allt detta har skett då FN bevakade området. FN:s holländska 3:e bataljon tog bland annat emot brännvin från den kända krigsförbrytaren Ratko Mladic för att senare festa hela natten i närheten av platsen för massavrättningar som pågick i timmar.

Srebrenica_begravningAtt gå i Srebrenicas fotspår är väldigt smärtsamt och ansvarsfullt men många har valt den tuffa vägen för att minnas och att uppmana andra att tänka på hatretorikens konsekvenser, som en rad mäniskorättsorganisationer världen över och naturligtvis i Bosnien.

På hemmaplan har vi Expo som utmärker sig med enorma kunskaper och förståelse för det som har hänt och tydliga varningar om hatretorikens konsekvenser. Högerextremism och nationalism som bakgrunden till genocid och den etniska rensningen i Bosnien.

Alex Bengtsson (Expo) om Sverigedemokraterna: ”Blodet från de små vägarna i utkanterna av Srebrenica syns i ett riksdagspartis ungdomsförbunds retorik och högfärdigt formulerade visioner.”

Varje steg man tar i minnesstund för Srebrenicas offer är heligt och lämnar bakom sig bestämda spår som vittne till den tid då människor valdes ut till avrättningar, skyldiga för sina namn och ursprung, skyldiga för allt som deras förfäder var och varje promille av det onda och smutsiga som påstås har funnits i deras gener.

Som en del av ett folk som hotades med utrotning delar jag den känslan med många som upplever att vi började vakna ur ett kollektivt trauma för att berätta och vittna om ca 2 miljoner flyktingar. Att berätta om en kedja av koncentrationsläger, massavrättningar, våldtäkter, uppbrända hus och städer.

Innan dess, så var vi helt tysta.

I cirka 20 år har vi funnits världen över och jakten efter nya utbildningar, arbete, familjeplikter och nya språkkunskaper kändes ibland som en möjlighet att glömma bort, att övervinna rädsla, chansen att vända om, att kämpa och gå vidare. För inte så länge sedan har vi med Jasenko Selimovic i spetsen tackat Sverige för att vi fick stanna här.

Det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget började i Srebrenica den 11 juli 1995.

Det är cirka 10 000 personer som saknas efter avrättningarna.
8 327 personer har hittats i massgravar. 6 139 personer har hittills identifierats av internationell folkmordsbrottsutredning och kommission med hjälp av DNA-test.
Idag, 18 år efter folkmordet i Srebrenica, är det begravning av 409 män och bland dem 44 pojkar mellan 11 till 17 år gamla. 

Srebrenicas yngsta offer är en liten flicka, ett spädbarn som ingen har hunnit ge ett namn.

Tragedin är inte över då man ständigt, under ca 20 år river upp såret, gräver upp nya massgravar i hela landet. Tragedin är inte över då många krigsförbrytare är på fri fot. Många av de största krigsförbrytarna har inte dömts i Haagtribunalen. Tragedin är inte över då extremnationalister i Forna Jugoslavien förnekar folkmordet i Bosnien.

Tragedin är inte över då man dagligen möter en hatfull retorik i Sverige som påminner om det vi en gång hörde innan man satte i gång med en rad folkmordsbrott i landet vi lämnade bakom oss. Man hör dagligen om muslimernas ondska, muslimer som fara för ett samhälle, muslimer som ett hot, muslimer som inte bör finnas i samhället, muslimer som man måste försvaras från, muslimer och deras religion som t.o.m. riskerar att erövra och utrota Europas länder.

Ironiskt nog att liknande saker skrevs till just mig:

Ingrid_islam_folkmord

Skrämmande och ironiskt nog är den rad av folkmordsbrott i Bosnien, varav det största skett i Srebrenica, enbart en del av hela den komplexa antimuslimska processen i Europa. Vi är alla pusselbitar av den här processen.

/Ida Dzanovic

Artiklar, Krönikor

Till Dig, Jimmie Åkesson

Till Dig, Jimmie Åkesson.

Jag skriver till Dig. Och det känns helt naturligt då jag har mött liknande röst med samma retorik tidigare i mitt liv.
Jag överlevde den retoriken på den tiden som Du var 13 år gammal Jimmie. Blek, stum och tyst passerade jag bredvid General Kukanjacs armé, som samlade in vapen åt Ratko Mladic, som senare fick attackera Srebrenica under 1990-talets krig i Bosnien. Med mycket tur lyckades jag dra mig ur kriget helt oskadad. Jag är för stor och stolt för att kalla mig för offer och jag är för liten för att kalla mig för hjälte. Ändå passerade jag bredvid de som talade om att ”muslimer har många barn”, ”muslimer är för många”, ”muslimer vill ta över och förvandla landet till Sharia”. Och på slutet, då man dödade så många, för att hindra att de blev ”för många” så sa Ratko Mladic ”Det var inte människor. Det var muslimer!” (1*) Där hörde jag röster med Din retorik om islam och muslimer som det största hotet och jag visste inte då att jag senare skulle få höra Din röst. Allt detta i ett land som varit sekulärt i ca 100 år. Allt detta mot s.k. världens mest sekulära och liberala muslimer.

Landscape - Green View, Halla

Idag, 20 år efter folkmordet ”på muslimer som ville ha Sharia i Europa”, gräver man upp människor från massgravar för att begrava dem igen under monument med deras namn och åldern i ett suveränt, sekulärt och demokratiskt land, bara 1,5 timme med flyget från Stockholm, Jimmie!

Skillnaden är att Du sitter idag i Sveriges riksdag, andra som talade som Du sitter i Haagtribunalen inför rätta för brott emot mänskligheten, som konsekvens av exakt samma retorik, som Du och Dina anhängare håller på med idag.

Jag skriver till Dig, Jimmie Åkesson, som en människa, född i din tid, en människa som stod i kö där döden delades ut enbart för det man anses vara — dömd att utrotas för ”en bättre värld”. Men år 2010 så bjöd ditt parti in Robert Spencer, mannen som förnekar att folkmord överhuvudtaget har skett. (2*) Folkmord är inte folkmord, siffror är fejkade och det var människor som dödade sig själva… Jag kände mig då som en levande begravd, Jimmie. Det finns saker som är värre än döden: Att leva som en död.

Jag skriver till Dig, Jimmie, för att jag hörde Din röst 20 år innan alla andra i mitt nya land, Sverige. Jag vet hur vägen ser ut som Du banar in på med Din retorik. Jag vet hur det ser ut att följa den vägen. Jag kan alla vägskyltar utantill. Ändå, väljer Du den vägen med förslag på kartläggning av människor, klisterlappar som markerar dem som ”ett hot” och ”fara för samhället”. Det här samhället är Ditt och inte mitt. Det här samhället försöker du skydda från mig och människor som jag. Så står det på Dina vägskyltar.

Jag skriver till Dig, Jimmie, för att Du ger mig en ny chans…
Tidigare, så kunde jag inte kämpa för mitt land då jag var väldigt ung och totalt omedveten om det som hände… Idag, är det annorlunda. Jag kan, jag vet och jag verkligen vill krama mitt älskade land varje gång jag hör Din röst. Det är en obligation, självklarhet, ett måste, en plikt. Det är Mitt Land, Jimmie! Och jag överlämnar inte det här landet till ett eko av Dina ord — som den då svaga, frustrerade och okunniga person som jag en gång var i ett annat land. Att jag betalade dyrt för min rädsla, har gjort min styrka dubbelt så stor.

Winterlandschaft in Umea

Jag är stolt och glad att jag denna gång befinner mig bland människor som ser, vet, kan, vill och förstår rätt skyltar och varningar på den väg som Du banar med Din röst. Helt spontant, utan någon politisk ledning eller ideologi, så känns det som att vi plötsligt, över en natt blev: ”vi alla”! Det är något som är så fantastiskt med mitt underbara Snöflingornas land (så kallar jag Mitt Sverige).

Vare sig Du vill det eller inte så tar jag över, precis som Du anklagar mig att jag ville.
Säg till Dina partikamrater att detta är ingen hemlig agenda, utan ett helt öppet brev — en kvinna, muslim, invandrare vill ta över för att hon fick nog! Ingen konspiration alls — jag vill ta över, Jimmie, för att jag vägrar att ytterligare en gång förlora Mitt Eget Land! Gör vad du vill: Samla till krismöte, kalla mig för ett hot, döm mig till utrotning igen eller skicka mig till koncentrationsläger ytterligare en gång med samma ord som förut, men jag ska leva igen och kämpa — och ta över! Jag är stolt att så många människor i det här underbara landet vill det samma som jag — att ta över för att minimera Ditt utrymme.

Och jag ska vinna, Jimmie, för att jag väljer att stå med alla demokratiska röster, antirasister, feminister, anti-islamister, anti-nazister — för en liberal och globaliserad värld där det finns plats för alla, t.o.m. för Dig. Jag valde alltså att stå med ”oss alla” … som vill ta över. Vi har blivit ”vi alla” mot ”dem” som talar med samma röst som Du. ”Vi alla” är solidariska, kärleksfulla mot varandra, omtänksamma, ”vi alla” har blivit en folkrörelse mot ”dem” som försöker fuska med statistik, drar runt onyktra på stan med järnrör och kartlägger människor efter deras ursprung, etnicitet och religionstillhörighet. Märker Du inte, Jimmie: Det har vänts om! Du kallade mig för ”dem” och nu har Du själv blivit det, någon som tillhör ”dem”. Hur känns det? Jag tillhör ”vi alla” och Du är kvar på minoritetens sida – ”dem andra”.

Hej då Jimmie! Selam alleykom, Jimmie الى اللقاء جمي وكاسون! Shalom להתראות גימי אוקסון! Maaca salaama! Mirupafshim Jimmie! 再見 Pozdrav Jimi Okeson! Dovidjenja! Ciao! دخداى په امان Dja Devlesa Jimmie! 明朝会 Adiós, Jimmie Åkesson! خدا حافظ Auff Widerzain! до свидания! På gensyn..! Näkemiin! Arrivederci..! Γεια σας! … och sist men inte minst — Mána dearvan Jimmie!

Guds välsignelse över ”oss alla” och ”dem andra” som Du tillhör Jimmie!

Källa 1*
Källa 2*

/ Ida Dzanovic

Krönikor

Nationaldagen, all included

Gästinlägg av Fredrik S.

Min känsla av nationaldagen är inte vad den varit – känslan som kryper på mig är att vi firar något som varit – inte något som är. Frågan jag ställer mig är om nationaldagen är relevant i dagens globala samhälle, behöver vi den för att behålla vår ”svenska” identitet? Kanske behöver vi höra politiker säga att allt är bra, trots att vi alla andra dagar på året inte tror på dem?

Nationaldagen har blivit en plattform att säga att det var bättre förr…

Sveriges nationaldag 2009 i Linköping
Stefan Sundkvist / Foter.com / CC BY

Men många använder den som ett forum för att göra det till ett vi mot dom.
Ett vi mot dom som kommer i många olika former; vi mot SD, vi mot förorten, vi i förorten mot samhället… men vi mot invandrare är det som brukar komma upp mest idag.

Är det linjerna på en karta som gör oss till unika, till svenska? Var ska man dra gränsen mellan vi och dom, är det dom som bor i nästa kvarter, stadsdel eller beroende på vart denna jord man råkar vara född? Nationaldagen känns plötsligt väldigt liten – kanske dags för en världsdag istället?

Dock är det är inte bara nationalistiska partier som avsiktligt spär på detta – oavsiktligt har detta blivit accepterat även av de som vill vara inkluderande. Jag tänker på alla dessa inlägg i stilen med: mina grannar anses vara farliga människor, men lär man känna dom så gillar man dom – jo ni läste rätt, fortfarande dom…

Min känsla är att nationaldagsfirandet inte längre kan vara bara ett vi-firande, inte utan att ett ”mot dom” kommer med som en sur eftersmak.

Det är så lätt att halka in på att det blir vi mot dom överallt, men tyvärr har jag ingen lösning på hur man skall vara mer inkluderande.

Gästinlägg av Fredrik S.

Artiklar

Tacka invandrarna för nationaldagen

Nu är det snart nationaldag och ju närmare vi kommer den sjätte juni ju mer gnäll är det från Sverigedemokraterna och de ”nationella” om att invandrarna och ”det mångkulturella” håller på att ta över nationaldagsfirandet. Räkna med minst två-tre artiklar på Avpixlat, minst ett halvt dussin sverigedemokrater som gör bort sig, och minst ett officiellt uttalande från Jimmie Åkesson mot mångkulturen på Nationaldagen.

Blue n' Yellow
*Kicki* / Foter.com / CC BY-NC-ND

År 2010 skickade Jimmie & co ut denna pressrelease:

”Tyvärr verkar dock de mångkulturella inslagen i nationaldagsfirandet bara bli allt vanligare. Som ett första steg mot en långsiktig förändring och för att sända ut en signal om att denna utveckling inte är önskvärd, uppmanar vi i år alla medborgare, som värnar tanken om att Sverige även i framtiden skall vara en svensk nation, där invandrare anpassar sig till den svenska kulturen istället för tvärtom, att bojkotta de mångkulturella nationaldagsfirandena.”

Men, men… Jimmie och de ”nationella” missar en viktig poäng. Nämligen VARFÖR vi firar nationaldagen överhuvudtaget.

Svenskhetens stora dag var fram tills för några år sen midsommarafton. Det var då svensken korkade upp lilla nubben och drog den som med ett snöre genom halsen. Det var då sillen kom fram, nubbevisorna, spyorna bakom de vita husknutarna på de röda stugorna, och Taubes visor hördes från varje buske. Det var midsommar, och ungdomen badade näck och pippade i buskarna…

Det var inte många som brydde sig om sjätte juni på den tiden…

Det fanns något som hette Svenska Flaggans Dag på just det datumet. Den ”uppfanns” på 1800-talet och hade populariserats under kriget. Men efter kriget tappade svenskarna sin nationalism igen, så dit gick mest pensionärer för att lyssna på lite dragspelsmusik, få det senaste skvallret och se kommunalrådet göra bort sig. Det fanns ingen nationaldag. Det fanns få som ens ville ha en nationaldag.

Men med invandringen kom det folk hit som hade en helt annan vana att fira sina nationaldagar, t.ex. afrikaner och asiater och latinamerikaner.

För dem, som kommit hit från länder där det varit frihetsstrider, självständighetskamp och krig relativt nyligen, var det självklart att man skulle hylla sitt land. Dessutom hade de ett behov att visa på allvar att de nu kände samhörighet med sitt nya land, Sverige. Frågan är om inte det var trycket från dessa, med andra ord invandrarna, som fick svenska kommuner och myndigheter att börja ta nationaldagen på allvar.

Jag har pratat med folk som är kommunalpolitiskt aktiva och de bekräftar detta. Det fanns en massa motstånd från byråkraterna att göra något så osvenskt som att fira en nationaldag, men invandrarnas intresse fick byråkraterna att ändra sig.

1983 blev dagen nationaldag, men först på 90-talet började dagen bli mer populär igen och blev 2005 helgdag, även om intresset än är förhållandevis lågt.

Midsommar på Jamtli
YlvaS / Foter.com / CC BY-NC-ND

Därför är det inte konstigt att nationaldagen innehåller mångkulturella inslag. De där ”etniska svenskarna mitt i livet”, som det pratas om, höll ju sig borta från nationaldagen. Skulle de folkgrupper och kulturer som drev fram att nationaldagen blev en helg inte få visa just sin kultur?

De nationaldagsfiranden jag varit på har alltid haft en stor överrepresentation av äldre och av invandrare. Det är kanske ingen slump? För övrigt gillar jag mixen av svensk folkmusik, folkdans och mångkultur eftersom den svenska folkmusiken och folkdansen och folkdräkten (ofta med tillhörande hijab) utvecklats av invandrare och svenskar. Har du någonsin undrat varför polska heter polska?

Det påminner mig om vad journalisten Johanne Hildebrand skrev 2010 i en artikel i Aftonbladet, på just nationaldagen: Invandrarna firar nationaldagen bäst.

Nationaldagsfirandet i Sverige är… ljummet och uddlöst. Trots försöken att få igång någon form av nationellt firande verkar de flesta ta dagen med en ljum axelryckning. Likt en medelålders, belåten matrona ligger moder Svea bekvämt tillbakalutad på divanen, alltför blasé för att orka bry sig om nationell stolthet, tacksamhet över välstånd och fred och dylikt.Vi är så bortskämda med att Sverige är ett fritt, välmående och demokratiskt land där människor kan rösta, inte kastas i fängelse för att de har fel åsikter eller ägnar sig åt politiskt arbete. Att visa nationell ysterhet och stolthet anses till och med konstigt och lätt suspekt.

För tio år sedan gick det inte att sätta upp en flagga på balkongen utan att bli betraktad som en medlem i Nordiska rikspartiet.

Svenska militärer fick inte bära flaggan på sin uniform, även om de gjorde utlandstjänst, vilket andra länder ansåg vara mycket besynnerligt. Tack och lov har detta förändrats, de nationella symbolerna har återtagits, men fortfarande visas föga entusiasm och stolthet över att vi bor i en stabil demokrati. De enda som verkar uppskatta nationaldagen är invandrarna, de som kommer från länder i krig där friheten är skriven i blod. I dag kommer min muslimska väninna klä upp barnen, sätta en flagga i händerna på dem och sedan ge sig iväg till Skansen där hon blir rörd av alla folkdräkter, jordgubbar och svenskhet. Tydligen är de mest invandrare som står där, tårögda och viftar med flaggorna. De lata, blasé svenskarna orkar bara släpa sig dit när det är allsång på gång.

Skämmas borde vi allihopa. Men på midsommar, då jäklar, då ska det firas!

Krönikor

Jimmie Åkesson ratar nationaldagsfirandet!

Gästinlägg från Slutpixlat
Lilla julafton är snart här för alla Sverigedemokrater. Det vill säga nationaldagsfirandet.
Skärmklipp

Något som Jimmie Åkesson uppenbarligen inte vill vara med att fira. Inte på det sätt som det firas på Skansen i Stockholm i alla fall. För efter förra årets nationaldagsfirande på Skansen var Åkesson så djupt besviken att han kände sig tvungen att i media slänga ur sig följande floskler:

I år deltog jag i firandet av nationaldagen på Skansen. Det blev inget firande för hela Sverige, men ett firande för det urbana Stockholm och den etniska mångfald som bara funnits i 30 år. Om nationaldagen ska fortsätta firas på detta sätt, med ett ensidigt internationellt perspektiv med självförnekelse och historielöshet som grundläggande ingredienser, är jag tveksam till att medverka framöver.

Det passar sig alltså inte för herr Åkesson att alla i Sverige får vara med och fira nationaldagen. Enligt Åkesson så skall nationaldagen enbart vara till för svenskar och inga andra.

Ett nationaldagsfirande värt namnet bör enligt min uppfattning vara utformat för att ena nationens medborgare kring de värden som deras samhälle vilar på.
Vad Åkesson egentligen vill ha sagt är att nationaldagen skall firas på de värdegrunder som den Sverigedemokratiska ideologin vilar på.
Det vill säga extrem nationalism kryddat med en överdriven vurm för minnen från fornstora dagar.
Åkesson och Sverigedemokraterna vill helt enkelt göra nationaldagen till sin alldeles egna personliga sak där de drömmer sig tillbaks till tider som sen länge är borta och där inga nysvenskar är tillåtna att delta. Och därmed är Sverigedemokraterna tillbaks på rasismens ruta ett igen. Att särskilja människor i dem och vi.
En liten upplysning till Åkesson och hans Sverigedemokrater är att vi nu faktiskt lever i ett nytt sekel där utvecklingen går framåt, inte bakåt. Och att det i det moderna Sverige finns någonting som heter utveckling. En utveckling mot ett mångkulturellt samhälle där alla — oavsett vilket land de ursprungligen kommer ifrån — har rätt att vara med om de så önskar för att fira Sveriges nationaldag.
För nationaldagen skall vara till för alla. Inte bara för ett fåtal tokstollar som säger sig värna svenskhetens bevarande och utmåla dem som inte håller med som svenskfientliga. Och om det är några som verkligen är just svenskfientliga så är det ju Sverigedemokraterna som genom sin isolationspolitik gentemot omvärlden gör allt för att urholka vad Sverige egentligen står för.
Ett Sverige som värnar om människors lika rätt att vara just människor, oavsett vilket land de kommer ifrån, vilken kultur de har, vilken religion de har, eller vilken sexuell läggning de har. Det om något, är en svensk tradition som bör bevaras.
Så om Åkesson och hans Sverigedemokrater inte önskar delta i nationaldagsfirandet så står det dem fritt. Ni är inte tvingade. Ta er förlegade ideologi och kryp tillbaks under den gråsten av äkta svenskt urberg ni en gång kom fram ur. Det är där ni hör hemma. För ni och era gelikar platsar inte i ett mångkulturellt modernt demokratiskt samhälle.
Karl-Johan Johansson-Svensk för Slutpixlat
Gästinlägg från Slutpixlat
Krönikor, Myter

Thoralf Alfsson vill hylla en grym tyrann!

Gästinlägg av Slutpixlat

På riksdagsmannen för Sverigedemokraterna, Thoralf Alfssons blogg, kan man läsa att SD i Kalmar försöker att starta upp en så kallad Vasa dag. Då naturligtvis som en hyllning till vad SD anser vara en av Sveriges historiska hjältar. Gustav Vasa.

Vurmen hos SD att förlora sig i historiens dimmor och drömma om fornstora dagar är påtaglig och hänger samman med en av deras ideologiska grundprinciper. Nationalismen.

Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen är en världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen.

Vissa nationalister kopplar även samman begreppen nation och folk. I dessa fall kan nationalismen få inslag av rasism och främlingsfientlighet. Genom att koppla rättigheter och skyldigheter till idén om folket snarare än till individen går denna typ av nationalism på tvärs med liberalismen, marxismen, rättsstaten, humanismen och de mänskliga rättigheterna. Istället för att se individen som ett rättssubjekt dömer denna typ av nationalister människor efter deras kollektiva tillhörighet till en viss grupp.

Och det är i denna grupp av nationalism vi finner Sverigedemokraterna. För de dömer ju bland annat kollektivt ut invandrare och framförallt invandrare från muslimska länder på ett synnerligen vidrigt sätt.

Och därmed återknyter vi till islamofoben Thoralf Alfsson och hans nationalistiska hyllning till Gustav Vasa.

I modern historiesyn har Gustav Vasa utsatts för en mer kritisk analys där man poängterat hur han med brutala metoder och intensiv propaganda befäste sin makt och röjde motståndare ur vägen. Historikern Lars-Olof Larsson har pekat på att Gustav med sin hänsynslöshet och maktlystenhet kombinerat med politisk skicklighet i mycket uppträdde i enlighet med statsvetaren Niccolò Machiavellis principer för en furstes befästande av sin makt, något som den svenska historieskrivningen ofta uteslutit.

Det finns andra beskrivningar av Gustav Vasa som de nationalistiska svenska historikerna lämnat därhän. Den tyske legotruppsanföraren Berend von Melen, som flydde från Sverige 1525, beskrev kungen som en svekfull skurk som ständigt var redo att stöta dolken i ryggen på sina gamla anhängare. Sekreteraren Wulf Gyler, som också tvangs att fly ur landet för att rädda livhanken, karakteriserade Gustav som en blodtörstig och hämndgirig tyrann som regelmässigt lät lönnmörda oppositionella och personligen misshandlade sina fogdar och skrivare för minsta misstanke om korruption och inkompetens.

Med andra ord så var Gustav Vasa en synnerligen brutal och maktlysten härskare och ingen landsfader så som SD och Thoralf Alfsson tror och vill göra gällande.

Och ju mer 1800-talets av nationalromantik tillrättalagda historia granskas ur ett kritiskt perspektiv, desto mer falnar fasaden av Gustav Vasa som den gode landsfadern.  Endast de allra mest devota nationalisterna klamrar sig fast vid dåtidens historiska beskrivningar då sanningen om deras förebilder som nu uppdagas tycks dem allt för smärtsamma.

Och man kan ju då undra vad för eftermäle Thoralf Alfsson kommer att lämna i historieböckerna.

Kanske så här?

Raffina Wall för Slutpixlat

Artiklar

Astrid Lindgren om nationalism

Astrid Lindgren var ingen vän av överdriven nationalism och patriotism. 

Ofta får Astrid Lindgrens berättelser symbolisera det svenskaste av allt svenskt. Det händer att man för fram henne som ideal från främlingsfientligt håll.

Därför kan det vara på sin plats att vi påminner oss vad Astrid själv ansåg om nationalismen och det ”blågula storsvenska”…

”Det var hårt och bittert att höra för den som avskyr all nationalism så innerligt som jag gör. Jag trodde du visste det.

Nationalismen…

Jag trodde du visste, att jag ogillar allt indelande av människor efter nationer och raser, all sortens diskriminering mellan vita och svarta, mellan arier och judar, mellan turkar och svenskar, mellan män och kvinnor.

Ända sedan jag var så stor att jag kunde börja tänka självständigt har jag tyckt illa om det blågula fosterländska storsvenska, allt det där om ”kommer någon våra fjäll för nära, då mulnar det i Svitiod”, det förefaller mig lika avskyvärt som Hitlers tyska nationalism. Någon patriot har jag aldrig varit. Vi är alla människor – det har varit mitt speciella patos här i livet. ”

/Astrid Lindgren 1957.

Artiklar

Det där med gräns och nation är inte så hugget i sten…

En nyttig tidsresa, speciellt för alla som tror att det här med gränser och nationer är som hugget i sten och överdrivet viktiga. De där linjerna på kartorna som skiljer folk från folk är egentligen inget annat än linjer och tankekonstruktioner. De har ändrats mycket. Och en gång i tiden var var nation också delad i små ”furste”- och hövdligadömen.

Det kan vara värt att vi påminner oss om det där med att nationen inte är ”helig”, ibland.

The Mexican Border
Gränsen mellan Mexiko och USA
EdmondMeinfelder / Foter.com / CC BY

Den där stenhårda nationalismen, liksom olika stenhårda regler mot invandring förutsätter att de där linjerna är ”heliga”. Att de på något sätt skiljer folk ifrån folk. Att nationen är en sorts ”gudagiven” eller ”naturlig” grund för människors samvaro och liv.

Vi människor har det gemensamt med djuren att vi behöver en ”flock”. Människor har en naturlig fallenhet för att ideinfifiera sig med sina grannar, sina närmaste. Men vad som är utgör flock?

På stenåldern var flocken man identifierade sig med den i byn. Byn var ”vi”, alla andra var ”de”, och något som ofta sågs som hotfullt. Bygemenskapen förblev den viktigaste flocken fram till 1800-talet. Men gradvis växte en annan flock fram. Det började någon gång i det förflutna när människor från flera byar uppfattade sig som ”vi”. Gradvis växte olika hövdingadömen fram.

Trots språklig likhet, trots etnicitet och religion och delad historia har varje nationalstat varit uppdelad i mindre enheter, som alla alltid, vid något tillfälle, sett de andra enheterna som ”främmande”. Jämför landskapen i Sverige t.ex. Dödade man en östgöte, en från samma region, ”böter man liv för liv” men dödar man en smålänning böter man X antal daler istället. Tyskland var uppdelat i tusentals små enheter på sin tid där varje liten enhet såg sig som ”vi” mot alla andra som var ”dem”…

Hur otroligt det än må låta har den tid funnits när en östgöte eller en upplandsbo sett på en smålänning med samma ögon som många idag ser på araber eller somalier. Östgöten är ”vi”, Upplandsbon är ”dem”… En gång i tiden var migrationen inom Sverige minimal och var man en skåning i Göteborg fick man finna sig i lite rasism och fördomar. För alla vet ju att ”skåningar är” ……….. (fyll i valfri fördom mot skåningar) !

Men nationalstaten överkom gradvis merparten av dessa skillnader. Samtidigt skapades i sin tur ett nytt ”vi”; Sverige, till skillnad från alla andra som var ”dem…”

Kommer världen någon gång att komma därhän att de där linjerna på kartan, nationerna, blir lika obetydliga som landskapens linjer på kartan, eller häraderna?

En gång i tiden var häradet grundstenen, lika betydelsefull som nationen i våra dagar. Över häradet styrde en hövding, I häradet fälldes domar. Häradet var ”vi” och grannhäradet var ofta ”dem”. Idag vet bara släktforskarna vad ett härad är, för de tittar i gamla domböcker i sin forskning.

En gång i tiden var landskapet viktigt, och senare grupper av landskap. Svear styrde i svears land och göter i göters land. Även när svear och göter slog sig samman och skapade landet Sverige, betydde landskapet enormt mycket. Landskapet var ”vi” mot ”dem”. Idag är landskapsgränserna trevlig kuriosa. Vill jag bli smålänning eller skåning så blir jag det och flyttar. Det är inget konstigt med det. Jag behöver inget pass eller tillstånd för att göra så.

Min övertygelse är att samma sak kommer att ske med hela världen en dag. Linjerna på kartan är inte mer betydelsefulla än så… egentligen!

Dessa linjer har vi haft många krig om…