PUT står för permanenta uppehållstillstånd, TUT står för temporära, tidsbegränsade, tidsbestämda uppehållstillstånd. Tidigare gav Migrationsverket som regel alltid ut PUT. Men hur såg det ut år 2020 efter lagändringen?
För asylsökande som beviljats uppehållstillstånd i Sverige under år 2020, för att de bevisat de hade skäl som grund för att få asyl, var det 6 892 personer som fick tidsbegränsade tillstånd, TUT och 3 517 som fick PUT, ett permanent uppehållstillstånd. Summa antal personer i båda kategorierna sammanlagt PUT + TUT var 10 409.
Siffrorna beskriver uppehållstillstånd beviljade i första instans från Migrationsverket och Sveriges ambassader i utlandet och beslut i högre instans (migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen).
Siffrorna visar endast beviljade förstagångsbeslut. De inkluderar ej de personer som tidigare har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och blir beviljade en förlängning.
Hur lång tid tillstånden blir beror på flera olika saker. Det vanligaste är att tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller i två eller tre år. De med flyktingstatus i tre år och de ”alternativt skyddsbehövande” får 13 månader första gången. Men de sistnämnda kan ansöka om förlängning efter de första 11 månaderna passerat, och sedan bli beviljade 2 år, om deras ansökan om förlängning blir beviljad.
Brottsförebyggande rådet har till uppgift att samla på statistik över antal anmälda brott. Men, är det då så många utförda brott som deras insamling och rapporter visar?
Nej. Eftersom det dels är ett mörkertal som beror på att alla handlingar och företeelser i samhället som är misstänkta brott inte alltid polisanmäls. Kommer misstänkt brottsliga handlingar inte till rättsväsendets kännedom så blir de aldrig med i statistiken över antal anmälda brott.
Det finns dessutom en helt annan aspekt bakom varför man måste särskilja mellan antal faktiska brott i Sverige från antalet anmälda brott. Det beskriver BRÅ såhär:
”Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket eller Ekobrottsmyndigheten. Anmälda brott inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott.
(För en mer detaljerad beskrivning, se avsnittet Statistikens innehåll.)
Ändamålet med statistiken är att ge en bild av nivån och utvecklingen av de händelser som anmälts och registrerats som brott hos de brottsutredande myndigheterna under den redovisade perioden. Statistiken visar således inte hur många brott som faktiskt har begåtts. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under perioden.” – sidan 5 i Sammanfattning, BRÅ, Brottsförebyggande rådet.
Vad är yttrandefrihet, hur får vi skriva i våra offentliga inlägg och kommentarer i sociala medier på internet? Motargument förklarar svenska grundlagens yttrandefrihetsskydd.
Detta är en kortare version av ”Yttrandefrihet” som ingår i artikelserien om ”Cancel Culture”.
Svenska grundlagens yttrandefrihet är : att svenska staten inte får förhandsgranska text som du vill publicera offentligt. Staten eller representant för statlig myndighet kan inte förbjuda dig från att skriva eller säga något kritiskt i till exempel en tidningsintervju, en blogg, på Facebook eller insändarsida i din lokaltidning.
Om en persons text eller video innehåller misstänkta brott mot någon lag, som t ex förtal, Hets mot folkgrupp, uppmaning till våld eller andra brott, då kan den texten av andra användare kritiseras och anmälas till moderatorer. Om de som arbetar i det mediaföretaget anser att innehållet i den texten är skadlig, bryter mot användarreglerna på sin tjänst, och skadlig för mediaföretaget eller till och med brottslig, då kan den texten raderas.
Om en väljare, politiker eller ett politiskt parti får en text raderad från ett forum på internet, så är det INTE brott mot yttrandefriheten eller partipolitisk ”mobbing” mot något särskilt parti. Ingen får bryta mot någon lag i sina texter, videos och foton man publicerar på internet.
Ingen får skrika ”min yttrandefrihet” som någon form av trumfkort, som ger fritt fram att i text eller videoklipp bryta mot några andra lagar. Man får inte ignorera alla andra personers rättigheter att slippa läsa uppvigling, rasism eller hot emot dem.
Denna text ingår i en pågående artikelserie om: Cancel culture
Det förekommer ständigt nya kreativa försök att hävda att Motargument och andra personer skulle försöka mörka brottslighet, eller att det pågår ett ”förringande av invandringens stora påverkan på den enormt stora kriminaliteten” i Sverige.
En hel del som spekulerar om detta konstruerar ofta en paradox eller retorisk rävsax, som det ibland blir komplext att diskutera om. Men, det enkla svaret blir nästan alltid till att börja med att påvisa att den anklagande personen har fel.
Motargument har visat upp statistik över antal polisanmälda brott vilka redovisas av t ex BRÅ – Brottsförebyggande rådet. Per definition så har Motargument då visat upp statistik över brott, och påvisar därmed att det förekommer brott i Sverige. De publiceringarna är bevisen för att Motargument inte förvanskar statistik. Därför kan inte någon påstå att Motargument mörkat eller försökt förringa eller undanhålla fakta.
Varken har Motargument haft för avsikt eller syfte eller ambitionen att ignorera, ljuga om eller förringa något enda brott – vi som driver projektet är kategoriskt emot alla brott och andra handlingar som orsakar lidande. Vi som driver Motargument som folkbildning och upplysning emot desinformation, önskar att människor kunde sluta försöka konstruera myter och felaktiga anklagelser.
Den som påstår en anklagelse om att det skulle pågå mörkning, det är den som har bevisbördan. Det är enkel logik.
Så om någon försöker påstå att Motargument försöker mörka något, då är det den personen som måste visa upp belägg på att det finns publicerad text som explicit betyder att Motargumentredaktionen anser att det inte har inträffat så många polisanmälda brottsliga handlingar i Sverige som faktiskt visas i statistiken.
Hur kan man förklara censur på allra bästa, enklaste, kortaste sätt? Detta är en fråga som Motargument diskuterat ofta. Det beror på att så många hävdar att sociala forum som Facebook, Youtube etc skulle ha censurerat texter och videos.
I Sverige råder svensk lagstiftning och den svenska grundlagen. I vår grundlag finns yttrandefrihet, som förbjuder censur.
Censurförbudet i Sverige innebär konkret och rättsligt att endast den svenska staten, statliga myndigheter, kommunerna och alla i övriga offentliga sektorn på förhand EJ får granska eller förbjuda publicering av till exempel skriven text och radioprogram.
När någon person vill kritisera ett ord eller inlägg eller påståenden i en video på en annan användares konto på något socialt forum, och den kritiska personen inte är en representant för svenska myndigheter – då är det alltså INTE censur, enligt lagens mening.
Du måste minnas att du kan bli emotsagd eller kritiserad, för andra personer har också yttrandefrihet att säga sina åsikter på nätet.
Alla ägare av sociala forum och andra nättjänster har inrättat användarregler. Varje användare godkände de när de skaffade sitt konto där. Och i de reglerna eller användarpolicyn står det i klartext att de företagen kan radera innehåll som bryter mot någon lag eller som uppmanar till våld eller något brottsligt.
Vad är yttrandefrihet, hur får vi tala med varandra i vardagen och hur får vi skriva i våra inlägg och kommentarer i sociala medier på internet? Motargument tycker det ständigt förekommer många vilseledande påståenden och lögner om yttrandefrihet.
Detta är en av delarna i artikelserien om ”Cancel Culture”.
Svenska grundlagens yttrandefrihet är grovt sammanfattad, förkortad så: att svenska staten inte får förhandsgranska text som du vill få publicerat i en offentlig tidning. Staten kan inte förbjuda dig från att skriva eller säga något i till exempel en tidningsintervju, en blogg, på Facebook eller insändarsida i din lokaltidning. Du ska inte riskera några repressalier som böter eller bli åtalad för brott, baserat på vad du sagt eller skrivit. (förutsatt att du inte skrivit något som bryter mot någon lag, se längre ner.)
När en privatperson vill kritisera ett ord eller inlägg eller påståenden i en video på en annan svensk användares konto på något socialt forum, och den förstnämnda personen inte är en representant för svenska myndigheter – då är det alltså INTE censur, enligt lagens mening. Du kan alltid komma bli emotsagd av en person som har en annan åsikt, för den personen har också yttrandefrihet.
Du har ingen rättighet som gör att något mediaföretag eller något kommersiellt, privatägt företag har plikt att de måste tillhandahålla en kanal åt dig, där du ska få uttrycka dig hur du vill.
Om en persons text innehåller misstänkta brott mot någon annan grundlag eller någon annan lag, som t ex förtal eller Hets mot folkgrupp, uppmaning till våld eller andra brott, då kan den texten av andra användare kritiseras, anmälas till moderatorerna på den nät-tjänsten. Om de som arbetar i det mediaföretaget anser att innehållet i den texten är skadlig för debatten och för andra användare på sin tjänst, och skadlig för mediaföretaget eller till och med brottslig, då kan den texten blockeras eller raderas.
”Ingen har rätt att uttrycka kränkande och nedsättande åsikter kring hudfärg, religiös trosuppfattning, nationellt eller etniskt ursprung eller mot människor av en specifik sexuell läggning”. (Källa: Motarguments årskrönika 2017)
Alla användare i varje socialt forum har godkänt det forumets användarpolicy när man skaffade sig konto där. Alla forum har sådana upprättade användarregler för att skydda sig från att bli stämda eller polisanmälda. Till och med Flashback forum har regler för sina användare.
Om en väljare, politiker eller ett politiskt parti får en text raderad från ett forum på internet, så är det varken censur eller brott mot yttrandefriheten. Det gäller alla personer med alla olika partitillhörigheter. Sverigedemokrater stoppas inte från att framföra sina åsikter i partipolitiska sakfrågor om de följer alla lagar i det aktuella inlägget.
Och, ärligt talat, du hör väl åsikter från sverigedemokrater mer än från andra partier, i alla olika mediekanaler dagligen? De har full yttrandefrihet, hörs ofta i public service-kanaler och massor av egna mediekanaler där de nyttjar sina grundlagsskyddade rättigheter och helt fri åsiktsfrihet, yttrandefrihet och pressfrihet…
Denna text ingår i en pågående artikelserie om: Cancel culture
Känner du någon person eller familj som flydde från kriget i Syrien till Sverige? Många av oss bär på tydliga minnen av mediabilderna från Jugoslavienkriget, eller är nära vän med några av de som flydde hit från Balkanländer i början av 1990-talet. Motargument anser att det är värdefullt att försöka se hela historiken över de längre tidsperspektiven: stämmer bilden om en ständigt pågående, eller ökande ”massinvandring”?
Antal beviljade uppehållstillstånd till personer som haft asylgrundande skäl och deras nära familjeanhöriga, 1989-2020. Källa: Migrationsverket
De blå staplarna i diagrammet visualiserar antal personer som blivit beviljade ett uppehållstillstånd i Sverige, per år, för att de bevisat de haft asylgrundande skäl. Den svagt ljusblå kurvan är en matematisk genomsnittlig flerårsutjämning, ett fyraårigt släpande genomsnitt.
Det är endast under 18 av de senaste 32 åren som svenska Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd till fler än 12 000 asylsökande per år.
De röda staplarna i diagrammet är antal personer som är nära familjeanhörig till en person som är med i en av de blå staplarna, och därför fått beviljat tillstånd att återanknytas på svensk mark. Ljusröda, rosa kurvan är ett släpande utjämnat fyraårs-genomsnitt av antalet personer som visas i de röda staplarna.
Diagrammets tydliga skillnader mellan de blå och de röda staplarna är dessutom ett av motbevisen för att de s k ”invandringskritiskas” påståenden om att ”ankarbarn” skulle sändas ensamma till Sverige för att sedan ”ta hit” hela släkten. Det var alltid en lögnaktig överdrift, en vitt utbredd skrämselpropaganda (främst under åren 2012-2016), men som hittills ännu aldrig visats inträffat i verkligheten, i Sverige.
Det är under endast 10 av de senaste 32 åren det har beviljats uppehållstillstånd till fler än 8 000 personer per år, som varit en person med nära familjeanknytning till en person som under tidigare år fått uppehållstillstånd i någon av de blå staplarna. (den man vill flytta ihop med har även krav på ”försörjningsförmåga”.)
Nära familjeanhöriganknytning gäller endast personer som är inom den svenska, så kallade ”kärnfamiljen”. (Men det finns något fåtal enstaka undantagsfall)
Så om det under en tidsperiod på cirka trettio år skulle bli en eller två höga staplar under ett enstaka år, eller för den delen 4 år i rad med ganska högt antal uppehållstillstånd till flyktingar, gör inte det så stor skillnad på hela landets befolkningsmängd.
Ett genomsnitt över hela tidsperioden i diagrammet visar att Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd till i genomsnitt 18 589 asylsökande per år, och 7 550 ”kärnfamilj-återanknytningar” till flyktingar per år, i genomsnitt. Lägger man ihop de två kategorierna uppehållstillstånd för alla de kärnfamiljerna som haft asylgrundande skäl, så visar det på genomsnitt om ungefär 26 tusen personer per år. (1989-2020)
I proportion till hela landets befolkningsmängd på 10 miljoner personer så är det ingen märkbar ”mängd” med beviljade asylansökningar. (mindre än en kvarts procentenhet)
Någon kanske tänker: ”vänta nu, vän av ordning kan välja ut ett tidsperspektiv för att välja många fler antal utvalda år för att visa lägre genomsnitt av ideologiskt motiverade propagandaskäl”… Då kan Motargument visa att vi kan välja de fyra år kring kriget i Syrien, 2014-2017 och visa att det var totalt ungefär 244 000 personer, ett årsgenomsnitt om ca 61 000 per år, under de fyra åren i de här två grupperna summerat, som fick uppehållstillstånd i Sverige.
Fyraårsgenomsnittet har varit som högst runt 45 000 personer per år, och färre än 17 000 nära familjeanknytningar. (se de ljusaste ”släpande fyraårsgenomsnitten” i diagrammet)
Inte heller det ”tillspetsat smala” statistiska urvalet visar på någon större procentuell påverkan per kalenderår på befolkningsmängd. (ca 0,6% utav alla 10 miljoner i befolkningen)
Och, JA, under de år det bryter ut krig i ett land, där kommer delar ur befolkningen att försöka fly. Och grannländerna ser då direkt att flyktingar rör sig utanför sin hemregion, vissa försöker ta sig längre bort, och det visar sig även i EU, men ibland utspritt över längre tidsperioder.
Ta en titt på diagrammet igen och fundera över om det är massinvandring av så kallade ”flyktingströmmar”, och fundera över allmänhetens uppfattning av mediabilden och ”skrämselrubrikerna”.
Nuvarande lagstiftning är att det i huvudsak ges tidsbegränsade, tillfälliga uppehållstillstånd, men personer kan ansöka om förlängning.
Pensionspengar som går till äldre personer som inte är födda i Sverige verkar alltid vara en stor stötesten när det diskuteras de så kallade ”kostnaderna för invandringen”.
Motargument har tagit reda på exakt hur många personer det är som fått uppehållstillstånd i Sverige och är äldre eller pensionärer.
Antal personer som fått uppehållstillstånd i Sverige, för asylgrundade skäl:
2010-2019 åldrarna 40 – 64 år:
39 977 (i genomsnitt 3 998 per år)
och alla som har fyllt 65 år:
5 083 (i genomsnitt 508/år)
Antal personer som fått uppehållstillstånd för familjeanhörig-kärleksanknytning i Sverige, 2010-2019 åldrarna 40 – 64 år:
42 296 (4 230/år)
och som har fyllt 65 år:
1 519 (152/år)
Summa samtliga personer i ovanstående grupper, alla som fyllt 40 år eller mer, och som fått uppehållstillstånd för asylgrundande skäl under de tio åren, 2010-2019, från hela världens länder:
88 875 personer totalt.
Genomsnittet är alltså 8 887,5 personer per år som har fått uppehållstillstånd under de senaste tio åren i Sverige, och då de varit äldre än 40 år!
Vi vet inte hur många av dessa som ansöker om svensk pension, eller hur många invandrare som INTE ansöker om svensk pension när de fyllt 65, eller hur mycket skatt eller hur många kronor de betalat in i sociala arbetsgivaravgifter från sina anställningar.
Många kommentarsfält innehåller ofta påståenden från både kritiker mot SD och från SD-sympatisörer om att SD ständigt ökar och att det är av kritik mot SD som stödet ökar. Det finns även påståenden att bland LO-medlemmar skulle SD ha enormt mycket högre väljarstöd än något av de andra partierna.
Det har under många år varit en konstant diskussion om var SD:s största grupper med sympatisörer och väljare finns någonstans i det svenska, långsmala landet. Motargument är av åsikten att det inte är särskilt viktigt för rösträkningen på valdagarna vilka det egentligen är som röstat på vad, men vill uppmärksamma överdrifter och desinformation.
Ord spelar stor roll, om majoriteten i hela landet fortsätter skriva och tala om att SD ökar på grund av att de får kritik för sin politik, då kanske allmänhetens uppfattning av den bilden fäster och förblir den enda versionen av sanningen. När det är så lätt att googla fram opinionsmätningar så kan vi alla snabbt och smidigt hitta fakta och se efter om de påståendena stämmer eller ej.
Alla kan lära sig hitta Sveriges största opinionsundersökning, som är Statistiska Centralbyråns PSU : partisympatiundersökning, vilken görs två gånger om året, så kan man upptäcka väljarsympatierna på många olika perspektiv och aspekter. Bland annat kan man titta på könsskillnaderna mellan män och kvinnor: av alla tillfrågade gifta, röstberättigade kvinnor i PSU, har 9,2% av dem sina partisympatier främst vid partiet SD, jämför detta med 17,5% av de gifta männen. De ogifta männen stöder SD i stor utsträckning, 28,2% sympatiserar med SD. Men skillnaden mellan att vara gift eller ogift är inte särskilt märkbar hos kvinnorna. (10,9% för de ogifta kvinnorna i samma månad, nov 2020)
Senaste PSU från SCB i november 2020 indikerade att ungefär 82,4% av de väljare som uppgav de hade röstat på SD i valet 2018 skulle rösta på SD om det vore val idag. (5,7% ”osäkra/vet ej”)
Om man till slut tittar på fackförbunds-tillhörighet så är 30,5% av männen i LO sympatisörer till SD. Se till exempel på diagrammet längre upp i artikeln, och se även närmre på skillnaden mellan könen i frågan om ”Vilket riksdagsparti skulle du rösta på idag, om det vore riksdagsval idag, nov 2020?” : kvinnorna som skulle välja SD är 10,8% och 24,4% av alla männen skulle rösta på SD.
Motargument vill även påminna er om att det finns flera andra gallupinstitut och väljarundersökningar, vars rapporter och siffror ni kan leta upp varje gång ni vill uppdatera er på ungefärliga opinionsläget bland väljarna.
Sverige har en migration, människor flyttar in i landet, personer flyttar till andra länder. Vi har en rörlig befolkning, med nettomigration som ger en tillväxt av antal personer som är folkbokförda i landet.
Invandringen kallas immigration, och det är personer som flytt hit och fått uppehållstillstånd, eller flyttat av alla andra skäl. Några har fått säsongsarbete, för att sedan flytta hem igen, eller hittar arbete i ett helt annat land.
Utvandringen kallas emigration, emigranter kan vara både svenskfödda och personer som inte fötts i Sverige.
Under detta sekel har utvandringen växt något, i en långsamt ökande trend, från 32 141 personer som emigrerat, till rekordåret, 2015: 55 830 personer.
Vi kan även titta på året då det var rekordmånga nya folkbokförda immigranter: 2016, då invandrade 163 005 personer samtidigt som 45 878 utvandrade. Nettomigrationen det året var alltså 117 127 immigranter.
Hela statistiken för helåret 2020 är ännu inte publicerad hos SCB, men immigrationen under första 11 månaderna var nästan 7 000 personer per månad i genomsnitt och emigrationen ca 4 000 personer/månad.
Personer som aldrig varit folkbokförda i Sverige finns ej med i dessa kategorier. Titta gärna lite mer på olika diagram och intressanta fakta-sidor på SCB. Motargument vill rekommendera statistik som källa till bredare kunskap och som diskussionsunderlag.
Motargument 