Etikettarkiv: myt

Artiklar, Myter

Myter om hur många som tror på konspirationsteorier

Ibland hör man folk påstå att ”muslimer” är mer benägna att tro på konspirationer. Det påstås att muslimer, mer än andra, tror att attentaten den elfte september 2001 inte utfördes av al-Qaida. ”Muslimer” skulle på något sätt vara mer benägna att vara antisemiter och att tro att USA är ”den store satan” som ligger bakom allt ont i världen. Därmed berättigas den negativa särbehandlingen av islam och muslimer för att ”skydda” Europa från muslimerna.

MYT:

”Muslimer tror på konspirationer och misstror de officiella elfte september förklaringarna.”

Men, handen på hjärtat, hur ofta ser man dessa rasister varna för amerikanskt inflytande i Sverige? För andelen amerikaner som tror på konspirationsteorier är mycket hög.

Ja, väldigt många i arabvärlden tror inte på de officiella förklaringarna bakom elfte september. Man räknar med att 50-60% inte tror att ”araber” låg bakom elfte september och att 15-20% tror att USA:s regering låg bakom attentaten.

Men samma sak gäller för folk i andra länder. Det säger mycket om situationen i världen att så många misstror de officiella förklaringarna.

 

282924_260569060736554_2024008672_n

I USA är situationen liknande. Upprepade undersökningar har visat att amerikaner misstror de officiella förklaringarna om elfte september. På wikipedia kan man läsa om en del av dessa undersökningar:

Barack Obama?
12 miljoner amerikaner tror att president Obama ser ut så här under huden.Susan Hall Frazier / Nature Photos / CC BY-NC

”When it comes to what they knew prior to September 11th, 2001, about possible terrorist attacks against the United States, do you think members of the Bush Administration are telling the truth, are mostly telling the truth but hiding something, or are they mostly lying?”

 

  • May 2002 responses: 21% said ”telling the truth”, 65% said they are ”mostly telling the truth but hiding something”, 8% said theyare ”mostly lying”, 6% not sure.
  • 3/30-4/1/04 CBS 24% said ”telling the truth”, 58% said they are ”mostly telling the truth but hiding something”, 14% said they are ”mostly lying”, 4% not sure.
  • 4/8/04 CBS 21% said ”telling the truth”, 66% said they are ”mostly telling the truth but hiding something”, 10% said they are ”mostly lying”, 4% not sure.
  • 4/23-27/04 24% said ”telling the truth”, 56% said they are ”mostly telling the truth but hiding something”, 16% said they are ”mostly lying”, 4% not sure.
  • Oct 2006 responses: 16% said ”telling the truth”, 53% said they are ”mostly telling the truth but hiding something”, 28% said they are ”mostly lying”, 3% not sure.

 

Idag är det upp emot 10-20% av alla amerikaner som tror att den egna regeringen låg bakom elfte september (beroende på undersökning). Det betyder att lika många amerikaner tror att USA:s regering låg bakom elfte september som ”muslimer” i ”arabiska” länder: en av sju!

Upprepade undersökningar visar att många amerikaner tror på konspirationsteorier. Här är en ny undersökning som släpptes den 2 april i år. Ca 12 miljoner amerikaner och över 30 miljoner tror att USA:s regering ”tillät” elfte september.

Conspiracy Percent believing Number of Americans believing
JFK was killed by conspiracy 51 percent 160,096,160
G.W. Bush intentionally misled on Iraq WMDs 44 percent 138,122,178
Global warming is a hoax 37 percent 116,148,195
Aliens exist 29 percent 91,035,072
New World Order 28 percent 87,895,931
Saddam Hussein was involved in 9/11 28 percent 87,895,931
A UFO crashed at Roswell 21 percent 65,921,948
Vaccines are linked to autism 20 percent 62,782,808
The government controls minds with TV 15 percent 47,087,106
Medical industry invents diseases 15 percent 47,087,106
CIA developed crack 14 percent 43,947,966
Bigfoot exists 14 percent 43,947,966
Obama is the Antichrist 13 percent 40,808,825
The government allowed 9/11 11 percent 34,530,544
Fluoride is dangerous 9 percent 28,252,264
The moon landing was faked 7 percent 21,973,983
Bin Laden is alive 6 percent 18,834,842
Airplane contrails are sinister chemicals 5 percent 15,695,702
Paul McCartney, Beatles, died in 1966 5 percent 15,695,702
Lizard people control politics 4 percent 12,556,562

För övrigt tror mellan 10-20% av USA:s befolkning på judiska konspirationer, enligt undersökningar.

Ja det är ett problem med tron på antisemitiska konspirationer och liknande och det är onekligen så att det sprids många konspirationsteorier i den muslimska världen. Men det är väl knappast ett mindre problem att befolkningen i världens enda supermakt tror på ödlor, judiska konspirationer, ”nya världsordningen” och liknande teorier?

Krönikor

"Många av mina bästa vänner är invandrare"

Gästinlägg av Tore Kullgren om argumentet ”men några av mina bästa vänner är ju invandrare”…

Invandrarvänner räcker inte som vaccin mot fördomar

Two Banded Ant Mimic (Castianeira cingulata)”Några av mina bästa vänner är flugor”…
sankax / Foter.com / CC BY-NC

Ett stödargument som är nästan lika vanligt som ”jag är inte rasist men”… är: ”Jag har många nära vänner som är invandrare/bögar/transpersoner/frikyrkliga” eller någon grupp som man inte vill stämplas som fientlig emot.

Det är ett ganska ihåligt sätt att komma undan med fördomar och generaliseringar, som innehåller flera tankevurpor. Om du frivilligt umgås med någon människa från en viss grupp, så tyder det åtminstone på att du inte har någon direkt avsky mot folk från den gruppen. Men det är i sig inte värt någon applåd; man kan vara fördomsfull utan att vara hatfull.

Tankevurpa 1: Hur många vänner har du?
Låt oss först anta att vissa grupper kan tillskrivas vissa egenskaper och värderingar. Du har ju fått lära dig en del om det, genom dina invandrarvänner, som du så gärna pratar om. Vilka vänner är de egentligen?

De flesta människor har bara en handfull nära vänner åt gången. Din tandläkare, vaktmästaren på jobbet, eller din granne, är inte dina vänner, om ni inte umgås privat. De här människorna som du anser dig veta så mycket om: utgör de verkligen en så stor del av bekantskapskretsen som du påstår? Tänk dig att du har födelsedagsfest eller gifter dig. Hur stor andel av de gäster som du bjuder in, och som kommer på festen, är muslimer? Flator? Funkisar? Ryssar? Eller vilken grupp du nu påstår dig vara så väl bekant med.

Tankevurpa 2: Har dina vänner ens försökt lära dig något?

«We howl»”Några av våra bästa vänner är lammkotletter… Förlåt, vi menar givetvis att de är får-”
Tambako the Jaguar / Foter.com / CC BY-ND

Nåväl, låt oss anta att du faktiskt har flera förtroliga vänner med utländsk bakgrund. Har du lyckats lära dig något av dem?

Om din mexikanske vän är lat, skulle det vara bevis nog för att mexikaner i allmänhet är lata? Det kanske är så att mexikaner i allmänhet är flitigare än svenskar, men din mexikanska vän råkar vara ovanligt lat, och därför tycker det är skönt att bo i Sverige, där hans lättja är mer accepterad? Spontana intryck från en person, är sällan nog för att beskriva hela etniciteten. Det är svårt att föreställa sig någon homo- eller bisexuell som skulle säga: ”alla straighta gillar hårdrock, mina straighta vänner gör det”.

Enda sättet som du verkligen får veta något av dina vänner, är om de berättar om sitt eget folk.

Tankevurpa 3: Har dina vänner rätt?
Nåväl, låt oss anta att dina utländska vänner faktiskt har berättat om sin ursprungliga kultur. Litar du blint på dem?

Om din kinesiska vän beskriver kineser som skrytsamma, så kan det mycket väl bero på att hon ogillar skrytsamhet i allmänhet. Eller att hon är skrytsam själv, men ursäktar det med att andra kineser skulle vara likadana. Eller att flera av hennes kinesiska vänner råkar vara skrytsamma på ett sätt som inte är typiskt kinesiskt. Eller att hon driver med dig. Eller flera andra anledningar som inte har med kinesers faktiska skrytsamhet att göra.

Tankevurpa 4: Hur många av världens länder vet du något om?
Nåväl, låt oss anta att ryssen, mexikanen och kinesen i ditt kompisgäng har lärt dig det mesta om hur deras landsmän är som personer, och att det visar sig vara sant.

Men i världen finns ungefär 200 länder. Sverige är ett. Och det finns fortfarande 196 nationaliteter, och ännu fler etniciteter utan eget land, där du inte har någon nära vän. Den som helt saknar vänner med utländsk bakgrund, och den som har flera vänner som de har lärt sig mycket av, är alltså ungefär lika okunniga om vilka värderingar och beteenden som är typiska för olika länder.

Eller omvänt: Säg att du är infödd svensk, men bosätter dig i Istanbul. Du blir god vän med en turk, som levt hela sitt liv i Turkiet. Skulle er vänskap göra turken till expert på svenskar, eller västerlänningar? Din turkiska vän uttalar sig sedan nedsättande och generaliserande om andra västerlänningar, till exempel spanjorer, kanadensare eller ungrare. Och säger ”jag är inte rasist, jag har en svensk vän.” Skulle det uttalandet göra din vän mer trovärdig?

Krönikor, Myter

Länge leve massinvandringen!

Många som är mot invandring kallar invandringen till Sverige idag för ”massinvandring”. Aktivister som är för invandring faller ofta i fällan att bemöta detta genom att säga att ”det är ingen massinvandring”. Det hjälper knappast. Är man mot invandring kommer man att använda det negativa prefixet ‘mass-‘ även om det rör sig om få invandrare, likt hur antisemiter gnällde över den s.k. ”massinvasionen av judar” till Sverige på 30-talet, då det kom endast några få familjer från Tyskland.

Hur bemöter antirasister argumenten om massinvandring? Ja, man kan kika på den regeringssida som lades upp förra året om nätmyterna om migration och invandring. Det är typiskt:

Myt 1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.

I grunden bygger myten på att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det skulle vara ett problem om människor har en bakgrund i ett annat land. Det är också värt att notera att den enskilt största gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som stod för en femtedel av invandringen.

Att regeringen börjar så här kommer att göra folk som är skeptiska till invandringen fly förbannade. De väljer att inte försvara den invandring vi har utan att istället ta strid på frågan om man kan kalla invandringen en massinvandring. Regeringen säger att ”ja antalet personer med utländsk bakgrund är stort, men det är ingen massinvandring” och bekräftar därmed de farhågor de invandringsskeptiska har utan att bemöta dem.

Regeringens ”mytsida” gör ett klassiskt misstag, ett som många politiker gjort, t.ex. Mona Sahlin (S). En politiker, eller antirasist, får frågan om det pågår massinvandring och svarar med att säga att man inte kan/får använda ordet massinvandring. Så kan man inte agera om man vill stoppa näthatet. Man får köra med öppna kort, redovisa fakta och försvara invandringen som sådan istället. Kan man inte göra det, utan måste förvränga ord på klassiskt politikermanér bör man nog hålla tyst i invandringsdebatten.

Massutvandring och massinvandring?

Först fakta. De högsta siffrorna för utvandringen från Sverige som uppmättes var mellan 1880-1893 då 0,83% av befolkningen utvandrade per år. Under åren 1850 till 1930 ligger siffran lägre. Jag har sett siffran 0,4% – 0,45% av befolkningen varje år under den tidsperioden. Detta är det som kallas den svenska massutvandringen av alla historiker.

Detta är de svenska uppehållstillstånden 2009:

Källa: Migrationsverket

Nu ska vi räkna. Ta bort de studerande och det blir ca 90.000 personer som fick uppehållstillstånd (Inte alla är klassiska invandrare, men å andra sidan var många emigranter inte klassiska emigranter heller, många som emigrerade återvände till Sverige). Med 9,1 miljoner invånare motsvarade det nästan 1% av Sveriges befolkning.

Om 0,4% tillåts kallas massutvandring är det väl ingen tvekan om att det är rätt att kalla det massinvandring då det rör 0,9%-1%, eller?

Sedan 2006 har vi haft en exceptionell invandring. 2006 var den 70.000 personer om man räknar bort gäststudenter och hemvändande svenskar. Folkmängden var 9 miljoner. Det är 0,78% av befolkningen. Om man tittar på åren 1960 till 2011 blir siffran mellan 0,55-0,6%. Om någon läsare vill, får ni gärna räkna ut den exakta siffran.

Ja, det pågår utvandring också och många som kommer hit kommer för att jobba. Men så har det alltid varit med invandring och utvandring. Faktum är ändå att andelen som kommer hit är 1%.

Källa: Migrationsinfo.se

Länge leve massinvandringen!

Det gör att Sverige förändras radikalt, onekligen. Det gillar jag, som ser ett egenvärde i kulturers möte och som vill ha så öppna gränser som möjligt.

Det är denna förändring vi som är positiva till invandringen bör försvara, inte käbbla och tvista om Sverige förändras eller inte eller om det ska vara tillåtet att kalla det massinvandring eller inte!

Artiklar, Myter

Myt: Oikofob

Ett skällsord som allt oftare kastas runt i debatten är ”oikofob”. Nationalister vill gärna framhäva filosofen och författaren Roger Scruton som upphovsperson till uttrycket, i en bok som utgavs år 2004.

Lee Yong-baek - Pieta: Self-hatred. 2010
Fer Figheras / Art Photos / CC BY-NC-SA

Scruton anses ha myntat ordet ”oikofobi”. I likhet med xenofobi, uttryckets motsats, syftar inte detta på en fobi i medicinsk mening. Ordet är snarare ett retoriskt knep.

En person anses vara oikofob då den konsekvent nedvärderar sin egen nation, dess traditioner samt dess kultur. En utveckling av begreppet blir då att en ”oikofob” person är självförnekande och har en skadlig vilja att försöka vara ”osvensk” och mångkulturivrare. Det vill säga en antydan till att man försöker ”späda ut”, avveckla och förstöra traditioner; att man i förlängningen förråda sitt eget land och sitt eget ursprung.

De som slänger etiketten ”oikofob” på sina politiska motståndare gör en tankevurpa.

Om en person står upp för den svenska grundlagens religionsfrihet och därmed skyddar varje individs rätt att utöva sin religion — eller att fritt välja att slippa utöva någon religion — så betyder detta inte på något sätt att den personen skulle hata sig själv eller förneka sin egen religion eller ateism. Om en person står upp för allas frihet att själv välja sin egen kulturmix betyder inte det att denne på något sätt behöver avgränsa eller inskränka sin egen kultur.

Försättsbladet till Letters From England, 1808
Försättsbladet till Letters From England, 1808.

Scrutons version av begreppet används grovt nedsättande för att kritisera politiker, alla de ”politiskt korrekta” och de ”intellektuella” som tycker om mångfald, vill främja utveckling och ett mer diversifierat socialt liv, kultur och samhälle.

Enligt Scruton visar dessa nämnda grupper en skadlig tendens att fastna i vad han anser vara ett outvecklat stadium av individens personlighetsutveckling.

Många av hans anhängare menar att ”oikofober” undergräver och ”förstör” hela det samhälle som de vill försöka konservera och skydda mot utveckling, med sin inskränkta och begränsande socialkonservatism och etnonationalism.

Allt detta är tydliga indikatorer för en fascistisk ideologi.

Men om man gräver lite…

Författaren Robert Southey skrev och publicerade redan år 1808 en skämtsam bok om hur engelsmän semestrar. Boken är skriven i formen av ”fejkumentär” / ”mockumentär”, där författaren ikläder sig en uppdiktad roll av en spansk resande som på engelsk mark iakttager de beteenden och semestervanor som britterna föredrar när de semestrar i sitt eget land. Det är ett långt kåseri med ironiska, underfundiga skildringar och humoristiska överdrifter om människors ”dåliga smak” och agerande.

Han använder begreppet ”oikofobi” i andemeningen att personer — som i sitt vardagsliv är vana vid moderna bostäder och den senaste tekniken — verkar nöja sig med och nästan söker efter de allra torftigaste och dystra inrättningar, för att ”det ska vara så när man är på semester.”

Även partiledare Jimmie Åkesson verkar ha fallit för Scrutons mytbildning och anser att svenskar är världens mest självföraktande folk.

Källor:

Läs ett utdrag ur boken Letters From England, av Robert Southey

Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Oikofobi

Artiklar

Diskriminering i vårt samhälle

Det förekommer allt oftare att man stöter på människor som menar att diskriminering inte är ett reellt fenomen. Det finns allt fler som verkar mena att diskrimineringen i den mån den existerar riktar sig mot ”svenska” män. Dessa människor som förnekar diskrimineringen tycks ofta ha liknande politisk hemvist, många uppger att de kommer rösta på Sverigedemokraterna.

Strange Bedfellows
Viewminder / Foter.com / CC BY-NC-ND

Varför Sverigedemokrater ofta tycks vara diskriminerings-förnekare går det bara att spekulera i, men ett rimligt antagande är att det grundar sig i deras politik, i deras vilja att hitta roten till alla problem i ”invandraren” snarare än i det samhälle vi lever i. Oavsett vad anledningen till diskrimineringsförnekandet är, så är en sak klar; det förekommer diskriminering i vårt samhälle och den drabbar individer med utländsk bakgrund hårt.

I en undersökning gjord på den svenska arbetsmarknaden kommer en grupp forskare från Kalmars universitet fram till att individer med muslimskt klingande namn drabbas hårt av diskriminering, att de har betydligt mycket svårare att i jobbansökning bli kallade till arbetsintervjuer. De skriver:

The results imply that Swedish named applicants get called to interview three times for every ten jobs they apply to, while Middle Eastern applicants need to apply up to fifteen jobs to achieve the same number of callback(Magnus Carlsson, Dan-Olof Rooth ”Evidence of ethnic discrimination in the Swedish labormarket using experimental data”)

I DN 2004-09-05 kan vi läsa liknade slutsatser, en granskning visar på att inte mindre än var femte jobb verkar vara stängt för individer som har arabisk bakgrund. I granskningen blir bilden av ett samhälle som kraftigt diskriminerar individer med ”fel bakgrund” framträdande, har du fel namn, fel bakgrund så kan du räkna med att ha mycket svårare att få ett jobb i Sverige.

Resultaten från Sverige är inte förvånande, det bekräftar snarare ett mönster som flera forskningsrapporter har pekat på runt om i Europa. Individer med utländsk bakgrund i allmänhet och muslimer i synnerhet är svårt drabbade av diskriminering på arbetsmarknaden. I en studie publicerad i den högt respekterade vetenskapstidskriften ”Proceeding of the national academy of sciences” kommer ett forskarlag fram till att en individ med muslimskt klingande namn har över tre gånger svårare än sina franska gelikar att bli kallad till arbetsintervju. (Se diagram nedan)

Hiramfransktdiagram

Forskningen talar sitt tydliga språk, diskriminering är ett allvarligt fenomen, ett fenomen som drabbar många, men det tycks som att en grupp sticker ut lite extra, som om en grupp har det svårare än andra. Den grupp är muslimerna, samma grupp som diskriminerings-förnekarna och Sverigedemokraterna hyser ett extra stort agg mot. Kanske är det inte en slump, kanske problemet inte ligger i ”invandrarna”, kanske ligger problemet i det samhälle som diskriminerar dem?

Kanske är det inget fel på muslimer? Kanske felet ligger enbart hos de Sverigedemokrater och diskriminerings-förnekare som hatar dem så ivrigt?

Men det får man väl inte säga i Sverige, för då riskerar man att Thoralf Alfssons ”fotsoldater” rycker ut.

/Hiram Li En Vit Ros

Artiklar, Myter

Myt: Överrepresentation inom kriminalvården

1. Vilka ska räknas som invandrare?
2. Vem är svensk?
Detta är två enkla frågor att ställa i debatten om invandrarnas påstådda överrepresentation på de svenska anstalterna.

Som anställd inom Kriminalvården förvånas jag ständigt över den allmänna uppfattningen om ”invandringsfrågan” inom verket. Att tala om hur många invandrare det sitter på anstalt är ett populärt ämne inom vissa kretsar. Lögn efter lögn inpräntas som om att kriminalvården är invandringstät, detta varvas gärna med statistik om invandrares brottsbenägenhet och deras bristande respekt för lag och ordning. Debatten avrundas inte heller sällan med en plan för hur man på effektivast sätt kan ”repatriera dessa kriminella parasiter”. Sverigedemokrater och andra ljusskygga element hetsar varandra till att begå sakfel efter sakfel i jakten på ”svartskallarna”.

Vi har som sagt två viktiga saker att ta ställning till innan vi går in på själva sakfrågan.
1. Vilka skall räknas som invandrare?
2. Vem är svensk?

5/365 Give me some sunshine...
Colourless Rainbow / Foter.com / CC BY-NC-SA

När vi löst den ekvationen kan vi gå in på huvudfrågan om invandrare är överrepresenterade i de svenska fängelserna eller ej? Det är beroende på hur vi tolkar dessa frågorna som avgör vilken människosyn en person besitter, utefter det kan vi också driva två olika teser. Min tes är att svenskar med råge är överrepresenterade i de svenska fängelserna. Jag bygger min tes på mina egna slutsatser efter att ha svarat ”individer som uppehåller sig i landet med utländskt medborgarskap” är invandrare och ”Alla personer som är bosatta i Sverige, har svenskt pass och medborgarskap” är svenska.

Vad har man då för människosyn om man menar att invandrare är överrepresenterade i de svenska fängelserna? Grundsynen hos de som predikar den sortens teser är att mörkhyade överlag är invandrare, oavsett om de är födda här eller flytt hit med familj i unga år och erhållit svenskt medborgarskap. Deras svar på fråga ett och två är nästan alltid att alla med namn som Ahmed och Mohammed skall räknas som invandrare, alla andra som heter Anders eller Erik är då per definition svenskar. Men verkligheten är inte lika enkel. Svensk är du om du erhållit medborgarskap, allt annat är att frångå de mänskliga rättigheterna och på så sätt kränker man individens rätt till medborgarskap. Om en människa med svenskt medborgarskap inte är svensk, vad är han då?

Och man bör sätta saker i perspektiv, på SD låter det alltid som att det är många tusentals invandrare som sitter i fängelse. Har du själv någonsin försökt ta reda på hur många personer som är dömda till brott som gett fängelsestraff som följd?

Kriminalvården själva har räknat på det där. Enligt statistik på deras egen hemsida beräknas 28 procent av de intagna vara utländska medborgare, sammanlagt kommer de från 160 olika länder. Den som kan räkna kan snabbt räkna ut att de övriga 72 procenten är svenska medborgare. De invandrare som sitter inlåsta är bland annat de som kommit till Arlanda, Landvetter eller till några av våra stora hamnar för att smuggla in droger. Konsekvenserna blir några år i svenskt fängelse innan det blir avfärd tillbaka till hemlandet. Enligt statistiken utvisas 500 – 600 kriminella utländska medborgare från Sverige, varje år. Det finns till och med specifika avdelningar som bara är till för utvisningsdömda. Men Sverigedemokraterna vill utvisa fler, till och med utvisa de som är svenska medborgare. Och det är ett ännu grövre brott mot mänskliga rättigheterna.

Det är detta som skiljer förnuft från ren rasism. SD och dess anhängare hävdar hela tiden att de inte är rasister. Fråga då hur de ställer sig till fråga ett och två så får du svaret direkt. Som kriminalvårdsanställd och medmänniska anser jag att det är av yttersta vikt att vi motar Olle i grind och tar död på myter som skapas kring kriminalvården. Det här är bara en myt av många.

Gästskribent: David Sällström, Sallstromism.wordpress.com

Källor:
Kriminalvården: statistik förklarad
Kriminalvårdens statistik
Researchgruppen: ”Vanligaste namn på fångar i svenska fängelser”

Artiklar, Myter

Myter om den svenska emigrationen till USA

För ungefär 170 år sedan påbörjades en stor utvandringsvåg till USA. När utvandringen ebbade ut, runt 1920, befann sig 1/5 av alla svensktalande i världen i USA. Det finns många myter om denna utvandring från Sverige. Låt oss kika närmare på några av dem:

Myt ett: ”Svenskar diskriminerades ej”

Tvärtemot myten hade invandrarna som kom till USA det oftast ganska tufft. Det var lite likt det Vilhelm Moberg skildrar i sina böcker. Inte en dans på rosor.

lunch-atop-skyscraper-new-york-construction-workers-crossbeamSvenskarna var på många sätt i samma situation som många invandrare som idag anländer till Sverige. De kunde inte språk, kunde ibland, men inte alltid, läsa och skriva. De hade ingen lämplig yrkesutbildning, de flesta som utvandrade var ju fattiga och bönder. Alltså fick svenskarna i USA i hög utsträckning ta skitjobben som ingen annan ville ha.

Till och med de med en lämplig utbildning fick ofta ta skitjobben. De kunde ju inte språket.

I Chicago tvingades de svenska männen ta de lägst betalda och farligaste jobben på industrierna. De svenska kvinnorna jobbade som barnflickor och betjänter eller sömmerskor, vilket var de jobb som fanns för de allra, allra fattigaste. En hel del svenskor prostituerade sig. Det sattes i system att använda svenskar, och skandinaver, till de lägst betalda jobben, och man såg ofta ner på de som utförde dem.

Det är därför breven hem från utvandrare ofta är en så sorglig läsning. Som min släkting Anton Karlsson från Halland som skrev hem till sin syster, min farmor, i mycket deprimerande brev att hela hans liv förvandlats till ständigt sökande efter småjobb för att få lite mat och pengar till husrum. Breven från utvandrarna andas ofta en stor besvikelse, livet blev inte så mycket bättre för alla ”over there”, trots allt…

Myt två: ”Svenskarna assimilerades”

Nej, svenskarna assimilerades inte alls, inte förrän långt in på 1900-talet. De kom till USA utan att kunna språket. Alltså sökte sig svenskarna dit där andra svenskar fanns och små svensk-ghetton växte upp överallt. Amerikanska betraktare säger att det framför allt var så fram till runt 1910. Svenskar sökte också upp svenskar att gifta sig med. Assimileringen kom i andra eller tredje generationen.
utvandring och invandring
Chicago, som en gång i tiden var den näst största svenska staden i världen, är ett sånt bra exempel. Där fanns det ett par områden med nästan bara kineser, Chinatown, men också ett par stadsdelar med nästan bara skandinaver och svenskar, t.ex. Andersonville. Även byar byggdes upp, som Bishops Hill, med nästan bara svenskar.

En av strategierna svenskarna i USA uppfann för att överleva var att samarbeta. Ett bra exempel är de keramiska industrier som utvandrare från Höganäs byggde, den s.k. Jeppssons Shop, men detta betydde givetvis ökad segregering då arbetarna ofta enbart pratade svenska med varandra i dessa svenskägda bolag.

Svenska tidningar och svenska kyrkor fanns också ”over there” och de var inte små, de var stora.

Myt tre: ”Svenskarna var inte brottsliga”

Här saknas exakt statistik men gamle Transportbasen Hasse Ericsson brukade prata om den skandinaviska maffian i USA:s hamnar på östkusten.

Svenskarna tog som sagt skitjobben i USA, vilket även de andra skandinaverna gjorde. I hamnstäderna var hamnarbetet lågbetalt, skitigt, farligt och krävde inte att de som utövade det kunde språket eller hade nån nämnvärd utbildning. Därför tog Skandinaverna dessa jobb. Ville man smuggla in något till USA var det skandinavernas maffiabossar man gick för att rådslå med.

På 1920-talet växte de olika grupperna av organiserad brottslighet upp i USA. Italienska maffian är välkänd. Som Gunnar Wall skriver fanns svenskar i maffian också. Al Capone tog faktiskt över en maffiaorganisation som Fred Lundin och hans svenska vänner drivit.

Väldigt många svenska kvinnor blev prostituerade. Myten om den blonda, villiga och sexuellt lössläppta svenska kvinnan fanns innan de kända svenska filmerna med glada blondiner och nakna tuttar som spreds runt världen på 1950-talet. Kanske myten uppkom på grund av alla blonda svenskar i prostitutionsdistrikten i USA och England. Det mest kända exemplet är kanske Liz Stride, Jack the Rippers första offer.

”Varning för flygande svenskar”!

Till sist slutade det bra för svenskarna i USA. De integrerades och idag härstammar många amerikaner från svenskarna.

Men nån rest av nåt sorts nationellt svensk trauma efter utvandringen, och nån amerikansk idé om att det är ”fint” att härstamma från en skandinav, har gjort att en massa myter faktiskt antas vara sanningar.

För nästan 20 år sen blev jag själv chockad när jag var i USA, i American Swedish Historical Museum i Philadelphia, och föreståndaren där sa att svenskarna var på 1800-talet det som mexikanerna är idag. D.v.s. de var tvungna att ta skitjobben och som därför många andra såg ner på! Inte fan var det sånt som vi fick lära oss i skolan!

Sen mötte jag en sonson till en emigrant som kunde berätta hur hans släkting tvingades ta jobb i Chicago och Detroit där skyskrapor byggdes och hur folk på gatan varnade andra människor för att se upp för alla ”flygande svenskar”. D.v.s. de arbetare som föll ner från hög höjd! Tala om skitjobb alltså, men det var iallafall ganska bra betalt.

Det kunde vi för övrigt läsa om i tidningarna nyligen. Det är flera svenskar på de berömda bilderna på arbetare på skyskraporna.

Till sist!

Jag undrar om inte myterna om utvandringen till viss del kan ligga bakom myterna om invandringen till Sverige idag. Man antar att svenskar var ett högutbildat, skötsamt folk som togs emot med öppna armar i USA och blev en elit där, och kontrasterar det med det s.k. ”slödder” som man säger kommer hit till Sverige idag.

Det kanske behövs en diskussion om MIGRATIONEN till och från Sverige med jämförande studier!

Men USA var drömmen om nåt bättre och det var onekligen så att den drömmen påverkade Sverige! De som industrialiserade Sverige drevs framåt av drömmen att amerikanisera Sverige och stoppa utvandringen! Den drömmen lever även i hemländerna i de länder som folk utvandrar från idag!

Den känslan beskrevs kanske bäst 1938 då Sverige och USA firade 300-årsjubiléum av bygget av Nya Sverige, den svenska kolonin på amerikansk mark. Och med filmklipp, foton och tal från det jubiléet avslutar jag detta blogginlägg!

Mer läsning!

Swedish immigration and underpaid jobs.

Diverse bloggar om utvandringen: här, här och här.

Artiklar, Myter

Myt: Kommentarsfältsdemokrati

Hotas ens demokratiska rättigheter av att man inte får lov att kommentera på en blogg? Betyder yttrandefriheten att man har rätt att säga vad man vill, var som helst, hur som helst?

They taped over your mouth, scribbled out the truth with their lies.
Serena. / Foter.com / CC BY-NC-ND

En del misstar begreppet ”yttrandefrihet” med: rätten att få säga vad man vill — vart man vill. Men yttrandefrihet handlar om att alla ska ha chans att få göra sin röst hörd i samhället, inte att du ska ha rätt att komma in i mitt hem och säga vad du vill. Yttrandefrihet betyder inte rätten att kommentera hur man vill på privata bloggar eller tidningar.

Dessutom finns det många andra lagar som måste följas. Visst är det fint att man har möjlighet att säga vad man vill! Men det gör inte att du får fritt fram att skriva eller säga saker som bryter mot någon annan lag eller ens föreslå i text att någon annan ska bryta mot en lag eller kränker en annan persons rättighet eller frihet. Sprider man förtal eller hotar man någon måste man givetvis kunna ställas till svars för det.

Inbillar du dig att dina rättigheter på något sätt kränkts eller begränsats om du inte har fått chans att kommentera, som t.ex. på vår blogg där vi inte har helt öppna kommentarsfält?

Dina åsikter förtrycks inte på något sätt av att du inte kan kommentera här nedanför detta blogginlägg. Vill du kritisera detta inlägg så kan du göra det på så många olika sätt, men vänta dig inte att den du kritiserar behöver bry sig, eller ens läsa och svara dig. För det ingår också i våra rättigheter, skyldigheter och friheter. Friheten att avstå från att läsa någons åsikt, friheten att inte behöva sprida vidare en viss åsikt.

Motargument.se var aldrig tänkt som ett debattforum eller plats för dialog eller tvåvägskommunikation. Tidigt i processen bestämdes det att all ”läsar-kontakt” och en eventuell dialog skulle bedrivas i en Facebook-grupp, på grund av många olika anledningar, främst juridiska och ekonomiska, tidseffektiva orsaker.

With smiles like that they must be...stoned
TruShu / Foter.com / CC BY-NC

Motargument.se har börjat få in tips, epost och kommentarer på twitter @Motargument och i gruppen på facebook.com/Motargument där det anses väldigt många konstiga saker om att vi valt att inte ha kommentarsfält på själva bloggen. Det är alltifrån uttryck om vår feghet och det odemokratiska och insinueringar om att vi måste ha en viss extrempolitisk ideologi som bara vill sprida vår enögda propaganda.

I extrema fall säger en del att frånvaron av kommentarsfält, och modererade kommentarsfält, hotar demokratin. Så lite vet de om vad demokrati och censur och fria valmöjligheter är för något.

Jag repeterar: yttrandefriheten tvingar inte mig att tolerera allt. Jag kan välja bort rasistiska åsikter i mitt kök och kalla på polisen om nån tränger sig in och vill skandera rasistiska slagord bredvid mitt kylskåp. Yttrandefrihet innebär nämligen inte enbart att jag har rätt att säga vad jag vill, jag har också rätt att slippa läsa eller behöva lyssna på det jag inte vill höra. Rätten till privat egendom gör att tidningar och bloggare kan utöva denna rätt också.

Klaga gärna om du anser att din rätt att yttra dig hotas i samhället, men förväxla inte samhället med privata bloggar.

Relaterat

Praktika för den svenska yttrandefriheten

Artiklar, Myter

Myt: 111 000 fick uppehållstillstånd

UPPDATERING:

Motargument har nu publicerat en ny artikel i februari 2014, med statistiken över 2013 års uppehållstillstånd!
Migrationsverket har publicerat sin sammanställning för hela kalenderår 2012, och genast har felaktiga rykten och falska mytbildningar börjat cirkulera i olika facebook-grupper och i kommentarfält.

FAKTA:

”ca 25 000 fick PUT i Sverige, år 2012”

Personer som länkar till statistik över invandring och antal uppehållstillstånd behöver lära sig en mycket viktig detalj; bläddra inte längst ner till slutraden för att endast se på totalsumman över antal människor som redovisats i tabellen. Ni bör också tänka på vilka kategorier som adderats och bena ut vilka olika personer som alla dessa olika kategorier personer inkluderar.

MYT:

”111 000 fick PUT, år 2012”

Ser man på denna myt: ”fler än 100.000 invandrar per år” och jämför med Migrationsverkets tabell, så kan man lätt se att ”de som är kritiska mot invandringspolitiken” buntar ihop samtliga kategorier. Väldigt många personer som redovisas i denna statistik har enbart fått ett temporärt, tidsbegränsat, tidsbestämt uppehållstillstånd för t.ex. studier, forskning eller arbete. Det är även en del gästarbetare, gästforskare och gäststudenter som vill ha med sig sina respektive makar, samboende partners och/eller barn hit, under sin vistelse i Sverige.

Alla dessa personer är tydligt kategoriserade, och är tydligt uppspaltade och specificerade på sidan ett och två i denna tabell, så att vem som helst kan läsa och förstå statistiken och inse att 111 000 är en grov överdrift, en riktigt lögnaktig skrämselpropaganda.

I de 111 000 är det inkluderat 62 823 personer, som har fått tillstånd att uppehålla sig i landet, men inte för permanent bosättning!

Hur många personer har fått ”PUT” under år 2012?

De människor som har fått ett ”PUT” – Permanent Uppehållstillstånd är 25 252 stycken personer i följande kategorier:
Konventionsflyktingar, skyddsbehövande, personer med synnerligen ömmande omständigheter, kvotflyktingar, anhöriga till en släkting som fått uppehållstillstånd i någon av dessa uppräknade grupper. Det ingår även några hundratal personer som fått avslag på sin ansökan, men där det funnits verkställighetshinder, så att de inte har kunnat utvisats. Man kan därtill lägga 50 personer som har fått tidsbegränsad asyl.

Uppehållstillstånd, 2012
Permanenta uppehållstillstånd, 2012. OBS! Migrationsverket har ändrat sin adress till pdf:n med statistiken: bit.ly/10Mn9Ux

För er som kanske nu hoppar till och undrar: —”jamen de 22 965 personerna i kategorin Anhöriga och adoptivbarn då?” hänvisar jag till denna artikel som förklarar mer kring de s.k.”kärleksanknytningarna”. Till och med Björn Söder har kallat dessa människor för ”lättintegrerade”, för de är bl.a. thailändska kvinnor, ryska kvinnor, ukrainare, kineser o.s.v. som har gift sig med eller vill bo tillsammans med en svensk medborgare. Och vi ska väl följa FN:s mänskliga rättigheter och inte försöka hindra personer från att bo tillsammans med sin make/maka och med sina barn?

———
Källor:
SCB, preliminär folkräkning 2012

Migrationsverket, ( Beviljade uppehållstillstånd 2012, nedladdningsbar pdf )

Fotnoter:
För att veta nettoinvandringen år 2012, behöver man även veta hur många som utvandrade under samma tidsperiod. Det var 47 783 personer, i en preliminär räkning av SCB. Då kan man få fram nettoinvandringen under året, som var 46 934 personer. (invandring minus utvandring)

En ganska stor andel av de invandrade varje år är svenskfödda som har 2 svenskfödda föräldrar och ett svenskt medborgarskap sedan födseln. Det var år 2012 ungefär 20-23 000 svenska medborgare som flyttade hem till Sverige från utlandet.

Artiklar

”Antivitismen” – Del 4 – rasism mot icke-svarta i Afrika

Motargument fortsätter att granska ideologin om den så kallade ”Antivitismen”. För en enklare förklaring av ideologin hänvisas till tidigare artiklar i serien.

Ett av argumenten som ”antivitist”-ideologerna driver är att afrikanska eller asiatiska länders regeringar aldrig skulle anklagas för rasism om de på olika sätt skulle försöka göra sina befolkningar mer etniskt homogena.

Motargument har  i artikeln ”Antivitismen Del 3 – Invandring och rasism i Japan”,  granskat Japans invandringspolitik och invandringslagstiftning. Detta eftersom just Japan anväds av ”antivitist”-ideologerna i ett försök att påvisa att landet har ett kompakt motstånd mot invandring och som dessutom inte kritiseras för denna påstådda invandringspolitik.

Motargument visade att påståendena var grundlösa. Men hur förhåller det sig med invandringspolitiken i afrikanska länder? ”Antivitismen Del 2” visade hur Angola och Mocambique villigt mottagit ett relativt stort antal invandrare från Portugal under de senaste åren.

Rasistiska och xenofoba motsättningar mellan olika folk i Afrika, är precis som samma företeelser i Europa väldokumenterat, men det ligger utanför ämnet för denna artikel. Finns exempel som påvisar anklagelser om rasism gentemot ”vita” människor och andra etniska grupper i Afrika som har ett utomafrikanskt ursprung? Och om svaret är ”ja”, har en sådan rasism fördömts internationellt eller nationellt? Något som ”antivitist”-ideologerna hävdar inte är fallet.

För att få en bättre bild av läget väljer vi att studera Zimbabwe, Sydafrika och Uganda.

Zimbabwe

Mugabe
Al Jazeera English / Foter.com / CC BY-

Zimbabwes inrikespolitik har under de senaste tjugo åren präglats av att ett stort antal vita jordbrukare fått sin mark tvångskonfiskerad. I samband med den processen har även ett antal vita lantbrukare dödats av polis och andra grupper kopplade till den zimbabwiska regeringen. Det skall också nämnas att många zimbabwier som är oppositionella gentemot Zimbabwes regering misshandlats och dödats, alternativt flytt landet.

Exakt vad konfiskeringen av land från vita beror på och om det kan anses vara ”rättfärdigt” är en komplicerad fråga och ligger utanför ramen för denna artikel. Det är samtidigt värt att notera att Zimbabwe tidigare gick under namnet Rhodesia och styrdes av en vit minoritetsregim som utövade strukturell rasism mot svarta.

Det väsentliga i sammanhanget är att Zimbabwes president Robert Mugabe anklagats för rasism av bl.a. Dr John Sentamu, ärkebiskopen  av York i Storbritannien. Ärkebiskopen är själv en svart man och invandrad från Uganda.

Sentamu uttalade till brittiska medier år 2007:

”Mugabe är den värsta sortens rasistiska diktator”

Sentamu menade vidare att Mugabe angriper vita på grund av deras rikedomar, och genomfört en ”Orwellisk vision”, där de tidigare förtryckta tagit på sig rollen som förtryckare och glänser i sina diktatoriska förmågor.

Sentamu fortsatte sin kritik genom att hävda att Storbritannien måste komma ifrån sitt ”koloniala  samvetsskuld när det kommer till Zimbabwe”, samt att ”tiden för enbart afrikanska lösningar är över”

Sentamus uttalanden citeras och uppskattades även på Stormfronts hemsida, som är en relativt välkänd högerextremistisk hemsida under parollen ”White Pride – World Wide”. En hemsida som ”Antivitist”-ideologerna svårligen lär kunna klassa som ”antivit”.

Säkert är att Zimbabwe är ett land som kritiserats internationellt för rasism av människor med olika etniciteter och extremt olika politiska åsikter. Från brittisk-ugandiska ärkebiskopar till nazistiska högerextremister.

Sydafrika

Viva Julius Malema, Viva!
Vark1 / Foter.com / CC BY-SA

 

Det sydafrikanska regeringspartiet ANC:s ungdomsorganisation leddes tidigare av Julius Malema, men avsattes senare av ANC. Malema hade bland annat uttryckt sitt stöd för Robert Mugabe och offentligt sjungit den i Sydafrika förbjudna sången ”Skjut Boern” (Boer betyder = bonde på Afrikaans och är ett namn för ätlingar till huvudsakligen franska hugenotter som invandrade till Sydafrika under tidigare sekler).

Anklagelser om rasism gentemot Malema  har även framförts av Russel Loubser, professor i ekonomi vid University of Witwatersrand i Sydafrika.

Malema dömdes sedermera av en sydafrikansk domstol för hets mot folkgrupp på grund av sitt sjungande men fortsatte att sjunga sången ”Skjut Boern” även efter domen fallit.

Anklagelser Om rasism framförts med emfas gentemot svarta politiker i Sydafrika. Anklagelser som utreds och som inte resulterat i statligt sanktionerade repressalier mot de som anklagar. Anklagelser och som prövas av ANC, tillika Sydafrikas största och mäktigaste politiska parti som styr landet. Anklagelser som även resulterat i straffansvar utdömt av sydafrikanska domstolar.

Uganda

Idi Amin
a-birdie / Foter.com / CC BY-NC

I Uganda har man under lång tid haft etniska motsättningar mellan främst svarta ugandier och etniska indier. Även här är orsakerna komplicerade och mångfacetterade och anklagelser om rasism och diskriminering mellan grupperna är ömsesidiga. De ligger utanför ramen för artikeln.

Den viktiga frågan i sammanhanget är om den politik som olika ugandiska regeringar fört gentemot den indiska befolkningen, likväl som attityder hos svarta uganider gentemot indier, lett till större nationell och internationell kritik för att vara rasistisk.

En artikel och ett TV-reportage om återvändandet av uganider av indiskt ursprung till Uganda, sänt i den världsomspännande TV-kanalen ”Al-Jazeera” visar hur Ugandas indiska befolkning fördrevs under 70-talet på order av landets dåvarande militärdiktator Idi Amin. Samma ugandier med indiskt ursprung och deras ättlingar som på uppmuntran av Ugandas nuvarande president återvänder till landet.

Reportaget anger även att en ”djuprotad rasism gentemot asiakter fortfarande existerar i landet”.

Det får därmed även förstås att rasismen existerat under den period då ugandierna med indiskt ursprung fördrevs från Uganda.

Det skulle kunna göras fler exempel som visar att ”Antivitismen”-ideologerna har fel, men de som presenterats ovan lär tydligt visa att även svarta människor och regeringar i länder med svart majoritetsbefolkning i Afrika anklagas för rasism gentemot icke-svarta.

”Antivitist”-ideologerna uttalar ständigt sitt slagord ”Antirasist är bara ett kodord för Antivit”.

Vi på Motargument vill istället hävda att ”antivit” bara är ett kodord för omfattande lögner.