Etikettarkiv: EU

Sverigedemokraternas flyktingförslag bryter mot internationella lagar

Artikel av Malte Roos

Den 22 april, när flyktingkatastroferna i Medelhavet var som tydligast i folks medvetande, lanserade Sverigedemokraterna, genom en debattartikel i Svenska Dagbladet, ett förslag på hur EU skulle kunna motverka massdöden. Det här förslaget försvarade man senare i en debatt i Aktuellt. Förslaget går ut på att EU:s gränsbevakning ska vända båtarna på Medelhavet och skicka tillbaka dem dit de kommit ifrån, alternativt till ett annat land som man tecknat avtal med.

Denna praktik kallas push backs. SD säger sig hämta inspiration från Australien där detta system har varit i bruk i snart två år, och där även de migranter som lyckats ta sig fram till Australien förvägras uppehållsrätt och skickas istället till Papua Nya Guinea för att där få sin asylrätt prövad. De som bedöms ha flyktingskäl flyttar man istället till Kambodja. Sverigedemokraterna hävdar att Australien på så sätt fullföljer sina internationella åtaganden och att EU skulle kunna implementera samma system. Detta är inte sant.

Tvärtemot vad SD hävdar så har FN:s flyktingorgan UNaustralia-62823_640HCR vid ett flertal tillfällen öppet kritiserat Australiens policy för att bryta mot sina internationella åtaganden, och vid ett tillfälle gick de så långt som att fördöma Australiens agerande. Även flertalet människorättsorganisationer fördömer Australien och hävdar att landet bryter mot de mänskliga rättigheterna genom sitt agerande.

Så vilka är Australiens, och EU:s, internationella åtaganden gällande flyktingar i de här fallen? Om vi bortser från EU-lagar, som inte gäller Australien och som SD i övrigt vill ändra för att kunna genomföra sin politik, så är det framförallt tre rättigheter som är relevanta för fallet: rätten att söka asyl, förbudet mot kollektiv utvisning, och principen om non-refoulement.

Rätten att söka asyl

Rätten att söka asyl finns inskriven i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och även indirekt i Flyktingkonventionen och i ett flertal andra internationella lagar. Det är en av världens äldsta principer med anor i antiken. Den innebär kortfattat att alla människor som befinner sig inom ett lands jurisdiktion har rätt att söka asyl i det landet och få sin asylrätt individuellt prövad i en rättssäker process. Om en människa sedan har asylrätt så är landet skyldigt att ge personen asyl.

Kollektiv utvisning

En grupp människor utvisas utan att staten tar hänsyn till deras individuella behov och rättigheter. De utvisas som medlemmar av en grupp, inte på individuell basis. Förbudet mot kollektiv utvisning finns bland annat med i Protokoll 4 artikel 4 av Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, och inbegriper förutom utvisning även förhindrande av människor att komma in i landet.

Principen om non-refoulement

Själva hörnstenen i internationell flyktingrätt. Den är formulerad i artikel 33:1 av Flyktingkonventionen och säger att: ”Fördragsslutande stat må icke, på vilket sätt det vara må, utvisa eller avvisa flykting till gränsen mot område varest hans liv eller frihet skulle hotas på grund av hans ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning”. Den utvecklas vidare i Konventionen mot Tortyr, där artikel 3:1 slår fast att: ”Ingen konventionsstat skall utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat, i vilken det finns grundad anledning att tro att han skulle vara i fara för att utsättas för tortyr”. Utöver detta finns principen implicit inskriven i bland annat artikel 3 av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och betraktas även som jus cogens, det vill säga den högsta form av internationellt bindande lag som binder alla världens stater oavsett om de ratificerat avtalet eller inte.

Principen om non-refoulement innebär att ingen människa får avvisas innan de har fått sin asylstatus prövad. Vidare får ingen människa skickas tillbaka till en plats där hen riskerar att dödas, olagligen frihetsberövas, eller torteras eller utsättas för annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling, eller riskerar att ytterligare skickas vidare till ett annat land där hen riskerar detta. Vidare slår UNHCR fast att:

”The prohibition of refoulement to a danger of persecution under international refugee law is applicable to any form of forcible removal, including deportation, expulsion, extradition, informal transfer or “renditions”, and non-admission at the border… This is evident from the wording of Article 33(1) of the 1951 Convention, which refers to expulsion or return (refoulement) “in any manner whatsoever”. It applies not only in respect of return to the country of origin or, in the case of a stateless person, the country of former habitual residence, but also to any other place where a person has reason to fear threats to his or her life or freedom related to one or more of the grounds set out in the 1951 Convention, or from where he or she risks being sent to such a risk.” (UNHCR: Advisory opinion on the Extraterritorial Application of Non-Refoulement Obligations under the 1951 Convention relating to the Status of Refugees and its 1967 Protocol, sida 3, vår betoning)

För att exemplifiera kan vi hänvisa till fallet Case of Hirsi Jamaa and other v. Italy, som 2012 togs upp i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, en domstol kopplad till Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och helt orelaterad till EU. Fallet rörde tvåhundra flyktingar, mestadels från Somalia och Eritrea, som försökte ta sig in i EU med båtar från Libyen i maj 2009. Båtarna stoppades av italiensk kustbevakning ute på havet, flyktingarna plockades upp och skeppades tillbaka till Libyen i enlighet med ett bilateralt avtal mellan Italien och Libyen. Italiens inrikesminister hävdade senare på en presskonferens, precis som SD och Australien gör idag, att detta räddade många flyktingars liv. Domstolen slog fast att Italien hade brutit mot förbudet mot kollektiv utvisning och mot principen om non-refoulement. Eftersom domstolen endast dömer utifrån Europakonventionen med dess protokoll, och dessa inte nämner rätten till asyl, så togs inte denna rätt upp i domstolen.

sd-logo_20155949Sverigedemokraternas förslag är alltså att EU ska införa ett system som är snarlikt ett som redan har slagits fast av Europadomstolen som olagligt och i strid mot de mänskliga rättigheterna, och som tar inspiration av ett system som UNHCR och ett flertal människorättsorganisationer också har slagit fast är olagligt. En väldigt intressant ståndpunkt för ett parti som säger sig värna lag och ordning.

"Tiggarproblemet" löser vi i Rumänien

Fler och fler vill ha tiggeriförbud. Debatten om de romska tiggarna i Sverige handlar för det mesta om vad vi i Sverige bör göra. Bör vi ge kommunalt bistånd till dem? Bör de få tigga? Bör de inte få tigga? Bör vi ha förbud? Utnyttjas de av rötägg i Sverige? Etc, etc.

OldBeggar1Frågan är om inte vi borde skifta fokus helt på den svenska tiggeridebatten.

Den handlar inte om Sverige utan om Rumänien och en del andra länder i Europa. Om vi tar Rumänien som exempel så har vi ett helt land i EU som behandlar ett helt folk som skit. Det är ingen hemlighet men av någon outgrundlig anledning ställde aldrig EU kravet att romernas rättigheter skulle förbättras då EU släppte in Rumänien i värmen och gemenskapen.

EU har drivit ett projekt kallat ”ett decennium av romsk integrering”, men man kan fråga sig vad det egentligen har lett till, så här i efterhand det sista året av det där decenniet.

Aftonbladet har skrivit bra om romerna i Rumänien.

Intresserade kan hitta mycket mer material om romernas situation. CNN gjorde ett bra reportage om livet på Rumäniens soptippar för några år sen. Vice News reportage är också bra. Och som en påminnelse om att inte bara romerna är illa ute: ett reportage om gatubarnen i Rumänien.

Detta är orsaken till att de kommer hit. En del på egen hand. Andra i organiserad form. En del får hjälp av vänner här eller vänner i Rumänien, andra tar hjälp av rötägg för att komma hit. Det är på grund av misären i det egna hemlandet. Det är för att ge sina barn en annan framtid än soptippen där hemma.

Frågan om vad Sveriges kommuner bör och kan göra är enkel. Sätt press på Rumänien. De måste ta romers situation på allvar.

Regeringen och riksdagen borde sluta prata om tiggeriförbud och istället prata om politiska sanktioner mot Rumänien. Regering och riksdag borde ta initiativ på högsta nivå i EU för att erbjuda Rumänien och andra länder hjälp så att de kan förbättra situationen för romer. En Marshallplan är en bra idé, något som Aftonbladet föreslår. Det bör givetvis kombineras med hot om att kasta ut de länder från EU som inte skärper sig. Rumänien är ett sådant land.

Kommuner kan göra samma sak. Istället för att ge hjälp till romer via socialtjänsterna så bör man ge bistånd i form av kommunalt utrikes bistånd till Rumäniens romer, både till de som befinner sig här och till de som bor i Rumänien. På så sätt kan man kringgå sociallagstiftningen och faktiskt ge konkret hjälp till tiggarna från kommunalt håll. Kommunerna bör dessutom skicka ner personer som på plats åker ner och dokumenterar romers situation. Kommunerna bör dessutom skicka SKARPA protestnoter till Rumänien med anledning av situationen i Rumänien.

Nu är det dags att göra det som borde gjorts innan 2007 då Rumänien släpptes in i EU.

Att förbjuda tiggeri betyder bara att man förbjuder svenska uteliggare och romer som är i nöd att försöka lösa problemet med sin fattigdom genom att be om hjälp från andra. Det löser varken hemlösas problem här eller romers problem här eller i resten av Europa. Det är som att sopa skiten under mattan och låtsas att man inte ser bulan på mattan eller känner den stinkande doften av ruttna bananskal därunder.

Minst negativ attityd i hela EU

Europaportalen rapporterar om den senaste stora attitydundersökningen Europabarometern som EU brukar göra ungefär två gånger om året, om hur invånare i EU-länderna i allmänhet ser på migration till sitt eget land.

Immigration
Klicka på bilden för att förstora den

De svenskar som tillfrågats om migration i denna enkät är i genomsnitt mycket mindre negativa än alla andra tillfrågade i alla andra EU-länder. Ungefär 28.000 personer har tillfrågats totalt.

http://www.europaportalen.se/2015/01/svenskar-mest-positiva-till-invandring

Mobil-version av det interaktiva diagrammet

Det finns även fler attitydundersökningar som gjorts med andra metoder och med andra intervjuade. Här finns en rapport om en liknande enkät som YouGov har gjort, där det visar sig att bara 31% av de tillfrågade svenskarna anser att migration från andra EU-länder har negativ effekt.

Marocko öppnar eld mot Europa – med migranter som ammunition

Den 11 augusti öppnade Marocko sina gränser mot Europa under 48 timmar. Över 1.000 migranter lyckades ta sig över till den spanska kusten utan att stoppas av gränspolisen. Transitlandet Marocko signalerar därigenom tydligt sin maktposition till Europa – dansa efter vår pipa, annars släpper vi på migrationsspärrarna. Migranterna blir till spelbrickor i det smutsiga gränspolitiska spelet, samtidigt som Europa hamnar i knät på den marockanska regimen.

María José Venceslá som arbetar för den humanitära organisationen TAM i Tanger berättar:

Det var helt ofattbart. Jag var på väg till jobbet på morgonen och ser massor med migranter som kånkar på plastbåtar och paddlar på väg mot stranden. Helt öppet! I vanliga fall försöker de ju ta sig över sundet under natten, och då inte från stranden mitt i stan. Men ingen försökte stoppa dem.

Startskottet för de 48 timmarna gick tidigt på morgonen den 11 augusti. Civilklädd marockansk polis besökte då caféer, restauranger och bostadsområden där många migranter håller till. Man spred ut ryktet att man under 48 timmar skulle upphöra med all gränsbevakning, vägen till europeiskt territorium låg öppen. Ryktet tog sMarokko_von_Spanien-5nabbt fart och tusentals migranter tog sig upp till den marockanska kuststaden Tanger för att paddla sig över de 14 kilometer som skiljer Marocko från den spanska kuststaden Tarifa. Över 1000 migranter lyckades ta sig över innan gränskontrollen återupptogs.

Spekulationerna kring orsaker till upphörandet av gränskontrollerna har inte låtit vänta på sig. María José Venceslá på TAM förklarar för Artikel 14 hur Marocko har en unik maktposition genom sitt geografiska läge i nordöstra Afrika, det utgör den sista anhalten för främst västafrikanska migranter som har Europa som mål. EU pumpar in pengar i Marocko för att stärka gränskontrollen från marockanskt territorium. Man har också slutit flertalet avtal som stärker samarbetet mot den ”irreguljära migrationen”.

EU vill såklart att migranterna ska stoppas innan de når europeiskt territorium för att de inte ska bli EU:s ansvar att testa deras skyddsskäl. Det ger ju Marocko ett drömläge för förhandlingar. Får man inte sin vilja igenom så släpper man igenom migranter.

Denna metod är något både EU och Spanien verkar högst medvetna om. En spansk gränspolis förklarade Marockos agerande för den spanska tidningen El País:

Vad gör man när ett badkar håller på att bli fullt? Man öppnar proppen lite för att det inte ska svämma över och dränka allt, eller hur?

Att Marocko valde att öppna upp sina gränser denna gång har av spanska migrationsexperter förklarats med att det spanska regeringspartiet har slutit överenskommelser med Marockos största opinionsparti. Spanien har också nyligen givit sitt tillåtande till det spanska oljebolaget Repsol att bedriva oljeprospektering i vattnen vid de östligaste Kanarieöarna. Marocko har uttryckt stort missnöje kring detta då delar av arbetet kommer genomföras på marockanskt vatten.

Oavsett om Marocko öppnat sina gränser för att uttrycka missnöje över spanskt samarbete med opinionspartier, eller om det har att göra med oljeprospektering på marockanskt vatten, eller om det är ett generellt missnöje över det stigande antalet strandsatta migranter i Marocko är maktdemonstrationen mycket tydlig. Det väcker också viktiga frågor kring vilka konsekvenser upprätthållandet av Fortet Europa får. Utöver det enorma mänskliga lidande som EU:s gränspolitik orsakar, skapar också gränskontrollerna en situation där EU hamnar i knät på mer eller mindre autoritära regimer, som inte är sena på att utnyttja sin strategiska position till att tillgodose sina egna intressen.

/Klara Ljungberg

Mänskliga rättigheter 48

Motargument publicerar en artikelserie om mänskliga rättigheter och om andra rättigheter och friheter som ingår i internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Vi inledde med FN-konventionens 30 artiklar. Här avslutar vi med den 18:de och sista artikeln i första avdelningen av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Hart

Artikel 18

Begränsning av användningen av inskränkningar i rättigheter

De inskränkningar som medgetts enligt denna konvention beträffande de där upptagna fri- och rättigheterna får inte tillämpas annat än i de syften för vilka de medgetts.

Källor:

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, pdf-häfte på svenska

EU:s byrå för grundläggande rättigheter på wikipedia

Svenska regeringens websida om mänskliga rättigheter, där man hittar information om alla konventioner Sverige anslutit sig till.

Snabblänkar till Artikel 47 <<< >>> Artikel 1

Mänskliga rättigheter 47

Motargument publicerar en artikelserie om mänskliga rättigheter och om andra rättigheter och friheter som ingår i internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Vi inledde med FN-konventionens 30 artiklar. Här fortsätter vi med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Avdelning 1 består av 18 artiklar som rör mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Artikel 17

Förbud mot missbruk av rättigheter

EU 2

Ingenting i denna konvention får tolkas så att det medför en rätt för någon stat, grupp eller person att bedriva verksamhet eller utföra handling som syftar till att utplåna någon av de fri- och rättigheter som angetts i konventionen eller till att inskränka dem i större utsträckning än vad som medgetts där.

Källor:

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, pdf-häfte på svenska

EU:s byrå för grundläggande rättigheter på wikipedia

Svenska regeringens websida om mänskliga rättigheter, där man hittar information om alla konventioner Sverige anslutit sig till.

Snabblänkar till Artikel 46 <<< >>> Artikel 48

"Mänskliga rättigheter hit och dit"

I klippet längst ned hör vi Kristina Winberg, EU-parlamentariker för SD, säga:

Partier, i sin iver att tydligt framstå som motståndare mot invandringskritiska partier förbiser genom sin bångstyriga inställning den verklighet vi står inför. Rapporten som nu presenteras visar en tydligt [sic] att galna islamister är det största hotet mot västvärlden idag.

WinisWinberg har delvis lyssnat på någon som lystrar till namnet ”FN:s sändebud”. Han hade förklarat att det vore bra att förhindra att EU-medborgare reser till diverse muslimska länder. Sändebudet menade att man kunde utnyttja resolution UNSCR 2178, som handlar om hur FN:s medlemsstater bör ta ansvar för att människor inte radikaliseras, och för att de som ändå gör det döms. Det är också viktigt att hindra den som blivit radikaliserad att resa från sitt hemland till en krigszon.

Syftet med resolutionen är att västländer ska ta ansvar för att skydda fattiga länder genom att hindra militanta fundamentaliser från att skapas och från att resa. Om de ändå kommer iväg, ska de straffas ordentligt.

Det är oklart om Winberg inte förstår det, eller om hon väljer att göra en egen tolkning. Jag väger nog över åt det förra, för hon har inte tidigare visat prov på att hålla ihop sammanhang i sitt huvud, men oavsett vilket vänder hon totalt på steken. Det handlar inte om att förhindra jihadister från att mörda, våldta och skövla utan från att resa tillbaka till Europa. Hon har nämligen kommit till slutsatsen att problemet med jihadisterna är inte de brott de begår, utan att de åker som skottspolar mellan krigszoner och EU. Som exempel på länder de reser till och från räknade hon inte bara upp krigsländer som Afghanistan, Syrien och Irak, utan även länder där det råder fred, som Libanon, Egypten, Tunisien och Pakistan.

I denna kamp mot återvändande muslimer ska vi inte tramsa med ”mänskliga rättigheter hit och dit”, deklarerar hon. ”Jag vill påstå att det inte finns ett enda legitimt skäl att resa till Syrien”, säger hon sedan.

Stanna upp där ett ögonblick. Tänk dig att det var krig i Sverige, du bor utomlands, men din mormor eller systerdotter är kvar. Eller att du har tillgångar du behöver titta till. Det är inte krig i hela Syrien. Det finns lugnare ställen. Du kan också vara kurd, och resa till syriska Kurdistan för att kämpa mot ISIS.

”Inte ett enda legitimt skäl”, säger hon.

Därför ska vi helt enkelt förbjuda varje människa som rest dit att återvända. För du kan ju inte åka till Syrien utan att vara jihadist.

Vad syftet var med uppräknandet av alla de andra muslimska länderna, inklusive delvis kristna länder såsom Libanon, Palestina och Egypten, är oklart, men kanske är det så att vi helt enkelt borde bestämma att om du är född och uppvuxen i Sverige, men reser till exempelvis Egypten, bör vi ta ifrån dig ditt medborgarskap, som en omvänd kräftbur – det vill säga: den som rest ut kommer inte tillbaka in.

För vem behöver egentligen resa överhuvudtaget? Är det inte allra bäst om vi alla stannar där våra förfäder levde och dog?

Där har vi nationalismens kärna.

Mänskliga rättigheter 46

Motargument publicerar en artikelserie om mänskliga rättigheter och om andra rättigheter och friheter som ingår i internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Vi inledde med FN-konventionens 30 artiklar. Här fortsätter vi med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Avdelning 1 består av 18 artiklar som rör mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Lagbok bild

Artikel 16

Inskränkningar i utlänningars politiska verksamhet

Ingenting i artiklarna 10, 11 och 14 får anses hindra de höga fördragsslutande parterna från att införa inskränkningar i utlänningars politiska verksamhet.

Källor:

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, pdf-häfte på svenska

EU:s byrå för grundläggande rättigheter på wikipedia

Svenska regeringens websida om mänskliga rättigheter, där man hittar information om alla konventioner Sverige anslutit sig till.

Snabblänkar till Artikel 45 <<< >>> Artikel 47

Mänskliga rättigheter 45

Motargument publicerar en artikelserie om mänskliga rättigheter och om andra rättigheter och friheter som ingår i internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Vi inledde med FN-konventionens 30 artiklar. Här fortsätter vi med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Avdelning 1 består av 18 artiklar som rör mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Artikel 15

Avvikelse från konventionsförpliktelse vid nödläge

Benito Mussolini in 1937

1. Under krig eller i annat allmänt nödläge som hotar nationens existens får en hög fördragsslutande part vidta åtgärder som innebär avvikelser från dess skyldigheter enligt denna konvention i den utsträckning som det är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till situationens krav, under förutsättning att dessa åtgärder inte strider mot landets övriga förpliktelser enligt den internationella rätten.
2. Inga inskränkningar får med stöd av denna bestämmelse göras i artikel 2, utom i fråga om dödsfall till följd av lagliga krigshandlingar, eller i artiklarna 3, 4 (punkten 1) och 7.
3. En hög fördragsslutande part som begagnar sig av rätten att göra avvikelse från denna konvention skall hålla Europarådets generalsekreterare fullt underrättad om de åtgärder som vidtagits i sådant hänseende och om skälen för dessa. Den höga fördragsslutande parten skall också underrätta Europarådets generalsekreterare om när dessa åtgärder har upphört att gälla och konventionens bestämmelser åter blivit fullt tillämpliga.

Källor:

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, pdf-häfte på svenska

EU:s byrå för grundläggande rättigheter på wikipedia

Svenska regeringens websida om mänskliga rättigheter, där man hittar information om alla konventioner Sverige anslutit sig till.

Snabblänkar till Artikel 44 <<< >>> Artikel 46

Mänskliga rättigheter 44

Motargument publicerar en artikelserie om mänskliga rättigheter och om andra rättigheter och friheter som ingår i internationella konventioner som Sverige anslutit sig till. Vi inledde med FN-konventionens 30 artiklar. Här fortsätter vi med Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Avdelning 1 består av 18 artiklar som rör mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
150058152_f9e59555b2_z

Artikel 14

Förbud mot diskriminering

Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan någon åtskillnad såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt.

Källor:

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, pdf-häfte på svenska

EU:s byrå för grundläggande rättigheter på wikipedia

Svenska regeringens websida om mänskliga rättigheter, där man hittar information om alla konventioner Sverige anslutit sig till.

Snabblänkar till Artikel 43 <<< >>> Artikel 45