"Kulturella" skillnader?

Efter SD:s dag på Almedalen gjorde jag en granskning av den intervju som genomfördes med Jimmie Åkesson. Avpixlat har också rapporterat från Almedalen, bland annat genom en insändare som valde att göra en tolkning av begreppet kultur.

svkulturInsändarskribenten menade att vi bör definiera vad vi menar med kultur. Jag håller verkligen med. Insändaren menar att det är ”enkla och ytliga” personer som ser kultur som synliga handlingar eller yttringar, såsom musik, kläder, matvanor, klädsel, kulturhandlingar etc. Jag vet inte om den som sände in texten läst hur SD ser på kultur:

”I en kultur ingår många olika saker, det handlar om sådant vi producerar, som musik, konst, litteratur och danser. Det är också sådant vi utövar, som traditioner, ceremonier, högtider och riter. Det är sådant vi är, som tystlåtna, reserverade, försiktiga och gästvänliga. Även yttre fenomen som klädsel, mat, dryck och inredning är kulturella markörer.”länk till SD:s hemsida

Nå. SD skriver dock en mening till i stycket:

Värderingar är en av de största och viktigaste kulturyttringarna.

Insändaren till Avpixlat menar också att det är de dolda kulturyttringarna som är av egentligt värde, som demokrati, normer, samhällsinstitutioner, fungerande rättsordning etc. Texten fortsätter med att kritisera mottagandet av människor från länder som inte delar denna kultur med oss. Här vill jag stoppa lite. Kultur. Jag vet inte hur författaren till insändaren tolkar kultur men det handlar knappast om ett fritt val att befinna sig i den situation som vissa länder befinner sig i. Jämför Sverige med ett land som ofta debatteras, Somalia.

Somalia blev fritt från England och Italien 1960, med demokratiska val. Innan det var landet en koloni, vilket det blev på 1880-talet. 1969 genomfördes en militärkupp och en diktator som styrde till 1991. Sedan dess har ingen stabil regering funnits. Kultur?

somaliakultur”Kultur betyder odling, och vissa saker odlas av folket till att passa in i den befintliga kulturen. På så sätt utvecklas kulturer.”Sverigedemokraterna

Gamla kolonier, utnyttjade av väst under århundraden, kan knappast stå till svars för hur historieskrivningen sett ut. Deras invånare kan knappast tillskrivas efterverkningarna av dessa våldshandlingar som ”en annan form av kultur”. Jag kan förstå en kritik mot mångkultur om det är ett postkolonialt utarmat samhälle som en befarar, vilket jag tvivlar på att någon egentligen tror. Om insändaren tyckte att synliga yttringar var tramsiga så kan en ju undra vad denne skulle tycka om denna text:

”Typiskt svenskt kan väl vara köande, att sätta sig på ett helt tomt säte på bussen, att ha med sig matlåda till jobbet, att betala tillbaka 5 kr till en vän eller släkting, att inte vilja sticka ut, att lägga julklapparna under granen, att titta på Kalle Anka på julafton, att dricka snaps och äta sill på midsommarafton, att inte tuta i trafiken, Astrid Lindgren, Selma Lagerlöf, Elsa Beskow, Esaias Tegnér, Vasaloppet, 14 juli på Solliden, folkdans, folkmusik, bonader på väggarna, Carl Larsson, trasmattor, ljus inredning, att hålla upp dörren för den som kommer efter och att inte tränga sig på.”

Har ni gissat vilka som står för ovanstående? Just det… Sverigedemokraterna.

Kultur är svårdefinierat, det kan vi vara överens om. Men att säga att en raserad samhällsstruktur, postkolonialt förfall eller fortsatta skuldsatta länder (ex. IMF) tillför dessa problem i vår kultur — eftersom det är en del av deras kultur är fel. Många länder som människor utvandrar från är tidigare kolonier som trampats på för att bygga upp vår ”höga kultur”.

För att läsa mer om en del av de strukturer som ligger bakom modern migration så finns den första serie jag skrev här på Motargument: Invandringens historia, artikelserie.

SD: Ökade krav löser segregation

Ibland verkar det som om SD vet något som vi andra inte vet, något särskilt som ligger till grund för deras politik. Med stor förväntan att få reda på vad detta fantastiska var satte jag mig för att se vad partiledaren hade att säga till svenska folket. Talet Åkesson höll i Almedalen har diskuterats lite överallt på nätet – jag tar vid där talet slutade.

Efter Jimmie Åkessons partiledartal genomfördes en intervju med Åkesson. 16 minuter och 20 sekunder in i intervjun, får han frågan hur han vill hantera segregationen i dagens Sverige. Åkesson svarar inte på frågan utan gör ett litet utlägg om hur samhället ser ut. 20 sekunder senare ställs frågan om. Inte helt oväntat kommer svaret att vi måste ”sluta fylla på”, i detta fall sade han ”utanförskapet”, vilket i sammanhanget implicit innebär med invandrare. Att SD är emot invandring är ju ingen nyhet så vi fortsätter vår resa.

Erik Blix omformulerar frågan: ”Rent konkret, hur vill du hjälpa dem att bättre anpassa sig till det svenska samhället?”. Åkesson svarar direkt hur mycket bättre det var för 50 år sedan och Blix får upprepa frågan än en gång. Denna gång svarar Åkesson, föga förvånande, att vi måste sluta föra en ansvarslös invandringspolitik. Efter att frågan ytterligare en gång upprepats så menar Åkesson att vi behöver föra en aktiv assimileringspolitik, som gör att människor blir en del av det svenska samhället. De ska få lära sig det svenska språket och bli en del av det svenska samhället. Något Åkesson menar inte kommer ske på en generation, utan detta kommer att ta tid.

Hur vill Åkesson lösa segregationen?

Blix upprepar att det är de konkreta förslagen, åtgärderna, som efterfrågas, och att Åkesson ofta talar om hur dålig det blir om invandringen finns och allt dåligt den har fört med sig. Det talas sällan om vilka konkreta åtgärder som skall sättas in.

Åkesson svarar att vi måste satsa på:

  •  Svenska språket
  •  SO-ämnen i skolan
  •  Generellt bekämpa arbetslösheten (med fokus på ungdomar)
  •  Utbildning/fortbildning

Blix menar att det inte är några konstigheter, och att de andra partierna borde kunna vara med på detta. Åkesson menar att det är omöjligt då det främst är punktinsatser – t.ex. nystartszoner – som de andra håller på med. Blix vidhåller att det Åkesson tar upp är något som genomsyrar de andra partierna, varpå Åkesson inte tror att de andra partierna vill hålla nere arbetslösheten. Inte på det sätt Åkesson vill i alla fall, han vill föra en aktiv politik.

Sen börjar det intressanta. Från 20:08 börjar Åkesson prata om att det är ett problem när det svenska samhället anpassar sig till deras, alltså ”de” i utanförskap, som inte är integrerade, krav och önskemål. De måste förstå att de kommit till ett nytt land där de inte kan förvänta sig att leva på samma sätt som de gjorde i sitt hemland. De måste anpassa sig till Sverige.

Åkesson definierar begreppet svenskhet såhär:

”Svenskheten är ju det som skapats i Sverige, under många århundraden av svenskar som har levt i Sverige.”

Blix menar att Åkesson kan behöva förklara vad det är som skall accepteras, om det nu är detta krav som SD har? Åkesson tycker inte någon sådan förklaring är nödvändig, eftersom det är något som ”alla andra förstår och ser utan att det sägs rakt ut”.

”Vi måste sluta anpassa oss till invandrade minoriteter”

Blix fortsätter ifrågasätta Åkesson när det gäller vad de som skall in i Sverige behöver lära sig för att bli svenska. Åkesson förnekar att han har sagt att någon måste lära sig något om att bli svensk, för att bli svensk. Oavsett om Åkesson sagt det eller inte så behöver en person som kommer till ett annat land faktiskt lära sig vad som gäller, om denna anpassning som Åkesson uttryckt skall kunna råda. Åkesson fortsätter med att mena att problemet är samhällets anpassning till invandrade minoriteter och de som kommer ska förstå och respektera svenska lagar och regler. SD:s politik innehåller ingen direkt anpassande ton mot invandrade människor, så det är väl inte så konstigt uttryckt – med tanke på politiken.

I nästa andetag menar Åkesson att de som invandrat skall ha en förståelse och respekt för hur svenska sociala koder fungerar. Det som är svenskhet. Det som Åkesson inte vet hur personen skall lära sig, för Åkesson har aldrig sagt att människor behöver lära sig något – de ska kunna anpassa sig ändå. Det viktigaste är dock att inte ”fylla på” de segregerade områdena med människor som inte kan bli en del av det svenska samhället,  kommer det fungera:

”Då kommer det här förmodligen, på sikt, att lösa sig. Jag är alldeles övertygad om att det kan lösa sig men då måste vi sluta anpassa oss efter de här invandrade människornas krav.”

Än en gång vill Blix att Åkesson är mer tydlig med vad som kan göras. Åkesson menar då att ”högre krav på medborgarskap, högre krav på kunskaper i svenska språket, höjt försörjningskrav” ska hjälpa. Åkesson säger att det är en strukturell förändring som måste ske, att det tar tid.

Vad säger egentligen Åkesson…?

Jag ska ta mig friheten att göra en liten analys av detta.

Åkesson säger i korthet att det enda som fungerar är att minska/stoppa invandringen. Det är inget nytt under solen att SD ser det som den enda lösningen. När det kommer till att hjälpa de som befinner sig i utanförskap idag så svarar Åkesson att skolan (se svaren till punkterna ovan) är viktig. Märkligt då att svaret på den enda fråga SD har som sin, inte tas upp i partiledarens tal. Är det verkligen dessa svar som är de sanningsenliga? Jag kan säga att jag, som är uppvuxen i ett svenskt hem, med svensk kultur, kan med säkerhet säga att jag själv inte kan tolka, förstå och acceptera alla sociala koder som är svenska. Speciellt inte när de har gått från ett värderande av kollektivet – jantelagen – till att höja sin egen status genom karriär och självförverkligande.

Åkesson anser också att segregationen kan lösas genom att kraven på medborgarskap skärps, att kraven på att kunna språket skärps och att försörjningskravet skärps. Lösningen för utsatta är alltså att ställa högre krav. Då kommer allt bli bra. Och att minska invandringen.

Jag har tittat ganska noggrant på intervjun och lyssnat på vad Åkesson säger och kommit fram till att han inte säger någonting. Han har inga lösningar på det problem han målar upp. Inga lösningar som kan föras inom ramarna för en human politik. SD har inte något officiellt som säger att de vill skicka ut alla som inte kan anpassa sig, eller har anpassat sig, till Sverige. När han har fått tala ostört i en timme plus en halvtimmesintervju så kan en ju tänka sig att själva grundidén för partiet ska ha framgått. De har dock inga lösningar på integrationsproblematiken, förutom att peka på hur dåliga alla andra är och såklart att minska invandringen. De vet inte hur vi ska lösa utanförskapet i samhället. Det enda de går till val på är att minska invandringen. Som om invandringen är skulden till allt ont i samhället och att allt blir bra bara den försvinner. Det finns ingen substans i den ståndpunkten. Åkesson själv menar att det tar en eller ett par generationer för människor att integreras (”assimileras” är dock ordet som används). Gällde det bara på 60-talet?

Mina förslag

Ett litet förslag kan ju vara att börja i den ände som handlar om lösningar inom flera samhällsgrupper. Att satsa på skola och välfärd. Att stärka de som behöver mest hjälp. Att ta tillvara på och se den potential som finns i varje människa. Att hjälpa de som inte kan nå sin fulla kapacitet utan hjälp. Att faktiskt komma med något som inte bygger på ökad segregering, hårdare krav och strängare samhälle. Att inte bygga sin politik på allmänt missnöje utan att visa någon bättre lösning själv. Att inte basera sina åsikter på rädsla och känsla utan på sunt förnuft, rationalitet och vetenskap. SD har ingen lösning på segregationen. Det hjälper inte att klaga på allt den för med sig utan att faktiskt ha ett förslag som gör att den kan avhjälpas. Den kultur Åkesson menar skall framträda lite mystiskt är just den som dessa människor ser varje dag. Den kultur som redan är etablerad bland de marginaliserade. Utan att faktiskt släppa in människor i samhället så kommer de inte att kunna ta del av och integreras i detta samhälle. Hårdare krav och striktare regelverk är en ganska dålig pedagogik medan förståelse, tid och verktyg ger bättre resultat. Då jag befunnit mig en del på SD:s blogg Avpixlat så vet jag att det sitter några som tolkar ”förståelse” som ”förståelse för brottslighet”. Det är inte den förståelsen jag avser utan förståelsen för att det faktiskt är svårt att komma in i ett samhälle som avsevärt skiljer sig från det en är van vid.

SD: Ska ni bli tagna på allvar så kan det vara dags att sluta jämställa invandringsstopp med ”ansvarsfull invandringspolitik” och istället fokusera på att bygga upp ett demokratiskt Sverige. Ni talar om segregation som ett problem och går till val utan lösning på problemet. Segregationen är ett problem, det är ingen nyhet. Lösningen med ökade krav på att integreras hjälper knappast processen – snarare tvärtom.

Fler inlägg av Andreas finns på hans blogg:
Världen, politiken och miljön

Kulturmöten: Hur polskan blev svensk

Sverigedemokraterna påstår sig ofta att de engagerar sig för svenskt kulturarv; folkmusik och folkdans. De kontrasterar detta mot ”allt främmande” som kommer utifrån som de anser hotar detta ”unika svenska”…
Svenska versioner av kultur, liksom alla regioners varianter av kultur, är både unika, och ett resultat av mötet med många andra kulturer, på en och samma gång. Det som idag uppfattas som unikt svenskt har skapats av de som bott i Sverige genom direkta eller indirekta möten med andra kulturer. Genom invandrare i Sverige, eller svenskar som bott i utlandet.

Alla länders folkmusik och folkdans bär spår av denna dialog mellan kulturerna. För Sveriges del kan vi titta på några av de mer välkända danserna. De mest ”genuina” och ”unika” svenska folkdanserna skapades genom utbyte med andra kulturer.

Polska

Det är spännande att se hur stort inflytandet av polsk dans varit. Polskan har sitt urspung i Polen. Polskan har sitt ursprung i att man mer och mer började dansa pardans istället för gruppdans i samband med renässansen. Var detta kommer ifrån vet jag inte. En webbkälla säger Italien.

När renässansen kom till Polen blev resultatet av kulturmötet det som nu kallas polskan. På slutet av 1500-talet gifte sig kung Johan III med en polsk prinsessa och de fick tillsammans tronarvingen Sigismund. Genom att vi då fick en polsk-svensk kung kom polacker att börja bosätta sig i Sverige och svenskar i Polen. De ”importerade” dansstilar till Sverige. En del vill även peka på ett tjeckiskt inflytande på polskan genom att ordet polska liknar det tjeckiska ordet för halv.

Mazurka

Mazurkan sägs ha utvecklats i ett kulturmöte mellan Polen och Ryssland, kom till hovet runt Bernadotte-släkten från Polen via Tyskland och Frankrike efter att större delen av Polen uppslukades av Tyskland runt 1790.

Hambo

Hambo har utvecklats ur polskan.

Schottis

Jag citerar här wikipedia rakt av: 

Schottis har troligen sitt ursprung i vanligt förekommande folkdans i Europa, kanske framförallt i Skottland (därav namnet). Dansen, som har sitt ursprung i Böhmen, spred sig under 1800-talet från Paris danssalonger för att bli en modedans i bland annat Sverige under slutet av 1800-talet. Dess namn kommer från tyskan och i sin grundform räknas den till gammeldanserna.

Här ska invandrare till de svenska industrierna ha spelat en stor roll enligt källorna.

Det kan noteras att schottis på spanska kallades chotis, på portugisiska choutiça.

Vals

Valsen har sitt ursprung i det österrikiska och spanska Habsburgska hovet på 1500-talet. Olika valsliknande danser var på modet i de ledande hoven i Europa då en av huvudinfluenserna var dansen Lavolta som föddes i Italien under renässansen. Den moderna valsen födde i de tyskspråkiga länderna på 1700-talet. Denna engelska wikipediaartikel är bra: http://en.wikipedia.org/wiki/Waltz

Sammanfattningsvis

Givetvis har dessa danser vidareutvecklats i sin tur i mötet med andra danser från andra kulturer. Spansk folkdans har t.ex. påverkats oerhört mycket av judiska och arabiska kulturers danser, detsamma har den italienska dansen, via araberna på Sicilien. (se t.ex. på Flamencon med arabiska influenser och influenser från romerna.)

Det betyder inte att det svenska, och den svenska kulturen, inte också är unik och värdefull. Svensk kultur är något vi bör skydda och värna om och sprida så mycket som möjligt. Men utan invandring av folk från andra kulturer, och mötet med dessa kulturer, hade vi inte haft dagens kultur; de utländska traditionerna står inte i motsats till det svenska. Beviset för det är att det som idag anses vara svenska traditioner, har utvecklats ur många möten med det ”utländska” genom flera sekel.

Och denna evolution fortsätter inom all kultur. Det som kommer att anses som ”ursvenskt” imorgon, är skapat i mötet med det som en del kan anse vara ”främmande” idag. Utan influenserna med det ”främmande” dör den svenska kulturen.

Glöm inte historien!

Sverigedemokraternas historia och nutida ideologi har granskats och beskrivs grundligt i boken ”Ut ur skuggan – En kritisk granskning av Sverigedemokraterna”, skriven 2010 av Mikael Ekman och Daniel Poohl från tidsskriften Expo.

I bokens förord talar Ekman och Poohl om att kopplingarna till den nazistiska rörelsen varit mer omfattande än förväntat. Författarna poängterar även att Sverigedemokraterna (SD) inte kan förstås utan att partiet sätts in i sitt rätta sammanhang:

Historien om dess framväxt är lika mycket en berättelse om hela det svenska flyktingmotståndet, om hur extremnationalister, nazister, fascister och populister trätt fram som försvarare av `svenskheten´.

bild 2Därför börjar de från början med att beskriva organisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS) som senare skulle bli grundare av SD. BSS hade sitt första möte 1982. I den första styrelsen fanns personer med bakgrund i grupper som Nysvenska rörelsen och Sveriges nationella förbund – organisationer som funnits sedan innan 2:a världskriget och sedan fungerat som förvaltare av 1930- och 40-talens fascism.

För att verkligen förstå vilka BSS anhängare bestod av citerar jag här Niels Mandell, tidigare aktiv inom BSS och senare en av Sverigedemokraternas kärnaktivister:

Jag tröttnade på skrikandet och Hollywoodnazismen. Man levde ju inte upp till sina principer. Att efterapa Tredje riket är helt omöjligt, men det tar tid att upptäcka det.
SD bildades år 1988 av BSS-anhängarna efter att de 1986-1988 skapat och drivit det misslyckades projektet Sverigepartiet (tillsammans med Framstegspartiets Stockholmsavdelning).

Under partiets tidigare år drevs en kampanj, med talesmannen Anders Klarström, tidigare aktiv i det nazistiska Nordiska Rikspartiet, i spetsen. Kampanjen gick ut på att skicka ut brev till alla kommuner i Sverige där det uppmanades att inte ta emot flyktingar. I maj 1990 genomfördes ett brandattentat mot en av de byggnader som var tilltänkt att bli flyktingboende.

Presstalesmannen Ola Sundberg gjorde dessutom ett uttalande i Östgöta Correspondenten:

Det är onaturligt och osvenskt med främmande barn på svenska dagis. Jag vill inte använda ordet ras, men det ser äckligt ut när man ser två vita föräldrar med en indisk unge mellan sig.

1995 avgick Anders Klarström och partiet gjorde sina första försök till seriositet med den nyvalda ordföranden Mikael Jansson. De nazistiska symbolerna flyttades från offentligheten till hemmafester. På en bild i ovan nämnda bok ses en person med hakkorsarmbindel som gör Hitlerhälsning medan medlemmar i SD:s dåvarande partistyrelse sitter och dricker öl.

Under 2001 lanserades Nationaldemokraterna. SD var därmed inte längre den yttersta gränsen mot vit makt-rörelsen och kunde med större trovärdighet påstå att de gjort upp med sin historia.

Jimmie Åkesson valdes till ny ordförande 2005. Så sent som i valet 2010 kandiderade ett 50-tal personer med nazistisk eller rasistisk koppling.

/ Andrea Daleflod
Köp boken här: Ut ur skuggan – En kritisk granskning av Sverigedemokraterna

Ingrid Carlqvist blir intervjuad av ”tung” media!?

Gästinlägg av Slutpixlat.

Ja så har Dispatch Internationals frontfigur och chefredaktör Ingrid Carlqvist äntligen fått sin länge efterlängtade intervju med en av Sveriges riktigt tunga medier.

Komedi ingrid2liten

Tobbes Medieblogg!?
Och på Tobbes Medieblogg så broderar Carlqvist verkligen ut sina tankar på ett så för henne charmant och välartikulerat sätt som enbart hon som journalist i Pulitzerprisklass klarar av.
På frågan, ”Dispatch International har nu utkommit i nästan ett år. Hur har vägen varit från start fram till i dag?” svarar Ingrid Carlqvist bland annat följande.
”Jag har varit journalist i hela mitt vuxna liv, men jag kände ganska snart att jag tog det här med journalistik på större allvar än många av mina kolleger och chefer.”
Att Ingrid Carlqvist tar sin journalistik på största allvar är råder det ju ingen tvekan om. Till och med på så stort allvar att hon fick sparken som chefredaktör på Villaliv.
”Jag vill förändra världen och jag har alltid sagt att det gör man mycket snabbare vid tangentbordet än vid voteringsknappen i riksdagen.”
Att Carlqvist är snabb vid tangentbordet kan väl alla som följt hennes evighetstwittrande hålla med om. Men nu är ju det inte så svårt att vara snabb vid tangentbordet när en och samma mening hela tiden upprepas. ”Islam är det största hotet mot västvärlden.”
”Tyvärr har svensk journalistik sjunkit ner i ett avgrundsdjupt hål.”
Nej Ingrid! Svenska journalister har inte sjunkit ner i ett avgrundsdjupt hål. Enbart en ”journalist” i Sverige har sjunkit ner i ett av hat och rasism avgrundsdjupt hål. Och vi behöver väl inte tala om vem!
”Sanningen är, som jag ser den, att läsarna inte längre vill bli förda bakom ljuset. De vill inte betala för tidningarnas förljugna nyheter och de vill inte ens ha dem gratis.”
Vi vet Ingrid. Inte ens Sverigedemokraterna verkar vilja ha Dispatch International gratis. Inte ens de vill bli förda bakom ljuset eller läsa om de förljugna ”nyheterna” som skrives i denna blaska. De har ju Avpixlat o Exponerat som står för ”sanningarna” istället.
På frågan, ”Hur finansierar ni tidningen?” svarar Carlqvist följande:
”Det är en affärshemlighet! Vårt mål är att överleva på prenumerationsavgifter, men det går inte ännu. Och annonser är inte att tänka på – vem skulle våga annonsera hos oss? Men vi har en del vänner som hjälper oss med donationer då och då, och dessutom skriver många gratis för oss. Det gör de för att de tycker att Dispatch International är det viktigaste som hänt på den svenska tidningsmarknaden på många år och de vill vara med och hjälpa oss tills vi kan stå på egna ben.”
En affärshemlighet!? Saken är väl den att Dispatch International i stort sätt saknar finansiärer. Och Ingrid har naturligtvis rätt när hon säger att ingen vågar annonsera i tidningen. Eller rättare sagt, det är väl inget företag med självaktning som vill annonsera i en islamofobisk hat och rasistsajt. Och målet att försöka överleva på prenumerationsavgifter är väl dödsdömt då endast ett fåtal kan tänkas prenumerera på en sådan blaska som Dispatch International är. Inte ens Ingrid Carlqvists försök att sälja så kallade ”Honest Press Certificate” för 250 euro lär nå någon framgång.
”Man kan köpa ett för 250 euro och sätta upp på väggen och visa sina barnbarn att man var en av de första som trodde på den här nya hederliga pressen.”
Öhum!? Nya hederliga pressen!? Sätta upp på väggen för att visa sina barnbarn!? Njae… Sätter hellre upp ett löp från någon kvällstidning där det står att Dispatch International lagts ned och förklarar för mina barnbarn att så går det när någon försöker driva en tidning baserad på hat och lögner.
På frågan, ”Hur skulle du beskriva tidningens innehåll och syfte?” svarade Ingrid så här ”ortodoxt.”
”Låt mig citera från vår programförklaring: ”Det vi brukar kalla ”mainstream-medierna” har försämrats så till den grad att de nu utgör ett hot mot liv, frihet och strävan efter lycka.”
Utgör ett hot mot liv, frihet och strävan efter lycka!? Alltså Ingrid Carlqvist, sen när utgjorde Aftonbladet, SvD, DN, Expressen, Dagen, Arbetarbladet med mera, ett hot mot livet o friheten? Nej hotet mot livet och friheten står ju Dispatch International för som i sina artiklar ensidigt gett sig ut på ett korståg mot islam och dess utövare muslimerna. Carlqvist uppmanar och uppmuntrar ju snarare via sina åsikter och artiklar till hets mot folkgrupp där hennes utfall kan leda till att någon går på hennes lögner och tar saken i egna händer med ödesdigra konsekvenser som följd.
Och vi vet ju alla vad Ingrid Carlqvists strävan efter lycka är. Att försöka visa att hon är den enda ”journalisten” som är hederlig och sanningssägande. Något som hon naturligtvis aldrig lär kunna uppnå.
”Att påstå att vår kritik av islam är liktydigt med hets mot muslimer är lika dumt som att säga att man inte får kritisera andra totalitära ideologier.”
Ingrid det är inte kritik du kommer med. Det är hat! Vilket du förövrigt själv både skrivit och sagt vid ett flertal tillfällen. ”Jag hatar Islam!” Och därmed så inkluderar du alla de som tror på religionen islam, muslimerna i ditt hat. Och det om något, är dumt!
”Men Dispatch International granskar också många andra heliga kor: feminismen, klimatbluffen, mediernas förljugenhet och så vidare. Och vi är mycket stolta över att vi har namnkunniga korrespondenter som Diana West i Washington och Douglas Murray i London som med sina skarpa ögon och orädda sinnen skriver om just det som människor behöver veta för att förstå den märkliga tid vi lever i.”
Heliga kor och mediernas förljugenhet!?
Nu har nog konspirationsteorierna råmat en gång för mycket i Carlqvists öra. Sen förstår vi att Ingrid Carlqvist också mycket uppskattar Diana West och Douglas Murray. De står bägge ute på den extremhögra sidan politiskt och är islamofober av första klass. Lika barn leka bäst. Förstår att Ingrid Carlqvist är stolt över detta. Sen är det nog enbart Carlqvist som lever i en märklig tid. Medeltiden!
På frågan, ”Slutligen, hur ser framtidsplanerna ut?” så gav återigen Carlqvist ett par kängor till övriga media.
”Det första delmålet är att komma upp i 1500 prenumeranter så att vi kan söka presstöd. Vi fattas ett par hundra, men det är verkligen svårt att nå ut till alla dem som borde vara intresserade av en prenumeration – inte minst efter att övriga medier har demoniserat oss som ‘rasistiska islamofober långt ute på högerkanten’ ”.
Demoniserat!? Om nu Ingrid tycker att övriga medier demoniserar Dispatch International så vet vi inte vad man ska kalla Dispatch Internationals och Carlqvists eget agerande mot media för. Överdemoniserande lögn passa väl bra. För hur det än är, och hur än Ingrid Carlqvist gör allt för att förneka det, så är Dispatch International en rasistisk och islamofobisk blaska ute på yttersta högerkanten.
”Ju fler vi blir som offentligt vågar ifrågasätta den extrema situationen i Sverige, där politiker och press gör gemensam sak för att hålla allmänheten oinformerad om det som händer, desto snabbare kommer debatten att förändras.”
Extrema situationen i Sverige!? Hålla allmänheten oinformerad!?
Konspirationsteorierna flödar i vanlig ordning likt en översvämmad ankdamm när Ingrid får hålla på. Vill hon ha monopol på att informera allmänheten om sina ”sanningar” tro? Ja då är hon inte mycket bättre än det hon anklagar övriga medier för att vara. Logiskt så det förslår.
”Vi är några väldigt dedikerade människor som gör Dispatch International och vi jobbar i princip dygnet runt (flera av oss oavlönat) för att kunna förverkliga vår dröm om en hederlig tidning som lever efter devisen: Publish and be damned! ”
Hederlig tidning!?
Tillåt oss småle. Det enda hederliga som kommer från Dispatch International och Ingrid Carlqvist är hennes konsekventa agerande och ständiga påhopp på religionen islam och dess utövare muslimerna. Carlqvist är hederlig nog att stå för sina islamofoba och rasistiska påhopp. Det hymlar hon inte med i alla fall.
Raffina Wall för Slutpixlat

Kent Ekeroth + islamister = sant

I förra avsnittet av denna artikelserie visade vi att islamofoberna har samma syn på islam som de radikala islamisterna. En del erkänner detta öppet. Ingrid Carlqvist på Dispatch International har sagt öppet att hon anser att fundamentalisterna har rätt och alla andra muslimer med en annan syn på islam har fel. ”Det finns inget moderat islam”, som Carlqvists kollega Geert Wilders sade i Malmö tidigare i år.

En annan som håller med Carlqvist och Wilders är Kent Ekeroth från Sverigedemokraterna.

Det finns extremister och fundamentalister som kallar sig muslimer som säger att våldtäkt är godkänt, eller kvinnans fel. Kent Ekeroth påstår att det är dessa galenpannors syn på islam som är ”rätt” syn på islam.

kenta

Om man kikar på några äldre artiklar hittar man fler exempel på detta I en artikel i Avpixlats föregångare, Politiskt inkorrekt, skrev Ekeroth:

”Hur kan vi se till att islams politiska aspekter hamnar i samma ideologiska skamvrå som nazismen?”

Det hela är egentligen väldigt enkelt: en religion är en uppsättning regler och i islams fall även en uppsättning lagar. Islam är både teologi och politik – politiken är en del av sharia, som reglerar allt från arvsfrågor och skilsmässor till vilka lagar som gäller i krigstid (ett exempel valt på måfå: Halshuggning av krigsfångar är legitimt eftersom Muhammed halshögg krigsfångar. Bättre än så blir det inte.)… Islam har kommit att ses som till stor del ”synonymt med en uppsättning av lagar och rättsfall som till betydande delar inte har så mycket att tillföra det svenska samhället på 2000-talet. Detta är rätt och riktigt… sharia, hör inte hemma i ett modernt, sekulärt samhälle.

Som ni ser delar han de mest radikala islamisternas syn på islam.

Det framgår i den uppräkning av hemskheter begågna med sharia som svepskäl som Ekeroth radar upp. Lustigt nog nämner han stening och halshuggningar, men inte demokrati, trots att det finns många som anser att demokrati och mänskliga rättigheter är en del av shariabegreppet.

Artikeln avslutas med dess ord:

Låt mig då summera: den enskilde muslimens rätt att utöva sin privata tro är garanterad av religionsfriheten. Den enskilde muslimen är inte av ”naturen” på ett visst sätt – han eller hon kan välja att bortse från det våldsbudskap som är en ofrånkomlig del av sharia och därmed islam. Att man inte väljer att följa islams påbud innebär dock inte att dessa påbud inte finns – jihad i betydelsen heligt krig i syfte att invadera icke-muslimska stater och ersätta deras lagar med muslimsk överhöghet i form av sharia (vilket inte är detsamma som tvångskonvertering), är en del av den islamiska lagen och påbjuds av samtliga lagskolor inom islam. …”

Här visar Kent att han delar de militanta islamisternas syn på jihad.

Att Kent nämner jihad är typiskt, för frågar man en muslim så skiljer muslimen oftast mellan stora jihad och lilla jihad. Stora jihad är kampen för att bli en bättre människa medan lilla jihad är att sprida islam med vapen i hand. Radikala islamister anser att det viktigaste jihad är att använda våld. Andra muslimer anser att det inte är så.

Om man vill se vilken människosyn en muslim har kan man faktiskt fråga om dennes syn på jihad. Och det lustiga är, hör och häpna, att om någon muslim delar den syn på jihad som Kent Ekeroth så kan man vara ganska säker på att denne är en fundamentalist.

Islamofober + islamister = sant!

Poängen är att du kan ta VARJE argument mot islam som brukar citeras av Kent Ekeroth och hans meningsfränder i Sverigedemokraterna. Då kommer du att se att det finns mängder av muslimer som går emot dessa hemskheter. Ibland hänvisar även dessa till jihad och sharia.

Nu ska vi till sist se vad islamofoberna säger. ”Islams lagar, och därför islam självt, tillåter mannen att våldta kvinnor”, påstår de!

De flesta muslimer säger annorlunda och säger att det strider mot sharia eftersom det strider mot Koranen och profetens ord och naturens lagar att slå sin fru. ”Muhammed slog aldrig, alltså får inte vi göra så heller”… Det finns däremot de som är för kvinnomisshandel, det vill säga muslimska fundamentalister och islamistiska knäppgökar!

Kent Ekeroth påstår alltså att det är fundamentalisterna och knäppgökarna som har rätt och demokratiförespråkarna och feministerna som har fel? Det är fullt berättigat att undra varför Ekeroth tar ställning för talibanerna och de skäggiga mullorna i Iran! Förtrycker Ekeroth kvinnor? Odlar han själv skägg på lediga stunder? Är månne Herr Ekeroth själv fundamentalist och extremist?

Ingrid Carlqvist och talibanerna

Islamofobiska rasister och radikala extrema islamister har samma syn på islam.

Ja, så ironiskt är det. Ju mer man tittar på det islamhatarna i Sverigedemokraterna, Dispatch International, Avpixlat och det så kallade counterjihad, ju tydligare blir detta. Islam är för dem kvinnoförtryck, hat mot demokrati, avhuggna händer, homofobi, mullor, talibaner, hat mot väst, och terrorism. Tänk, vilken slump att detta är exakt samma syn på islam som de radikala islamisterna har.

En del av rasisterna är medvetna om detta. Terroristen Breivik skriver någonstans i sitt långa manifest att islamisterna hade rätt. En annan som säger samma sak är Ingrid Carlqvist. I en dialog med en muslimsk kvinna på Facebook nyligen skrev Carlqvist detta:

IngridVad hade kvinnan sagt som var osant? Jo, att hon, som muslim, och många andra muslimer faktiskt inte tänker som fundamentalister och radikala islamister. Nähä, se de reagerade Carlqvist mot! Då reste hon ragg och pekade finger och sa till kvinnan att hon minsann hade fel… och de islamistiska fundamentalisterna rätt!

Några av er reagerar nog nu och säger att Ingrid helt klart inte håller med de extrema islamisterna. nej det gör hon inte, men hon delar dessas syn på islam och hon har samma stereotypa metod då hon ser på världen.

Jag pratade med en radikal islamist en gång som sade att väst är ondskefullt och alla politiska partier och grupper var onda. När jag frågade varför sa han att ”alla tänker som USA:s president George Bush” och hatar islam. Alla?! Jo, minsann. Hans synsätt på väst var lika nyansfritt som Ingrid Carlqvists syn på islam.

Så galet kan det bli när man ser världen som svart och vit. Så galet blir det för alla som tittar på en grupp av människor, lyfter fram några enstaka galningar och påstår att galningarnas världsbild är representativ för hela gruppen.

FEMEN är feministiska extremister

Artikel av Ida Dzanovic.

Gruppen FEMEN:s aktion mot moskén i Stockholm har diskuterats mycket de senaste dagarna.  FEMEN sägs vara feminister, men när jag hör FEMENs aktivister säga att organisationen är feministisk, så får jag samma känsla som när jag hör självmordsbombare och extremistiska islamister påstå att deras aktioner är islamska. Extremisters aktioner brukar ofta kollidera med både sitt eget varumärke och sin omgivning. 

SkärmklippEfter att FEMEN slog till mot Stockholms Moské började stora och små debattvågor gunga genom hela den färgrika Facebook-världen, bland bloggar och på twitter samt i medier. Man talade om yttrandefrihet, kvinnors rättigheter, kvinnosyn, ”rätten till den egna kroppen”, och mycket genomsyrades av att muslimer bör tåla vilken skymf som helst, i ”kampen för en bättre värld”.

En del säger att FEMEN gjorde rätt att demonstrera halvnakna i Stockholms moské. De ”avslöjade kvinnoförtryck inom islam”, som de säger.

Hur rätt är det?

Organisationen har mål i sikte, som vi alla skulle betrakta som ”kamp för demokrati & frihet” innan vi skrapar lite på ytan, frågor som sexslaveri, prostitution, sexuell utnyttjande, kvinnoförtryck, jämställdhet. Men deras metoder gör att de missar målet. Kvar av kampen blir, efter deras aktioner, bilden av halvnakna kvinnor som slängs ut eller plockas upp av poliser.

Det har gjort sig kända på destruktivitet, och det gör att deras aktioner får kontraproduktiva effekter.

Islam är inte deras måltavla, som en del debattörer tror, utan religioner i största allmänhet. En av de stora, omskrivna, aktioner de gjort var att såga ner ett kors i Ukraina. Korset var ett minnesmärke  över människor som dödades under den kommunistiska regimen och en mötesplats för sörjande. På så sätt ville man ge sitt stöd till Pussy Riot; genom att trampa på folk som sörjer sina döda anhöriga. (källa 1). Så fungerar de, de gör skandalösa religionsfobiska aktioner utan minsta förståelse för tid, rum och omständigheter och andra människors känslor.

I en katolsk kyrka i Paris, så såg man uppträdande där de använde nazistiska anspelningar (källa 2). Det räcker med att gå till Wikipedia för att få en bra bild om FEMEN, om kvinnor som med sin halvnakenhet, löper amok, desperat, mot allt och alla. (källa 3)  Som de gjort mot Vatikanen (källa 4) och mot islam (källa 5).

När vi hör talas om en självmordsbombare som utför sina aktioner så är det nästan ingen som bryr sig om bombarens budskap. Fokus hamnar på hans olagliga, brottsliga gärningar, skador och på hans offer.

Tänk efter bara på alla de gånger vänsterextrema grupper förstört en fredliga demonstrationer mot nazister, då de kastat sten och flaskor mot poliser, då hamnar det antinazistiska budskapet i bakgrunden och debattens fokus blir istället det vänsterextrema våldet. På ett liknande sätt bör man se på FEMENs aktioner. Istället för jämställdhet landar fokus på  störande och ofredande. 

Femen är kanske feminister,  ja, men de är extremistiska feminister. De är feminismens motsvarighet till islamistiska fundamentalister.

Extremism finns inom alla grupper. FEMEN fläckar ner den feministiska kampen.

idaMånga, som påstås vara engagerade ”i kampen mot extremism” började heja på FEMEN enbart för att de slog till mot en moské. Att vara mot extremistiska islamister genom att stötta extremistiska feminister är som att kasta bensin på elden i syfte att släcka den.

FEMEN kom till Stockholms Moské för att ”befria den muslimska kvinnan” (eller kanske att befria Sverige från den muslimska kvinnan, vad vet jag?) med påståenden om att muslimska kvinnor inte har någon frihet att bestämma över sin kropp eller kläder, att alla muslimska kvinnor som vistas i moskéer är tvungna att ha på sig heltäckande kläder, med att de är förbjudna att vara i vissa rum som är för män, osv.

Alla extrema muslimhatare räckte upp handen och höll med dem.

Jag kände mig tvungen att lägga upp min egen bild från Fittja Moské. En bild talar mer än tusen ord. Här är jag, på en av mina favorit platser, utan slöja, mitt i rummet där imamen brukar stå, i kortärmad t-tröja. 

Vem vill FEMEN rädda..? Inte mig i alla fall. 

Kampen för kvinnorättigheter kräver kläder på, en bra strategi liksom retorik med stil och innehåll, känsla för tid, rum, omständigheter och sammanhanget.  FEMEN kan börja sin kamp med att ta på sig en behå – gärna en push up behå!  

Källa 1: http://www.rferl.org/content/ukraine-femen-cross-pussy-riot/24679942.html
Källa 2: https://wewastetime.wordpress.com/2013/05/23/may-fascism-rust-in-hell/
Källa 3: http://en.wikipedia.org/wiki/FEMEN
Källa 4: http://www.metatube.com/en/videos/84085/Topless-in-Vatican-FEMEN-strips-against-Catholic-witch-hunt/
Källa 5: http://www.huffingtonpost.com/2013/04/04/international-topless-jihad-day_n_3014943.html

/Ida Dzanovic

Avpixlat får kallas för vad den är – Hatsajt!

Gästinlägg av Slutpixlat

Granskningsnämnden för radio och tv friar ett inslag från Kulturnytt i radions P1, 2013-01-29. Det aktuella inslaget var en recension av boken Skrivbordskrigarna, som behandlar hur näthat påverkar det offentliga samtalet. Recensenten i inslaget sade bland annat följande:

Skärmklipp

Granskningsnämnden friar alltså inslaget med följande motivering:

”Granskningsnämnden anser att det stod klart för lyssnarna att uttalandet skedde i samband med en bokrecension som behandlade ämnet näthat. Nämnden, som accepterar ett visst mått av värderande omdömen i denna typ av inslag, anser inte att uttalandena i den aktuella recensionen gick utöver vad som kan accepteras inom ramen för kravet på opartiskhet. Vad anmälarna anfört medför inte heller, mot bakgrund av vad SR anfört i sitt yttrande, att inslaget strider mot kravet på saklighet.”

Naturligtvis står det ju redan klar för alla människor med sunt förnuft att Avpixlat är en ren hatsajt. Att fria inslaget från radions Kulturnytt var ju inte mer än rätt.

Och förutom att vara en ren hatsajt är ju Avpixlat också främlingsfientliga och rasistiska. Och det behövs ingen granskningsnämnd för att avgöra den saken.

Avpixlat/Mats Dagerlind tycker naturligtvis att beslutet är horribelt och visar återigen hur illa Avpixlat blir behandlat av vad de kallar för ”kultureliten”.

”Vi är ingen hat och rasistsajt! Vi visar bara sanningarna som PK-media försöker dölja!”

Jo jo! Avpixlat är enfaldens och stupiditetens samlingsplats där ordet sanning har bytts mot lögn och förtal.

Hela Granskningsnämndens uttalande kan du läsa här: Beslut.

Curt Latinosson för Slutpixlat

Det kom ett mail…

Ibland får vi mail, här på Motargument.se. Ibland är det trevliga mail, ibland är de mindre trevliga. Häromdagen kom det ett sånt där som var mindre trevligt.

mail_in

Det handlade givetvis om våra icke-existerande kommentarsfält, samt yttrandefriheten. Igen. Det är vare sig första eller sista gången. Man blir onekligen smått trött på oförmågan att läsa och förstå och ta till sig det som står. På Motargument.se står det klart och tydligt att vi använder vår facebookgrupp för kommentarer och diskussioner om våra artiklar.

Hur svårt kan det vara?

Vidare kritiseras Motargument.se för att vara en sajt som motarbetar yttrandefriheten.

Igen — hur jävla svårt kan det vara att läsa på lite om hur yttrandefriheten fungerar? Här på Motargument har vi publicerat minst två informativa texter som behandlar yttrandefriheten (länkar finns längst ner i texten). Att inte ha kommentarsfält på Motargument.se handlar inte om att motarbeta yttrandefriheten. Det har vi nämligen inte befogenhet att göra. Att utöva censur är det endast staten som kan göra, och det görs endast i extrema fall. Vi är inte heller en kriminell grupp som skrämmer meningsmotståndare till tystnad. Det är bara att se till sajterna Avpixlat, Fria tider — med många fler — att så inte är fallet. Dessa sajter existerar och modererar dessutom sina kommentarsfält mycket hårt från meningsskiljaktigheter.

Men eftersom jag är en rätt snäll och trevlig människa så författade jag ett trevligt svar. Tyvärr verkade personen som skrev till oss inte ens vilja ha ett svar, så efter att ha försökt två gånger och bara fått mitt svar återsänt från hotmails postmaster, gav jag upp.

mail_in_svar

Vem är det som motarbetar yttrandefriheten, kan man undra!?

Läs mer om yttrandefriheten

Praktika om yttrandefriheten
Om detta med censur

Om kommentarsfältsdemokrati