Detta är inledningen till en serie av åtta artiklar om myter kring invandringen. Artikelserien har skrivits av Andreas Meijer, talesperson för Gröna Partiet.

Missnöjet bland svenskar när det gäller invandring och invandringspolitik växer sig starkare. I skrivande stund är det sommaren 2012 och det multikulturhatande partiet Sverigedemokraterna har snart kommit halvvägs i sin första mandatperiod i Sveriges riksdag. Det är skillnad på hur den allmänna debatten ser ut gällande SD. Från att ha varit något föraktat i de flesta svenskars ögon till att bli SD med hela svenska folket. Nu menar jag inte att de flesta håller med om vad de säger, men deras ord börjar få tyngd och deras åsikter börjar bli folkets åsikter i mångt och mycket. Vems skulden är (om jag får säga så), har debatterats. Den är inte SD:s i alla fall eftersom de strävar mot att den värdegrund de sätter upp skall appliceras på samhället.

Skulden skulle kunna vara de tidigare politikernas, eftersom de inte har varit tydliga med vilken politik som skall föras gällande invandrare, flyktingar och migration. Heller har inget syfte med varför vi skall ta emot invandrare över huvudtaget framlagts för allmänheten. Där har skolan och utbildningsväsendet en roll att spela — och i förlängningen en skuld.

Massinvandring är ett begrepp som florerar i diskussionen och ingen vet riktigt vad det är, om den finns och hur den påverkar oss. Ordet skrämmer dock så pass mycket att partier kan gå till val genom att trycka på massinvandringens potentiella samhällsförfall.
Media har följt med på tåget och är polariserad. Antingen är det artiklar som skall få befolkningen att se all skada som invandrare, eller personer med annan etnisk bakgrund än svensk, åsamkar samhället. Eller så är det artiklar om hur människor med annan etnisk bakgrund blir särbehandlade, eller kränkta, av människor och samhälle. De siffror som faktiskt skulle kunna lugna debatten har inte presenterats i debatten och det verkar heller inte som att det är någon som vill ta fram dessa siffror.

Varför det finns människor som vill fly från sina länder har heller inte förklarats. Ibland är förklaringen krig. Ibland något annat. Men det verkar inte finnas så mycket om vad som ligger bakom krigen, om det inte är inbördeskrig — då pekas gärna enskilda krigsherrar ut som slaktare och fascister. Inte ofta får vi ta del av vår roll i det hela. Det är sällan de ekonomiska faktorerna tas med i krigsorsaken. Ekonomiska faktorer som har gjort att länder finns, varifrån människor emigrerar på grund av dåliga förhållanden. Ekonomiska faktorer som har sett till att somliga länder inte har någon infrastruktur att tala om — vilket i sig innebär misär. Ekonomiska faktorer som gör att de inte kan bygga upp sina länder. Ekonomiska faktorer som till största delen beror på — oss (med ”oss” menas hela västvärlden och det postindustriella samhället).

Genom denna artikelserie vill jag gå igenom somliga argument som SD, och andra organisationer, har för att peka ut invandrarna som syndabockar, för att bemöta dem sakligt och i så stor grad som det är möjligt — faktamässigt. Dessa aspekter kommer jag att koppla till den kända historieskrivningen, eftersom detta med invandring inte är något nytt och att det finns flera anledningar till att det är fler som flyttar från Mogadishu till Tensta än tvärtom. Vi behöver inte gå så långt tillbaka i människans historia för att se hur det började. Vi kan gå ännu kortare tillbaka för att se vad som hände sedan, främst för att det fortfarande händer. Vad är det som händer? Ja vi kommer till det…

Uppdelningen av texten kommer inte att följa en strikt kronologisk ordning eftersom vissa saker måste tas upp utanför kronologi.

Serien fortsätter här…
Läs även: del 1 | del 2 | del 3 | del 4 | del 5 | del 6 | del 7 | del 8