Intervju med Siavosh Derakhti, ung antirasist från Malmö som bl.a. i somras tilldelades regerings första pris i Raul Wallenbergs minne.
Du träffade Obama tidigare i år. Om ni hann prata med varandra – vad pratade ni om?
— Ja jag fick möjlighet att få träffa President Barack Obama. Vi talades vid enskilt tillsammans med statsminister Fredrik Reinfeldt.
Siavosh & Obama
Hur ska man bekämpa rasismen, anser du?
— Man bekämpar rasismen med mod, kunskap, kärlek och förtroende. Utbildning inom Rasism och vad Rasism grundar sig på.
Malmö är inte bara en stad med utbredd antisemitism. Här finns också islamofobi, med moskébränder, hat och hot. Vad anser du om likheter mellan islamofobi och antisemitism?
— Jag anser att alla sorters hatbrott är lika allvarliga och hemska. Vi är alla människor och är lika mycket värda oavsett kön, etnicitet, religion, politiska åsikter, funktionshinder, hudfärg, ålder osv. Rasism och diskriminerande beteende måste bekämpas med fredliga medel, genom kunskap, kärlek och mod. Islamofobin här i Skåne är stor och väldigt allvarlig. Antisemitismen är även stor och vanligt förekommande bland hatbrott med religiösa motiv.
Håller du med om att engagemanget ifrån ideella krafter, såsom idrottsföreningar och fritidsgårdar, inte varit övertygande i Malmö?
— Jag håller med om att många brister i området rasism och främlingsfientlighet. Skolor, mötesplatser, fritidsgårdar, idrottsföreningar brister i opinionsbildningen mot rasism. Men det finns skolor, mötesplatser, fritidsgårdar, idrottsföreningar som jobbar aktivt mot rasism. Men det måste bli betydligt bättre och att allt fler tar upp kampen mot allt sorts fördomar, rasism och främlingsfientlighet.
Man måste höja på lärarnas, socionomernas och fritidsledarnas status — samt löner — så att fler söker sig till yrket. Man måste även bättra på utbildningarna för fritidsledare, socionomer, lärare osv. Där brister det ofta inom området antirasism.
Jag förknippar Antirasism med de som vågar stå på sig, ha mod och agerar aktivt mot all sorts rasism och fientlighet mot medmänniskor. Ingen ska behöva riskera att kränkas, förtryckas, diskrimineras, trakasseras och hotas på våra demokratiska gator eller på nätet. Nu har vi haft en ekonomiskt kris som var den allvarligaste krisen sedan 1930-talet i Europa. Högerextrema grupper verkar bli allt fler och starkare. Samtidigt kommer främlingsfientliga politiska partier in i respektive parlament i Europeiska länder.
Om inte vi medmänniskor tar ansvar och agerar, så kommer historien att upprepa sig. Låt inte historien upprepa sig, en individ kan faktiskt göra skillnad— mer än man anar. För alla människors lika värde, tillsammans gör vi skillnad.
Internetbokhandeln Adlibris har i dagarna fått mycket kritik för att de säljer Sions Vises protokoll, boken som sprider myten om en judisk världskonspiration.
Få dokument har haft så stort inflytande på 1900-talet, ändå är det inte många idag som har läst det. Det har avfärdats som ett falsarium sedan andra världskriget. Men stämmer det verkligen? Det finns även skrämmande likheter med Illuminaternas framtidsvisioner, varför ett extra avsnitt har lagts till om dem. Nu finns Sions Vises protokoll i nytryck på svenska igen för första gången sedan 1934.
Men detta är inte nog. Det sprids även oerhörda mängder muslimhat på Adlibris. (Liksom på flera andra svenska internetbokhandlare). Det finns en myt som är en direkt parallell till Sions Vises protokoll, men där måltavlorna är muslimer: Eurabia myten. Böcker om den sprids genom Adlibris.
Eurabiamyten skapades av Bat Yeor. Om man söker på hennes namn finns det många böcker man kan beställa från Adlibris.
Ett exempel på en annan skribent som sprider myter är Bruce Bawer, som även var en av Breiviks favoritförfattare. Sök på hans namn och ni hittar detta.
Dessutom finns det en annan form av antisemitisk litteratur. Azzam Tamimi försvarar Hamas (som innehåller relativiseringar av antisemitismen) säljs också på Adlibris.
Sverigedemokraternas partiledare som påstår sig ha gått med i partiet Mars 1995 började visa ett intresse för partiet redan hösten 1994. Det här inlägget kommer att visa vilket parti som Åkesson då gick med i.
Till min hjälp kommer jag att använda mig av partiprogrammet från ’94 och ’96 och nummer från SD-Kuriren under den tiden. Det finns mycket material att hämta även från Youtube och tidningsartiklar. Jimmie Åkesson säger att han gick med i partiet för deras EU-motstånd och invandrarpolitik. Han påstår även i jubileumsboken att han gick med i partiet efter att Mikael Jansson tillträtt som partiledare efter Klarström, men enligt en intervju med Åkesson i Demokraten 1999 så stämmer det inte. Han gick med i SDU redan efter valet -94. Jag har bestämt mig för att visa hur partiet kunde se ut mellan 1994 och 1996 för att visa hur det såg ut när Åkesson började visa intresse för partiet och under hans första tid i Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraterna 1994-1996
Det finns en talande bild från ett Sd möte. Den kan ni se om ni klickar här.
Bilden på heilande sverigedemokrater är ifrån Engelbrektsmarschen i Mars 1994. Vissa påstår att det var utomstående som kom till partiets manifestationer och som här gjorde Hitlerhälsning, men filmklippet nedan visar att dåvarande partiledare Anders Klarström absolut inte hade något emot att grupper som Vitt ariskt motstånd gjorde dem sällskap i marscherna. Klarström som förövrigt hade ett förflutet i nazistiska Nordiska rikspartiet.
När Jimmie Åkesson först sökte kontakt med Sverigedemokraterna möttes han av en kvinna som gav honom material om partiet. Kvinnan hette Tina Hallgren Bengtsson och hon var den som i nazistuniform var med på ett möte där det bland annat brändes böcker. Åkesson verkar inte vilja kännas vid att han träffat henne så makarnas Bengtssons nämns inte i boken 20 röster 20 år när han beskriver sitt möte med SD. Värt att nämna var att Hallgren Bengtson firade 1996 tillsammans med Nationalsocialistisk front så hennes samröre med nazismen var inte någon enstaka händelse. Mer kan läsas om bokbålet här och här är en bild från den berömda filmen från mötet
Åkesson påstår att han blev medlem i partiet när Mikael Jansson hade tagit över partiledarrollen efter Klarström, men som jag skrev i inledningen så stämmer inte det. Jansson som tidigare var Centerpartist och hade bland annat skrivit i deras tidning Politisk tidskrift ”En del kulturella skillnader länder emellan torde ha en rasmässig grund. Detta borde kunna sägas nu”. Det var denna partiledare som kände sig manad att införa att uniformsförbud för att hindra att deras sympatisörer kom till manifestationerna iklädda nazistuniformer.
Det skrevs en hel del om Sverigedemokraterna i media under den här tiden och här är ett exempel från Skånska dagbladet den 20 augusti 1994
SD-Kuriren
Odins änglars debutalbum som innehöll en tonsatt dikt av nationalsocialisten och grundaren till Nysvenska rörelsen Per Engdahl, såldes tillsammans med Heroes in the snow som i stort sätt bara är nazistiska Dirlewanger med nytt namn i SD-kuriren 24 som utgavs 1995. Andra skivor som såldes var Midgårds söner som hade ett nazistiskt budskap i vissa av deras produktioner och det högerextrema bandet Brigad Wotan. Annonsen är hämtad från SD-Kuriren #24 som kom ut 1995.
I SD-Kuriren #22 kan man läsa en insändare där skribenten frågar varför SD aldrig tar upp frågan om homosexualitet varvid SD-Kuriren svarar att de i nästa partiprogram ska ta upp frågan om homosexuella och att de ohejdat kan sprida sin livsuppfattning i samhället medverkar till samhällets förfall och degeneration.
I det 23:e numret av tidningen kan man läsa en krönika av Tomas Johnsson och han avslutar den med
Leve kampen! Framåt för slutstriden! Död åt marxister och anarkister, de är jordens avskum!
Dikter av Curt Eiberling publicerades i nummer 26 och det numret kom ut efter att Mikael Jansson tillträdde som partiledare. Eiberling var SD-medlem och författare till boken Arisk gemenskap som ledde till att han dömdes till Hets mot folkgrupp. Han uteslöts senare för nazistsympatier.
Nedan har vi omslaget till nummer 22 och notera att arvet från BSS finns kvar ända in på mitten av 90-talet. Nästa bild är på en sida ur numer 27. Nidbilder på araber förekommer och det ser vi på 3:e bilden från nummer 28 och på sista bilden ser vi de teman som tidningen innehåller Olof Palme – Hjälte eller landsförrädare? och Sverige – Platsen för nästa inbördeskrig?
Partiprogrammet 1994
Som citatet ned från deras partiprogram som kom 1994 vill de ändra i grundlagen för att kunna ta ifrån alla medborgarskapet som kom till Sverige efter 1970
Sverigedemokraterna vill stoppa all invandring av människor från etniskt avlägsna kulturer. Stora resurser måste avsättas för att skapa förutsättningar för att de som kommit till vårt land efter 1970 ska kunna återvända till sina respektive länder inom en snar framtid. Någon hänsyn till utgivna medborgarskap kommer inte att tas utan förslag till en grundlagsförändring och en ny medborgarskapslag kommer läggas
En annan åtgärd de vill göra enligt partiprogrammet är att öka möjligheten att adoptera svenska barn, men att adoptera utomnordiska barn ska starkt begränsas. Det blir mer förståeligt om man läser i inledningen
Vi tror att en etniskt och kulturellt homogen nation har större förutsättningar för en fredlig utveckling än en mångkulturell heterogen statsbildning
Vidare ska allt presstöd avskaffas och i delen om Försvar och säkerhet accepterar de inte vapenvägrare. Andra intressantare stycken är Rättstryggheten där straffarbete ska kunna utdömas och även att döma till dödsstraff ska vara möjligt.
Partiprogrammet 1996
Även här står raderna om etnisk och homogen nation med och i Befolkningspolitik vill de stoppa all invandring av människor som har sitt ursprung utanför den västerländska kulturkretsen och även stycket om att de som invandrat eller som de beskriver dem i programmet ”etniska främlingar” efter 1970 ska med ekonomiska hjälpmedel repatrieras. Att du är gift med en svensk förhindrar inte repatrieringskravet. Grundlagsändringen för att kunna ta ifrån en människa sitt medborgarskap står kvar. Under stycket Samhällsstruktur står det att inga moskéer får finnas på svensk mark då de
är en jordmån för terrorism och religiös inblandning i det politiska livet
I avsnittet Sexuellt avvikande klargör de vad de tycker om homosexuella. De kallar den homosexuella livsstilen för osund och är klara med att de inte vill tillåta registrerat partnerskap och adoptioner för homosexuella par. Sverigedemokraterna förespråkar fortfarande i det här partiprogrammet dödsstraff och även straffarbete. Lika som i det tidigare programmet vill de begränsa presstödet för viss media och som slutkläm anser de att Sverige inte bör vara med i FN.
Symboler
Fram till så sent som 2006 hade Sverigedemokraterna en blågul fackla som symbol som är nästintill en kopia av fascistpartiet National fronts symbol
Är detta ett parti man närmar sig om man påstår sig ha annorlunda åsikter än de som framförs här?
För mer läsning om bland annat Sverigedemokraternas nazistiska förflutna titta här och vill ni veta vilka det är som har suttit som ledamöter i riksdagen sen valet 2010 titta här.
Nima Gholam Ali Pour, politisk samhällsdebattör, tidigare socialdemokrat och nuvarande sverigedemokrat, kritiserar i sitt blogginlägg ”Dåligt perspektiv från Östermalm” Borzoo Tavakolis öppna brev i Dagens Nyheter till Kent Ekeroth.
Ali Pour tycks resonera som så att Tavakoli är hycklande och brister i insikt om samhällsproblem, enligt Ali Pour särskilt kopplade till invandring. Allt på grund av att Tavakoli valt att flytta till Östermalm. Ali Pour tycker sig veta att Tavakoli flyttat till Östermalm för att han vill slippa en mångkultur som han älskar.
Ali Pour påpekar att Tavakoli inte representerar den sociala nivå som merparten invandrare befinner sig på. Hans slutsats är riktig men detsamma kan sägas om nästan alla som bor på Östermalm. Oavsett deras etniska ursprung.
Ali Pour skriver:
Han och hans åsikter representerar en liten minoritet av det här landets invandrare som har haft den ekonomiska möjligheten att flytta till områden där det knappt finns några invandrare.
Om Tavakoli valt att flytta för att slippa se grannar omkring sig som ser ut som han själv får han sägas ha misslyckats. Över 13 000 personer med utländsk bakgrund bor på Östermalm. Det motsvarar mer än halva Rosengårds befolkning (sid. 6 i rapporten ”Rosengård! Strategier för hållbar utveckling i en stadsdel” utgiven 2008 av Malmö stadsbyggnadskontor).
Drygt 20%, eller en av fem av Östermalms invånare, är antingen utrikesfödda eller har två utrikesfödda föräldrar. Lägger man till dem som har minst en utrikesfödd förälder bland Östermalmsborna börjar andelen med utländsk bakgrund på Östermalm närma sig motsvarande andel i Malmö.
Invånare från Iran (Tavakolis & Ali Pours födelseland), Irak, Turkiet, Libanon, Syrien, samt kontinenterna Sydamerika och Afrika utgör sammantaget den näst största gruppen invandrare på Östermalm (cirka 2 500 personer). Den näst största gruppen utrikesfödda på Östermalm utgörs av personer från Marocko, Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien och statslösa (cirka 3 000 personer). Den största gruppen utrikesfödda på Östermalm utgörs av personer från Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien och ”övriga Europa” (cirka 5 600 personer). Invandrare från Norden utgör cirka 2 000 personer. (sid. 33 & 34 i rapporten ”Statistik om Stockholm”)
Mångkulturen har även invaderat stadsdelen på många andra sätt. Gymnasieskolor på Östermalm har lett till en påtaglig mångfald. Stadsdelen har restauranger som serverar mat från hela världen. Den har flera nattklubbar där andelen besökare med utländskt ursprung ligger skyhögt över riksgenomsnittet (en subjektiv bedömning av författaren till denna artikel i Motargument, som ofta besöker klubbarna och restaurangerna).
För att inte tala om att Östermalm ligger 5-10 minutes promenad från Norrmalm där utrikesfödda bor, jobbar, vistas och utgör ett påtagligt inslag i stadsbilden. Ali Pour rekommenderas att besöka centrala Stockholm om han vill granska saken själv.
Motargument vill slutligen gratulera Nima Gholam Ali Pour till hans nya engagemang inom Sverigedemokraterna.
Invandringskritiken tar sig uttryck i väldigt många konfigurationer. Den folkligt vedertagna infallsvinkeln är förstås den ekonomiserade argumentationen, där invandringen antingen beskrivs som räntabelt positiv eller negativ, att den när eller tär. Annan argumentation frambär vilken inverkan invandringen har på brottslighet, om den ökar brottsfrekvensen, eller minskar den.
I dag tänkte vi bemöta ett som inte erhållit samma erkännande, eftersom den tenderar att avhumanisera invandrade människor. Likväl propageras det friskt på de ledande fascistiska eller invandringskritiska sidorna för att invandrare inte lever lika sanitärt som sina svenska motsvarigheter, att gräsrotsrörelsernas debattörer därför föreslår allt mellan tvångssanitering vid ankomst till Sverige, till att vi helt enkelt slutar ta emot invandrare, och bryter mot internationella lagar om asyl och skyddsrätt.
Vilken infallsvinkel du än väljer att angripa, måste det först och främst accentueras att de alla har en sak gemensamt:
Nya begrepp utformas ständigt för invandringskritiken eftersom det finns ett behov av att normalisera inställningen, och i grunden handlar det om ett rasifierande företag och ren rasism. Det är vad som gömmer sig bakom argument om människorättsaktivism, humanitära åtgärder, ekonomiska argument och visioner om marknadspolitisk progress.
I det här fallet ställs vi mot att invandrare är ohygieniska och därför för med sig både sjukdomar och parasiter. Vi valde därför att mot den bakgrunden titta till aktivitetsnivån bland vägglöss i de svenska städerna och jämföra den mot städernas antal utrikesfödda invandrare. Nedan följer diagrammet:
Här kan vi se att det inte finns någon tydlig korrelation mellan högt antal invånare födda utomlands och vägglössens aktivitetsnivå. Istället måste även andra orsaker undersökas.
”De vet inte vad demokrati är, det är osvenskt, det är kvinnoförtryck, det ingår i en konspiration för att ta över Europa, deras heliga byggnader är naziliknande, de plågar barn, de är sexualfientliga och sexfixerade och tjuvaktiga…” Så kunde det låta när riksdagen och det politiska livet debatterade katolska kyrkans framtid i Sverige 1961.
Den antikatolska hetsen och den nuvarande antiislamska har många likheter.
1951 hade vi fått religionsfrihet i landet men riksdag och regering sa nej till kloster. Debattens vågor gick höga och historiska tillbakablickar kring vad papister, jesuiter, nunnor, fältherren Wallenstein och påvar i olika krig åsamkat Sverige varvades med skräckhistorier om vad som skulle kunna ske om Sverige tillät kloster igen. Klosterförbudet vidmakthölls. Att vara katolik var nåt som var osvenskt och sjukligt i samhällets ögon.
Under 50-talet förändrades gradvis synen på katolicismen. 1961 öppnades debatten om kloster på svensk mark igen. Då togs förbudet mot katolska kloster bort och 1963 kunde karmelitklostret i Glumslöf öppnas. Sverige hade sitt första officiella kloster sedan reformationen.
Att läsa riksdagsdebatten om klostrens vara eller inte vara känns som att läsa Sverigedemokratiska motioner och debatter idag. De som avvisade tanken på kloser var framför allt socialdemokrater.
”Att vi i vårt land har öppnat möjligheterna för olika religiösa samfund att bedriva sin verksamhet får inte tas som intäkt för att vi tänker ge tillstånd till inrättandet av andliga koncentrationsläger på svensk mark. Jag tycker att vi haft nog av andliga koncentrationsläger och vad därtill hör i andra länder. – Inge Lundberg (S)”
”Då är det ganska naturligt att den, som är verklig mån om de mänskliga rättigheterna och den demokratiska frihet som vi kunnat kämpa oss till bl. a. I vårt land, är mycket angelägen om att inte räcka fan det finger, som det är fråga om i detta fall. – Nils Elowsson (S)”
Förekomsten av politisk katolicism ansågs vara det främsta argumentet mot katolska kloster, av en del debattörer. Katolicismen sågs av flera svenska riksdagspolitiker som en aggressiv antidemokratisk religion med politiska ambitioner.
Man må resonera hur mycket man vill om det religiösa innehållet, men man kommer inte ifrån iakttagelsen, att när den katolska kyrkan tar ställning i politiska frågor, går den alltid reaktionens ärende. – Gunnar Berg (S)
Att tänka sig att man med berått mot skulle medverka till att underkasta demokratiskt tänkande människor, som vill åtnjuta de fria mänskliga rättigheterna, ett sådant tvång som här avses, är något jag inte kan göra. Därför vill jag inte heller medverka till att det inrättas kloster i detta land. – Nils Elowsson (S)
Det kan synas märkligt att jag säger detta, eftersom jag inte är engagerad i kyrkan i annat mån än jag är medlem i den. Man bör ändå bemärka, att om demokratin skall kunna fungera i en fri stat, så får man icke genom främmande engagemang förhindra en samhällsutveckling som vi anser gagnelig för land och folk. – Inge Lundberg (S)
Skall jag vara riktig ärlig, måste jag väl ändå medge, att i reaktionen mot hela denna historia också inmänger sig ganska naturliga nationella känslor. Jag undrar om inte Gustav Adolf ute på torget skulle ramla av hästen om han begrep vad vi här håller på med! – George Branting (S)
Rasismen mot katoliker och den mot muslimer har många likheter. Så även debatten.
Läs mer här i denna C-uppsats om debatten inför öppnandet av karmelitklostret i Glumslöf.
Mitt namn är Mariam Osman Mahmoud Sherifay, född 16 november 1954 i Kairo, är en svensk socialdemokratisk politiker och lärare från Sundbyberg.
Jag var riksdagsledamot mellan 2002-2006 Jag har särskilt ägnat mig åt problem gällande diskriminering, Mellanösternkonflikten och mänskliga rättigheter.
Vad kan Du säga om Ditt engagemang inom Centrum mot Rasism (CMR)?
Jag har varit ordförande för Centrum mot rasism från mars 2009- till mars 2013 och tilldelades 2009 det svenska Martin Luther King-priset. Fördelarna med att vara ordförande för Centrum mot rasism har varit många. Att presentera så många föreningar som kämpar för jämlikhet, mot rasism och diskriminering är på många sätt ett tungt uppdrag! Det var ganska jobbigt att hålla på med något så negativt som rasism, att behöva ta emot rasisters hot, förnedring och trakasserier var det mest jobbiga. Det positiva var att jag presenterade så många föreningar i Sverige, påverkade makthavare och media.
Vad brukar vara ditt bästa argument emot då du hör en rasistisk åsikt? När du hör en rasistisk åsikt, hur brukar du argumentera emot?
Jag brukar ta till orda när det behövs. Man måste alltid säga ifrån och argumentera mot på det ett sätt som passar situationen och den som uttrycker rasistiska åsikter. I debatter är det viktigt att man har respekt för sin motståndare och låta den tala till punkt, inte engagera sig känslomässigt. Jag ser till att jag är påläst men kastar mig aldrig i en diskussion där man säger ” muslimer, judar eller romer är si eller så” för det betyder att man accepterar rasister och nazisters problemformuleringar.
Det är viktigt att bemöta rasism, främlingsfientlighet och fördomar i vår vardag.
Vi behöver visa vad rasism kan göra och vad rasism har gjort med vår värld. Visa att det finns en en annan värld som är möjlig. Visa vad rasism erbjuder som hat, rädsla, ett samhälle som splittrar, full av sociala motsättningar, ett samhälle som är full av människor som bär på hat och fiendskap. Människor som inte vågar, som är rädda för varandra, som hatar och förgör.
Vi behöver visa att rasismen inte erbjuder några lösningar och samtidigt måste vi erbjuda något som faktiskt kan vara en lösning.
Expo har myntat begreppet ”positiv antirasism”. Att antirasister inte bara är mot något, mot rasism, utan även för något. Vilka är de positiva värderingar, metoder och idéer du förknippar med antirasism?
Att vara antirasist betyder att man är för ett jämlikt samhälle. Det finns bara positiv antirasism, man är ”anti” det onda och ”för” det goda. För mig handlar det om demokratiska värderingar som handlar om alla människors lika värde , om vi är födda fria och jämlika. En evig kamp mot normer, strukturer och rasism. Vanliga metoder och idéer som jag förknippar med antirasism är manifestationer, demonstrationer , filmer , opinionsbildande, debattartiklar och studiecirklar.
Sverigedemokraterna debatterar just nu internt om hur man ska förhålla sig till den rasistiska nättidningen Fria Tider. Detta efter att Zeth Arkö Gogman (SD) skrivit om det i Sd-kuriren. Nättidningens muslimhat anses accepterat, medan deras judehat känns besvärande, till och med för SD. Politifonbloggen har skrivit en längre artikel om detta. Vi har saxat delar av artikeln här. De delar som belyser Fria Tiders judehat.
”En artikel som Zeth angriper är denna om ett kontroversiellt utspel från USA:s vicepresident Joe Biden, där han menar att amerikanska judar har stor makt och spelat en nyckelroll i sociala förändringar. “Omfamnandet av invandringen” och “social rättvisa”. Det liknar onekligen konspirationsteorierna om så kallad judisk makt, idéer och tankestrukturer där judar pekas ut som orsaken till förment misshagliga samhällsförändringar. Antagligen menade inte Biden att reproducera antisemitiska idéer, eller ens framställa de judar han syftar på som en negativ kraft.
Fria Tider, däremot, framställer det på ett annat sätt. Rubriken lyder “Biden: ‘Judar’ gav oss invandring, feminism och homoäktenskap”. Vad tänker då Fria Tider om invandring, feminism och homoäktenskap? Ingenting positivt iallafall. De två senare fenomenen är dessutom allt vad de lyckas läsa in i “social rättvisa”, eller åtminstone vad de fann viktigast att lyfta ut. Ett russinplockande man rimligtvis måste förstå som högst tendentiöst.
Indirekt påstår de alltså att Biden sagt att judar är ansvariga för tre fenomen som Fria Tider avskyr och dessutom vänder de sig till ett klientel som är motståndare till dessa. Att knyta något till något annat man ogillar är i sig ett nedsättande sätt att resonera. Fria Tider fäller ingen kritik mot Biden, istället redogör de kortfattat för en kritiker av hans uttalande, innan de raskt vänder sig till två forum för vit-makt-aktivister och hämtar två citat från dessa.
Båda går ut på att Biden nu erkänt något som antisemiter hävdat sedan länge, ena kommer från nazistforumet Stormfrontoch det andra från den svenska nazistiska nyhetsförmedlaren Nationell.nu. Kommentarsfältet består också till stor del av antijudiska konspirationsteorier från Fria Tiders läsare, vilket är det vanliga när de lyft fram ordet “judar” eller variant därav.
Som det får förstås är Fria Tider alltså ute efter att marknadsföra nazisters perspektiv på konspirationsteorier om judar och så kallad judisk makt. Måhända är det inte ett öppet pläderande för antisemitism men det är åtminstone ett uttryckligt rekommenderande av antisemitiska perspektiv på kontroversiella utsagor om judar. Widars överslätande väger alltså ganska lätt inför artikelns faktiska utformning.
En annan artikel Zeth angriper är denna, där en kvinna menar att judar spelar eller bör spela en ledande roll i kampen mot antisemitism och för skydd av pluralistiska samhällen i Europa. Hon säger också att Europa inte kommer att överleva om inte social pluralism accepteras och antisemitism förpassas till historien. Fria Tider vinklar det till att det skulle vara en varning riktad till européer att inte göra motstånd när “det judiska ledarskapet omvandlar Europa till en mångkultur”. De avrundar med ett retoriskt konstaterande: “På vilket sätt Europa skulle dö om man lät de vita folkgrupperna överleva framgick dock inte i reportaget.”
Det är alltså antijudisk konspirationsteori rätt igenom. De tar avstamp i att det skulle finnas en judisk konspiration som avser påtvinga Europa mångkultur, en kombination av konspirationsteorin om judisk makt och en variant av den som florerar i vit-makt-miljöer som går ut på att judar (eller i en del fall vänstern, etablissemanget, osv.) påtvingar “vita” länder invandring eller mångkultur i syfte att utrota “vita”. (Vi har behandlat en utgåva av den senare myten i en tidigare artikel.) Antisemitiskt så det skriker om det.
Fria Tider har publicerat en hel del artiklar på likande teman, bland annat en artikel som anknyter till den om Joe Biden. Den ryske makthavaren Vladimir Putin ska enligt den ha sagt att den ryska revolutionen var en produkt av en “övervägande judisk regering[s]” “falska ideologiska grunder”, vilket Fria Tider korrelerar med Bidens uttalanden fast i Fria Tiders förståelse av dem som ett erkännande av konspirationsteorin om så kallad judisk makt och att denna skulle ligga bakom sådana för redaktionen misshagliga fenomen som invandring, feminism och homoäktenskap.
De gör alltså en parallell mellan den ryska revolutionen och dessa senare fenomen. Den ryska revolutionen låter de sedan karakteriseras av den röda terrorn då utrensningar av opposition innebar ett omfattande mördande och förföljande. Resonemanget ger alltså vid handen att Fria Tider betraktar dessa historiska skeenden som produkter av judar och fullkomligt förkastliga. Man kan tycka att det är lite oseriöst att jämföra mord på miljoner med asylmigration, jämställdhet mellan könen och möjlighet för homosexuella att ingå äktenskap men Widar Nord anser antagligen att det är helt okej med tanke på vad han försvarat i SD-kuriren.
En annan lyfter fram en palestinaaktivist som skrivit en text om att judar styr medierna, även det en variant på konspirationsteorin om så kallad judisk makt, som mest verkar gå ut på att läsaren ska gå vidare och läsa den där den återfinns efter att den tagits bort ur massmedia.
Det finns många fler exempel, nedsättande rasifieringar av judar som anspelar på eller reproducerar antisemitiska myter är relativt vanligt hos Fria Tider och de är populära som just detta hos det klientel som kommenterar.”
Varje år, den 30:e november är det nästan tradition att nazister och rasister ska demonstrera och hylla Karl XII. Sverigedemokraterna försöker numera utmåla sig som ett rumsrent parti. Men få vet att SD har spelat en nyckelroll i att hålla dessa demonstrationer vid liv sedan 1991.
1991
Olika nazistiska och fascistiska grupper har under hela 1900-talet demonstrerat den 30:e november. SD:s engagemang i detta sammanhang började 1991. Det var 1991 som SD:s engagemang för ”krigarkungen” började på allvar. De arrangerade då en demonstration i Stockholm. 700 personer deltog. De marscherade genom staden anförda av dåvarande partiledare Anders Klarström. Hitlerhälsningar och nazistiska slagord syntes och hördes. (Polisen fick senare mycket kritik för att de inte arresterade alla som höjde armen och gjorde hitlerhälsningen. Polisen försvarade sig med att det var för många som gjorde det.)
Även i Lund arrangerade SD demonstration, tillsammans med 30:e-novemberföreningen. Det blev tumultartat eftersom polis skjutit ner en av nazisterna dagen innan. Här på tidningsbilden ser ni en av de glada deltagarna på SD:s demonstration i Stockholm göra hitlerhälsningen. Det hade hållits demonstrationer innan 1991. Men det var just detta år som SD tog över fanan och försökte ta ledningen och bli huvudarrangörer för traditionen. Vi som var där 1991 minns de heilande demonstranterna och hakkorsen… Symboliskt nog var det just 1991 som Antifascistisk Aktion började vara drivande i att skapa kravaller bland motdemonstranterna. Sedan 1991 har SD och AFA varit de dominerande höger- respektive vänsterextrema aktörerna.
Visst, Sd var inte ensamma aktörer på kristallnatten. Det fanns nazistpartier och skinheads där också. Men Sd tolererade nazisterna i deras led. (Det de inte gillade var våldet.) Dessutom ville både höger- och vänsterextrema ha bråk och kravaller. Därför blev natten en av de värsta i Stockholms historia. Kravallerna var omfattande.
1992-1999
Efter kaoset 1991 försökte polisen begränsa demonstrationerna i Lund och Stockholm. I Lund blev det kaos 1992. År 1993 vägrade polisen ge demonstrationstillstånd till 30:e-novemberföreningen och SD. Sen hölls låg profil några år tills Jimmie Åkesson och hans vänner vid universitetet återupptog traditionen år 1999. I Stockholm fortsatte demonstrationerna. Sverigedemokraterna ansökte varje år om demonstrationstillstånd vid Karl-XII-statyn, men fick demonstrera på Riddarholmen istället. Något tiotal Sverigedemokrater och gamla nazister demonstrerade varje år där tills de efter några år tröttnar och arrangemanget upphör. Sverigedemokraternas konkurrenter tar över traditionen efter 2002/03, då SD börjat putsa sin fasad, i sin önskan att verka respektabelt. Men innan dess hade Jimmie Åkesson gjort ett försök att återuppliva traditionen i Lund. Det är värt att titta lite närmare på. Jimmie Åkesson skriver om detta i sin självbiografi, Satis Polito, men utan att nämna att det tidigare varit en gammal nazistisk tradition.
******
Jag bifogar ett något förkortat utdrag ur min recension av Jimmie Åkessons självbiografi Satis Polito:
Min fråga efter att jag läst igenom hela Jimmie Åkessons biografi har varit: hur hanterar Jimmie Åkesson det här med partiets förflutna?… Om man granskar den ‘Nationaldemokratiska studentförening’ som Åkesson och hans kamrater grundade i Lund kan man kanske få en del av svaren. Den studentföreningens hemsida finns ännu kvar på internet: http://hem.passagen.se/ndl/ndl. Det bör alltså i själva verket ha varit så att allt det som vi betraktar som det snurriga och vilsna med SD under de tidiga åren — var exakt vad Jimmie Åkesson fascinerades av med SD. Det extrema nationalistiska arvet i partiet med flertalet olika nazister runt 1988-94 har Åkesson inget emot. Han har inget emot det fascistiska arvet. Det som skilde Åkesson från de andra vid tidpunkten 1995 var valet av metoder. Åkesson ville försöka bedriva ‘polerad’ politik utan skinheads och den extremaste retoriken. Ingenstans ser man det tydligare än i vad Åkesson och hans studentkamrater gjorde i Lund 1999-2003. Då gjorde han ett försök att rädda de nazistiska traditionella 30:e-novemberdemonstrationerna till Karl XII:s minne vid Tegnérstatyn.
Åkesson skriver i Satis Polito en hel del om Nationaldemokratiska studentföreningen han var med om att grunda i Lund, och där han varit en drivande kraft. Han är än idag stolt över den “symboliska” kampen för att hylla Karl XII i Lund. Demonstrationerna till minne av Karl XII hade hållits årligen sen 1960-talet. INGEN kan ha missat det faktum att de som genomförde hyllningar och demonstrationer på Karl XII:s dödsdag var nazister. 1999 var jag mycket i Lund och kom i kontakt med en del rasister. Det var bl.a. en grupp extremkatoliker med fascistiska ideal. De sa sig vilja återuppliva traditionen vid Karl XII:s dödsdag, och det var mycket prat om en viss studentförening som gjorde ett tappert försök att göra just detta. Det var Åkessons Nationaldemokratiska studentförening, NDL, som låg bakom försöket att återuppliva demonstrationerna, men utan öppen nazism påstod man:
Den 30:e november samlades ett tiotal medlemmar av NDL för att högtidlighålla minnet av kung Karl XII och de stupade soldater som följde honom i försvaret av fosterlandet. NDL:s ambition är att återuppta firandet av 30:e november, utan stök, bråk och nazister. Årets firande gick mycket lugnt tillväga, troligtvis beroende på spontaniteten. Ingen, inte ens medlemmarna, visste i förväg om att något firande skulle ske. Vid Tegnérstatyn i Lundagård lästes dikter, skrivna av deltagarna själva, i ljuset av en enda flammande fackla. Arrangemanget avslutades med kransnedläggning, Tégners “Karl XII”, en tyst minut för de stupade karolinerna och sedan hurrande för konungen och fosterlandet. Därefter bjöd ordförande Richard Jomshof på glögg och pepparkakor, och kvällen kunde anses lyckad och gemytlig.
Väl framme vid statyn tändes ett ljus och en fackla. Därefter höll NDL-ordföranden Richard Jomshof ett kort inledningstal om varför vi samlades för att högtidlighålla Hjältekonungen Carolus XII. Några förbipasserande stannade till och lyssnade intresserat. Richard Jomshof läste Esaias Tegnérs dikt om Karl XII och därefter läste NDL:s sekreterare Björn Söder en egen hyllningsdikt i ljuset av facklan. Efter diktläsningen lades en blomma ned vid statyn vilket följdes av en tyst minut till minnet av Konungen och hans tappra soldater som stred och föll för vårt fädernesland. Ceremonin avslutades med ett fyrfaldigt hurra. […] Vi vill, från styrelsen, tacka alla som deltog samt polisen för deras insats för att skydda mötesfriheten och de demokratiska rättigheterna som tyvärr inte längre är några självklarheter i vårt land. Den frihet som Karl XII slogs för kanske vi också får börja slåss för. Det fanns många anledningar till att hylla Konungen igår.
NDL fortsatte att fira fram till år 2003. 2003 i nära samarbete med SD:s ungdomsförbund som medarrangör. Ordföranden för SDU var det året Jimmie Åkesson. Det var alltså inte så att Åkesson hade något emot allt vurmande för nationen och Karl XII. Tvärtom. Han hade inte heller något emot att bygga vidare på öppna nazistiska och fascistiska projekt. Åkesson tog ett öppet nazistiskt projekt, rensade bort en del öppen nazism, men ville behålla den idémässiga kärnan och idealen som de gamla nazisterna spred. Var det måhända på samma sätt han resonerade då han såg en möjlighet att försöka polera SD?
Sverigedemokraterna har hållit sina ‘landsdagar’ nyligen. Det kan vara på sin plats att påminna vad som står i det partiets principprogram. Om man bläddrar i det så lyser det bruna arvet igenom överallt i formuleringarna och ideerna.
Principprogrammet är klart och tydligt fascistiskt. Fascism kan definieras väldigt klart och tydligt.
Antifascisten och historikern Roger Griffin formulerade det så här:
Fascism är en typ av politisk ideologi vars mytiska kärna — i dess olika gestaltningar — är en folklig ultranationalism inriktad på nationens återfödelse.
Rent praktiskt betyder det att fascister pratar om den mytiska nationen som har sitt ursprung i människors blod och gener.
Arvets betydelse
Det torde inte vara kontroversiellt att diskutera arvets betydelse i en biologibok. Men i ett partipolitiskt principprogram hos ett svenskt parti som grundades av gamla, svenska nazister?
Låt oss se ordagrant på vad SD skriver:
Vi tror inte på teorin om att människor föds som blanka blad som kan fyllas med vilket innehåll som helst. Miljön har visserligen en stor betydelse för individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den fria viljan. Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen. Någon komplett förteckning över vad som ingår i denna mänskliga essens har vi ännu inte och kommer kanske heller aldrig att få. Till hjälp med att skapa en grovkornig bild kan vi dock ta den moderna vetenskapen och den mänskliga historien. Om det till exempel är så att en viss företeelse i olika varianter förekommit i nästan alla mänskliga samhällen i nästan alla tider, så menar vi att det är rimligt att anta den på något sätt är kopplad till den mänskliga essensen.Vi tror alltså att människan är ofullkomlig, att människan förutom förnuft och rationalitet också styrs av nedärvda känslor, instinkter och drifter och att vår individuella förmåga till förnuftigt handlande och tänkande därför är begränsad.
Biologiskt arv är grunden för nationen
Blod och jord har fascister alltid pratat om. Den mytiska nationen som har sitt ursprung i arv och blod och gener, inte i idéer och mänsklig hjärnkapacitet.
Så även för SD. De fortsätter att prata om den nedärvda essensen i dessa ordalag:
För att nämna några konkreta exempel så menar vi bland annat att de flesta människor är sociala och kollektiva varelser som har ett nedärvt behov av att tillhöra en större gemenskap, att de flesta människor primärt identifierar sig med andra individer som påminner om en själv och att de flesta människor har lättare att visa solidaritet och empati med individer som man upplever är en del av samma gemenskap som man själv tillhör. Av detta drar vi slutsatsen att en stark nationell identitet och ett minimum av språkliga, kulturella och religiösa skillnader har en gynnsam effekt på sammanhållningen, tryggheten och stabiliteten inom ett samhälle.
I likhet med stora delar av den tidiga, europeiska socialkonservativa rörelsen ser Sverigedemokraterna nationalismen som det enskilt viktigaste verktyget i arbetet med att bejaka den gemensamma identiteten och samhällets inre solidaritet.
En av konservatismens mest centrala uppgifter är att slå vakt om välfungerande och djupt rotade gemenskaper. Nationen är enligt vår mening, vid sidan av familjen, det främsta exemplet på en sådan gemenskap. Mot bakgrund av detta betraktar Sverigedemokraterna nationalismen som en naturlig del av konservatismen och en central del av partiets politik.
Den nationalistiska ideologin är i allmänhet löst definierad och innebär i sin mest nedskalade form endast att den egna nationens intressen skall sättas i främsta rummet, att den egna nationen skall vara fri och suverän i förhållande till andra nationer och stater samt att statens gränser så långt det är möjligt skall sammanfalla med nationens utbredningsområde.
Sverigedemokraterna ställer sig bakom dessa grundläggande nationalistiska principer.
Vilka ska exkluderas?
Även om SD företräder en reformerad fascism som säger sig vara för demokrati så lyser antidemokratismen igenom i flera av skrivelserna i principprogrammet.
Precis som alla andra antidemokratiska rörelser genom århundradena — som varit kommunister, nazister, fascister och olika konservativa, totalitära militärdiktatorer — vill SD försöka exkludera vissa grupper från demokratin och pratar mycket om vilka som är de ”äkta” medborgarna i nationen.
Det där med att definiera vilka som ska exkluderas pratar fascistiska rörelser mycket om. Om kommunister brukar vilja exkludera ”klassfiender” och ”kontarevolutionärer” så har fascistiska rörelser en förkärlek till att vilja exkludera människor som inte passar in inom ramarna för den mytiska nationen och folkgemenskapen med sina i arv och blod grundade värderingar.
Sverigedemokraterna ser nationen som den viktigaste, äldsta och mest naturliga mänskliga gemenskapen efter familjen. Imperier, politiska grupperingar och andra övernationella gemenskaper har kommit och gått under det senaste årtusendet, men nationer som form för mänsklig gemenskap har bestått. Den nationella samhörigheten binder samman nationens medlemmar över tid och rum och skapar band mellan de döda, levande och ofödda generationerna liksom mellan unga och gamla, olika samhällsklasser, politiska läger och geografiska regioner…
Som infödd svensk räknar vi den som är född eller i tidig ålder adopterad till Sverige av svensktalande föräldrar med svensk eller nordisk identitet.
Som assimilerad till den svenska nationen räknar vi den med icke-svensk bakgrund som talar flytande svenska, uppfattar sig själv som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser den svenska historien som sin egen och känner större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation.
På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur.
Medborgarskapet i nationen Sverige ska alltså enligt SD villkoras av att folk ”accepterar svenska lagar, normer och traditioner”, vad detta nu må vara?!
Vi tror att det bästa för vårt samhälle är att en så stor andel som möjligt av statens medborgare också har en svensk identitet. Vi inser och accepterar dock att det alltid kommer att finnas en viss andel av medborgarna som inte uppfattar sig som svenska. Vi ser inget större problem med detta så länge denna grupp är begränsad, accepterar svenska lagar, normer och traditioner och inte bidrar till ökad segregation och motsättningar.
Klar och tydlig fascism. Om personer anses vara osvenska ska de ses som osvenska. Allt stämmer bra med Griffins definition.
Fascism är en typ av politisk ideologi vars mytiska kärna — i dess olika gestaltningar — är en folklig ultranationalism inriktad på nationens återfödelse.
Det är bra att Adlibris granskas. Så här beskriver Adlibris den berömda 
Det hade hållits demonstrationer innan 1991. Men det var just detta år som SD tog över fanan och försökte ta ledningen och bli huvudarrangörer för traditionen. Vi som var där 1991 minns de heilande demonstranterna och hakkorsen… Symboliskt nog var det just 1991 som Antifascistisk Aktion började vara drivande i att skapa kravaller bland motdemonstranterna. Sedan 1991 har SD och AFA varit de dominerande höger- respektive vänsterextrema aktörerna.
SD-kuriren december 1991
Motargument 