Alla inlägg av Johan Löfström

Medgrundare till www.Motargument.se 2012 - 2026

Sharia för Dummies

Sharia är inte en lagbok. Det är en övergripande idé om gudomlig lagstiftning, grundläggande regler för hur muslimer ska leva och agera. De reglerna är baserade till stor del på Koranen men också på ”sunna” — profeten Muhammeds levnadsvanor och religiösa handlingar, samt haditherna. Haditherna är dokumenterade berättelser om profeten Muhammeds undervisning och handlingar, varav de flesta skrevs av hans följeslagare. Merparten av följeslagarnas hadither är förenliga med Profetens inställning, men vissa går direkt emot Profetens påbud.

Delar av sharia tillämpas i Sverige redan idag och är helt laglig.

Eftersom de islamska lagarna så som de finns nedtecknade i Koranen och Haditherna ibland är svåra att tyda har rättslärda behövt tolka dessa och det är denna rättsvetenskap som kallas fiqh.

Fiqh har delat in sharia i kategorier — för det religiösa, politiska och sociala livet. Men det är variation mellan muslimer i olika länder och grenar av islam — om vad som skall tillhöra vilka kategorier:

Fard — det som är obligatoriskt för alla muslimer. Att känna till och följa islams fem grundpelare är att anse som obligatoriskt.

Mustahabb — heter det som rekommenderas för en muslim, men som inte alltid är obligatoriskt.

Mubãh — handlar om sådant som var och en själv får bestämma om — saker som varken gillas eller ogillas. Det innebär att det som är mubãh är tillåtet (jã’iz).

Makruh — är saker som ogillas enligt islam men som ändå inte är förbjudet. Skilsmässa, kan vara exempel på makruh enligt vissa tolkningar av islam.

Haram — är de saker som är förbjudna enligt islam, Enligt många muslimer hör alkohol, rökning och fläskkött till det som är haram.

Halal — är allt som är tillåtet. Kött som är slaktat enligt islamiska lagens dietföreskrifter är exempel på vad muslimer anser vara halal.

Det som är halalgodkänt kan också delas in i olika grader av vad som är tillåtet;Mubãh bi l-’afw — kallas det som är tillåtet men kan ursäktas. Det betyder att det kan vara en handling som oftast inte är tillåten men man kan göra ett undantag — om nöden så kräver.

Det finns flera varierande tolkningar och tillämpningar av de olika delarna av sharia. Lätt förenklat, sammanfattat kan man säga att sharia är föränderligt. I Saudiarabien och Iran är sharia nationell lag, men dessa länder tolkar vissa delar i sharia på olika sätt. I några andra muslimska länder används sharia enbart som en källa till lagstiftning, vilket innebär att tolkningarna av sharia kan variera. Många debatter pågår om hur alla olika muslimer ska tolka sharia i ett västerländskt samhälle.

Andra länder använder endast sharia inom arvs- och familjelagstiftningen. Eftersom det inte finns en enhetlig sharialag ser lagstiftningen och styrelseskicken olika ut. Dessutom har många av dessa länder tidigare varit kolonier till olika västländer, vilket har gjort att man i flera asiatiska länder som tillämpar sharia, kan finna lagar som har sitt ursprung i till exempel Storbritannien och Frankrike.

Det pågår en debatt inom islam om hur den islamska lagen ska användas i ett modernt eller västerländskt samhälle med sekulär lagstiftning. Eftersom fiqh bygger på tolkningar av rättslärda män menar vissa att man också kan tolka om lagens källor och anpassa dem till dagens samhällen. Dessutom uppstår det i ett modernt samhälle situationer som inte täcks av nuvarande sharialagar och då krävs nytolkningar.

Enligt andra bygger sharia på en majoritetsprincip, så om muslimer lever i minoritet i ett land är det detta lands lagstiftning som ska stå över sharia. Denna senare idé innefattar att sharia i sig inte bör omtolkas, men att lagarna inte behöver följas i vissa situationer.

De fyra viktigaste sunnitiska rättsskolorna är den shafiitiska, den malikitiska, den hanafitiska och den hanbalitiska. Den viktigaste shiitiska rättsskolan är den jafaritiska.

Eftersom sharialagar alltså inte är ett (1) enhetligt system, varierar dess utformning lite från land till land, och utifrån flera olika tolkningstraditioner. Det mesta som ingår i sharia diskuteras ständigt inom de olika riktningarna av islam och det finns ingen absolut sanning om hur man ska tolka den.

Svenska grundlagen vs sharia

För att ändra vår grundlag och kunna införa sharialagar i brottsmål, måste riksdagen först rösta ja med majoritetsstöd, avvakta resultatet i ett offentligt politiskt val (riksdagsval), och efter valresultatet ska riksdagen majoritet rösta ja igen i exakt samma fråga.

Hur ska sharialagar kunna införas, med så få muslimer i Sverige? Det uppges varierande siffror om allt ifrån 110.000 — 500.000 muslimer i Sverige. Det är ungefär lika många personer som det var röster på SD i riksdagsvalet 2010. Har SD någon som helst möjlighet att förändra Sveriges grundlag?

———

Källor:
http://www.migrationsinfo.se/demografi/religionstillhorighet/islam/sharia/
http://www.ur.se/Produkter/140229-Muslim-i-Europa/Sharia
Statistik över medlemmar i religiösa samfunden 2011
Fem grundpelarna i islam

Fotnot: Haditherna finns inte nedskrivna i Koranen, utan är bilagor, insamlade av profetens närmaste följeslagare och familjemedlemmar.

Myt: Nationalsången

Fakta: Vi har ingen officiell nationalsång i Sverige [1].

Vad som däremot finns är ett verk som används som nationalsång i många officiella sammanhang — ”Du gamla, Du fria” — eller som den hette då Richard Dybeck skrev texten: ”Du gamla, Du friska” (till en mycket äldre traditionell melodi). Ungefär 1844 var första gången den trycktes, och det debatterades kontinuerligt om förändringen av titeln och om hur många verser den skulle ha långt in på 1900-talet.

Gramophone ES
phonogalerie.com / Foter / CC BY-SA

Det är vanligtvis den första eller de första två verserna som sjungs, och de är plockade ur Dybecks ursprungsverk. Men själva landsnamnet ”Sverige” existerar inte i hans text. Andra har lagt till extraverser för att få in landsnamnet, men ingen av deras versioner har blivit långlivade. Så det är faktiskt Polens nationalsång som är den enda där man sjunger ”Sverige” i texten.

Det finns inget förbud mot att sjunga ”Du gamla, Du fria”. Varken i skolor eller i kyrkor. Du får sjunga den exakt närhelst du vill, och varhelst du än vill, så länge du inte stör ordningen eller bryter mot någon lag, så får du utöva vilken kulturyttring som helst.

[1] Källa:
Wikipedia; Du gamla, du fria

Myt: Demografisk bomb

De felaktiga myterna, uppenbara lögnerna och elaka skällsorden haglar i skrämselpropagandan överallt på internet —  ”Tidsinställd bomb! Livmoderinvasion! Massinvandring! Svenskfientlighet!” Här avslöjar Motargument med hjälp av Dr. Hans Rosling några av de mest vanliga myterna om invandrare som föder många barn.

FAKTA:

”Globala nativiteten sjunker mot 2,2 barn per kvinna”

Kring år 1900 födde svenska kvinnor i genomsnitt 4 barn per kvinna. Efter år 1945 har ”nativiteten” legat kring ungefär 2 födda barn per kvinna, eller något under. Om en man och en kvinna tillsammans skaffar 2 barn, då varken minskar eller ökar folkmängden.


MYT:

”Det sker ett folkutbyte genom en hemlig, organiserad, födelse-explosion”

Nativiteten räknas och granskas regelbundet. Tendensen är att syskonskarorna krymper mot 2 barn per kvinna i hela världen. Utrikesfödda kvinnor boende i Sverige hade i genomsnitt 2,2 barn år 2008. Men kvinnor som fötts i Sverige till föräldrar som invandrat hit skaffar i genomsnitt 1,68 barn per kvinna! Alltså färre barn än vad svenskfödda kvinnor till svenskfödda föräldrar skaffar.

Hans Rosling visar nativiteten sjunka
Hans Rosling visar nativiteten sjunka i hela världen

Lägre nativitet gäller inte bara de kvinnor vars familj har invandrat till Sverige från Europa, utan även de som har flytt från länder som till exempel Iran, Sudan, Somalia och Syrien.

Nativiteten sjunker för alla världens kvinnor, i takt med bättre hygien, fler nyfödda som överlever, ökad jämställdhet och mer utbildning. Se en videoföreläsning med doktor Hans Rosling, som visar statistik ur all världens folkräkningar och ger bevis för tendenserna.

Det är en lögn att någon grupp föder flera barn med syfte att försöka komma i majoritet och ta makten i Sverige. Svensk statistik motbevisar effektivt alla propagandamyter.

Källor för fördjupning i ämnet:

Kent Ekeroth: Muslimska Demografiska bomben (notering: Kent Ekeroth har numera raderat detta blogginlägg, men det finns arkiverat här, scrolla långt ner på sidan)

SCB artikel: ”Får utrikes födda fler barn?

SCB.se — Barnafödande bland inrikes och utrikes födda (pdf-rapport)

Mer videos med dr. Hans Rosling:
Gapminder.org
TED Föreläsning: Religions and babies
TED Föreläsning: New insights on Poverty

Övriga källor: United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2011). World Population Prospects: The 2010 Revision

fotnot: Det optimala nativitetstalet för att bibehålla en stadig befolkningsmängd anses ligga något högre än 2 barn/kvinna, ungefär kring 2,1 på grund utav barnadödlighet, sjukdomar, olyckor med dödlig utgång osv. För dig som vill fördjupa dig mer kan du läsa på engelska sidor om nativitet, då ska du söka efter ”Fertility rate”.

Myt: Växtvärk

När valsedlarna skulle tryckas den där härligt vackra sommaren 2010 — som gav oss så många fina nätter och festminnen — då var Sverigedemokraterna ett 22 år gammalt parti. SD ska ha grundats i februari 1988.


MYT:

”SD har växt för fort & på för kort tid”

SD — ett projekt bildat genom en sammanslagning av andra existerande, äldre organisationer. I detta sammanhang ganska oviktigt vilka de personerna var, men SD hade i alla fall en del befintliga medlemmar redan vid starten.

Inför valet i september 2010 anmälde partistyrelsen totalt sett 2028 kandidater. I hela den valkampanjen lovade Jimmie Åkesson att ”inga stolar ska stå tomma”.

This one belongs to us now.
Sd — skäms för era tomma stolar!Refidnas / Foter / CC BY-NC-SA

Sverigedemokratiska partiet kommer att fylla 26 år i februari 2014, just när nästa valkampanj ska inledas och kandidater till valsedlarna ska anmälas. Ett ansenligt antal av deras tidigare representanter har antingen slutat, blivit utsparkade eller bytt parti.

Men deras anhängare tar ofta till ”växtvärk-ursäkten”. Det låter ofta såhär när man kritiserar partiet för t.ex. inkompetens runtom i kommunerna: ”vi har växt för fort och på för kort tid”. Seriöst, ett politiskt parti, som i många år endast har drivit en enda politisk fråga, ett mycket smalt och tunt ideologiskt program. De har väl inte utvecklats särskilt, på alla dessa år?

Att ett politiskt parti, på en så lång tid, med en så tydlig ideologi, inte har lyckats samla fler väljare eller fler representanter — det är inte växtvärk — det är inkompetens! Sanningen är snarare att det i detta landet inte finns några fler vuxna, röstberättigade personer med de åsikterna, som både vill och kan engagera sig politiskt!

Källor:
Valmyndighetens information till partierna om kommande val
Anmälan till valsedlarna skulle gjorts senast 15:e april 2010
Registrering av SD hos Valmyndigheten
SD:s egen fakta om antal medlemmar i SD och SDU

Myt: Inavel pga kusingifte

MYT:

”Hälften av alla i arabvärlden lider av inavel!”

Det cirkulerar rykten om att ”hälften av alla i arabvärlden lider av inavel”. Detta anses ske på grund av att det är tradition att gifta sig med nära släktingar. Om man letar så kan man hitta källorna som de flesta verkar referera till, trots att det ofta är helt omöjligt att få någon bloggare eller twitter-användare att uppge sina källor eller länkar.

I flera danska artiklar som publicerats i februari 2009, refereras det till en stor forskningsundersökning på Syddansk Universitet som utförts av Sarah Fredsted Villadsen, Laust Mortensen och Anne-Marie Nybo Andersen.

Professor Karen Brøndum-Nielsen från Kennedy Centret, har intervjuats som oberoende expert i frågan, har genom sina studier kommit fram till att ungefär 70% av pakistanierna (som bor i Pakistan) är gifta inom släkten. Men då måste man också förtydliga att kusingifte betyder något helt annat i Pakistan än det gör i skandinaviska förhållanden. Varje syskonskara har traditionellt sett bestått av fler antal syskon. En del män är gifta med flera fruar, så det finns också ett antal halvsyskon, som tack vare olika mödrar inför varierande genetiska uppsättningar.

Varje person har ofta många kusiner, och i begreppet kusingifte ingår även alla sysslingar och bryllingar — som har sitt DNA från ett stort antal olika förfäder. Så det betyder inte enbart att en person gifter sig med sina föräldrars syskonbarn.

Läser man hela artikeln — som många näthatare inte brukar göra — ser man att fenomenet med att gifta sig inom släkten minskar betydligt för de som flytt sitt hemland och har bosatt sig i västvärlden. Karen Brøndum-Nielsen säger att knappt 40% av de pakistanska gifta paren i Danmark är gifta inom släkten (jmfr 70% Pakistan).

Vill man veta mer fakta, läser man även forskarnas egna publicerade rapport från Syddansk Universitet. Där refereras till en många år gammal norsk undersökning som utger sig för att visa att föräldrar som är nära släktingar, och har Pakistan som ursprungsland är cirka 44% av alla gifta par som har ursprung i Pakistan. Den siffran uppges ha halverats — för nyblivna föräldrar som har ursprung i Pakistan — till ungefär 22% idag.

Karen Brøndum-Nielsen konstaterar att minst 95% av barnen med föräldrar som har ”nära släktband” är ”sunde og raske børn”. Dessa borde väl knappast vara ”inavlade” om man med det begreppet avser att barnen har någon form av medfödd funktionsnedsättning eller anlag för någon allvarlig sjukdom.
Detta bestrider naturligtvis alla felaktiga rykten och all panikartad skrämselpropaganda.
Man kan också konstatera att med Sverigedemokraternas föreslagna politik, så kommer risken öka att vår genetiska mångfald i Sverige utarmas.

Källor:
Jyllandsposten

Videnskab.dk

Syddansk Uni

Myt: Välfärdskris

Norge, Danmark, Sverige ligger topp tre på Legatum Prosperity Index. Det är en lista som räknat ut och betygsatt vilka av världens länder som är ”bäst att leva i”, där de väger in massor av faktorer, som; välfärd, demokrati, personlig frihet, utbildning, hälsa, delaktighet i samhället, rättssäkerhet, trygghet, korruption, ekonomi, miljöarbete, arbetslivsmöjligheter osv.
Klicka på bilden för att förstora den
Klicka på bilden för att förstora den

Avpixlat skriver mängder av artiklar, som många SD-anhängare tror blint på. De sprider vidare och upprepar över hela internet att vi inte har någon välfärd kvar, att Sverige är en diktatur, att det inte finns någon yttrandefrihet och att vanliga arbetarmänniskor och pensionärer inte har några pengar

Källor:
Legatum Institute, Legatum Prosperity Index

Legatum_Prosperity_Index på wikipedia

Det finns fler intressanta listor och index, som t.ex.: Human Development Index & Leicester University ”Nöjdhetsindex

Myt: Antirasism

MYT:

”Antirasister hatar oss! De är våldsamma, kriminella, extrema…”

Det finns flera konstiga missuppfattningar kring antirasism, aktiva antirasister och människorättsaktivister. Den mest besynnerliga är att antirasister skulle vara intoleranta, hatiska och åsiktsförtryckare.

Utan någon annan jämförelse, föreställ dig en cigarettrökare och en vän till denne — som är emot tobak. Cigarettrökaren kanske inte tänker så mycket på sin vana, men hens vän, kanske gör det p.g.a. en eller flera olika av dessa anledningar: hälsa, kostnaderna, moraliskt, miljön…

De här två personerna kan vara vänner, men de kan samtidigt ha helt motsatta åsikter om tobak.Foto: Malinka Persson

Om rökaren någon gång skulle bestämma sig för att försöka sluta, då kommer hen säkert att få uppmuntran och stöd av sin vän. Och om rökstopps-försöket skulle misslyckas, då tror jag att vänskapen fortfarande ändå finns kvar där, kanske även med förhoppningar om att nästa försök att sluta röka kommer att lyckas bättre någon gång i framtiden.

En främlingsfientlig person har ofta intoleranta åsikter emot andra människor, baserade på olika generaliseringar eller elaka stereotyper. Det är enbart sådana åsikter som antirasister är emot. Det är inte personen som bär på åsikten som antirasister skulle ogilla eller hata. En stor andel av alla antirasister har ofta förmågan att kunna acceptera, respektera och tolerera alla människor — oavsett deras egenskaper eller bakgrund.

Optimistiska, humanistiskt lagda människor bär med sig olika tankar och förhoppningar om att vem som helst har möjlighet att kunna lära sig nya saker. Att även en person som har en kraftig fobi har en förmåga att ta till sig kunskap, insikter och nya sätt att tänka eller att vänja sig av med vanor eller ovanor. Personer med fobier har goda möjligheter att mildra eller att helt bli fri från sin rädsla.

Klicka på bilden för att förstora
Klicka på bilden för att förstora

Rasister har rätt att uttrycka sina åsikter, men de har inte rätt att stå helt oemotsagda. Sverigedemokraterna, Svenskarnas Parti, ”De odödliga” & Svenska Motståndsrörelsen får gärna kritisera invandringspolitik och antirasister, bara de är beredda på att deras människofientliga åsikter alltid kommer att kunna kritiseras. Men en rasist bör inte förvänta sig att de med sina argument eller skrämselpropaganda kan övertala eller övertyga någon annan att börja bli rädd för eller att hata främlingar.

Om du känner dig hatad av någon antirasist, försök föreställ dig att du provar byta åsikt för en liten stund. Försök att acceptera, tolerera att alla människor har olika religion, språk, sexuell läggning, kultur och hudpigment. Inbillar du dig att antirasisten kommer att fortsätta hata dig, med dina nyvunna insikter och åsikter? Och dina vänner blir säkert jätteglada för din skull, om de är dina riktiga vänner, för att röka cigaretter eller att hata människor är bara onyttiga ovanor. Företeelsen som blev kritiserad har försvunnit — men du som människa finns kvar.

Myt: Närande/Tärande

Har du någon gång frågat de som arbetar i din livsmedelsbutik vad de tycker om invandring och inflyttning till din hemort? Jag tror att de tydligt kan se den direkta kopplingen mellan antal invånare som bor i närheten och hur säker eller osäker de betraktar sin egen anställning i butiken.

MYT:

”Invandrare som får pengar från staten är tärande på vår ekonomi”

Alla människor äter mat varje dag. De som arbetar och de som inte arbetar. Oavsett om personen tjänar ihop sin egen inkomst eller är beroende av en familjemedlem eller av bidrag. Hur många kronor betalar du i matmoms varje vecka? Ja, du kan se det själv på kvittot som du får när du betalat till kassörskan. 12% av priset på mat som köps i butik är matmoms som butikerna betalar rakt in till statskassan. Annan konsumtion har olika procentsatser. Se på statistik hur många kronor staten får in i moms-intäkter.

Butiksägaren räknar dagskassan varje kväll. Kostnader ska betalas till andra företag; matvaruleverantörerna, transportföretagen, lokalhyran till fastighetsägaren, elräkningen, eventuellt ett banklån 1). Har butiken anställd personal, ska löner betalas, och samtidigt skatter och avgifter för dessa. Personalen använder sin lön till sin boendekostnad, matinköp, räkningar och all annan privat konsumtion hos andra företag.
Efter alla utgifter har butiken förhoppningsvis en vinst kvar varje månad, som ägaren tar ut sin lön utav, sätter in en del till Skatteverket som preliminär inkomstskatt och använder sen lönen/vinsten till att köpa mat till sin familj, betala för boendekostnad och deras övriga privata konsumtion hos andra företag.
Alla dessa familjer har inkomster och betalar skatter till kommun och stat, och sparar dessutom till sina respektive framtida pensionsår. Och ser till att flera andra företag får inkomster. Allt detta tack vare att det finns kunder som handlar i mataffären.

Vi kan ställa upp ett räkneexempel; Tänk dig en liten ort på 1000 bofasta invånare där det finns en livsmedelsbutik. För den butiken så kommer det att märkas en omedelbar försäljningsökning om säg 20 nyinflyttade invånare bosätter sig där. För orten och butiken spelar det ingen roll var dessa nyanlända får sina pengar ifrån. För alla människor äter mat varje dag, flera gånger om dagen till och med. Matförsäljningen i butiken ökar!

ICAnder&MonIcaEventuellt kommer butiken att kunna anställa en extra person. Kanske kommer Migrationsverket att anställa en eller två personer, som kanske bor på orten, och som nu får sin lön från staten. Högst troligt kommer även de att handla sin mat i butiken OCH det kommer att betalas in fler kronor i matmoms till staten och inkomstskatt till kommunen.

Det sker en “transferering” när en del av våra skattepengar i statskassan används till bl.a. etableringsersättning för flyktingar som bosätter sig på glesbygdsorterna. Det höjer omsättningen och hjälper till att säkerställa mindre butikers överlevnad.

Jämför gärna med en annan, men likadan ort, med 1000 bofasta invånare. Säg att 20 eller varför inte 200 personer flyttar därifrån, till en större stad i jakt på jobb. Vad händer med livsmedelsbutikens ekonomi? De anställdas ekonomi? Och den ortens kommunala skatteintäkter?

Det är ungefär fem miljoner människor som har sysselsättning i Sverige, försörjer sig själva och betalar inkomstskatt. Företag och privatpersoner betalar in otaliga miljarder i skatter och avgifter till staten.

Jag och många andra anser att vi inte har råd att bli färre invånare! Många som bor i glesbygd anser dessutom att alla tjänar på att det kommer invandrare och att det därmed blir fler konsumenter, som vill bosätta sig utanför huvudstadsområdena.
Vi har råd att hjälpa flyktingar och invandrare få en fristad här, tillfälligt eller permanent om de så önskar — Välkomna hit!

———

fotnot:
1) Samtliga av de uppräknade företagen har också anställda och ägare, som får sin inkomst och betalar sin skatt beroende på om de lokala små livsmedelsbutikerna runtom i landet går bra. Det finns naturligtvis massor med olika företag som är underleverantörer till varje liten mataffär, som till exempel de som tillverkar kundvagnar och kundkorgar, plastpåsarna och papperskassarna. De som trycker de små reklamskyltarna som hänger och vippar på hyllkanterna, lokaltidningen som butiken annonserar i, städföretag och så vidare. Det är en omöjlighet att försöka räkna upp alla, men du kan titta runt i din butik nästa gång du handlar mat. Försök hitta ledtrådar och räkna hur många olika tjänster, producenter eller andra sorters företag som du kan se spåren av i din mataffär. Och om du vågar kan du fråga de som jobbar där, de är oftast jättesnälla och trevliga mot kunderna, som betalar deras löner.

Myt: Mänskliga värderingar

trappa
… … …

Personer som påstår att de är kritiska till invandringspolitiken, argumenterar ofta att främmande människor från andra länder har andra värderingar. De insinuerar att svenskfödda skulle ha helt andra grundläggande mänskliga värderingar.

Frågar du beteendevetare eller psykiatriker så kommer de att nämna Maslows behovstrappa. Det är inte direkt en trappa, för det finns ingen tydlig prioritetsordning. Men beståndsdelarna är dessa begrepp: Kroppsliga behov, Trygghet, Kärlek, Gemenskap, Uppskattning, Självförverkligande.

Hus och Hem är en tydlig nödvändighet som uppfyller flera av ovanstående delar på olika sätt; skydd mot väder och vind; möjlighet att låsa in dina ägodelar på en säker plats så att du kan känna dig trygg när du sover och åker iväg till jobbet. Hur varje bostad är utformad, inredd och vilka kroppsliga behov du utövar och i vilka rum du gör det i skiljer sig åt i olika hem. Några anser att bostaden måste se ut som i de senaste heminredningstidningarna, och får ut en stor del av självförverkligande genom att renovera det och bygga om och förnya möblerna på olika sätt. Andra väljer billiga möbler och lägger en större proportion pengar på t.ex. kläder, hemelektronik eller en dyr bil.

Familjen är självfallet en aning varierande — över vilka individer och relationer som räknas in i familjen — beroende på vem man frågar. Några människor inkluderar svärföräldrar, och andra anser att deras närmsta vän och husdjuren ingår. Men oavsett vilka du räknar som dina familjemedlemmar så anser nästan alla världens invånare att familjen är viktig och de känner en stark tillhörighet och har ömsesidiga beroenden på varierande sätt till sina närmaste.

World Values Survey har sammanställt ett flertal enkätundersökningar med massor av värdefrågor till ett stort urval människor i väldigt många länder, och sammanställt till en databas som allmänheten kan få slå upp saker i. Utav de fåtal exempelländer som jag slog upp har lite mindre än 1% svarat ”inte så viktigt” eller ”inte alls viktigt” på frågan om hur viktig de anser att deras familj är. Jag provade bara att välja ut några länder som Iran, Irak, Bulgarien, Rumänien, Moldavien och Rwanda [se punkt 1 i illustrationen nedan, klicka på den för att förstora]

Mat är en nödvändighet för att överleva, näring för att må bra, en källa till glädje, och kan ge dig stor tillfredsställelse om du njuter av att laga mat och bjuda andra på goda festmåltider. Då är det en hobby och leder till gemenskap, men för några så kan mat även vara ett yrke och alltså vara en del som skänker trygghet genom ekonomi.

Enkätsvar
Klicka för att förstora.

Vad du väljer för ingredienser och recept till dina måltider är bara mindre detaljer och variationer på alla mattraditioner, trender och butiksutbud i alla olika regioner och världsdelar. Personligt tycke och smak, din uppväxt samt trender styr en ganska stor del av vad du gillar och uppskattar. Varje individ plockar från ett smörgåsbord, till sin egen unika mix av mångkultur. Alla prioriterar lite varierande och annorlunda jämfört med sina grannar över vad man väljer att lägga en större respektive mindre del av sin tid och inkomst på.

Arbete och fritid är också mycket högt värderat av nästan alla människor. I World Values Survey är det ungefär 7% som svarat ”inte alls viktigt” eller ”inte så viktigt” på frågan om hur viktigt de anser arbete vara. [se punkt 2 i illustrationen]

Intresse och engagemang för omvärlden är också ungefär lika viktigt för alla människor. Se punkt 3 i illustrationen så ser du att färre än 5% har svarat ”inte likt mig” eller ”absolut inte alls likt mig” på frågan om hur viktigt de anser det är att hjälpa grannarna eller andra människor i närheten. Jag har slagit på massor av frågor om politiskt, fackligt, miljö- eller idrotts- engagemang, tendenserna är generellt sett lika över hela linjen av samhällsfrågor och personliga åsikter.

Det som står ut av alla värdefrågor är hur viktigt människor anser att religion är, och hur ofta dom utövar sin personliga tro organiserat. Det mest uppseendeväckande är svaret från Iran. Se punkt 4, den gröna inringade raden, i illustrationen till vänster. Endast 21,3% av tillfrågade iranierna svarar att de närvarar på en religiös gudstjänst ”mer än 1gång/vecka”, 14,2% uppger 1 gång/v och hela 24% har svarat att de i princip aldrig går till en gudstjänst. [urvalsgruppen för denna fråga är 2,5 ggr fler personer än i den svenska undersökningen, så det är inte nån slump eller en felrepresentation det rör sig om]

Abraham Maslow ansåg att flera av de grundläggande behoven kan tillfredsställas samtidigt. Varje detalj i en människas liv kan uppfylla olika kategoridelar samtidigt, på lite olika sätt och i olika viktighetsgrad för olika individer beroende på intresse, personligt tycke, smak och prioritering. På samma sätt fungerar människan med växlande grupptillhörigheter och intersektionalitet. Alla människor har i stort sett exakt samma grundvärderingar, men var och en har bara lite olika varieringar, metoder och vanor kring alla ingående detaljer i sin egen unika mix av mångkultur och mångfald.

Nästa gång en socialkonservativ politiker från t.ex. Kristdemokraterna eller Sverigedemokraterna säger att en ”främmande” grupp inte delar våra s.k. ”svenska” värderingar, ska du fråga och ifrågasätta. Menar den politikern en människa som inte värderar familj, ett hem, mat i magen, utbildning, arbete och en inkomst?

Kanske försöker de på det här viset att avhumanisera främlingar? Pratar de så här, för att deras anhängare ska slippa känna dåligt samvete för att man vill försöka att stänga gränsen och riva upp Schengensamarbetet? Eller är det bara att man vill slippa skämmas för att vara rädda för helt vanliga människor?

———

Källor:
Wikipedia om Abraham Maslow
Maslows behovstrappa
World Values hemsida
World Values databas
DN Debatt — Andreas Johansson Heinö

Myt: Massinvasion

Massinvandring, demografisk explosion, invasion och ännu värre saker vrålas ut. Det låter som att mängden främlingar växer ohämmat och explosionsartat. Några av de som är mest kritiska till invandringspolitiken brukar också försöka hävda att Sverige ”hämtar” eller ”importerar” invandrarna hit. Men har någon verkligen tittat på riktiga fakta och siffror om hur många som kommer varje år? Vilka är dom? Och hur många nyanlända är det som stannar kvar?

Sverigedemokraterna skriver rena rama lögner i sina riksdagsmotioner i oktober 2012:

[det är cirka 396 000 asylsökande + 138 000 flyktinganhöriga som fått permanent uppehållstillstånd sedan 1980 = 534 000!]

[endast 7 år har det inkommit över 30 000 asylansökningar per kalenderår]

Globen 14 000 personerÄr allt detta avsiktlig skrämselpropaganda, eller beror det enbart på bristande läsförståelse & matematikkunskaper?
Antal asylsökande personer som under år 2011 fick permanent uppehållstillstånd var 12 726 personer. Till detta kan man lägga till de 3 037 anhöriga till asylsökande. Alltså en summa på 15 763 personer. Årsgenomsnitten för antal asylansökningar som godkänts är ca 14 000/år (under de senaste 23 åren) respektive anhöriga till asylsökande ungefär 5 600/år. Sammanlagt ca 19 600/år i snitt. (Om man skulle undanta toppåren vid kriget i f.d. Jugoslavien så sjunker årsgenomsnitten ca 4 500 personer till ca 15 000/år) Jämför med ett fullsatt Globen per år!

Hur stort är Sverige?

Hela befolkningen är lite fler än 9,5 miljoner invånare. Centrala Stockholm, Göteborg och Malmö är väldigt tättbefolkade och har brist på lediga bostäder. Stockholms kommun har till exempel 4 618 invånare per kvadratkilometer. Men alla vill inte bo där, och alla behöver inte heller bo på exakt samma kvadratkilometrar. Om man gör ett ”matematiskt” experiment och sprider ut hela Sveriges befolkning över all Sveriges mark; blir det endast tjugotre (23,2) personer per kvadratkilometer! tänk dig en fyrkant som är 1 000 gånger 1 000 meter – det är en kvadratkilometer — placera ut 23 personer på den fyrkanten, och säg till om det känns trångt!
Sverige är så glest befolkat att hela Sveriges befolkning skulle kunna stå på Öland samtidigt! och få ungefär 140 kvadratmeter mark per person! Och då är resten av Sverige tomt!

Alla andra grupper med individer som fick ett uppehållstillstånd 2011, men inte ett permanent, som SD trots det gärna räknar med i sina ”fakta” och riksdagsmotioner och skrämselpropaganda:
• Arbetsmarknadstillstånd 17 877 (de flesta av dessa är tidsbegränsade, 63,5% till max 6 månader, och 12,5% är på max 1 år)
• Anknytningsanhöriga 29 077 (Personer som flyttar ihop med eller gifter sig med en svensk medborgare, som vi skrev om i ”Kärleksinvandring”)
• EES-avtalet 23 226 (arbetsmarknads- eller studerandeskäl, eller anhöriga till dessa)
• Studenter 6 836 (också korta, tidsbegränsade uppehållstillstånd som gäller max 1 år i taget, eller som längst fram till examen)

Antal flyktingar som fick permanent uppehållstillstånd var endast 12 726 personer under hela år 2011!
Antal anhöriga (till flyktingar) som fått uppehållstillstånd år 2011 var endast 3 037 personer!
Sverige växte under 2011 ca 0,17% med de sammanlagt 15 763 personerna.

Är detta en invasion eller en massinvandring?

Ja, det kanske man kan kalla det, om man vill hålla på att tjata om det enorma antalet asylansökningar och försöker att ignorera eller ”glömma bort” olika viktiga detaljer. För man bör komma ihåg att dra från alla de 51 179 personer som utvandrade från Sverige under året. Totalt sett netto-ökade befolkningen med cirka 40 000 utomnordiska invandrare — vilket gjorde att Sverige växte med 0,42%! Och jämför med att det var 20 615 svenska medborgare — som har bott utomlands — som flyttade hem till Sverige under år 2011.
Se upp för invasionen! Se upp för svenskinvasionen!

———

Läs även Myt: Asylrekord

Om man vill se fler siffror, så har Statistiska Centralbyrån massor av statistik.