Etikettarkiv: bristande vandel

Tidö – SD och medborgarskapet

”Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige” presenterades 14 oktober 2022 av de fyra partier som av svenska folket fått mandat att styra Sverige, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna. Tidöavtalet har kritiserats för att bryta mot mänskliga rättigheter, den liberala demokratin, grundlagen och rättsstatens principer.


SD har via Tidöavtalet fått igenom mycket av sin egen migrations- och integrationspolitik som nu utgör rådande regeringspolitik. Punkter som berör medborgarskap och i grunden är SD:s politik är:


Detta korta motargument är en spin-off på den längre artikeln Tidö: SD-politik genomförs utan att de behöver ta ansvar

Tidö: SD-politik genomförs utan att de behöver ta ansvar

”Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige” presenterades 14 oktober 2022 av de fyra partier som av svenska folket fått mandat att styra Sverige, dvs regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, samt Sverigedemokraterna. Tidöavtalet har kritiserats för att bryta mot mänskliga rättigheter, den liberala demokratin, grundlagen och rättsstatens principer.


Många delar av Tidöavtalet är ren SD-politik. Det är egentligen inte så märkligt, SD är det största partiet i regeringsunderlaget. Det är framför allt på SD:s favoritområden Kriminalitet samt Migration och Integration som partiets inflytande har märkts av. Partiet har planer på att införa mer SD-politik i den uppdaterade versionen av Tidöavtalet som är under förhandling.

Så vilka saker är det SD har fått igenom i Tidöavtalet, och som delvis redan har blivit regeringspolitk? Motargument har listan:

SD:s kriminalpolitik:

  • Visitationszoner
  • Dubbla straff för gängkriminella
  • Utvisning av gängkriminella som inte begått brott
  • Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng
  • Vistelseförbud

SD:s kriminalpolitik för barn:

  • Straff för unga lagöverträdare
  • Ny påföljd för unga
  • Ungdomsfängelser
  • Sänkt straffmyndighetsålder

SD:s asyl- och migrationspolitik:

  • Nationellt tiggeriförbud
  • Kraftig minskning av straffvärde på brott för utvisning
  • Möjlighet att göra människor statslösa
  • Utvisning pga ‘bristande levnadssätt’
  • Återkallelse av uppehållstillstånd i fler fall
  • Rivande av medborgarskap
  • Längre hemvisttid för att erhålla medborgarskap
  • Lojalitetsförklaring för att erhålla medborgarskap
  • Begränsningar i asylrätten
  • Skärpt bevisbörda och -krav i asylprocessen
  • Begränsningar i familjeåterförening
  • Skärpta villkor för anhöriginvandring
  • DNA-tester för anhöriginvandring
  • Färre kvotflyktingar
  • Påverka ursprung på kvotflyktingar
  • Skärpt arbetskraftsinvandring
  • Höjd minimilön på arbetskraftsinvandrare
  • Översyn av prövningen av asylansökan från säkra länder
  • Transitcenter för asylsökande
  • Asylsökandes ansvar för kostnaderna för mottagandet

SD:s nollintegration:

  • Ökad återvandring
  • Folkräkning
  • Stoppa statligt stöd till ”etniska föreningar”
  • Begränsade ”tilldragningsfaktorer” genom begränsade förmåner för icke-medborgare
  • Begränsad rätt till försörjningsstöd för papperslösa
  • Anmälningsplikt
  • Sänkt etableringsstöd
  • Begränsning av rätten till tolk

För den som vill läsa mer om vad varje varje specifik punkt innebär finns länkar till ett par korta motargument i slutet av denna artikel.

Tidöavtalet har kritiserats av såväl fackförbund som offentliganställda för att vara repressivt i den mening att det bryter mot mänskliga rättigheter, grundläggande fri- och rättigheter, Barnkonventionen, grundlagen samt rättssäkerheten. Det har också framförts att Tidöavtalet strider mot etiska riktlinjer och yrkesetiska koder.

CRD (Civil Rights Defenders) menar att kriminalpolitiken som bedrivs är straffpopulistisk, dvs beslutsfattare fokuserar snarare på straffrättsliga påföljder för att blidka väljare, inte för den brottsförebyggande effekten. Det finns inte stöd i vare sig forskning eller erfarenhet från andra länder för att höjda straffrättsliga påföljder minskar brottsligheten. Mänskliga rättigheter dikterar att straffrättsliga påföljder måste vara proportionerliga. Vidare påpekar CRD att flera åtgärder i Tidöavtalet ”direkt skulle strida mot internationella och regionala skyldigheter och konventioner som Sverige förbundit sig till samt mot vår egen grundlag”.

Kritiken kan sammanfattas i att samhället inte längre kommer att ta hänsyn till rättsstatens grundläggande princip om allas likhet inför lagen. Juridisk status och grupptillhörighet kommer att avgöra vilka rättigheter en människa har. Mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och den liberala demokratin kan komma att sättas ur spel.


För mer ingående information om punkterna på respektive område:

Korta motargument: Tidö – SD:s kriminalpolitik

Korta motargument: Tidö – SD:s kriminalpolitik för barn

Korta motargument: Tidsö – SD:s asyl- och migrationspolitik

Korta motargument: Tidö – SD:s nollintegration

Korta motargument: Tidö – SD och medborgarskapet


Källor:

Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige

Valmyndigheten: Valresultat 2022

SVT: Sverigedemokraterna vill ha in mer i Tidöavtalet 2.0

Dagens Samhälle: Dra tillbaka förslagen om vård i Tidöavtalet

Civil Rights Defenders: Vi har granskat Tidöavtalet

Utvisning pga ‘bristande levnadssätt’

21 november 2023 höll regeringen en pressträff där de förkunnade att kraven på nyanlända vad gäller levnadssätt ska skärpas. Dessa förändringar kommer att leda till att återkallelser av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar kommer att ske i större utsträckning. Vad betyder då detta med ‘bristande vandel’ eller ‘bristande levnadssätt’?


Redan i Tidöavtalet som presenterades efter valet hösten 2022 förkunnades att kraven på hur utlänningar lever, tycker och tänker skulle skärpas.

På sidan 37-38 i avtalet saxar vi:

Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svenska gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkningen. En utredning ska därför uppdras att analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar av bristande vandel. Med bristande vandel avses förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet. (Källa: Tidöavtalet)

I avsnittet om ‘bristande vandel’ i Tidöavtalet står:

Analysera de rättsliga möjligheterna att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån svensk grundlag, EU-rätten, Europakonventionen, och andra folkrättsliga åtaganden. (Källa: Tidöavtalet)

Flera av de kriterier som regeringen och SD presenterar berör just saker som kan bryta mot exakt dessa lagar, direktiv och föreskrifter.

Så vad är då ‘bristande vandel’? Enligt SAOL betyder vandel ”uppförande, levnadssätt”, och enligt Nationalencyklopedin betyder vandel ”sätt att leva”. Enligt SAOB är vandel ”handlande l. görande o. låtande (i umgänge med andra)”, ”affärsverksamhet; äv.: levebröd” och ”levnad(slopp); leverne”.

Regeringen formulerar återigen vad som skulle kunna ingå i begreppet:

Exempel på brister som skulle kunna leda till utvisning är bristande regelefterlevnad, som bidragsfusk och skulder. Det kan också handla om association eller samröre med kriminella nätverk och våldsbejakande organisationer. Även missbruk och vissa uttalanden kan komma att räknas till sådana brister. (Källa: Omni)

När migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) fick frågan om varför prostitution inte fanns med i direktiven svarade hon att ‘Vi tar inte sikte på att man ska utvisa personer som är utsatta, utan då handlar det snarare om personer som utsätter utsatta människor’. SD är det enda parti som driver frågan om att inbegripa prostitution. Under pressträffen fick vi också veta att regeringen ska se över möjligheten att göra människor statslösa.

Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister, sätter förutsättningarna under pressträffen: ‘Endast svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige’.

Utredningen består av tre delar: Skärpta krav på ‘hederligt levnadssätt’, möjligheten till återkallelse av uppehållstillstånd och sörja för att berörda myndigheter får tillgång till mer information.

Utredaren Robert Schött ska jämföra hur kraven på ‘hederligt levnadssätt’ ser ut i jämförbara länder. Resultatet av utredningen ska presenteras 15 januari 2025, dvs ett och ett halvt år före nästa val. Detta innebär att regeringen och SD kommer att kunna genomföra lagändringar innan de eventuellt lämnar makten.

Som exempel på ‘vissa uttalanden’ som skulle kunna ligga till grund för återkallelse av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar nämner Malmer Stenergard uttryck för ‘främmande värderingar‘, yttranden som kan hota demokratin eller vara systemhotande, t ex LVU-kampanjen. Vidare talar migrationsministern om vikten av att rätta sig efter ‘grundläggande normer’ och att ‘leva på ett hederligt och skötsamt sätt’.

Det finns stor risk att de skärpta kraven på ‘hederligt levnadssätt’ kan komma att bryta mot svensk grundlag (där bl a yttrandefrihet ingår), EU-rätt, Europakonventionen (där bl a mänskliga rättigheter ingår) och andra folkrättsliga åtaganden.

Kommande lagändringar till följd av utredningen om ‘bristande levnadssätt’, som i sin tur kommer att ligga till grund för återkallelse av uppehållstillstånd och utvisning av utlänningar, kommer att bli föremål för godtyckliga beslut baserade på tolkningar av lagtexter. Detta är problematiskt ur rättssäkerhetsperspektiv. Det blir ett schackspel med människors livsöden som pjäser.


Källor:

TV4.se: Regeringens besked: Vill skärpa kraven – på ”hederligt levnadssätt”

Tidöavtalet – Överenskommelse för Sverige

Omni: Prostitution inte längre med som exempel på ”brister”

Sydsvenskan: Regeringen: Skärp krav på ”hederligt levnadssätt”

SAOL: Vandel

Nationalencyklopedin: Vandel

SAOB: Vandel

Omni: Fler utlänningar ska utvisas pga ”bristande levnadssätt”

Riksdagen: Grundlagarna

Riksdagen: EU:s lagar och regler

Europakonventionen

Riksdagen: Lag 2021:642 om Institutet för mänskliga rättigheter